Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Folkhälsa
Finns det samband mellan grönområden i närmiljö och ungas hälsa?
Författare: Handledare:
Frida Hansson Clara Aarts, Åsa Fichtel Examinator:
Karin Nordin Uppsats folkhälsa, avancerad nivå 15hp, Vt-2010
Sammanfattning
Syftet med föreliggande studie var att undersöka om det finns samband mellan tillgång till grönområden i boendeområdet och ungas hälsa (med avseende på fysisk aktivitet, självskattad hälsa och övervikt) i Uppsala kommun. Studien utgår i från redan befintliga data genom frågeformuläret ”Liv och Hälsa Ung 2009” som riktar sig till elever i årskurs 7 och 9 i högstadiet samt årskurs 2 i gymnasiet i Uppsala län.
Studien omfattar 3423 elever i åldern 12-19 år. Med utgångspunkt i enkäten samt med hjälp av en karta över Uppsala kommuns grönområden undersöks måttet andel offentlig grönyta i boendeområden i förhållande till de valda hälsovariablerna.
Sammanfattningsvis uppvisar resultatet få uppmätta samband mellan tillgång till grönområden i boendeområdet och de hälsovariabler som studerats. Författarens slutsats är att andra faktorer verkar vara viktigare för ungas hälsa, som exempelvis föräldrarnas utbildningsnivå. Det behövs dock fler studier genomföras för att bekräfta studiens fynd.
Abstract
The objective of this master thesis was to study the relation between public green open space and health among adolescents in Uppsala municipality, Sweden. The aim of the study was to investigate if there is an association between the access to green open space in the living environment and adolescent´s health, in terms of fysical activity, self- reported health and overweight. The public health questionnaire ”Liv och Hälsa Ung 2009” provided data together with a map over public green space, where the measure taken into account is the proportion of public green space in the living environment. The study includes 3423 adolescents, 12-19 years old. The statistical results indicate that access to public green space in the living environment is genrally not correlated to the health variables studied in this thesis. The author´s interpretation is that other health determinants are more crucial to adolescent´s health than green space, parents educationlevel is sugested as one. Further research is needed to support the findings of this study.
Keywords
Green open space, nearness, health, adolescent.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INTRODUKTION ...4
GEOGRAFI OCH HÄLSA - KORT HISTORIK... 4
DEFINITIONER OCH AVGRÄNSNINGAR... 5
Hälsa...5
TIDIGARE FORSKNING ...6
MILJÖPSYKOLOGISKA TEORIER... 6
TILLGÅNG, KVALITET OCH NÅBARHET... 7
GRÖNOMRÅDEN OCH UNGA... 8
TILLGÅNG TILL GRÖNOMRÅDEN OCH SAMBAND MED HÄLSA... 9
Fysisk aktivitet ...9
Grönområden som kraftkälla ... 10
Övervikt... 11
Skillnader i hälsa... 12
PROBLEMFORMULERING... 13
SYFTE... 13
FRÅGESTÄLLNINGAR... 13
METOD ... 14
DESIGN... 14
URVAL... 14
DATAINSAMLINGSMETOD... 15
TILLVÄGAGÅNGSSÄTT... 15
KARTA... 16
ANALYSMETODER... 16
RESULTAT ... 19
DISKUSSION... 28
RESULTATDISKUSSION... 28
METODDISKUSSION... 31
REFERENSER ... 34
Introduktion
I Sverige finns i jämförelse med andra länder en god tillgång till grönområden i och nära städer. Många kan med enkelhet nå en park eller grön plätt i från bostaden. Då den största delen av befolkningen bor i städer och tätorter utgör den nära naturen enligt Boverket en viktig resurs för många människor.1 Statistiska Centralbyrån (SCB) har sedan 1970-talet fört statistik över förändringar i städers- och tätorters andel grönområden och statistiken visar att gröna ytor under de senaste 30 åren minskat i antal och omfattning.2 I en underlagsrapport till Uppsala kommuns nya översiktsplan diskuteras att det finns stora möjligheter till att förtäta (bebygga) stadsdelar med stora fria ytor. Detta väcker bland annat frågor om hur man ska se till stadens grönområden utifrån ett folkhälsoperspektiv.
Grönområden kan på många sätt stimulera till en bättre folkhälsa då de kan ge förutsättningar för naturupplevelser, fysisk aktivitet, möten, lek, tystnad och vila.
Ambitionen med föreliggande studie är att se till ett geografiskt område som utgångspunkt för en sambandsundersökning, i vilken Uppsala kommuns offentliga grönområden ställs i relation till hälsoaspekter på gruppnivå för unga.
Geografi och hälsa - kort historik
”När vi planerar våra städer är det fyra aspekter vi måste utgå ifrån. Den första och viktigaste aspekten handlar om att gagna människors hälsa”. Aristoteles, 300-talet f.v.t.3
Idéer om att hälsa följer vissa geografiska mönster och kan kopplas till omgivande strukturer kan härledas långt tillbaka i tiden. Även om det länge existerat kunskaper om geografiska hälsomönster dröjde det till in på 1800-talet innan man på olika platser i världen började konstruera kartor över sjukdomsspridning. Ett klassiskt exempel på detta är den karta som John Snow gjorde över kolerafall i Soho på 1850- talet.4 I Sverige finns en lång historisk tradition av att beskriva hälsan i befolkningen på lokal nivå. På 1800-talet gavs årliga lägesrapporter av provinsialläkare för hälsoläget i befolkningen som sedermera sammanställdes av Sundhetskollegiet.5 I dag finns samhällsmedicinska enheter vid landets landsting (med liknande funktion) som bland annat har till uppgift att ta fram lokal folkhälsostatistik. Den här studien tar sin utgångspunkt i en lokal folkhälsoundersökning, ”Liv och Hälsa Ung 2009”.6
Definitioner och avgränsningar Grönområden
När det talas om grönområden i föreliggande studie är det de gröna ytor i anknytning till boendeområdet som avses. Gröna ytor som ligger i närområdet av bostaden. De bostadsnära grönområdena avser öppna ytor som får beträdas av allmänheten. De kan se olika ut beroende på geografiskt läge och omfatta olika sorters naturmiljöer som parker, skog, kolonilottsområden, beteslandskap, bostadsgårdar med flera. De grönområden som ligger i nära anslutning till hemmet är de vi oftast besöker och nyttjar.1 Det mått som valts för att beskriva tillgång till grönområden avser den andel av stadsdelens yta som täcks av offentlig grönyta.
Hälsa
Hälsa definieras i den här studien som självskattad hälsa. Självskattad hälsa är ett väl använt mått och har visat sig vara en god indikator på människors allmänna hälsotillstånd. Måttet baseras på individens uppfattning om den egna hälsan och ger ofta en relativt god bild av ett hälsotillstånd, då det beaktar både psykiska, fysiska och sociala aspekter. Måttet har även visat sig vara en prediktor för framtida sjukdomar och dödlighet och har använts i en rad studier inriktade på målgruppen barn och unga.7
Fysisk aktivitet definieras som all typ av rörelse som ger ökad energiomsättning.8 I den här studien mäts fysisk aktivitet dels i hur mycket man rör sig i vardagen i tid och dels hur ofta man brukar träna på sin fritid mer än 30 minuter.
Övervikt definieras för vuxna om man har ett Body Mass Index (BMI) > 25 och gränsen för fetma är ett BMI > 30. För de i studien som är över 18 år beräknas BMI enligt ovanstående. För barn har International Obesity task force (IOTF) definierat ett mått för övervikt och fetma som är mer anpassat till barn, IsoBMI, i vilket man även tar hänsyn till ålder och kön samt att barnet är växande.9 Beräkningar på IsoBMI används för att studera övervikt för unga under 18 år i den här studien.
TIDIGARE FORSKNING Miljöpsykologiska teorier
Föreställningar om att vistelser i naturen kan ha en hälsofrämjande och återhämtande effekt har funnits väldigt länge. Redan när jordbruksamhällen växte fram i Mesopotamien lär det ha existerat sådana tankegångar.10 Grönområdens fördelar för människors hälsa har på senare tid teoretiserats och undersökts i kontrollerade experimentella studier.11 Två huvudsakliga miljöpsykologiska tankegångar har visat på kopplingar mellan naturmiljöer och välmående. I en amerikansk klinisk studie publicerad i tidsskriften ”Science” år 1984 med titeln ”View through a window may influence recovery from surgery”, fann professor Roger S. Ulrich att patienter vid ett sjukhus i Pennsylvania med utsikt över grönområden läkte operationssår fortare samt hade en kortare sjukhusvistelse, än patienter med samma typ av rum med utsikt mot betongbyggnader.12 Utsikt över grönområden kan i det här fallet ses som en återhämtande effekt där närvaron av utsikten förefaller hjälpa tillfrisknandet. Ulrich betonade att det finns en evolutionär underton i vårt sätt att förhålla oss till naturen, där åsynen av naturen ger förändringar i psykologisk aktivitet och känslor som vi enligt författaren är biologiskt ”programmerade” för. Man kan avhjälpa situationer som upplevs som stressande med hjälp av naturmiljöer och återhämtningen kan till exempel visa sig genom förändringar i blodtryck, hjärtslag och muskelspänningar.11 En teori grundad i en liknande föreställning om naturens återhämtande kraft är psykologerna Rachel och Steven Kaplans Attention restoration theory.13 Enligt Kaplans finns det två sorters uppmärksamhet, riktad respektive spontan. Den riktade används medvetet och anstränger vår hjärna medan spontan uppmärksamhet beskrivs som mer ”vilsam”. Naturmiljöer är enligt Kaplans teori mer vilsamma då de inte kräver någon ansträngande koncentration. När vi ansträngt oss på olika sätt genom riktad uppmärksamhet blir omgivningar som inte kräver påfrestning viktiga.
Författarna beskriver dessa omgivningar som återhämtande miljöer där känslan av att vistas i ”en annan värld” är central. En bärande idé i Kaplans resonemang är att återhämtning bör ske i en annan miljö än den man normalt vistas i, vilket ofta kan sägas känneteckna olika former av rekreation.13 Kaplans respektive Ulrichs studier har funnit att naturmiljöer är bättre än byggda miljöer med avseende på individers möjligheter till återhämtning.
Tillgång, kvalitet och nåbarhet
I Boverkets skrift ”Bostadsnära natur” listas tre aspekter av grönområden som man framhåller bör beaktas i planering och förvaltning av gröna ytor. Dessa är: tillgång, kvalitet och nåbarhet. Tillgång beskrivs som ”den faktiska resursen som bostadsnära natur utgör”(vilket är det perspektiv som anläggs i den här studien). Grönområdens kvalitet beskrivs av Boverket som” den bostadsnära naturens storlek, innehåll och värden” och nåbarhet utgör den ”den faktiska och upplevda tillgängligheten till naturen”.1
Kaplans har utvecklat en modell som kallas ”The Environment Preference Model”.
Platser som upplevs som vilsamma har enligt modellen egenskaper som kännetecknas av komplexitet, sammanhang, läsbarhet och mystik.13 Författarna Grahn, Berggren- Bärring och Stigsdotter har med utgångspunkt i Kaplans resonemang och bland annat med hjälp av kvalitativa intervjuer, skapat en lista över värden som uppskattas och efterfrågas i naturmiljöer. 14 Kvaliteter som man enligt författarna sätter värde på i detta avseende är stillhet, vildhet, artrikedom, rymd, öppenhet, lustgårdskaraktär och kulturvärden. Författarna menar att olika miljöer kan stimulera och främja olika sorters aktiviteter såsom koncentration, inlärning, fysisk aktivitet eller vila. Vidare diskuteras att individens egna föreställningar om miljön inverkar på vårt förhållningssätt till naturmiljöer. Individers ålder, intressen, kulturell bakgrund är andra faktorer som verkar spela roll för synen på naturen och man vill sysselsätta sig med där. Författarna betonar vidare att man i utformandet eller utveckling av grönområden bör utgå från individers önskemål och behov.14 I underlagsrapporten till Uppsala kommuns översiktsplan 2010 framhålls att områden som har många olika typer av värden ofta är de som är mest uppskattade.15
En enkätundersökning av Boverket från år 2006 visar att de mest förekommande aktiviteter i närmiljön är promenader, avkoppling, cykling, trädgårdsarbete, vara med barn eller i ensamhet, sola samt bada i sjö eller hav. Unga besöker i större utsträckning anläggningar som exempelvis fotbollsplaner, elljusspår eller badplatser, än andra grupper i undersökningen.16 Berggren-Bärring & Grahn visar i en annan studie att den aktivitet som flest önskar ägna sig är en naturutflykt och det vi oftast gör är motionsaktiviteter.17
Det är dock inte bara hur miljöers olika värden upplevs som bestämmer om man vistas där eller inte. Studier har visat att avståndet till grönområden har betydelse.18 Avstånd till olika inom geografisk teori såkallade målpunkter, har betydelse för hur ofta de besöks. Ju längre bort ett grönområde ligger desto lägre är sannolikheten att vi beger oss dit. Enligt Boverket tycks det finnas en gräns vid ett avstånd på 300 meter.
Längre än så verkar man inte vara beredd att med regelbundenhet gå till ett grönområde.18 I en rapport till underlag för Uppsala kommuns översiktsplan 2010, visar analyser av närheten till grönområden att många av Uppsalas stadsdelar ligger inom 300 meter från grönområden. Stadsskogen framhålls i rapporten som ett viktigt grönområde för Uppsalaborna.15 Nåbarhet kan ha en särskilt viktig funktion för grupper i befolkningen som av olika anledningar är minde rörliga än andra, som till exempel barn, personer med funktionshinder eller äldre. Boverket menar att barn och unga är en av de grupper i samhället för vilken närhetsaspekten har störst betydelse.1 Grönområden och unga
Den här figuren visar hur unga i Uppsala kommun svarat att de brukar vistas i naturen.
Figur 1. Översikt över naturvistelser, unga 12-19 år i Uppsala kommun (Liv och Hälsa Ung 2009).
Maria Nordströms studier visar att bostadsmiljön har betydelse för ungas fysiska, psykiska och sociala utveckling och lärande. Författaren framhåller att hur unga använder och vad de har för inställning till olika miljöer, skiftar med ålder. I yngre år
30% 29% 24%
9% 4%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
Aldrig Någon eller
några gånger/
år
Några gånger/
månad
Minst en gång/
vecka
Nästan varje dag
Hur ofta brukar du vara ute i naturen?
är leken till exempel central medan den sociala aspekten av utemiljön och mötesplatsen för många äldre ungdomar är mer betydelsefull.19 Nordström har vidare undersökt barn och ungas olika sätt att identifiera sig och skapa förhållningssätt till stad och landsbygd och kommit fram till att förankring med platser ofta hänger samman med föräldrarnas livsstil.20 Lieberg har i sin avhandling visat att utevistelser är centrala för barn och ungas utveckling och socialisering. Vidare menar författaren att unga ofta kan ha en annan syn på naturmiljöer än vuxna. Miljöer som uppskattas av unga kan av vuxna ofta betraktas som ”oplanerade” och ”ostädade”. Författaren framhåller vikten av att bevara fria ytor att lämnas som öppna platser för att fyllas av ungdomarna själva.21
I 2008 års folkhälsoproposition framhålls att barn och unga är en prioriterad grupp i folkhälsoarbetet. I Propositionen lyfts bostadsnära natur också fram som en resurs, och nyttan med att bevara och utveckla grönområden framhålls som viktigt för att öka möjligheter till vila och motion.22 Flera av folkhälsopolitikens målområden tangerar grönområden i relation till hälsa där delaktighet och inflytande i samhället, barn och ungas uppväxtvillkor, miljöer och produkter samt fysisk aktivitet är de som främst är angelägna.
Tillgång till grönområden och samband med hälsa
Forskningsläget tyder på att det är sällsynt med resultat som visar på direkta samband mellan tillgång till grönområden i närmiljön och olika hälsoaspekter. En forskningsöversikt av Statens Folkhälsoinstitut ”Gå ut min själ” från 2008, bekräftar den bilden där författaren menar att kopplingar framförallt gör sig gällande för grönområden i relation till psykiskt välbefinnande.23 Få studier har påträffats som ser till unga som enskild åldersgrupp och man beskriver främst tillgång till grönområden genom avståndsberäkningar till närmaste grönområden.
Fysisk aktivitet
Mycket talar för att svenska barn och ungas stillasittande har blivit mer utbrett och att den fysiska aktiviteten minskat, vilket kan bland annat kan leda till en ökning av övervikt, depressioner, typ 2- diabetes samt ge ökad risk för kroniska sjukdomar i framtiden.24 Johan Faskunger som bland annat ägnat sig åt att studera den byggda miljöns påverkan på fysisk aktivitet, menar att barns möjligheter att röra sig på egen
hand i utomhusmiljöer minskat de senaste årtiondena, till exempel utgör ökad biltrafik och ökade avstånd till olika målpunkter hinder.24 Ett tydligt exempel som författaren ger är att andelen barn som går eller cyklar till skolan i Sverige har sjunkit från 94 procent på 70-talet till under 60 procent år 2006. Forskning har visat att barn som cyklar eller går till och från skolan totalt sett är mer fysiskt aktiva än barn som skjutsas på olika sätt.24
Hur bostadsnära grönområden är utformade har visat sig påverka grad av fysisk aktivitet i vardagen.25 Ett flertal studier visar att när städer växer, glesas också avståndet till vissa målpunkter ut, vilket generellt ger mindre möjligheter till vardaglig fysisk aktivitet då till exempel promenadavstånd växer.26 Grönområden kan ses som viktiga ytor för fysisk aktivitet och närhet samt tillgänglighet till dessa är därför av betydelse. Som tidigare nämnts är motionsaktiviteter som exempelvis promenader den vanligaste aktivitet som utförs i grönområden. För barn och unga finns det enligt Faskunger ett samband mellan fysisk aktivitetsnivå och tillgänglighet till grönområden.27 Coombes et al. undersökte i Bristol, England samband mellan fysisk aktivitet samt övervikt i förhållande till avstånd till och användande av grönområden. Resultatet visade att man vistades mindre i grönområden med ett ökat avstånd och att individer som bodde närmare grönområden med större sannolikhet var fysiskt aktiva än de som bodde längre ifrån dessa. Forskarna drog slutsatsen att en god tillgång till gröna ytor i urbana områden kan hjälpa till att främja fysisk aktivitet.28 Tidigare forskning har även visat att fysisk aktivitet kan minska upplevd stress.
Maller et al. har kunnat visa en dubbel effekt av sänkta stressnivåer när fysisk aktivitet praktiserades i utomhusmiljöer.29
I en rapport från Statens Folkhälsoinstitut (FHI) framhåller Melinder att övervikt och en stillasittande fritid är vanligast i glesbygd och i små kommuner.30 I glesbygdskommuner torde tillgången till grönområden vara god, men att ha en god tillgång till grönområden nära betyder således inte per automatik att dessa kommer att nyttjas på något sätt.
Grönområden som kraftkälla
Det har på senare tid blivit vanligare bland unga att rapportera psykisk ohälsa.
Resultat från den senaste Nationella Folkhälsoenkäten visar att unga pojkar i genomsnitt skattar sin hälsa högre än unga flickor. Flickorna skattar i större
utsträckning än pojkarna att de upplevde sin hälsa som dålig eller mycket dålig. Det var vidare dubbelt så vanligt att flickor uppger ängslan, oro eller ångest i jämförelse med pojkarna.31
Mer nutida forskning fokuserar bland annat på tillgång till grönområden knutet till återhämtning som ett vidare led i de miljöpsykologiska teorier som tidigare presenterats. Katarina Haraldsson har i en avhandling från Sahlgrenska Akademin intervjuat unga flickor om upplevelser av stress i vilka hon bland annat undersökt vilka olika typer av källor som hjälper till att buffra mot stress i vardagen. En typ av återhämtning som framkom i intervjuerna var att vistas i grönområden, till exempel genom att motionera eller koppla av.32 Wells och Evans har med utgångspunkt i förorter utanför New York studerat faktorer som kan minska inverkan av negativa livshändelser i barns liv. De fann att barn som hade grönområden nära sitt hem tacklade svårigheter bättre och tolkade resultaten som att bostadsnära natur kan fungera som en skyddsfaktor eller buffert mot stress.33 Grahn och Stigsdotter genomförde 2003 en enkätundersökning riktad till tusen slumpmässigt utvalda stadsbor i nio svenska städer där man undersökte självskattad hälsa och hur man använde stadsnära grönområden. Man fann bland annat ett signifikant negativt samband mellan vistelser i grönområden och upplevd stress, när man justerat för ålder, kön och socioekonomisk status.34
En studie genomförd i Holland av Maas et al. undersökte sambandet mellan hur mycket grönyta man hade i sitt boendeområde knutet till självskattad hälsa. Man beräknade tillgång till gröna ytor inom en till tre kilometers avstånd från hemmet och fann att andelen grönyta inom dessa avstånd hade ett signifikant samband med självskattad hälsa. Kopplingen var starkare för socioekonomiskt mindre gynnade grupper, äldre och ungdomar vilket enligt studiens resultat indikerar att dessa grupper i befolkningen verkar gynnas av närvaron av gröna ytor i anslutning till bostaden.35 Övervikt
Enligt Socialstyrelsens Folkhälsorapport 2009 har övervikt och fetma bland barn och unga ökat stort under 1990-talet, en utveckling som på senare tid verkar ha avstannat.
Bland 16-24 åringar var 13 procent av flickorna respektive 20 procent av pojkarna överviktiga eller hade fetma.36 För yngre barn visar siffrorna att 15-20 procent av barnen är överviktiga och att 3-5 procent är feta. Övervikt är generellt vanligare i
ekonomiskt eftersatta grupper samt på landsbygden.37 Enligt Liv och Hälsa Ung 2009 har övervikt bland unga ökat från föregående år, detta i alla grupper utom för flickor i årskurs 7.
Hansen & Nielsen har i Danmark studerat tillgång till och användande av grönområden kopplat till upplevd stress och övervikt. Resultatet visade att tillgång till en trädgård eller nära grönområden kring bostaden var associerat med mindre upplevd stress och en mindre sannolikhet för att vara överviktig. Författarnas slutsats är att man kan se den bostadsnära naturen som en hälsofrämjande effekt.38 En studie av Potestio et al. 2009 undersökte sambandet mellan tillgång till grönområden och övervikt bland barn i Calgary, Kanada. Författarna använde sig av olika mått på tillgång till grönområden och beräknade avstånd till grönområden, grönyta per person och total andel grönyta men de fann inga samband. En förklarande faktor, som författarna uppgav, var att hälsoeffekter kan variera beroende på vilken typ av urban miljö som studeras.39
I ett flertal tvärsnittsstudier från USA har det undersökts hur den byggda miljön och transportmöjligheter påverkar förekomst av övervikt och fetma.40 I en av studierna genomförd i Atlanta av Frank et al. år 2004, var dubbelt så många överviktiga eller hade fetma i områden med glesare bebyggelse jämfört med förekomsten i stadsdelar med en variation av bebyggelse och serviceutbud inom promenadavstånd.41 Ju större tillgänglighet desto mindre var risken att invånarna utvecklade övervikt eller fetma. I mera glest bebyggda områden användes bilen i större utsträckning än i tätt bebyggda områden, vilket var en av förklaringarna till en högre förekomst av övervikt. 42
Skillnader i hälsa
Ett relevant perspektiv för studien är hur tillgång till grönområden förhåller sig till skillnader i hälsa. För att studera skillnader i hälsa används ofta geografiska data.43 En registerstudie publicerad i tidsskriften ”The Lancet” 2008 av Mitchell & Popham, undersökte närheten till grönområden i förhållande till hälsoskillnader mellan olika grupper i samhället.44 Studien som genomfördes i England, omfattade hela befolkningen i arbetsför ålder, drygt 40 miljoner individer uppdelat på cirka 30 000 områden. För respektive område undersöktes tillgång till grönområden och ekonomisk ojämlikhet samt vilken inverkan dessa faktorer hade på dödlighet i bland annat hjärt- och kärlsjukdomar och lungcancer. Författarna fann starka samband
mellan inkomstnivå och dödlighet respektive mellan närhet till grönområden och dödlighet. Låg inkomst och en liten tillgänglighet till grönområden gav en hög allmän dödlighet och en ökad dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar. Effekten kvarstod även när man kontrollerat för inkomst. Ett intressant resultat var att skillnader i hälsa mellan olika grupper i samhället var avsevärt mindre i områden där tillgången till grönområden var god.45
Problemformulering
Det valda geografiska området, Uppsala kommun, är en snabbt växande kommun med en stor inflyttning. En växande befolkning skapar ett tryck på stadsutveckling och bostadsbyggande vilket bland annat väcker frågor om hur man ska förvalta stadens grönområden. Med utgångspunkt i att närhet till grönområden har betydelse för om man nyttjar dessa, skulle det vara sannolikt att god tillgång till grönområden i boendeområdet spelar roll även för ungas hälsa. Bor man i ett område med en god tillgång till grönområden, är hypotesen att man också kommer ha en bättre hälsa med avseende på de aspekter som undersöks i föreliggande studie.
Syfte
Syftet med föreliggande studie var att undersöka om det finns samband mellan tillgång till grönområden i boendeområdet och ungas hälsa (med avseende på fysisk aktivitet, självskattad hälsa och övervikt) i Uppsala kommun.
Frågeställningar
1) Finns det samband mellan tillgång till grönområden i boendeområdet och grad av fysisk aktivitetsnivå?
2) Finns det samband mellan tillgång till grönområden i boendeområde med avseende på självskattad hälsa och övervikt?
3) I vilken utsträckning hänger kön, ålder och föräldrarnas utbildningsnivå samman med de hälsovariabler som studeras?
METOD Design
Studien är en sambandsundersökning och benämnas som en ekologisk studie.
Urval
Dataunderlaget för den här studien baseras på enkätundersökningen ”Liv och Hälsa Ung 2009” som regelbundet genomförs av Samhällsmediciniska enheten vid landstinget i Uppsala län i samarbete med Uppsala kommun (senast år 2005 och 2007). Frågeformuläret riktar sig till alla elever i årskurs 7 och 9 vid samtliga grundskolor och årskurs 2 i alla gymnasieskolor i Uppsala län. Syftet med enkätundersökningen var att ”beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa”. Totalt delades enkäten ut till 12140 elever och besvarades av 9854 elever, svarsfrekvensen var 81 procent. För studien har redan befintliga data använts (för enkät, se bilaga 1).
I urvalsprocessen har strategiskt urval använts i två led. I ett första steg begränsades stickprovet till det för den här studien valda geografiska området, Uppsala kommun.
Efter detta urval kvarstod 5294 individer. Ett andra urval har gjorts med utgångspunkt i frågeformulärets fråga A4 ”I vilket område i Uppsala bor du”, i relation till kartan över Uppsalas offentliga grönområden. (för karta, se bilaga 2). De boendeområden som fanns som svarsalternativ för Uppsala kommun i enkäten matchades med kartans grönområden, där vissa områden som fanns med på kartan inte fanns som givna svarsalternativ i frågeformuläret. Områden som finns med i kartan men som inte fanns med som svarsalternativ i enkäten är Boländerna, Fyrislund, Librobäck, Hågadalen och Ärna. Dessa har således inte tagits med i den här studien och efter ett andra urval återstår i huvudsak Uppsala tätort med tillhörande boendeområden och 3423 individer som beaktas för den här studien. Bortfall som är intressanta utifrån vårt syfte är tillexempel fråga A4 ”I vilket område i Uppsala bor du”. I enkäten framgick det att om man bodde på flera ställen (i olika boendeområden) ombads de svarande att kryssa i det område där de oftast bodde. Hade de svarande kryssat i fler än ett område räknades dessa svar som bortfall.
Stickprovet utgörs av 49,5 procent flickor och 50,5 procent pojkar i åldern 12-19 år, även om de allra flesta är mellan 13-18 år gamla. Författaren har i huvudsak valt att studera alla åldrar som en samlad grupp.
Datainsamlingsmetod
Dataunderlaget samlades in med hjälp av enkäten ”Liv och Hälsa Ung 2009”.
Frågeformuläret omfattar totalt 144 frågor som berör hur unga mår, deras levnadsvanor samt hur de upplever sin situation i skolan och på fritiden.6 Frågeformuläret innehåller varierande svarsalternativ med ja och nej frågor, svarsalternativ med stigande skalor samt tomma rutor där deltagarna själva fått ange svarsalternativ.
För den här studien har ett antal frågor använts ur enkäten för att besvara de aktuella frågeställningarna. För fysisk aktivitet används 4 frågor. Enkät fråga: C24. Hur mycket rör du dig i genomsnitt per dag? Svarsalternativ ges i en stigande skala från mindre än 15 minuter till en timme eller mer per dag. C25. Hur ofta brukar du träna på din fritid, mer än 30 minuter, så att du blir andfådd/ svettas? Svarsalternativ ges i en stigande skala från aldrig till varje dag. På frågorna G3.1 Cykla eller gå till skolan?
respektive G3.9 Idrotta eller motionera? fick de svarande ange ”hur ofta de brukar göra följande” i en stigande skala från Aldrig till nästan varje dag. För självskattad hälsa använde författaren en fråga, B1 Hur mår du? Svarsalternativ ges i en graderande skala från mycket bra till mycket dåligt. För övervikt användes två frågor dels B3 Hur lång är du? respektive B4 hur mycket väger du? För dessa frågor fanns rutor där de svarande fick fylla i längd och vikt där en beräkning av IsoBMI gjorts av Samhällsmedicinska enheten med hjälp av dessa frågor.
Tillvägagångssätt
Under våren 2009 delades enkäten ut till elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och till årskurs 2 vid gymnasieskolor i Uppsala län. Varje enkät hade ett förtryckt nummer som registrerades innan de skickades till skolorna. Enkäten levererades till en kontaktperson vid respektive skola som delade ut ett kuvert med rätt antal enkäter till berörda lärare. Enkäterna delades ut av lärare och besvarades i klassrumsmiljö under avsatt lektionstid. Det framgick från enkätens förstasida att elevernas medverkan var frivillig och att man skulle försöka besvara frågorna så ärligt som möjligt, att ingen
kunde kontrollera vem som svarat vad samt att det var viktigt att eleverna inte pratade med varandra under tiden man fyllde i formuläret. Endast elever som var på aktuell lektion hade möjlighet att svara, inget ytterligare tillfälle eller påminnelse gavs för att besvara enkäten. De ifyllda frågeformulären stoppades i ett kuvert av eleverna själva, klistrades igen av lärare och skickades med bud till Samhällsmedicinska enheten där de sedan förvarades i ett låst arkiv. Enkäterna scannades enligt en bestämd mall av ett scanningsföretag. Eventuell om- kodning, exempelvis att svarsalternativ slagits ihop till en grupp, har gjorts av personal vid enheten.
Karta
För att koppla ihop enkäten med Uppsalas grönområden har författaren valt att använda sig av en karta som finns att tillgå från kartavdelningen vid Statsbyggnadskontoret vid Uppsala kommun. Kartan anger dels hur stor andel av Uppsalas stadsdelar som täcks av offentlig grönyta (kartans färger) och dels offentlig grönyta per person i kvadratkilometer (siffran i respektive stadsdel). Det mått som valts för att beskriva tillgången till grönområden för den här studien är andel offentlig grönyta i respektive boendeområde. Måttet som valts för att beskriva tillgången till grönområden, andel offentlig grönyta, varierar från 10-90 procent i olika stadsdelar.
Dessa boendeområden har sedan delats in i 3 grupper efter en liten, medelstor och stor andel grönyta. Författaren anser att detta ger ett mått på hur stor del av ett område som täcks av grönyta jämfört med att använda måttet grönyta per person. Vid användande av måttet grönyta per person ges snarare ett mått på hur många kvadratmeter man har till sitt förfogande.
Analysmetoder
Bearbetning och analyser av data har gjorts i statistikprogrammet SPSS (PASW Statistics 18). Ett flertal icke- parametriska korrelationer har genomförts med hjälp av Spearman´s rangkorrelation, detta då det främst rör sig om data på ordinal och nominal skalnivå. Med utgångspunkt i den oberoende variabeln (andel grönyta) har denna ställts i jämförelse med beroende variabler (fysisk aktivitet, självskattad hälsa och övervikt) var och en för sig för att undersöka eventuella samband. För att analysera samband mellan tillgång till grönområde och fysisk aktivitet användes fråga C24, C25 samt G3(1,9), för självskattad hälsa används fråga BI och för övervikt
användes en beräkningen av IsoBMI med hjälp av fråga frågorna B3 och B4 (längd och vikt). Signifikansnivå sattes vid 5 procent.
För att beskriva tillgång till grönområden används som tidigare nämnts måttet andel offentlig grönyta, för vilket en variabel med en stigande skala från 10-90 procent offentlig grönyta skapats utifrån kartan över Uppsalas grönområden. Denna variabel har sedan slagits ihop till tre grupper innehållandes en liten, medelstor och stor andel grönyta. De boendeområden som skattats ha en liten andel grönyta är de som i den ursprungliga kartan har ljusblå/ blå färg från 10-20 procent andel grönyta, de områden med en medelstor är gröna/ gröngula på kartan från 30-40 procent andel grönyta och de som har en klar gul samt orange/röd färg på kartan har skattats ha en stor andel grönyta från 50-90 procent. Indelningen har delvis låtit sig göras i samråd med den som skapat den ursprungliga kartan och delvis utifrån rekommendationer från en kontakt vid Boverket.
Figur 2. Andel offentlig grönyta i boendeområden i Uppsala kommun, indelat i tre grupper med en liten, medelstor respektive stor andel grönyta. (Liten 10-20 %, Medelstor 30-40 % och Stor 50-90%)
Områden som efter bearbetning skattats ha en liten andel grönyta är: Kungsängen, Centrala Staden, Fålhagen, Kvarngärdet och Husbyborg.
378
1889
1156
0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600 1800 2000
Liten (Kungsängen, Centrala staden, Fålhagen, Kvarngärdet,
Husbyborg)
Medelstor (Luthag, Svartb, Årsta, Gamla U,
Sala Back, Gränby, Löten, Tuna B, Rickomb,
Nåntuna/Vil, Sunnersta)
Stor (Sävja, Ultuna, Valsätra, Ekeby, Stenhag, Norby, Vårdsätra, Eriksb, Berthå, Gottsunda, Kåbo,
Ulleråker)
Antal svarande i resp. boendeområde
Andel offentlig grönyta indelat i tre grupper
En medelstor andel grönyta har: Luthagen, Svartbäcken, Årsta, Gamla Uppsala, Sala Backe, Gränby, Löten, Tuna Backar, Rickomberga, Nåntuna/Vilan och Sunnersta.
Till områden som har en stor andel räknas: Sävja, Ultuna, Valsätra, Ekeby, Stenhagen, Norby, Vårdsätra, Eriksberg, Berthåga, Gottsunda, Kåbo och Ulleråker.
Ålder såväl som kön har studerats med avseende på några av variablerna och där det funnits stora skillnader med avseende på kön och ålder kommer detta att presentera i resultatet. Mammans och pappans utbildningsnivå har även korrelerats med grönområden men utan att hitta samband för detta. Då författaren ansåg att inget bra mått på socioekonomi funnits att tillgå i materialet för studiens syfte, har detta inte undersökts närmare, även om man skulle kunna använda utbildningsnivå eller annan data för att undersöka detta.
Författaren har utifrån resultatet gått vidare för att studera hur respondenterna svarat för valda hälsovariabler inom respektive grupp av grönområde samt hur fördelningen ser ut inom specifika stadsdelar, detta för att beskriva resultatet i detalj. Hur man svarat för specifika stadsdelar kommer inte närmare redovisas i resultatet då detta inte varit studiens huvudsakliga syfte men detta kommer diskuteras avslutningsvis.
RESULTAT
Resultatet inleds med en beskrivning av hur unga i Uppsala kommun svarat på de för den här studien valda hälsovariablerna: fysisk aktivitet, självskattade hälsa och övervikt. Därefter följer Tabell 1 med genomförda korrelationer och tillhörande text.
Till sist presenteras de olika hälsovariabler efter grönområden samt föräldrarnas utbildningsnivå i några stadsdelar med hjälp av figurer och tillhörande text.
Figur 3. Vardaglig aktvitet förutom träning, bland unga (12-19 år) i Uppsala kommun.
Det är vanligt att de svarande rör sig mer än 1 timme per dag, nära hälften (43 %) har angett detta svarsalternativ. En liten andel (6 %) har angett att de rör sig mindre än 15 minuter per dag.
43%
27% 22%
0% 6%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
Mer än 1 h/dag 31-60 min/dag 15-30 min/dag Mindre än 15 min/dag
Andel i procent
Hur mycket rör du dig per dag förutom träning?
Figur 4. Tränar på sin fritid unga (12-19 år) i Uppsala kommun.
Det är vanligt att unga tränar på sin fritid 2-3 gånger i veckan (35 %) samt mer än detta. En mindre andel (7 %) har angett att de aldrig tränar på fritiden.
Figur 5. Självskattad hälsa, flickor respektive pojkar (12-19 år), i Uppsala kommun.
De allra flesta har angett att de mår mycket bra eller bra och pojkar skattar genomgående sin hälsa bättre än flickor.
10%
24% 35%
12% 6% 5% 7%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
Varje dag 4-6 ggr/veckan 2-3 ggr/veckan 1 ggr/veckan 1-3 grr/månad Mindre än 1 ggr/ månad Aldrig
Andel i procent
Hur ofta brukar du träna på din fritid, mer än 30 minuter?
89%
8% 3%
78%
17%
5%
0%
20%
40%
60%
80%
100%
Mycket bra/ bra Varken bra eller dåligt
Dåligt/mycket dåligt
Andel i procent
Självskattad hälsa
Hur mår du?
Pojkar Flickor
Figur 6. Enligt Iso BMI andel överviktiga och andel med fetma, unga (12-19 år) Uppsala kommun. (Observera att ”övriga” kan vara såväl normal- som underviktiga.
I genomsnitt beräknas 12 % vara överviktiga och 2 % feta. De allra flesta hamnar i kategorin övriga.
12% 2%
79%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
Övervikt Fetma Övriga
Andel i procent
IsoBMI
Tabell 1. Resultat av korrelationer.
Andel offentlig grönyta i boendeområdet Spearman´s rang korr. Sig. (2-tailed) C24. Hur mycket rör du
dig i vardagen? -0,35 0,042
C25. Hur ofta brukar du
träna på din fritid? -0,027 0,133
G3.1. Brukar du idrotta
eller motionera? -0,004 0,813
G3.9. Går eller cyklar du
till skolan? 0,47 0,001
B1. Självskattad hälsa 0,004 0,806
B3 & B4. Övervikt 0,011 0,521
Resultatet från korrelationsberäkningarna mellan hur stor offentlig grönyta man har i boendeområdet och fysisk aktivitet visar generellt inget samband. För hur mycket man rör på sig i vardagen visar korrelationen ett svagt statistiskt signifikant negativt samband (p<0,042, Rho=-0,35). Vilket indikerar på ett omvänt samband, ju större andel offentlig grönyta desto mindre rör man på sig. Övriga gjorda analyser, träning på fritiden och idrotta eller motionera i förhållande till grönyta visar inga signifikanta samband, (p>0,133, Rho=-0,027) respektive (p>0,813, Rho=-0,004). Däremot visar korrelationsberäkningen ett svagt positivt samband mellan andel grönyta i boendeområdet och för att gå eller cykla till skolan (p<0,001, Rho=0,47). För självskattad hälsa visar korrelationerna inget signifikant samband med andel grönområde (p>0,806, Rho=0,004) och detsamma gäller för övervikt där (p>0,521, Rho=0,011).
Figur 7. Figuren redovisar hur mycket unga (12-19 år) angett att de rör sig per dag förutom träning efter andel grönområde.
Figur 8. Figuren redovisar hur ofta unga (12-19 år) tränar på fritiden efter andel grönområde.
Om man ser till hur mycket de svarande angett att de rör sig per dag förutom träning, i relation till andel grönområde, är det en något större andel som rör sig mindre i vardagen i boendeområden med en stor grönyta. För hur mycket man tränar på sin
45,5% 46% 42%
29,5% 27,5% 28%
21% 20,5% 23,5%
4% 6% 6,5%
0%
20%
40%
60%
80%
100%
Liten Medelstor Stor
Andel i procent
Andel offentlig grönyta
Rör sig per dag förutom träning efter andel grönområde
Mindre än 15 min/dag 15-30 min/dag 31-60 min/dag Mer än 1 h/dag
10,5% 11% 9%
27% 24% 23%
36,5% 34% 37%
10% 13% 12%
5,% 6% 6,5%
4,5% 5,% 5,5%
6,5% 7% 7%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
Liten Medelstor Stor
Andel i procent
Andel offentlig grönyta
Tränar på fritiden efter andel grönområde
Aldrig
Mindre än 1 ggr/mån 1-3 ggr/mån
1 ggr/vecka 2-3 ggr7vecka 4-6 ggr/vecka
Varje dag
fritid kan i stort inga större skillnader skönjas, siffrorna relativt jämnt fördelade i förhållande till grönområde.
Figur 9. Redovisar hur unga svarat att de mår efter andel grönområde.
Generellt skattar unga i Uppsala kommun sin hälsa som god men det finns skillnader med avseende på kön. Pojkarna skattar genomgående sin hälsa bättre än flickorna, (detta för alla årskurser) (se figur 5). Hur man skattar sin hälsa i förhållande till andel grönområde iakttas figuren ovan inga större skillnader i förhållande till om man bor i ett mer eller mindre grönt boendeområde. En något större andel har svarat att de varken mår bra eller dåligt i boendeområden som skattats ha en liten andel grönyta men detta vägs upp av att en större andel svarat att de mår dåligt/mycket dåligt i områden med en medelstor eller stor andel grönyta.
84% 84,5% 85%
14% 2% 11,5% 4% 11% 4%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
Liten Medelstor Stor
Andel i procent
Andel offentlig grönyta
Självskattad hälsa efter andel grönområde
dåligt/mycket dåligt varken bra eller dåligt Mycket bra/bra
Figur 10. Visar andelen unga (12-19 år) som enligt Iso BMI skattas som överviktiga och feta efter andel grönområde. (Observera att ”övriga” kan vara såväl normalviktiga som underviktiga).
Det finns inga större skillnader med avseende på övervikt i förhållande till grönområden. I boendeområden med en liten andel grönyta återfinns fler överviktiga unga än i de två andra grupperna. Dock är andelen unga med beräknad fetma högre i boendeområden med en medelstor eller stor andel grönområden. Om man behåller de ursprungliga siffrorna i andel grönområde från 10-90 procent kan man se att det område som är minst grönt (Kungsängen) och de som är mest grönt (Ulleråker), har samma värden för övervikt och fetma.
85,5% 85% 85,5%
14% 13% 11%
1% 2% 3,5%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
Liten Medelstor Stor
Andel i procent
Andel offentlig grönyta
Iso BMI efter andel grönområde
Fetma Övervikt Övriga
Figur 11. Visar respondenternas svar för pappans utbildning i några av Uppsalas stadsdelar. (Observera att inga elever boende i Sunnersta har svarat varken grundskola eller ej avslutad grundutbildning. I centrala staden har ingen angett ej avslutad grundutbildning.)
Figur 12. Redovisar svar för mammans utbildningsnivå i några av Uppsalas stadsdelar. (För såväl Sunnersta som Centrala staden svarade ingen av eleverna grundskola eller ej avslutad grundutbildning.)
Figurerna visar att fler andel elever som bor i Gottsunda eller Stenhagen har svarat att föräldrarna är lågutbildade jämfört med de andra två boendeområdena. Vidare är skillnaderna i utbildningsnivå väldigt stora mellan mamman och pappans högsta
3% 6%
7% 8%
13%
11% 12%
8%
20% 15% 21%
18%
25% 31% 27%
16%
39% 30% 32%
58%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
Centrala Staden
Gottsunda Stenhagen Sunnersta
Andel i procent
Pappans utbildning i några stadsdelar
Univ. eller högskola Annan utb. efter gy.
Yrkesutbildn. efter gy.
Gymnasium el. motsv.
Grundskola Ej avslut. grundutb.
4% 4%
5,% 7%
7%
11% 6%
7%
54% 37% 35% 63%
27% 34% 41%
22%
11% 9% 6% 8%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
Centrala Staden
Gottsunda Stenhagen Sunnersta
Andel i procent
Mammans utbildning i några stadsdelar
Univ. eller högskola Annan utb. efter gy.
Yrkesutbildn. efter gy.
Gymnasium el. motsv.
Grundskola Ej avslut. grundutb.
utbildningsnivå. Sunnersta framträder i statistiken där en stor andel elever svarat att pappan har gått universitet eller högskola i jämförelse med Gottsunda och Stenhagen.
DISKUSSION Resultatdiskussion
Sammanfattningsvis visade resultatet få uppmätta samband mellan tillgång till grönområden i boendeområdet och de hälsovariabler som studerats. Resultatet visar huvudsakligen inget samband mellan tillgång till grönområden i boendeområdet och grad av fysisk aktivitet. Sambandet var snarare omvänt, ju mer gröna offentliga ytor desto mindre sannolikt att man rör på sig i vardagen. För träning samt idrott och motionerande på fritiden antyder resultatet också här ett negativt samband, men utan statistisk signifikans. Dock visar resultatet att med en större andel grönyta där man bor är det mer sannolikt att man tar sig till skolan genom att cykla eller gå. Vidare visar resultatet för självskattad hälsa att det inte heller finns fog för att säga att unga i Uppsala skattar sin hälsa högre i grönare områden. Slutligen visar resultatet inte heller något statistiskt signifikant samband mellan att bo i grönare områden och övervikt.
De teoretiska argument samt tidigare forskning som presenterats talar för att ungas hälsa skulle kunna främjas av en större tillgång till grönområden där man bor. Dock behöver den ursprungliga hypotesen förkastas med hänsyn till de få samband som funnits för den aktuella studien. Studien redovisar inga större skillnader i hälsa med avseende på just grönområden, andra faktorer verkar vara viktigare för ungas hälsa än tillgång till grönområden i sig. Sannolikt är sambanden komplexa och kan vara svåra att visa på, detta kommer vidare att diskuteras.
En del av resultatet indikerar dock att det finns en koppling mellan fysisk aktivitet och förekomsten av grönområden, det mellan grönområden och att cykla eller gå till skolan. Faskunger menar som tidigare nämnts att barn som cyklar eller går till skolan är mer fysiskt aktiva totalt sett.24 Resultatet har dock troligt även andra förklaringar som inte nödvändigt kan härledas till att ha grönområden nära. Det kan även spegla att unga som har större andel gröna ytor kanske bor längre från stadskärnan, där man möjligen har längre väg till skolan. En annan alternativ förklaring kan också vara hur den byggda miljön är utformad, till exempel tillgång till cykel- och gångbanor.
Då det inte funnits några avgörande skillnader med avseende på grönområden i förhållande till de hälsovariabler som studerats har författaren sett till stadsdelar i detalj. Tittar man närmare på olika stadsdelar blir det tydligt att Stenhagen och
Gottsunda är gröna stadsdelar, där det är en högre andel som angett att de aldrig tränar på sin fritid. Medan det till exempel är en högre andel som svarat att de tränar varje dag i centrala staden och Sunnersta, ett område med lite grönytor och det andra med en medelstor andel grönyta. Här skulle föräldrarnas utbildningsnivå kunna utgöra en möjlig bestämmande faktor (se figur 11 och 12).
När det gäller självskattad hälsa har eleverna svarat i enlighet med nationella siffror som även de visat att unga pojkar i genomsnitt skattar sin hälsa högre än unga flickor.
För självskattad hälsa är det även troligt att andra faktorer än grönområden spelar roll för hur unga mår. Blotta närvaron av grönområden enligt Ulrichs tankegångar där naturmiljöer ger återhämtande eller positiva effekter på hälsa, kan enligt studiens resultat inte bekräftas. Ruth Pinder diskuterar i artikeln ”Exploring perceptions of health and the environement” att det är viktigt att ta hänsyn till att omgivningen definieras på olika sätt av olika individer.46 Hon säger så här: (cit s.349)
”There is no inevitable, or straightforward relationship between the physical environment and health benefits”
Det finns således enligt Pinders resonemang heller ingen given koppling mellan grönområden och hälsa. Samma omgivning kan utifrån hur vi upplever den ha återhämtande eller hälsofrämjande effekter, eller kanske ha en helt annan inverkan.
En yta som är grön på kartan kan också vara en plats där man av olika anledningar inte vill visats då vissa platser till exempel kan förknippas med otrygghet. Författarna Grahn, Stigsdotter och Berggren-Bärring diskuterar även att omgivningar definieras utifrån individers ålder, kulturell bakgrund och intressen. Att mycket gröna ytor inte automatiskt skapar förhållanden som kan härledas till en bättre hälsa är också exempel på ohälsotal i glesbygden ett gott bevis på, där man troligt har väldigt stora grönytor till sitt förfogande, vilket bland annat lyfts fram av Melinder.30 Forskning har vidare även visat att en stad som hänger samman och är bebyggd på ett varierat sätt med nära utbud och promenadavstånd gynnar fysisk aktivitet och motverkar förekomst av övervikt.41
För övervikt kan man om man tittar specifikt på bostadsområden i förhållande till övervikt, se att det är vanligare att unga som bor i exempelvis Gottsunda och Stenhagen är överviktiga, även Gottsunda har en högre andel med fetma. Likaså för dessa områden är det som tidigare nämnts vanligare att svara att man aldrig tränar på
sin fritid. Detta skulle bland annat kunna knytas an till föräldrarnas utbildningsnivå, vilken är lägre i dessa områden (se figur 11 och 12). Skillnader i hälsa finns även sannolikt med avseende på fler faktorer än utbildningsnivå, något som skulle behöva korrigeras för ytterligare för att bringa klarhet i detta.
I denna studie har inga avgörande skillnader kunnat skönjas för grönområden i hänsyn till ålder. Tidigare forskning har ofta beskrivit förhållandet mellan grönområden och ungas hälsa som ”ett kapitel för sig”. En betydande faktor i sammanhanget kan vara studiens målgrupp. Möjligen tillskriver man i unga år inte naturmiljöer samma värden som i vuxen ålder eller tilltalas av att vistas i grönområden på samma sätt, som kanske vuxna eller äldre i befolkningen. Samtidigt är unga en grupp som troligen vistas en hel del i grönområden nära bostaden. Enligt Boverket är unga en av de grupper i samhället för vilka närheten spelar allra störst roll, då de kanske inte är lika rörliga som andra.1 Detta kan i någon mån även säga oss något om grönområdens beskaffenhet, hur grönytor bör vara utformade för att tilltalande grupper i befolkningen. Detta indikerar även på olika sätt att mäta tillgång till grönområden, (något kommer behandlas närmare i metoddiskussionen). Boverket listar som tidigare nämnts förutom tillgång, även kvalitet och nåbarhet som viktiga aspekter av grönområden.1 Den här studiens resultat bekräftar att det sannolikt är viktigt att studera fler aspekter av grönområdens beskaffenhet än bara ytan.
Uppsala är vidare en grön stad, även om skillnaderna mellan innerstaden och ytterområden är stora har många en relativt god tillgång inom räckhåll.15 I tidigare forskning som presenterats där bostadsnära natur undersökts, har skillnaderna mellan stadsdelars andel gröna och icke gröna ytor ofta varit stora.(33 35) I dessa studier från England och ett väldigt tätbebott land, Holland, har de jämfört urbana områden med en liten tillgång till grönområden med områden med stor tillgång, eller områden som har stora avstånd till grönområden med områden som har grönområden i närheten av bostaden. I den kontexten där skillnaderna mellan urbana områden är stora och där det är väldigt tättbefolkat, blir möjligen avsaknaden av grönområden mer påtaglig.
Skillnaderna i föreliggande studie är inte så stora, och närhet till och tillgång är generellt sett god.
Inom epidemiologi beskrivs de individer som studeras ofta utifrån tid, plats och person. För den aktuella studien kommer detta väl till pass för att söka alternativa
förklaringar till resultatet. Tid kan diskuteras utifrån hur lång tid man bott i respektive boendeområde eller hur mycket tid man faktiskt spenderar i närheten av där man bor.
Kanske går man i skolan i ett annat område än där man är bosatt och tillbringar ledig tid på annan plats. Kanske gäller detta i större utsträckning för de äldre i vårt urval.
Utifrån resultatet att döma är det troligt att andra faktorer i boendeområdet kan spela roll för mående i relation till närmiljön, inte bara hur grönt det är. Troligt är även att det sker en selektionsprocess redan från början, att vissa områden som på olika sätt är mer attraktiva drar till sig människor med en bättre hälsa redan från början.
Metoddiskussion
Den här studien har genom ett stort urval, det vill säga många respondenter, haft goda förutsättningar att kunna påvisa eventuella samband. Dock ger måttet över andel grönyta i boendeområdet studien vissa begränsningar, det är därför en fråga om validitetsproblem. Hur stor grönyta man har i boendeområdet, är ett grovt mått som enskilt för den aktuella studien inte visar några väsentliga samband för ungas hälsa.
Ett mått baserat på avstånd till grönområden hade möjligen kunnat visa ett annat resultat. Detta hade dock krävt tillgång till andra data som exempelvis de svarandes postnummer, för att kunna beräkna avstånd till grönområden. Detta väcker dock frågor om etiska aspekter då det kan vara svårare att garantera anonymitet med få individer i ett visst boendeområde. Utifrån måttet andel grönområde vet vi egentligen inte så mycket om hur grönt det är exakt där de bor, utan mer hur grönt boendeområdet som sådant är. Samtidigt har boende i Uppsala kommun generellt sett grönområden inom en rimlig gräns från bostaden. Potestio et al. 2009 diskuterar val av geografiskt område för att kunna studera eventuella samband, där man i den kanadensiska studien på barns övervikt och grönområden haft små skillnader i grönområden.39
Användningen av måttet över andel offentlig grönyta ger ingen helhetsbild över tillgång till grönområden, detta på flera olika sätt. Man kan tillexempel bo i ett område med en liten andel offentlig grönyta men kanske ha privat tillgång, exempelvis en trädgård tillhörande bostaden, vilket inte tas med i den här beräkningen. Man kan också bo i ett område med lite grönyta men kanske vistas i Stadsskogen eller Hågadalen, som ligger nära. Stadsdelar är på så sätt inte isolerande från sin omgivning, något som inte den här studien tar hänsyn till.
Då enkätundersökningens svarsalternativ för boendeområden inte till fullo överensstämmer med alla de områden som kartan har med blir det genom det andra urvalet en selektion. Detta medför att vi inte får någon helhetsbild över kommunen men väl för en stor del och antalet individer är fullt tillräckligt för att kunna studera samband. Egenrapporterade uppgifter innebär sannolikt en viss felrapportering, vilket får tas med i beräkningen av resultatet. Det kan för de yngre respondenterna möjligen vara osäkert om de exakt har kunskap om sina föräldrars utbildningsnivå. Men de stora skillnaderna indikerar trots eventuella fel att det är stora skillnader i föräldrarnas utbildningsnivå boendeområden emellan. Ett relativt stort bortfall för övervikt i förhållande till andra enkätfrågor indikerar även på att resultatet skulle kunna vara missvisande.
Den här studien inbegriper vidare en hel del analytiska svårigheter. I resultatdelen har tidigare diskuterats att det ofta sker selektionsprocesser till olika boendeområden, att människor som har en bättre hälsostatus i allmänhet bosätter sig i vissa stadsdelar som är attraktiva av olika anledningar. Tillgång till grönområden är en faktor som kan vara bra för hälsan men som är svår att separera från andra faktorer som bestämmer över människors hälsa, såsom socioekonomiska, utbildningsnivåer, etnicitet, ålder och kön med flera bestämningsfaktorer. Även om man vill studera grönområden som en enskild faktor kan det vara svårt att utesluta andra, då det troligt handlar om flerfaktorsamband. Den här studien ger heller ingen möjlighet till att studera exponering, vilket skapar svårigheter för att kunna studera samband.
Ytterligare en aspekt som förvisso inte studerats i den aktuella studien men som ändå är av vikt att diskutera, är att flera hälsomått ofta samvarierar. Om man är fysiskt aktiv och normalviktig är sannolikheten att skatta sin hälsa högre kanske också större.
Så beroendevariablerna är således inte skilda från varandra utan samvarierar troligen.
Då de valda variablerna främst är på nominal och ordinal nivåskala har inte regressionsanalyser som kunnat kasta ljus på interaktionseffekter mellan dessa variabler kunnat göras. I de fall där vi funnit samband rör det sig inte om några orsakssamband, vilka är svåra att påvisa.
En annan svårighet för den här studien är vad man kallar ”ekologisk bias”, vilket Löfman påtalat.47 Författaren beskriver denna typ av bias som att när man har data på olika skalnivåer, dels på boendeområdesnivå (grönområden) och dels hälsoutfall på
