Space syntax analys Karl XI gata

Bild 12. Närmare bild på Karl XI-gata som visar integration och connectivity (Författarna, 2010) Denna gatan är den som utmärker sig mest ifrån de andra studieobjekten. Gatan är en del av ett förvrängt rutnätsstruktur (deformed grid). Gatan är växlande ytligt, lokalt och har flera alternativa gator som ger möjlighet till förflyttning för invånare. Här kan det förväntas att områdets värden för integration och connectivity är ojämn i förhållande till de gatorna som är närmast länkade till Karl XI gata. Gatunätet är inte väl utnyttjad av byggnader och verksamheter. Det kan också förväntas att det främst är invånare som känner till området som rör sig här. På grund av de växlande djupen som gatorna har i området rör man sig inte på samma sätt i hela rutnätet. Hade det varit en jämn djup fördelning av gatunätet , hade

35

rumsnavigeringen varit enklare då man ”ser” vägarna och väljer dessa väger (Bendix & Lundgren, 2007, s.6). Av alla gator i detta område, är Karl XI gata mest intelligible.

De omkringliggande gatorna är inte globala och de visas tydligt det i

connectivity och integrationskartorna. Hilliers definition av rumslig

begriplighet kan lättare förklara hur rutnätet förhåller sig till den rumsliga navigeringen. Hillier beskriver rutnätstaden så här:

”The urban grid is the organization of groups of contiguous buildings in outward-facing, fairly regular clumps, amongst which is a defined continuous system of space in the form of intersecting rings, with a greater or lesser degree of overall regularity.”- Hillier (Bendix & Lundgren, 2007, s.5).

Citatet talar om ett urbant system av kontinuerliga stadsrum, och kan appliceras på såväl västerländska medeltidsstäder som på rumsstrukturen i Manhattan. Alltså är det lätt att navigera i rutnätsstruktur. Rutnätet kan vara: rätvinklig, avbrutet eller förvrängt (Bendix & Lundgren, 2007, s.5). Karl XI-gatan är på gränsen till ett förvrängt rutnät och visar därför inte en jämn djupfördelning i det urbana systemet.

”There are substantial differences in the mean depth of lines from all others, and it is these differences that govern the influence of the grid on movement in the system; roughly, the less depth to all other lines, the more movement; the more the less.” -Hillier (Bendix & Lundgren,

2007, s.6)

Det finns en liten skillnad på connectivity kartan och integration kartan, den visar att Karl XI gatan används flitigare än granngatan Spolegatan. Denna gatan har en urban buzz, men det krävs också en kontinuitet i rutnätet för att rutnätet skall fungera. Det går att utläsa

36

av Space syntaxkartan att det är flera axialer som korsar Karl XI- gatan dock inte tillräckligt för att generara en låg och jämn integration på gatorna mellan Karl XI gatan och Spolegatan, till exempel Karl XII- gatan. Dessa har en låg integration. Stadsstrukturen behöver en fortsatt kontinuitet av rutnätsystem kopplat till Karl XI-gatan och även Spolegatan för att få en jämnare och ytligare integration. Skulle en exploatering i rutnätsprincip ta form blir strukturen bättre integrerad och sannolikheten för en gäst eller förbipasserande att förflytta sig i alla rum är högre. Denna jämna fördelning ger vad Hillier kallar rutnätskonfiguration då djupet mellan alla linjer är detsamma. Motsatsen till detta är den trädliknande med olika förhållande till djup. Bilden nedan illustrerar rutnätet med jämn fördelning och träd konfigurationen med de olika djupen. Rutnätsstruktur anses generera mer jämn rörelse och större rörelsefrihet samtidigt som det ger högre intelligibillity. En trädliknande struktur generar den motsatta effekten och försvårar den rumsliga navigeringen då man prioterar de mer ytliga rummen framför de djupa.

Bild 13. Rutnät och trädprincip ( Gylje, 2004, s.18)

Karl XI-gatan är utifrån dessa argument något unintelligible då invånaren har fördelen att förflytta sig mellan olika rum, medan gästerna inte har samma uppfattning om den rumsliga strukturen, och

37

därför inte lika gärna tenderar att göra liknande resor, trots att möjligheten finns.

Genom att studera ett område ur ett morfologiskt perspektiv går det att få en större blick i hur området används av stadens invånare. John Miller har gjort en intressant studie av Lunds stadskärna där han använder sig av morfologiska och syntaktiska analyser för att bestämma hur stadskärnan har utvecklats. Han menar att genom att fastställa vilka gaturum som är lokala och globala, kan man få fram en så kallad Core och Control Value (CV)- benämning. De viktiga globala gatorna, de 20% högst integrerade, kallas Core (kärna), vilket innebär att de är kopplade till viktiga leder som kommer in till staden och där affärsverksamhet är vanlig, ”Core”-gatorna leder också till stadens bostadsområden samt förorter. De lokala gatorna får en benämning för

Control Value (översiktsvärde), där man menar att invånarna

använder området dagligen, har en kontrollerad position och området utvecklas efter dessa behov, vilket man tydlig kan se på Lunds gränder. Dessa gaturum används oftast som genvägar, paths och har framförallt ett lokalt värde (Miller, 1989).

38

4. Fallstudier

Kapitlet presenterar genomförandet av visuella fallstudier med stöd av litteratur av Kevin Lynchs fem element. Två personer, benämnda A respektive B, beskriver Öresundsvägen, Trollebergsvägen, områdena runtom, samt Karl XI-gatan och närliggande gator. Deras observationer sammanställs här och diskuteras i kapitel fem. Personerna är författarna som går på samma program och anses besitta lika mycket kunskap efter cirka treårs studier vid Malmö högskola.