Sammanfattningsvis visade resultatet få uppmätta samband mellan tillgång till grönområden i boendeområdet och de hälsovariabler som studerats. Resultatet visar huvudsakligen inget samband mellan tillgång till grönområden i boendeområdet och grad av fysisk aktivitet. Sambandet var snarare omvänt, ju mer gröna offentliga ytor desto mindre sannolikt att man rör på sig i vardagen. För träning samt idrott och motionerande på fritiden antyder resultatet också här ett negativt samband, men utan statistisk signifikans. Dock visar resultatet att med en större andel grönyta där man bor är det mer sannolikt att man tar sig till skolan genom att cykla eller gå. Vidare visar resultatet för självskattad hälsa att det inte heller finns fog för att säga att unga i Uppsala skattar sin hälsa högre i grönare områden. Slutligen visar resultatet inte heller något statistiskt signifikant samband mellan att bo i grönare områden och övervikt.
De teoretiska argument samt tidigare forskning som presenterats talar för att ungas hälsa skulle kunna främjas av en större tillgång till grönområden där man bor. Dock behöver den ursprungliga hypotesen förkastas med hänsyn till de få samband som funnits för den aktuella studien. Studien redovisar inga större skillnader i hälsa med avseende på just grönområden, andra faktorer verkar vara viktigare för ungas hälsa än tillgång till grönområden i sig. Sannolikt är sambanden komplexa och kan vara svåra att visa på, detta kommer vidare att diskuteras.
En del av resultatet indikerar dock att det finns en koppling mellan fysisk aktivitet och förekomsten av grönområden, det mellan grönområden och att cykla eller gå till skolan. Faskunger menar som tidigare nämnts att barn som cyklar eller går till skolan är mer fysiskt aktiva totalt sett.24 Resultatet har dock troligt även andra förklaringar som inte nödvändigt kan härledas till att ha grönområden nära. Det kan även spegla att unga som har större andel gröna ytor kanske bor längre från stadskärnan, där man möjligen har längre väg till skolan. En annan alternativ förklaring kan också vara hur den byggda miljön är utformad, till exempel tillgång till cykel- och gångbanor.
Då det inte funnits några avgörande skillnader med avseende på grönområden i förhållande till de hälsovariabler som studerats har författaren sett till stadsdelar i detalj. Tittar man närmare på olika stadsdelar blir det tydligt att Stenhagen och
Gottsunda är gröna stadsdelar, där det är en högre andel som angett att de aldrig tränar på sin fritid. Medan det till exempel är en högre andel som svarat att de tränar varje dag i centrala staden och Sunnersta, ett område med lite grönytor och det andra med en medelstor andel grönyta. Här skulle föräldrarnas utbildningsnivå kunna utgöra en möjlig bestämmande faktor (se figur 11 och 12).
När det gäller självskattad hälsa har eleverna svarat i enlighet med nationella siffror som även de visat att unga pojkar i genomsnitt skattar sin hälsa högre än unga flickor.
För självskattad hälsa är det även troligt att andra faktorer än grönområden spelar roll för hur unga mår. Blotta närvaron av grönområden enligt Ulrichs tankegångar där naturmiljöer ger återhämtande eller positiva effekter på hälsa, kan enligt studiens resultat inte bekräftas. Ruth Pinder diskuterar i artikeln ”Exploring perceptions of health and the environement” att det är viktigt att ta hänsyn till att omgivningen definieras på olika sätt av olika individer.46 Hon säger så här: (cit s.349)
”There is no inevitable, or straightforward relationship between the physical environment and health benefits”
Det finns således enligt Pinders resonemang heller ingen given koppling mellan grönområden och hälsa. Samma omgivning kan utifrån hur vi upplever den ha återhämtande eller hälsofrämjande effekter, eller kanske ha en helt annan inverkan.
En yta som är grön på kartan kan också vara en plats där man av olika anledningar inte vill visats då vissa platser till exempel kan förknippas med otrygghet. Författarna Grahn, Stigsdotter och Berggren-Bärring diskuterar även att omgivningar definieras utifrån individers ålder, kulturell bakgrund och intressen. Att mycket gröna ytor inte automatiskt skapar förhållanden som kan härledas till en bättre hälsa är också exempel på ohälsotal i glesbygden ett gott bevis på, där man troligt har väldigt stora grönytor till sitt förfogande, vilket bland annat lyfts fram av Melinder.30 Forskning har vidare även visat att en stad som hänger samman och är bebyggd på ett varierat sätt med nära utbud och promenadavstånd gynnar fysisk aktivitet och motverkar förekomst av övervikt.41
För övervikt kan man om man tittar specifikt på bostadsområden i förhållande till övervikt, se att det är vanligare att unga som bor i exempelvis Gottsunda och Stenhagen är överviktiga, även Gottsunda har en högre andel med fetma. Likaså för dessa områden är det som tidigare nämnts vanligare att svara att man aldrig tränar på
sin fritid. Detta skulle bland annat kunna knytas an till föräldrarnas utbildningsnivå, vilken är lägre i dessa områden (se figur 11 och 12). Skillnader i hälsa finns även sannolikt med avseende på fler faktorer än utbildningsnivå, något som skulle behöva korrigeras för ytterligare för att bringa klarhet i detta.
I denna studie har inga avgörande skillnader kunnat skönjas för grönområden i hänsyn till ålder. Tidigare forskning har ofta beskrivit förhållandet mellan grönområden och ungas hälsa som ”ett kapitel för sig”. En betydande faktor i sammanhanget kan vara studiens målgrupp. Möjligen tillskriver man i unga år inte naturmiljöer samma värden som i vuxen ålder eller tilltalas av att vistas i grönområden på samma sätt, som kanske vuxna eller äldre i befolkningen. Samtidigt är unga en grupp som troligen vistas en hel del i grönområden nära bostaden. Enligt Boverket är unga en av de grupper i samhället för vilka närheten spelar allra störst roll, då de kanske inte är lika rörliga som andra.1 Detta kan i någon mån även säga oss något om grönområdens beskaffenhet, hur grönytor bör vara utformade för att tilltalande grupper i befolkningen. Detta indikerar även på olika sätt att mäta tillgång till grönområden, (något kommer behandlas närmare i metoddiskussionen). Boverket listar som tidigare nämnts förutom tillgång, även kvalitet och nåbarhet som viktiga aspekter av grönområden.1 Den här studiens resultat bekräftar att det sannolikt är viktigt att studera fler aspekter av grönområdens beskaffenhet än bara ytan.
Uppsala är vidare en grön stad, även om skillnaderna mellan innerstaden och ytterområden är stora har många en relativt god tillgång inom räckhåll.15 I tidigare forskning som presenterats där bostadsnära natur undersökts, har skillnaderna mellan stadsdelars andel gröna och icke gröna ytor ofta varit stora.(33 35) I dessa studier från England och ett väldigt tätbebott land, Holland, har de jämfört urbana områden med en liten tillgång till grönområden med områden med stor tillgång, eller områden som har stora avstånd till grönområden med områden som har grönområden i närheten av bostaden. I den kontexten där skillnaderna mellan urbana områden är stora och där det är väldigt tättbefolkat, blir möjligen avsaknaden av grönområden mer påtaglig.
Skillnaderna i föreliggande studie är inte så stora, och närhet till och tillgång är generellt sett god.
Inom epidemiologi beskrivs de individer som studeras ofta utifrån tid, plats och person. För den aktuella studien kommer detta väl till pass för att söka alternativa
förklaringar till resultatet. Tid kan diskuteras utifrån hur lång tid man bott i respektive boendeområde eller hur mycket tid man faktiskt spenderar i närheten av där man bor.
Kanske går man i skolan i ett annat område än där man är bosatt och tillbringar ledig tid på annan plats. Kanske gäller detta i större utsträckning för de äldre i vårt urval.
Utifrån resultatet att döma är det troligt att andra faktorer i boendeområdet kan spela roll för mående i relation till närmiljön, inte bara hur grönt det är. Troligt är även att det sker en selektionsprocess redan från början, att vissa områden som på olika sätt är mer attraktiva drar till sig människor med en bättre hälsa redan från början.
Metoddiskussion
Den här studien har genom ett stort urval, det vill säga många respondenter, haft goda förutsättningar att kunna påvisa eventuella samband. Dock ger måttet över andel grönyta i boendeområdet studien vissa begränsningar, det är därför en fråga om validitetsproblem. Hur stor grönyta man har i boendeområdet, är ett grovt mått som enskilt för den aktuella studien inte visar några väsentliga samband för ungas hälsa.
Ett mått baserat på avstånd till grönområden hade möjligen kunnat visa ett annat resultat. Detta hade dock krävt tillgång till andra data som exempelvis de svarandes postnummer, för att kunna beräkna avstånd till grönområden. Detta väcker dock frågor om etiska aspekter då det kan vara svårare att garantera anonymitet med få individer i ett visst boendeområde. Utifrån måttet andel grönområde vet vi egentligen inte så mycket om hur grönt det är exakt där de bor, utan mer hur grönt boendeområdet som sådant är. Samtidigt har boende i Uppsala kommun generellt sett grönområden inom en rimlig gräns från bostaden. Potestio et al. 2009 diskuterar val av geografiskt område för att kunna studera eventuella samband, där man i den kanadensiska studien på barns övervikt och grönområden haft små skillnader i grönområden.39
Användningen av måttet över andel offentlig grönyta ger ingen helhetsbild över tillgång till grönområden, detta på flera olika sätt. Man kan tillexempel bo i ett område med en liten andel offentlig grönyta men kanske ha privat tillgång, exempelvis en trädgård tillhörande bostaden, vilket inte tas med i den här beräkningen. Man kan också bo i ett område med lite grönyta men kanske vistas i Stadsskogen eller Hågadalen, som ligger nära. Stadsdelar är på så sätt inte isolerande från sin omgivning, något som inte den här studien tar hänsyn till.
Då enkätundersökningens svarsalternativ för boendeområden inte till fullo överensstämmer med alla de områden som kartan har med blir det genom det andra urvalet en selektion. Detta medför att vi inte får någon helhetsbild över kommunen men väl för en stor del och antalet individer är fullt tillräckligt för att kunna studera samband. Egenrapporterade uppgifter innebär sannolikt en viss felrapportering, vilket får tas med i beräkningen av resultatet. Det kan för de yngre respondenterna möjligen vara osäkert om de exakt har kunskap om sina föräldrars utbildningsnivå. Men de stora skillnaderna indikerar trots eventuella fel att det är stora skillnader i föräldrarnas utbildningsnivå boendeområden emellan. Ett relativt stort bortfall för övervikt i förhållande till andra enkätfrågor indikerar även på att resultatet skulle kunna vara missvisande.
Den här studien inbegriper vidare en hel del analytiska svårigheter. I resultatdelen har tidigare diskuterats att det ofta sker selektionsprocesser till olika boendeområden, att människor som har en bättre hälsostatus i allmänhet bosätter sig i vissa stadsdelar som är attraktiva av olika anledningar. Tillgång till grönområden är en faktor som kan vara bra för hälsan men som är svår att separera från andra faktorer som bestämmer över människors hälsa, såsom socioekonomiska, utbildningsnivåer, etnicitet, ålder och kön med flera bestämningsfaktorer. Även om man vill studera grönområden som en enskild faktor kan det vara svårt att utesluta andra, då det troligt handlar om flerfaktorsamband. Den här studien ger heller ingen möjlighet till att studera exponering, vilket skapar svårigheter för att kunna studera samband.
Ytterligare en aspekt som förvisso inte studerats i den aktuella studien men som ändå är av vikt att diskutera, är att flera hälsomått ofta samvarierar. Om man är fysiskt aktiv och normalviktig är sannolikheten att skatta sin hälsa högre kanske också större.
Så beroendevariablerna är således inte skilda från varandra utan samvarierar troligen.
Då de valda variablerna främst är på nominal och ordinal nivåskala har inte regressionsanalyser som kunnat kasta ljus på interaktionseffekter mellan dessa variabler kunnat göras. I de fall där vi funnit samband rör det sig inte om några orsakssamband, vilka är svåra att påvisa.
En annan svårighet för den här studien är vad man kallar ”ekologisk bias”, vilket Löfman påtalat.47 Författaren beskriver denna typ av bias som att när man har data på olika skalnivåer, dels på boendeområdesnivå (grönområden) och dels hälsoutfall på
individnivå, finns risk för att felslut uppstår då dessa värden tillskrivs alla individer.
Författaren menar att risken för fel blir mindre ju mindre områden man tittar på.
Kanske hade det för den aktuella studien varit att föredra att titta på olika typer av områden var för sig, innerstadsområden och boendeområden av mer landsbygdskaraktär för sig.
Lisberg-Jensen diskuterar i forskningsöversikten ”Gå ut min själ” att kvalitativ forskning ger goda förutsättningar för att kunna koppla ihop utevistelser i grönområden och olika hälsoaspekter, något som skulle kunna bli föremål för framtida forskning.23 Metodlogiskt kan man konstatera att man behöver ha mer av en helhetsbild för att beskriva tillgången till grönområden, där man tar hänsyn till fler aspekter än andel grönyta.
Den här studien riktar fokus mot en målgrupp (barn/unga) som ur folkhälsoaspekt är särskilt angelägen. Vidare har få svenska studier genomförts på det här området som kopplat ihop grönområden med folkhälsa, vilket gör studien relevant. Med fördel skulle resultatet kunna användas som underlag vid prioriteringar i fysisk planering samt generera ny kunskap på lokal nivå.
Författarens slutsats är i hänsyn till resultatet att det finns andra faktorer som verkar vara viktiga för ungas hälsa än tillgång just till grönområden, som exempelvis föräldrarnas utbildningsnivå. Det behövs dock fler studier för att bekräfta studiens fynd.
Referenser
1 Boverket (2007) Bostadsnära natur. Inspiration och vägledning. Karlskrona.
2 Statistiska Centralbyrån (2005) Grönområden och deras tillgänglighet kring de 10 största tätorterna. Örebro.
3 Cit. I: Faskunger, J (2008) Samhällsplanering för ett aktivt liv- fysisk aktivitet, byggd miljö och folkhälsa R 2008: 30, s.4.
4 Cliff, A.D. & Haggett, P. (1988) Atlas of Disease Distributions. Analytic Approaches to Epidemiological Data. Oxford: Blackwell, om: Snow, J. On the Mode of Communication of Cholera. (publ. i flera versioner 1849-1855).
5 Statens Folkhälsoinstitut (2003) Hälsans och dess bestämningsfaktorer i olika typer av kommuner. Kommunala basfakta för folkhälsoplanering. Rapport 2003:49.
Stockholm.
6 Liv och Hälsa Ung 2009, Enkätundersökning i Uppsala län, Samhällsmedicinska enheten finns tillgänglig på: www.lul.se hämtad 2010-01-05.
7 Scheidt, P., Overpeck, M.D., Wyatt, W., Azmann, A. Adolescent´s health and wellbeing. I: Currie, C., Hurrelman, K., Settertobulte, W., Smith, R., Todd, J. Health and Health Behaviour among young People. Köpenhamn: WHO, 200:24-38.
8 Schäfer Elinder L., Faskunger J. (2006) Fysisk aktivitet och folkhälsa. R2006:13.
Statens Folkhälsoinstitut, Stockholm.
9 International Obesity task force, mått finns tillgängligt på: www.iotf.org, hämtad 2010-05-10.
10 Stigsdotter, U. (2005) Landscape architecture and health. Evidence based health-promoting design and planning. Doktorsavhandling. Alnarp: Sveriges lantbruksuniversitet.
11 Hartig, T. (2007)Open Space: People Space. Three steps to understanding restorative environments as health resources.
12 Ulrich, S. (1984) View through a window may influence recovery from surgery.
Science 1984;224:420-1.
13 Kaplan, R. & Kaplan, S. (1989) The experience of nature: A psychological perspective. New York. Cambridge University press.
14 Grahn, P., Stigsdotter, U. & Berggren-Bärring, A. A. (2005). ”A planning tool for designing sustainable and healty cities. The importance of experienced characteristics in urban green open space for peoples health and well- being”. I, Quality and significance of green urban spaces. Van Hall, Holland.
15 Uppsala kommun (2010) Underlagsrapport till Översiktsplan 2010 för Uppsala kommun. Uppsalabornas Sociotopkarta. Finns tillgänglig på: www.uppsala.se, hämtad 2010-04-25.
16 Lindström, M. (2007) Landskapets upplevelsevärden- Vilka är de och var finns de?
Karlskrona: Boverket.
17Berggren-Bärring, A.A. & Grahn, P. (1995) Grönstrukturens betydelse för användningen. En jämförande studie av hur människor i barnstugor, skolor, föreningar, vårdinstitutioner m fl organisationer utnyttjar tre städers parkutbud.
Rapport Landskapsplanering 95:3. Alnarp: Sveriges lantbruksuniversitet.
18 Statens Folkhälsoinstitut, (2009), Grönområden för fler- en vägledning för bedömning av närhet och attraktivitet för bättre hälsa. R 2009:02. Solna.
19 Nordström, M. (1998) ”Den fysiska miljöns betydelse för vårt meningsskapande” i Barndomens platser- miljöns betydelse för identitetsutvecklingen, red. M. Grönros, Stiftelsen Allmänna barnhuset, Stockholm.
20 Nordström, M.(2005) Platsintressets skiftande innebörder för barn och unga under uppväxten. I: svensk Miljöpsykologi. Lund: Studentlitteratur, s.159-73.
21Lieberg, M. (1992). Att ta staden i besittning. Om ungas rum och rörelser i offentlig miljö. Doktorsavhandling. Lunds Universitet, Lund.
22 Proposition 2007/2008:110. En förnyad folkhälsopolitik. 2008.
23Statens Folkhälsoinstitut (2008) Gå ut min själ. Forskningsöversikt om hälsoeffekter av utevistelser i närnatur. R 2008:10. Stockholm.
24 Faskunger, J. (2008) Barns miljöer för fysisk aktivitet. Samhällsplanering för ökad fysisk aktivitet och rörelsefrihet hos barn och unga. R2008:33 Statens folkhälsoinstitut, Kalmar.
25 Faskunger, J. (2007) Den byggda miljöns påverkan på fysisk aktivitet. En kunskapssammanställning för regeringsuppdraget Byggd miljö och fysisk aktivitet.
Rapport R2007:3. Statens Folkhälsoinstitut. Östersund.
26 Ibid.
27 Schäfer Elinder L., Faskunger J. (2006) Fysisk aktivitet och folkhälsa. R2006:13.
Statens Folkhälsoinstitut, Stockholm.
28 Coombes, E., Jones, A.P., Hillsdon, M. (2010) The relationship of fysical activity and overweight to objectively measured green space accessibility and use. Social Science Medicine 70 (6) ss. 816-822.
29 Maller, C., Townsend, M., Pryor, A., Brown, P., Leger, L. S.T. (2005) Healthy nature healthy people: ”contact with nature” as an upstream promotion intervention för people. Health promotion International, 21, 45-54.
30 Melinder, K. (2007) Stress i stan och övervikt i glesbygden? Om samband mellan människors hälsa och typ av boendekommun. Statens Folkhälsoinstitut. Östersund.
31 Sammanfattning av resultat från Nationella Folkhälsoenkäten 2009. Tillgänglig på:
www.fhi.se, hämtad 2010-05-01.
32 Haraldsson, K. (2009) Buffra stress i riktning mot välbefinnande.
Interventionsstudier och utforskande studier med fokus på unga flickor. Avhandling vid Sahlgrenska akademin Göteborgs Universitet. Göteborg.
33 Wells, N.M. & Evans, G.W. (2003) Nearby nature: A buffer of life stress among rural children, Environment and Behaviour,;35, ss.311-330.
34 Grahn, P., Stigsdotter, U. (2003) Landscape planning and stress. Urban forestry and Urban Greening 1 (2) ss. 1-18.
35 Maas, J., Verheij, R.A, Groenewegen, P.P., Vries, S., Spreeuwenberg, P. (2006) Green space, urbanity and health: How strong is the relation? Journal of Epidemiology and Health 2006; 60 ss. 587-592. NIVEL. Utrecht, Netherlands.
36 Socialstyrelsen Folkhälsorapport 2009, tillgänglig på: www.socialstyrelen.se, hämtad 2010-04-15.
37 Ibid.
38 Nielsen, T. S. & Hansen, K. B. (2007) Do green areas affect health? Results from a Danish survey on the use of green areas and health indicators. Health & Place; 13, ss.839-850. University of Copenhagen. Copenhagen.
39 Potestio, M.L., Patel A. B., Powell, C. D., McNeil D. A., Jacobson, D. D., Mclaren, L. (2009) Is there an association between spatial access to parcs/green space and
childhood overweight/obesity in Calgary, Canada? International Journal of Behaviour Nutr Physical Activity. 20;6, 77.
40 Statens Folkhälsoinstitut, Stadsplanering- effekter på förekomst av fetma.
www.fhi.se.
41 Frank, L. D., Andresen, M.A., Schmid, T.L. (2004) Obesity relationships with community design, physical activity, and time spent i cars. American Journal of Preventive Medicine, 27;2: 87-96.
42 Ibid.
43 Curtis, S. & Rees Jones, I. (1998) Is there a place for geography in the analysis of health inequality? Sociology of Health & illness; 5; ss.645-672. Oxford, Blackwell.
44 Mitchell, R. & Popham, F. (2008) Effect of exposure to natural enviroment on health inequalities: an observational population study. The Lancet; 327; ss.1655-1660. Glasgow.
45 Ibid.
46 Pinder, R., Kessel, A., Green, J., Grundy, C. (2008) Exploring perceptions of health and the environment: A qualitative study of Thames Chase Community forest. Health and Place 15, 349-356.
47 Löfman, O. (2005) Epidemiologisk studiedesign, Ekologisk studie och Ekologisk bias, I: Melinder, K & Scherström, A (2005) Platsen, individen och folkhälsan- teorier, metoder och tolkningar R2005:16. Sandviken.