Huvudresultatet är det tema som växte fram under analysen, det vill säga frihet under ansvar. Resultatet visade att arbete hemifrån ökade möjligheterna till att vara fysiskt aktiv under arbetsdagen, men att kraven ökade på att ta eget ansvar för sin
aktivitetsnivå eftersom den omedvetna rörelsen man haft på arbetsplatsen minskade. Socialt stöd var viktigt och kunde ges digitalt vid arbete hemifrån genom att påminna och tipsa varandra om övningar, men framför allt genom att ha en dialog om fysisk aktivitet och dela med sig av sina erfarenheter. Tullar et al. (2019) menar att social samhörighet på arbetsplatsen ökar aktivitetsnivån, och så tycks fallet vara även vid arbete hemifrån fast i digital form, men det är dock svårt att dra några generella slutsatser utifrån denna kvalitativa studie. Andras beteenden påminner arbetstagare om att bryta stillasittande (Hadgraft et al., 2017a), något som påtalades saknas vid arbete hemifrån men kunde ersättas av påminnelser vid möten och i andra digitala forum.
Studiens resultat kan knytas till Antonovskys (1991) resonemang om KASAM, känsla av sammanhang. Det är ett centralt begrepp inom salutogenes som handlar om
begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, vilket syftar på hur man upplever inre och yttre stimulans, vilka resurser man upplever att man har för att hantera dessa samt om man upplever att det finns någon mening med att lägga energi på det (ibid). I studien motsvarar detta att deltagarna tog eget ansvar för den fysiska aktiviteten och såg att de själva styrde sina liv. Förutsättningarna förändrades i och med det
påtvingade arbetet hemifrån men genom att se det som en hälsofrämjande snarare än negativ stressor så ökade möjligheterna att vara fysiskt aktiv på arbetstid. Detta kan även relateras till Marmots (2015) resonemang om empowerment, då han menar att en känsla av kontroll över sitt eget liv är starkt kopplat till hälsa och hälsorelaterade beteenden. De flesta av deltagarna i studien upplevde att arbete hemifrån ökade kontrollen över vardagen och att tid därmed frigjordes för fysisk aktivitet. I en studie av kontorsarbetare i Schweiz, som under pandemin haft en lättare nedstängning
jämfört med många andra länder i Europa, visade det sig att den fysiska
aktivitetsnivån inte hade minskat under de första veckorna av nedstängningen, och enligt författarna så kan en tänkbar förklaring till detta vara att en stor del av deltagarna upplever att deras arbetstider har förbättrats i och med arbetet hemifrån och att balansen mellan arbete och fritid förbättrats (Aegerter et al., 2021). Ipsen, van Veldhoven, Kirchner och Hansen (2021) fann i sin studie som inkluderar 29 europeiska länder att lite mer än hälften av de som arbetade från hemmet tycker att det är
övervägande positivt bland annat på grund av ökad balans mellan arbete och fritid samt ökad kontroll över arbetet.
Morris et al. (2018) fann i sin studie att bristande autonomi och stor upplevd arbetsbörda är faktorer som påverkar den fysiska aktiviteten i negativ riktning när arbetstagarna befinner sig på arbetsplatsen. Det skulle även kunna gälla vid
distansarbete då deltagarna i denna studie beskrev att möjligheten att själva planera och styra över sin arbetsdag ökade mängden fysisk aktivitet samt att stress och hög arbetsbörda minskade den. De miljömässiga hinder som Hadgraft et al. (2017a) tar upp var enligt deltagarna tydliga påverkansfaktorer även vid arbete hemifrån där det till exempel var sällsynt med tillgång till höj- och sänkbara skrivbord. Andra faktorer som påverkade den fysiska aktiviteten både på arbetsplatsen (Bredahl et al., 2015; Ryde et al., 2020) och vid arbete hemifrån var organisationens kultur och normer gällande fysisk aktivitet. Stöd från ledning och kollegor kunde påverka vid arbete hemifrån precis som när arbetstagare befinner sig på arbetsplatsen (Hadgraft et al., 2017a; Planchard et al., 2018; Taylor et al., 2013).
Utbudet av möjliga aktiviteter upplevdes i denna grupp av deltagare öka vid arbete hemifrån vilket för vissa resulterade i ökad fysisk aktivitet. Detta bekräftas av den slutsats Taylor et al. (2013) drar i sin studie om att varierade aktiviteter kan vara motiverande för fysisk aktivitet. I en studie av Fukushima et al. (2021) där man jämför den fysiska aktiviteten mellan grupper som arbetar hemifrån och grupper som
befinner sig på arbetsplatsen fann man att de som arbetar hemifrån är mindre fysiskt aktiva på alla nivåer, och mer stillasittande under arbetsdagen. Detta tycks skilja sig
från denna studie där flera av deltagarna visserligen upplevde att den naturliga och omedvetna rörelsen minskat men samtidigt att den mer krävande fysiska aktiviteten ökat.
Blom et al. (2021) har studerat levnadsvanor i Sverige under covid-19 pandemin och fann att anställda inom tjänstemannasektorn är mer benägna att öka sin fysiska aktivitet och minska sitt stillasittande jämfört med arbetare i traditionella yrken. Individer som hade en låg fysisk aktivitet före pandemin har en tendens att ytterligare försämra sina aktivitetsnivåer och bli ännu mer stillasittande under pandemin (Blom et al., 2021). De grupper som är mest utsatta socioekonomiskt och hälsomässigt är också de som riskerar att påverkas mest av pandemin (McCraken, Badinlou, Buhrman & Brocki, 2020). Jämlik hälsa är ett av folkhälsomyndighetens övergripande mål och man vill utjämna systematiska skillnader mellan olika grupper. Den sociala gradienten i hälsa innebär att det finns ett samband mellan människors sociala position och deras hälsa, och speciellt utsatta grupper är prioriterade när det gäller folkhälsoinsatser, med ambitionen att minska skillnader (Folkhälsomyndigheten, 2021b). Hälsan i
befolkningen påverkas i stor utsträckning av arbetsförhållanden, som kan både öka och minska risken för ohälsa. Detta gäller lika mycket psykosociala faktorer som fysiska och kemiska (Albin, Gustavsson, Kjellberg & Theorell, 2017).
Folkhälsomyndigheten (2021c) har tagit fram riktlinjer för att minska stillasittande och öka fysisk aktivitet där fokus ligger på att all rörelse räknas. Man vänder sig bland annat till skola och arbete och menar därmed att detta är ett led i att skapa jämlika förutsättningar för fysisk aktivitet i olika befolkningsgrupper.
Metoddiskussion
Vid genomförandet av induktiv kvalitativ innehållsanalys föreligger det enligt
Graneheim et al. (2017) en risk för att analysen blir ytlig och generell samt att processen inte blir induktiv utan snarare en produkt av författarens förförståelse. Patton (2015) menar att forskaren i stor utsträckning är en del av processen i kvalitativa studier genom användandet av sig själv som verktyg. Forskarens egen förförståelse, kompetens, situation och erfarenhet kan påverka tolkningen och det är viktigt med
reflexivitet under studiens gång. Det innebär att forskaren är medveten om hur egna erfarenheter kan påverka tolkningen av det insamlade materialet (Patton, 2015). Att under analysens gång kontinuerligt gå tillbaka till intervjutranskriptionerna är ytterligare ett sätt att hantera förförståelsens påverkan
(Patton, 2015).
Författarens egen förförståelse påverkades av den kunskap som erhållits under utbildningar samt yrkeserfarenhet och personligt intresse för fysisk aktivitet. Detta har hanterats genom en strävan efter ett neutralt förhållningssätt till det insamlade materialet samt en dialog med handledaren under analysfasen, för att därigenom få fler perspektiv på tolkningar. Under analysens gång har det även skett en ständig återkoppling till de transkriberade intervjuerna. Enligt Malterud (2001) kan det vara en nackdel att studien endast har en författare eftersom förståelsen av ett fenomen kan öka om flera forskare kan bidra med olika perspektiv. Malterud (2001) menar vidare att forskare som använder sig av kvalitativ metod måste vara medvetna om sin egen påverkan genom helaforskningsprocessen. Författarens förförståelse har påverkat alla steg i denna studie, från syftet till utformandet av intervjuguide och även tolkning och analys av material.
Att frågeguiden testades och reviderades var en styrka med studien. Samma sak gällde att begreppet fysisk aktivitet definierades så att det var tydligt för deltagaren vad studien handlade om. En svaghet var att det inte gavs någon förklaring till vad som menades med fysisk aktivitet under arbetstid, att författaren likställde det med under arbetsdagen, och att fysisk aktivitet på luncher och raster även räknades in. Dock har deltagarna svarat utifrån förutsättningen att det är samma sak. Det finns också en otydlighet kring definitionen av begreppen hemarbete, arbeta hemifrån samt distansarbete. Enligt Arbetsgivarverket (2021) så kan inte arbete hemifrån som sker under covid-19 pandemin klassas som distansarbete eftersom det bygger på en frivillighet som inte föreligger i nuläget. Arbetsmiljöverket (2021) använder termen ”arbete hemifrån” för de arbetstagare som med anledning av
rekommendationer för att minska smittspridning inte kan arbeta från sin ordinarie arbetsplats.
Enligt Graneheim et al. (2017) innebär trovärdighet inom kvalitativ innehållsanalys att författaren har en röd tråd genom alla delar av studien samt är tydlig med vilka delar av resultatet som är deltagarnas beskrivning och vilka som är författarens tolkning. För att öka trovärdigheten så har exempel på analysprocessen bifogats i uppsatsen så att läsaren själv kan avgöra riktigheten i tolkning och abstraktion. Ju högre grad av tolkning desto svårare blir det för författaren att visa på en hög trovärdighet. Som en del i trovärdigheten ingår frågan om kategorier och tema svarar på syftet och
frågeställningen (ibid). Det kan vara en utmaning att hålla abstraktionsnivåerna och graden av tolkning logisk mellan koder, subkategorier, kategorier och teman. Om författaren misslyckas med detta så påverkas trovärdigheten (Graneheim et al., 2017). Trovärdigheten påverkas även av rekryteringen av deltagare, och handlar om att hitta deltagare som har erfarenhet av fenomenet som ska undersökas och samtidigt har förmågan att berätta om det (Graneheim et al., 2017). Deltagarna i denna studie hade kunskap och erfarenhet då de hade arbetat på distans under mer än ett år. Enligt Graneheim et al. (2017) påverkas studiens överförbarhet av ett tydligt beskrivet urval och sammanhang. Urvalet baserades på självselektering, det vill säga de deltagare som var med var de som anmälde intresse för studien. Detta kan vara både en fördel och en nackdel. Resultatet påverkades av vilka som valde att delta i studien, och det var i detta fall troligtvis människor som var intresserade av ämnet och kanske benägna att ägna sig åt fysisk aktivitet oavsett om de arbetade hemifrån eller på arbetsplatsen. Alla deltagare uttryckte åsikter om att det är väldigt viktigt med fysisk aktivitet och alla var fysiskt aktiva i någon utsträckning. Resultatet hade kunnat bli annorlunda om
deltagarna inte haft denna utgångspunkt. Bekräftelse av resultatet kan fås genom att återkoppla resultatet till deltagarna eller genom att låta andra forskare titta på
insamlad data och sättet den kategoriserats och sorterats på (Graneheim & Lundman, 2004). Inget av detta gjordes i denna studie, vilket är en svaghet.
Slutsats
Huvudresultatet var frihet under ansvar, vilket innebar att deltagarna upplevde en större frihet och ökad möjlighet att vara fysiskt aktiv på arbetstid vid arbete hemifrån men att ansvaret låg hos dem själva. Deltagarna i denna studie upplevde i stor
utsträckning ökade möjligheter till fysisk aktivitet vid arbete hemifrån och då det finns studier som visar på en minskad fysisk aktivitet vid arbete hemifrån kan den vara värdefull för att utarbeta strategier för att öka den fysiska aktiviteten hos människor som arbetar hemifrån. Den kan hjälpa arbetsgivare att förstå hur de kan arbeta
hälsofrämjande gällande fysisk aktivitet hos sina arbetstagare även när de arbetar från hemmet, för att öka deras hälsa och välbefinnande. Detta kan i förlängningen påverka folkhälsan positivt och bidra till att minska ojämlikheter i hälsa, då det kan finnas en risk att tidigare fysiskt inaktiva människor ytterligare minskar sin aktivitetsnivå i samband med arbete hemifrån orsakat av pandemin. Det kan vara av värde att undersöka arbetstagare inom andra yrkeskategorier och hos andra typer av
arbetsgivare än statliga myndigheter, då förutsättningar och möjligheter kan skilja sig mellan dessa.
Referenser
Aegerter, A. M., Deforth, M., Sjoogard, G., Johnston, V., Volken, T., Luomajoki, H., Dratva, J., Dressel, H., Distler, O., Melloh, M., & Elfering, A. (2021). No evidence for a decrease in physical activity among swiss office workers during COVID-19: a
longitudinal study. Frontiers in Psychology, 12. doi: https://doi.org/10.3389/fpsyg.2021.620307
Albin, M., Gustavsson, P., Kjellberg, K., & Theorell, T. (2017). Arbetsmiljö och jämlik hälsa. Underlagsrapport nr 5 till kommisionen för jämlik hälsa (S 2015:02).
file:///C:/Users/Admin/Downloads/5.-arbetsmiljoe-och-jaemlik-haelsa-2%20(2).pdf
Antonovsky, A. (1991). Hälsans mysterium. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur.
Arbetsgivarverket. (2021). Frågor och svar om Arbetsmiljö och hemarbete.
https://www.arbetsgivarverket.se/nyheter--press/nyhetsbrev/arbetsgivarverket- informerar/2020/fragor-och-svar-om-corona-viruset-i-samband-med-resor/arbetsmiljo-och-hemarbete/?acceptCookies=true
Arbetsmiljöverket. (2021). Arbetsmiljön när du arbetar hemifrån. https://www.av.se/halsa-
och-sakerhet/sjukdomar-smitta-och-mikrobiologiska-risker/smittrisker-i-
arbetsmiljon/coronaviruset/arbetsmiljon-vid-hemarbete/#:~:text=P%C3%A5%20den%20h%C3%A4r%20sidan%20utg%C3%A5r,ing%
C3%A5r%20i%20till%20exempel%20distansanst%C3%A4llningsavtal.
Blom, V., Lönn, A., Ekblom, B., Kallings, L. V., Väisänen, D., Hemmingsson, E., Andersson, G., Wallin, P., Stenling, A., Ekblom, Ö., Lindwall, M., Salier Eriksson, J., Holmlund, T., & Ekblom-Bak, E. (2021). Lifestyle Habits and Mental Health in Light of the Two COVID-19 Pandemic Waves in Sweden, 2020. International Journal of
Environmental Research and Public Health, 18. doi: https://doi.org/10.3390/ ijerph18063313
Bort-Roig, J., Martin, M., Puig-Ribera, A., González-Suárez, Á. M., Martínez-Lemos, I., Martori, J. C., & Gilson, N. D. (2014). Uptake and factors that influence the use of 'sit less, move more' occupational intervention strategies in Spanish office
employees. International Journal of Behavioral Nutrition and Physical Activity, 11. doi: 10.1186/s12966-014-0152-6.
Bredahl, T.V., Særvoll, C. A., Kirkelund, L., Sjøgaard, G., & Andersen, L. L. (2015). When Intervention Meets Organisation, a Qualitative Study of Motivation and Barriers to Physical Exercise at the Workplace. The Scientific World Journal, 2015, 1-12. doi: 10.1155/2015/518561.
Cheval, B., Sivaramakrishnan, H., Maltagliati, S., Fessler, L., Forestier, C., Sarrazin, P., Orsholits, D., Chalabae, A., Sander, D., Ntoumanis, N., & Boisgontier, M. P. (2021). Relationships between changes in self-reported physical activity, sedentary behaviour and health during the coronavirus (COVID-19) pandemic in France and Switzerland. Journal of Sports Sciences, 39(6), 699-704. doi:
https://doi-org.proxybib.miun.se/10.1080/02640414.2020.1841396
De Cocker, K., De Bourdeaudhuij, I., Cardon, G., & Vandelanotte, C. (2017). What are the working mechanisms of a web-based workplace sitting intervention targeting psychosocial factors and action planning? BMC Public Health, 17. doi: 10.1186/s12889-017-4325-5.
Etikprövningsmyndigheten. (u.å.). Vad säger lagen?
https://etikprovningsmyndigheten.se/for-forskare/vad-sager-lagen/
Faghri, P. D., Simon, J., Huedo-Medina, T., & Gorin, A. (2017). Perceived Self-Efficacy and Financial Incentives: Factors Affecting Health Behaviors and Weight Loss in a Workplace Weight Loss Intervention. Journal of Occupational and Environmental Medicine, 59(5), 453-460. doi: 10.1097/JOM.0000000000000987.
Folkhälsomyndigheten. (2019). Folkhälsopolitikens åtta målområden.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsoarbete/folkhalsopolitikens-mal/de-atta-malomradena-inom-folkhalsopolitiken/
Folkhälsomyndigheten. (2020a). Fysisk aktivitet – rekommendationer.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/fysisk-aktivitet-och-matvanor/fysisk-aktivitet--rekommendationer/
Folkhälsomyndigheten. (2020b). Spridningen av covid-19 är en pandemi.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2020/mars/spridningen-av-covid-19-ar-en-pandemi/
Folkhälsomyndigheten. (2021a). Nationella råd och rekommendationer för att minska spridningen av covid-19. https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-
beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/skydda-dig-och-andra/rekommendationer-for-att-minska-spridningen-av-covid-19/#allmanna
Folkhälsomyndigheten. (2021b). Vad är folkhälsa, jämlik hälsa och folkhälsoarbete?
https://www.folkhalsomyndigheten.se/en-god-och-jamlik-halsa-pa-alla-nivaer/tema-folkhalsa-lokalt-och-regionalt-stod/vad-ar-folkhalsa/folkhalsa-och-jamlik-halsa/
Folkhälsomyndigheten. (2021c). Svenska riktlinjer för fysisk aktivitet och minskat stillasittande.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-
press/nyhetsarkiv/2021/juni/svenska-riktlinjer-for-fysisk-aktivitet-och-minskat-stillasittande/?utm_campaign=unspecified&utm_content=unspecified&utm_medium=e mail&utm_source=apsis-anp-3
Fukushima, N., Machida, M., Kikuchi, H., Amagasa, S., Hayashi, T., Odagiri, Y.,
Takamiya, T., & Inoue, S. (2021). Associations of working from home with occupational physical activity and sedentary behavior under the COVID-19 pandemic. Journal of Occupational Health. doi: 10.1002/1348-9585.12212
Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing reserarch: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24, 105-112. doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.001.
Graneheim, U. H., Lindgren, B-M., & Lundman, B. (2017). Methodological challenges in qualitative content analysis: A discussion paper. Nurse Education Today, 56, 29-34. doi: 10.1016/j.nedt.2017.06.002
Hadgraft, N. T., Willenberg, L., LaMontagne, A. D., Malkoski, K., Dunstan, D. W., Healy, G. N., Moodie, M., Eakin, E. G., Owen, N. &, Lawler, S. P. (2017a). Reducing occupational sitting: Workers' perspectives on participation in a multi-component intervention. International Journal of Behavioral Nutrition and Physical Activity, 14(1). doi: 10.1186/s12966-017-0530-y.
Hadgraft, N. T., Winkler, E. A., Healy, G. N., Lynch, B. M., Neuhaus, M., Eakin, E. G., Dunstan, D. W., Owen, N., & Fjeldsoe, B. S. (2017b). Intervening to reduce workplace sitting: mediating role of social-cognitive constructs during a cluster randomised controlled trial. International Journal of Behavioral Nutrition and Physical Activity, 14(1). doi: 10.1186/s12966-017-0483-1.
Hall, J., Kay, T., McConnell, A., & Mansfield, L. (2019). ”Why would you want to stand?” an account of the lived experience of employees taking part in a workplace sit-stand desk intervention. BMC Public Health, 19. doi: 10.1186/s12889-019-8038-9.
Hallman, D. M., Januario Bergamin, L., Mathiassen, S. E., Heiden, M., Svensson, S., & Bergström, G. (2021). Working from home during the COVID-19 outbreak in Sweden: effects on 24-h time-use in office workers. BMC Public Health, 21. doi:
https://doi.org/10.1186/s12889-021-10582-6
Ipsen, C., van Veldhoven, M., Kirchner, K., & Hansen, J. P.(2021). Six key advantages and disadvantages of working from home in Europe during COVID-19. International Journal of Environmental Research and Public Health, 18(4). doi:
Koohsari, J. M., Nakaya, T., McCormack, G. R., Shibata, A., Ishii, K., & Oka, K. (2021). Changes in workers sedentary and physical activity behaviors in responset to the covid-19 pandemic and their relationships with fatigue: longitudinal online study. JMIR Public Health and Surveillance, 7(3). doi: 10.2196/26293
Lag om etikprövning av forskning som avser människor. (SFS 2003:460). Utbildningsdepartementet.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460
López-Valenciano, A., Mayo, X., Liguori, G., Copeland, R. J., Lamb, M., & Jimenez, A. (2020). Changes in sedentary behaviour in European Union adults between 2002 and 2017. BMC Public Health, 20(1). doi: 10.1186/s12889-020-09293-1.
Malterud, K. (2001). Qualitative reserach: standars, challenges, and guidelines. Lancet, 28, 483-488. doi: https://doi.org/10.1016/S0140-6736(01)05627-6.
Malterud, K., Siersma, V. D., & Guassora, A. D. (2016). Sample Size in Qualitative Interview Studies: Guided by Information Power. Qualitative Health Research, 26(13), 1753-1760. doi: 10.1177/1049732315617444
Marmot, M. (2015). The health gap. The challenge of an unequal world. London: Bloomsbury.
McCracken, L. M., Badinlou, F., Buhrman, M., & Brocki, K. C. (2020). Psychological impact of COVID-19 in the Swedish population: Depression, anxiety, and insomnia and their associations to risk and vulnerability factors. European Psychiatry, 63(1), 1-9. doi: https://doi.org/10.1192/j.eurpsy.2020.81
McDowell, C. P., Herring, M. P., Lansing, J., Brower, C., & Meyer, J. D. (2020). Working from home and job loss due to the COVID-19 pandemic are associated with greater time in sedentary behavior. Frontiers in Public Health, 8. doi: 10.3389/fpubh.2020.597619
Morris, A., Murphy, R., Shepherd, S., & Graves, L. (2018). Multi-Stakeholder
Perspectives of Factors That Influence Contact Centre Call Agents' Workplace Physical Activity and Sedentary Behaviour. International Journal of Environmental Research and Public Health, 15(7), 1-20. doi: 10.3390/ijerph15071484.
Nicholas, J. C., Ntoumanis, N., Smith, B. J., Quested, E., Stamatakis, E., & Thogersen-Ntoumanis, C. (2021). Development and feasibility of a mobile phone application designed to support physically inactive employees to increase walking. BMC Medical Informatics and Decision Making, 21. doi: https://dx.doi.org/10.1186%2Fs12911-021-01391-3
Patton, M. Q. (2015). Qualitative reserach and evaluation methods. London: Sage Publications.
Pedersen, M. M., Zebis, M. K., Langberg, H., Poulsen, O. M., Mortensen, O. S., Jensen, J. N., Sjøgaard, G., Bredahl, T., & Andersen, L. L. (2013). Influence of self-efficacy on compliance to workplace exercise. International Journal of Behavioral Medicine, 20(3):365-70. doi: 10.1007/s12529-012-9239-0.
Planchard, J. H., Corrion, K., Lehmann, L., & d'Arripe-Longueville, F. (2018). Worksite Physical Activity Barriers and Facilitators: A Qualitative Study Based on the
Transtheoretical Model of Change. Front Public Health, 6. doi: 10.3389/fpubh.2018.00326.
Regeringens proposition (2017). God och jämlik hälsa – en utvecklad folkhälsopolitik (18:249).
https://www.regeringen.se/498282/contentassets/8d6fca158ec0498491f21f7c1cb2fe6d/pr op.-2017_18_249-god-och-jamlik-halsa--en-utvecklad-folkhalsopolitik.pdf
Ryde, G. C., Atkinson, P., Stead, M., Gorely, T., & Evans, J. M. M. (2020). Physical activity in paid work time for desk-based employees: a qualitative study of employers' and employees' perspectives. BMC Public Health, 20(1). doi: 10.1186/s12889-020-08580-1.
Seward, M. W., Goldman, R. E., Linakis, S. K., Werth, P., Roberto, C. A., & Block, J. P. (2019). Showers, Culture, and Conflict Resolution: A Qualitative Study of Employees' Perceptions of Workplace Wellness Opportunities. Journal of Occupational and
Environmental Medicine, 61(10), 829-835. doi: 10.1097/JOM.0000000000001671
Statens folkhälsoinstitut (2010). Folkhälsopolitisk rapport 2010. Framtidens folkhälsa – allas ansvar.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/5d2edf20c6f846cd91a2f7d20361e2 00/r2010-16-folkhalsopolitisk-rapport-2010.pdf
Taylor, W. C., King, K. E., Shegog, R., Paxton, R. J., Evans-Hudnall, G. L., Rempel, D. M., Chen, V., & Yancey, A. K. (2013). Booster Breaks in the workplace: participants' perspectives on health-promoting work breaks. Health Education Research, 28(3), 414-25. doi: 10.1093/her/cyt001
Tison, G. H., Avram, R., Kuhar, P., Abreau, S., Marcus, G. M., Pletcher, M. J., & Olgin, J. E. (2020). Worldwide effekt of COVID-19 on physical activity: A descriptive study. Annals of Internal Medicine. doi: https://dx.doi.org/10.7326%2FM20-2665
Tullar, J. M., Walker, T. J., Page, T. F., Taylor, W. C., Roman, R., & Amick, B. C 3rd. (2019). Evaluation of a Worksite-Based Small Group Team Challenge to Increase