Fysisk aktivitet på arbetstid vid arbete hemifrån
En kvalitativ intervjustudie om upplevelser bland kontorsarbetare
Helena Öhlén
Dokumenttyp: Vetenskapligt arbete
Huvudområde: Folkhälsovetenskap, avancerad nivå Högskolepoäng: 15 hp
Termin/år: VT 2021 Handledare: Mats Jong
Examinator: Katja Gillander Gådin Kurskod/registreringsnummer: FH006A
Utbildningsprogram: Magisterprogrammet i folkhälsovetenskap, 60 hp
Abstrakt
Fysisk inaktivitet är en stor riskfaktor för dödlighet och leder till ökad förekomst av icke- smittsamma sjukdomar. Stillasittande arbete är vanligt förekommande i Norden, men arbetsmiljön kan fungera som en stödjande miljö för fysisk aktivitet. Syftet med studien var att studera upplevelser av fysisk aktivitet på arbetstid vid arbete hemifrån med anledning av covid-19 pandemin. Åtta personer intervjuades, samtliga anställda vid en svensk statlig myndighet. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i tre kategorier: Individens möjlighet att ta tid för fysisk aktivitet, Arbetsgivarens roll i avseende att befrämja fysisk aktivitet samt Upplevda förnimmelser relaterade till fysisk aktivitet. Det
övergripande temat som gick som en röd tråd genom hela materialet var Frihet under ansvar, vilket handlade om att arbete hemifrån ökade möjligheten till att vara fysiskt aktiv under arbetsdagen men att ansvaret i högre utsträckning kom att ligga på arbetstagaren själv och inte på arbetsgivaren. Deltagarna i studien fokuserade i stor utsträckning på de positiva möjligheter som arbete hemifrån innebar för fysisk aktivitet på arbetstid och deras
upplevelser skulle kunna användas av arbetsgivare för att utveckla strategier för att minska stillasittandet vid arbete hemifrån. Detta kan i förlängningen bidra till en förbättrad folkhälsa samt minskade ojämlikheter i samhället genom att undvika ett ökat stillasittande hos redan inaktiva människor.
Nyckelord: Fysisk aktivitet, möjligheter, rörelse, stillasittande arbete
Abstract
Physical inactivity is a great confounding factor for death and non-communicable diseases.
Sedentary work is common in the North, but the working environment can support and increase physical activity. The purpose of the study was to examine experiences of physical activity during work hours when employees were working from home due to the covid-19 pandemic. Semi-structured interviews were conducted. There were eight interviewees, all working at a state agency in Sweden. The material was analyzed by using qualitative content analysis and three categories emerged: The individual’s possibility to take time for physical activity, The role played by the employer in promoting physical activity and Sensations related to physical activity. The overall theme that was like a red thread through the material was Freedom under responsibility, which meant that working from home increased the
opportunities to be physically active during the day but that the responsibility was shifted from the employer to the employee. The participants in the study where mainly focused on the positive effects on physical activity that working from home meant, and their experiences could be used by employers to develop strategies to reduce sedentary behavior when their employees are working from home. This could contribute to improved public health and enhance equality in society by avoiding increased sedentary behavior in already inactive humans.
Keywords: Movement, physical activity, possibilities, sedentary work
Innehållsförteckning
Bakgrund ...1
Syfte ...4
Metod ...4
Urval ...5
Datainsamling ...6
Analys ...7
Etiska överväganden ...9
Resultat ...9
Individens möjlighet att ta tid för fysisk aktivitet...10
Att inte behöva ta hänsyn till kollegor ...10
Att känna socialt stöd ...11
Att ta eget ansvar för fysisk aktivitet ...12
Att spara tid ökar möjligheter ...13
Att få naturliga pauser och omedveten rörelse ...14
Att tillgången och förutsättningarna har förändrats ...15
Arbetsgivarens roll i att befrämja fysisk aktivitet ...15
Att ha en positiv inställning till fysisk aktivitet ...15
Att inte längre se medarbetarens fysiska aktivitet ...16
Att hitta lösningar i en ny situation ...16
Upplevda förnimmelser relaterat till fysisk aktivitet ...17
Att känna ett ökat välmående ...17
Att påverkas fysiskt ...18
Att känna sig begränsad ...18
Diskussion ...19
Resultatdiskussion ...19
Metoddiskussion ...21
Slutsats ...23
Referenser ...25
Bakgrund
Ett av folkhälsopolitikens åtta målområden är levnadsvanor och där beskrivs bland annat att möjlighet till hälsosamma levnadsvanor och ökad tillgänglighet till
hälsofrämjande aktiviteter är åtgärder för att uppnå målet med en god och jämlik hälsa (Folkhälsomyndigheten, 2019). Stillasittande har ökat i EU hos både män och kvinnor mellan åren 2002 och 2017, detta trots befintliga policyer och interventioner riktade mot beteendet (Lopez-Valenciano et al., 2020). Fysisk inaktivitet uppskattas vara en orsak till cirka 6 % av alla dödsfall globalt och är därmed den fjärde största riskfaktorn för dödlighet (World Health Organization [WHO], 2010). Stillasittande arbete är vanligt förekommande i Norden, och i Sverige uppger många att de är stillasittande minst 8,5 timmar per dag (Regeringens proposition, 2017). Regelbunden fysisk aktivitet minskar risken för att dö i förtid samt för att utveckla hjärt-kärlsjukdom, cancer,
metabola sjukdomar, psykisk ohälsa samt för fall och benbrott (Folkhälsomyndigheten, 2020a). Enligt Statens folkhälsoinstitut (2010) är det viktigt att prioritera
hälsofrämjande åtgärder där vi bor, arbetar samt tillbringar vår fritid och man menar att arbetsmiljön kan fungera som en stödjande miljö för fysisk aktivitet. WHO (2008) poängterar att arbetsplatsbaserade hälsopromotiva åtgärder riktade mot bland annat fysisk aktivitet är effektiva för att minska uppkomsten av tidigare nämnda sjukdomar.
Arbetsorganisationen har i flera studier visat sig påverka arbetstagarnas inställning till fysisk aktivitet på arbetet. Morris, Murphy, Shepherd och Graves (2018) menar att övervakning av produktivitet, att fysiskt sitta fast vid sin arbetsstation och att ha låg autonomi är faktorer som påverkar motivationen för fysisk aktivitet negativt. Fysiska begränsningar relaterade till arbetsstationen och rädsla för att produktiviteten ska minska (Planchard, Corrion, Lehmann & d’Arripe-Loungeville, 2018) samt stor upplevd arbetsbörda (Morris et al., 2018) och skärmbaserat arbete (Bort-Roig et al., 2014) är även negativt påverkande faktorer. Miljömässiga hinder kan vara avsaknad av tillgång till höj- och sänkbart skrivbord (Hadgraft et al., 2017a). Bredahl, Saervoll, Kirkelund, Sjogaard och Andersen (2015) fann att faktorer som hindrar deltagande i fysisk aktivitet på arbetet är arbetsplatsens kultur, otydlighet angående ledningens
Detta styrks av Ryde, Atkinson, Stead, Gorely och Evans (2020) som fann att trots att arbetstagarna ser många fördelar med fysisk aktivitet på arbetet så finns det barriärer i form av strukturen på en arbetsdag samt kultur och normer på arbetsplatsen. Bristande stöd från chefer och ledning identifierades som hinder i studier av Taylor et al. (2013) samt Planchard et al. (2018), men även bristande stöd från kollegor (Hadgraft et al., 2017a). Enligt Seward et al. (2019) påverkar inte bara kultur och mellanmänskliga relationer, dessutom bör chefer och mellanchefer föregå med gott exempel och själva delta i fysiska aktiviteter för att deltagande ska främjas bland arbetstagarna.
I flertalet studier identifieras inre faktorer hos arbetstagarna som påverkar attityden till och upplevelsen av fysisk aktivitet på arbetet. Self-efficacy, det vill säga tro på egen förmåga, påverkade bland annat träningsbeteenden i en studie av en
arbetsplatsintervention för överviktiga (Faghri, Simon, Huedo-Medina & Gorin, 2017).
Upplevd beteendekontroll och self-efficacy påverkar attityder till stillasittande på arbetet och ökar tilltron till att kunna påverka sina aktivitetsnivåer, men det är även viktigt med självförtroende till att kunna överkomma eventuella barriärer för att minska stillasittande (Hadgraft et al., 2017b). Pedersen et al. (2013) fann å andra sidan i sin studie att self-efficacy inte generellt predicerar följsamhet till ett arbetsplatsbaserat träningsprogram men då det skiljde sig mellan arbetsplatser är slutsatsen att det kan finnas påverkan från andra faktorer än interna (ibid). Anställda som har en
handlingsplan för hur de ska öka sin fysiska aktivitet på arbetet är de som har störst chans att bryta stillasittandet (De Cocker, De Bourdeaudhuij, Cardon & Vandelanotte, 2017). Användandet av ståskrivbord ökar med kunskap om att stillasittande är
negativt för hälsan samt med upplevda fördelar av att sitta mindre (Wallmann- Spierlich, Bipp, Bucksch & Froboese, 2017). Arbetstagares upplevelse av hur
produktiviteten påverkas av att stå upp och jobba påverkar också och det skiljer sig då vissa tycker att den minskar medan andra tycker att den ökar (Hall, Kay, McConell &
Mansfield, 2019). Det upplevs som en fördel att fysisk aktivitet ökar känslan av att vara vältränad och hälsosam, och att resultatet är viktnedgång, ökat socialt självförtroende, förbättrad kognitiv förmåga på arbetet samt en besparing av både tid och pengar (Planchard et al., 2018).
Andra faktorer som påverkar när det gäller fysisk aktivitet på arbetet kan sägas vara mer externa. Det kan handla om social samhörighet, där anställda i grupp tillsammans utövar fysisk aktivitet på arbetsplatsen, och därmed ökar aktivitetsnivån men även chansen att aktiviteten vidmakthålls över tid (Tullar et al., 2019). Andras beteenden kan fungera som en påminnelse för att själv bryta stillasittandet (Hadgraft et al., 2017a).
Finansiella belöningar kopplade till fysisk aktivitet på arbetet kan vara ett sätt att hjälpa beteenden i rätt riktning (Faghri et al., 2017). Användning av stegräknare och en aktivitetsdagbok som gör det möjligt att se sina egna framsteg skapar motivation för fysisk aktivitet (Bort-Roig et al., 2014), till exempel genom användandet av en
smartphone app som skickar motiverande notiser och sätter upp stegmål (Nicholas et al., 2021). Möjlighet till varierade fysiska aktiviteter på arbetsplatsen kan vara en motiverande faktor (Taylor et al., 2013). Inadekvat träningsutrustning och bristande instruktioner påverkar fysisk aktivitet på arbetet negativt (Planchard et al., 2018).
Sammanfattningsvis visar befintlig forskning att arbetstagare upplever att det är en kombination av inre och yttre faktorer som påverkar attityden till fysisk aktivitet på arbetet, men att även arbetsorganisationen spelar en avgörande roll. Dessa studier har en stark koppling till att arbetstagarna befinner sig på arbetsplatsen, men när WHO den 11 mars 2020 förklarat covid-19 som en världsomfattande pandemi
(Folkhälsomyndigheten, 2020b), förändrades förutsättningarna och arbetstagare som är vana att vara på sina arbetsplatser rekommenderas nu att arbeta på distans från
hemmet utifrån restriktioner för att minska smittspridningen (Folkhälsomyndigheten, 2021a). Detta har skapat unika förhållanden som kan hanteras på olika sätt utifrån individens egenskaper och förutsättningar. Antonovsky (1991) fokuserar med sitt salutogenetiska synsätt på hälsans ursprung och menar att det sätt som människor hanterar händelser i livet (stressorer) avgör om de resulterar i hälsa eller ohälsa.
Genom att ha en salutogen ansats ligger fokus på vad det är som gör att människor bibehåller eller ökar sin hälsa, och stressorer inte ses uteslutande som negativa utan även kan vara hälsofrämjande (Antonovsky, 1991).
Antalet steg som människor tar beräknat utifrån en populär stegräknarapp minskade i hela världen när covid-19 pandemin bröt ut (Tison et al., 2020). Cheval et al. (2021) menar att ökad fysisk aktivitet och reducerat stillasittande har en positiv effekt på både den mentala och fysiska hälsan under stressfyllda händelser så som den pågående pandemin. Samtidigt innebär en flytt av arbetet från kontoret till hemmet enligt McDowell, Herring, Lansing, Brower och Meyer (2020) ett ökat stillasittande och mer skärmtid. Detta resultat skiljer sig dock från Hallman et al. (2021) som i en svensk studie har jämfört fysiska beteenden hos kontorsarbetare vid arbete hemifrån i relation till när de befinner sig på arbetsplatsen och funnit att det inte är någon signifikant skillnad i fysisk aktivitet. Resultatet av en studie gjord i Japan visar dock också att den fysiska aktiviteten minskat efter införandet av restriktioner i samband med covid-19 och författarna understryker att folkhälsointerventioner behövs för att minska
pandemins negativa effekt på stillasittande och fysisk aktivitet (Koohsari et al., 2021).
Det finns skäl att tro att vår syn på arbete hemifrån kommer att förändras även efter pandemin, och att det kan bli mycket vanligare i framtiden. Därför är det av värde att undersöka hur arbete hemifrån påverkar arbetstagarnas upplevelser av fysisk aktivitet på arbetstid. I uppsatsen används begreppet arbete hemifrån och med det menas att det arbete som i vanliga fall utförs på arbetsplatsen nu sker från det egna hemmet med anledning av restriktionerna kring den pågående pandemin (Folkhälsomyndigheten, 2021a).
Syfte
Syftet med den här intervjustudien var att studera upplevelser av fysisk aktivitet på arbetstid bland kontorsarbetande arbetstagare som arbetar hemifrån, i förhållande till när de befinner sig på arbetsplatsen.
Metod
Eftersom syftet med uppsatsen var att studera människors upplevelser så användes en kvalitativ ansats. Kvalitativ forskning är fokuserad på människors subjektiva
upplevelser och kan svara på frågor om dessa utifrån deras egna perspektiv och omgivande förutsättningar (Patton, 2015). Kvalitativ metod innebär att forskaren har ett öppet sinne utan några specifika förväntningar på vad resultatet av forskningen ska bli (ibid). Processen var induktiv, vilket är ett vanligt tillvägagångssätt vid kvalitativ metod och innebär att forskaren inte har någon specifik hypotes som utgångspunkt utan avser att undersöka variationen i ett fenomen med ett öppet sinne (Patton, 2015).
Urval
Urvalet var ändamålsenligt, det vill säga deltagarna valdes ut utifrån att de hade förutsättningar att kunna svara på studiens syfte, till skillnad från det slumpmässiga urval som används vid kvantitativa studier. I kvalitativa studier är det en styrka att välja informationsrika deltagare för att kunna studera ett fenomen på djupet (Patton, 2015). Enligt Malterud, Siersma & Guassora (2016) kan man i kvalitativa studier använda begreppet informationsstyrka avseende storleken på urvalet. Det innebär att om intervjuer genererar mycket information relevant för studiens syfte så krävs färre deltagare. Det behövs färre deltagare om studiens syfte är smalt, urvalet är specifikt och intervjudialogen håller hög kvalitet (ibid). Då detta är en magisteruppsats så beräknades cirka åtta intervjuer vara tillräckligt under förutsättning att de var rika på information.
Den grupp som studerades var kontorsarbetare med stillasittande arbete som under pandemin till stor del arbetade hemifrån. Deltagarna var alla anställda vid en svensk statlig myndighet och de hade ett stillasittande arbete, dock kunde det skilja mellan arbetsuppgifter och befattningsgrad. Deltagarna rekryterades genom att kontakt togs via mail med en enhetschef som i sin tur vidarebefordrade erbjudandet om att delta i studien till medarbetare inom myndigheten. Den ansvariga personen fick en skriftlig introduktion med samma information som deltagarna sedan fick i sina
informationsbrev (se bilaga 2). De personer som var intresserade kontaktade
författaren via mail, och en tid bokades in för intervju via datorn. Det var åtta personer som visade intresse för att delta, och alla dessa inkluderades i studien. De var i
åldrarna 26-55 år, och av dessa var fem kvinnor och tre män. Alla hade arbetat hemifrån i stor utsträckning sedan mars 2020.
Datainsamling
Det tillvägagångssätt som har använts är semistrukturerade intervjuer med öppna frågor samt följdfrågor. Enligt Patton (2015) är det viktigt med öppna frågor för att på djupet undersöka människors upplevelser. Frågorna bör vara tydliga och lätta att förstå, samt följas upp av följdfrågor för att få mer djupgående svar (Patton, 2015). En intervjuguide utformades i dialog med handledaren (se bilaga 1), och testades sedan genom att en intervju utfördes på en deltagare som mötte kriterierna men inte ingick i studien. Vissa revideringar gjordes efter testintervjun när det gällde frågornas
formulering och tydlighet. Varje intervju innehöll en muntlig beskrivning av hur författaren definierade fysisk aktivitet för att säkerställa att utgångpunkten för intervjun var densamma för båda parter. Avsikten med detta var även att bredda begreppet och undvika att deltagarnas uppfattning var begränsad till vissa aktiviteter.
I begreppet fysisk aktivitet i denna studie inkluderas alla beteenden som bryter kontorsarbetarens stillasittande, som till exempel pausövningar, promenader, att stå upp och arbeta eller träningspass på gymmet. Frågorna som ställdes handlade om praktiska förutsättningar för samt upplevelse av fysisk aktivitet och hur det
påverkades av att arbeta hemifrån. Frågorna berörde även arbetsgivare och kollegors inställning till fysisk aktivitet samt vilka faktorer som påverkade deltagarna när det gällde fysisk aktivitet på arbetstid.
Intervjuerna spelades med deltagarnas tillåtelse in och transkriberades sedan. Patton (2015) menar att inspelningar är nödvändiga för att till fullo fånga deltagarens perspektiv och göra denna rättvisa. Det är dock viktigt att förklara anledningen till inspelning för deltagaren. En annan fördel med att spela in intervjuer är att
intervjuaren kan fokusera på deltagaren istället för på att anteckna (ibid).
Transkribering skedde fortlöpande under materialinsamlingen. Formen för
intervjuerna var digitala plattformar med både ljud och bild, som till exempel skype, zoom eller teams. Genom att använda plattformar som tillåter att intervjuaren och
deltagaren ser varandra så underlättas icke-muntlig uppmuntran och bekräftelse som till exempel nickningar. Enligt Patton (2015) är varje intervju också en observation och försiktiga, strategiska huvudnickningar kan användas som tecken på att intervjuaren lyssnar (Patton, 2015).
Analys
Den analysmetod som användes var kvalitativ innehållsanalys vilket enligt Patton (2015) innebär att man för att hitta kärnan och förstå betydelsen av det insamlade materialet reducerar och tolkar data genom att leta efter mönster och teman, som sedan delas in i kategorier. Kvalitativ innehållsanalys är en lämplig metod för studiens syfte att förstå upplevelse av och förutsättningar för fysiskt aktivitet på arbetstid, eftersom man med hjälp av denna kan finna både faktiskt och latent innehåll (Graneheim &
Lundman, 2004). Det latenta innehållet handlar om tolkning av underliggande mening till skillnad från det manifesta som beskriver det faktiska innehållet (ibid). Enligt Graneheim, Lindgren och Lundman (2017) är det vanligt att inom kvalitativ
innehållsanalys börja med kodning och kategorisering av det manifesta innehållet för att sedan övergå till analys av det latenta innehållet. Detta var också tillvägagångssättet i den utförda analysen, där temat växte fram under den manifesta analysens slutfas.
Analysen har utförts enligt Graneheim och Lundmans (2004) metodbeskrivning. De transkriberade intervjuerna behandlades som analysenheter och lästes upprepade gånger för att synliggöra helheten. Meningsenheter med betydelse för studiens syfte plockades ut, dessa bestod av ord eller meningar som genom innebörd eller
sammanhang hörde ihop (ibid). Meningsenheterna kondenserades, vilket innebar att de kortades ner samtidigt som kärnan bevarades. Nästa del i processen var abstraktion och då tolkades och beskrevs de kondenserade meningsenheterna på en högre nivå.
Genom denna process skapades koder utifrån meningsenheterna. Se tabell 1 för exempel på kodningsprocessen.
Tabell 1: Kodningsprocessen
Meningsenhet Kondensering Kod Subkategori Kategori
..det har nog varit lättare hemma än där på jobbet för då har man som andra rutiner. Att man pratar med kollegor istället.
Andra rutiner på jobbet, pratar med kollegor istället för att gå ut.
Andra rutiner Att inte behöva ta hänsyn till kollegor
Individens möjlighet att ta tid för fysisk aktivitet
..vi har ju alltid pratat om hälsofrämjande aktiviteter, men vi pratar ju om det mer idag än vad vi gjorde tidigare.
Arbetsgivaren pratar mer om
hälsofrämjande aktiviter nu.
Arbetsgivaren pratar mer hälsofrämjande
Att ha en positiv inställning till fysisk aktivitet
Arbetsgivarens roll i avseende att befrämja fysisk aktivitet
Det blir mer prestigelöst, för mig som person så upplever jag det mycket mer avkopplande och mycket mer lustfyllt.
Och jag gör det inte bara för att röra på mig utan jag gör det även för det
psykiska välmåendet och ja men det blir som en mindfullness för mig.
Prestigelös fysisk aktivitet vid distansarbete leder till avkoppling och mindfullness, vilket förbättrar det psykiska måendet.
Avkoppling och
mindfullness Att känna ett ökat
välmående Upplevda
förnimmelser relaterat till fysisk aktivitet
Subkategorier uppstod genom att koder sorterades in i grupper utifrån textens manifesta innehåll. Dessa subkategorier sorterades sedan in i kategorier (ibid).
Kodning och kategorisering av koderna gjordes med en textnära ansats och fokus på det manifesta innehållet (Graneheim et al., 2017). Graneheim och Lundman (2004) menar att analysprocessen inte är linjär utan innebär en ständig förflyttning mellan helheten och meningsenheter, koder, kategorier samt teman. Detta var också tillvägagångssättet i denna uppsats.
Resultatet presenterades med hjälp av citat från informanterna (Patton, 2015).
Etiska överväganden
Enligt lag om etikprövning av forskning som avser människor (2003) ska forskning som gäller människor etikprövas för att skydda den enskilda människan, men
högskolestudier på grund eller avancerad nivå är dock undantagna. Trots detta måste hänsyn tas till de etiska kraven (Vetenskapsrådet, 2017). Deltagandet i studien var frivilligt och bedömdes inte innebära några risker för deltagarna eller behöva granskas av etisk kommitté. Deltagarna fick tydlig skriftlig information om syftet med studien, den övergripande planen samt tillvägagångssättet innan intervjun och sedan muntlig information i samband med intervjun. De informerades om att deras svar inte skulle kunna identifieras och även om sin rätt att när som helst avbryta deltagandet
(Etikprövningsmyndigheten, u.å.). Alla uppgifter behandlades konfidentiellt och förvarades på ett sätt som säkerställde att ingen obehörig hade åtkomst
(Vetenskapsrådet, 2017). Samtycke inhämtades passivt genom att deltagarna svarade på det mail som gick ut med förfrågan om deltagande samt information om studien. I detta mail ingick information om informerat samtycke samt om studiens syfte, vem som kommer att få ta del av studien och hur den kommer att användas, vad intervjun kommer att handla om, hur svaren kommer att hanteras samt om deltagande innebär någon form av risk (Patton, 2015). Deltagarna informerades om och godkände att intervjuerna spelades in och att dessa inspelningar endast skulle användas av studiens författare samt tas bort när uppsatsen var färdigställd och godkänd (Vetenskapsrådet, 2017).
Resultat
Analysen resulterade i tre olika huvudkategorier: Individens möjlighet att ta tid för fysisk aktivitet, Arbetsgivarens roll i avseende att befrämja fysisk aktivitet samt Upplevda
förnimmelser relaterade till fysisk aktivitet. Dessa består i sin tur av tolv olika
subkategorier (se tabell 2 för en översikt). Det övergripande temat som identifierades och som ses som en röd tråd genom alla kategorier var Frihet under ansvar.
Tabell 2: Tema, kategorier och subkategorier
Tema Kategori Subkategori
Frihet under ansvar Individens möjlighet att ta tid för
fysisk aktivitet Att inte behöva ta hänsyn till kollegor Att känna socialt stöd
Att ta eget ansvar för fysisk aktivitet Att spara tid ökar möjligheter till fysisk aktivitet
Att få naturliga pauser och omedveten rörelse
Att tillgången och förutsättningarna har förändrats
Arbetsgivarens roll i avseende att
befrämja fysisk aktivitet Att ha en positiv inställning till fysisk aktivitet
Att inte längre se medarbetarens fysiska aktivitet
Att hitta lösningar i en ny situation Upplevda förnimmelser relaterat till
fysisk aktivitet Att känna ett ökat välmående Att påverkas fysiskt
Att känna sig begränsad
Individens möjlighet att ta tid för fysisk aktivitet
Det sociala samspelet och interaktioner med andra människor påverkade individens fysiska aktivitet i både positiv och negativ riktning, och det fanns både för- och nackdelar med att arbeta hemifrån. Möjligheter och förutsättningar för fysisk aktivitet fanns både vid arbete hemifrån och vid arbete på kontoret men vid arbete hemifrån lades ansvaret för att bryta stillasittandet i större utsträckning på individen. Det fanns faktorer vid arbete hemifrån som underlättade fysisk aktivitet men även faktorer som försvårade.
Att inte behöva ta hänsyn till kollegor
Fysisk aktivitet kunde underlättas av arbete hemifrån då man befann sig i en mer avslappnad miljö och inte behövde ta hänsyn till kollegor. Det var lättare att träna på lunchen när man inte antingen behövde planera in en dusch på arbetstid eller sitta och vara svettig bland kollegor. Vid arbete hemifrån var det ingen som påverkades om man var svettig, eller om man gjorde övningar med hantlar eller annan fysisk aktivitet under möten. På arbetsplatsen kunde man riskera att störa kollegor om man gick runt i samband med telefonsamtal, till skillnad från vid arbete hemifrån. Fysisk aktivitet på arbetsplatsen kunde hämmas av dessa sociala skäl.
Det var lättare att planera arbetsdagen och därmed frigöra tid för fysisk aktivitet vid arbete hemifrån utan distraktioner från kollegor, som småprat och lunch tillsammans.
På arbetsplatsen var rutinerna att prata med kollegor och dricka kaffe på raster istället för att gå ut, och vid arbete hemifrån fanns inte det alternativet utan man kunde man lägga den tiden på fysisk aktivitet istället.
”Det är väl litegrann tänker jag, den här kulturen också, att om man ska bryta av sin arbetsdag, sitt arbete några minuter, så är det just det här att det är ju väldigt lätt att man faller in i den här fikagrejen. Man hänger med nån och går och sätter sig och tar en kopp kaffe.”(Deltagare nr 6).
Vid fysisk aktivitet på arbetsplatsen kunde man känna sig bedömd och iakttagen, och att slippa det vid arbete hemifrån ledde till minskad prestationsångest och ökad chans att man faktiskt gjorde någon aktivitet.
”..ingen som lägger sig i, jag får bara göra det som jag själv vill och jag är nog en sån att då blir det nog mer av. Att jag faktiskt tar de här skidturerna eller långpromenaden på lunchen eller så där så att jag får göra det på mitt sätt och ingen fördömer det.” (Deltagare nr 1).
På arbetsplatsen gjorde man diskreta pausövningar för att inte dra uppmärksamhet till sig, men hemma kände man större frihet till att göra de övningar man ville.
Att känna socialt stöd
På arbetsplatsen kunde peppande kollegor och gemensamma fysiska aktiviteter som promenader och pausgympa underlätta den fysiska aktiviteten. Vid arbete hemifrån skedde träningen ensam istället för med kollegor som även var träningskompisar. På arbetsplatsen påmindes man indirekt att stå upp och jobba när andra ställde sig upp, och tröskeln till att komma ut på en promenad kunde vara lägre till skillnad från när man var ensam.
Men socialt stöd kunde även ges vid arbete hemifrån i form av påminnelser om pauser och tips om rörelseövningar i samband med digitala möten, och ökat prat om fysisk
aktivitet kollegor emellan. Några medarbetare använde sig av ett chattprogram för att påminna varandra att stå upp och jobba, dock kunde det vara lätt att glömma att påminna i stressiga perioder, då man inte såg varandra. Gemensamt deltagande i olika event och påminnelser om mikropauser förekom också.
”Vissa är ju väldigt hälsofrämjande och försöker liksom peppa oss andra. Vi har dragit igång nån ica-klassiker i ledningsgruppen för att försöka peppa varandra att röra sig lite mer och så här.” (Deltagare nr 4).
En medarbetares inställning till och faktiska fysiska aktivitet kunde inspirera resten av arbetsgruppen och leda till en ökning av den fysiska aktiviteten hos kollegor. Socialt stöd till fysisk aktivitet kunde även innebära att familjemedlemmar som arbetade hemifrån samtidigt kunde peppa varandra, och ta promenader tillsammans.
Fysisk aktivitet upplevdes av några deltagare som ett bortglömt ämne vid arbete hemifrån, vilket ledde till att man inte visste något om kollegornas inställning till fysisk aktivitet, och därmed inte heller uppmuntrade eller inspirerade varandra till rörelse.
Det kunde bero på att den kontakt man hade med sina kollegor fokuserade på arbetsfrågor.
Att ta eget ansvar för fysisk aktivitet
Vissa av deltagarna hade själva tagit ansvar för att anpassa sin arbetsmiljö vid arbete hemifrån genom att investera i justerbara skrivbord för att kunna stå och jobba, andra använde sig av lösningar som att ställa ett litet bord på ett stort, använda en strykbräda eller stå vid en köksö. De flesta av deltagarna tänkte på att variera sin arbetsställning genom att stå upp och jobba samt såg aktivt till att ta pauser i arbetet. Några deltagare beskrev att det var helt upp till dem själva att välja att ta ansvar för att vara fysiskt aktiva under arbetsdagen, medan andra beskrev det som att vara disciplinerad nog till att planera in och genomföra promenader och annan rörelse. Det ökade egna ansvaret kunde leda till att man var mer fysiskt aktiv än före införandet av arbete hemifrån.
”Som till exempel jag gör nu, så väljer jag att ställa mig upp fast jag inte har höj- och sänkbart skrivbord.” (Deltagare nr 2).
Den tid som frigjordes vid arbete hemifrån kunde användas till fysisk aktivitet, men om man inte planerade för det var det lätt att den istället användes till att arbeta mera.
Man kunde själv ta ansvar för att lägga upp arbetet så att det fanns tid för pauser och rörelse. Den egna inställningen och kunskap om fördelarna med fysisk aktivitet var viktiga. Vyerna för fysisk aktivitet vidgades hos många och deltagare som tidigare aldrig gjort pausgymnastik eller tagit promenader på rasterna började med det.
”Andra faktorer som påverkar är ju också min egen inställning egentligen. Alltså att man förstår själv att man, att det är viktigt. För jag menar jag, jag vet ju det själv att det är viktigt men trots det så gör jag ju inte alltid det som jag vet jag mår bättre av. Så att man har ju ett eget ansvar också att faktiskt genomföra det som främjar ens hälsa.” (Deltagare nr 4).
Det egna ansvaret kunde även handla om att inte fullfölja den planerade promenaden och att hamna i soffan istället. Eller att varken utnyttja de möjligheter till fysisk aktivitet som fanns vid arbete hemifrån eller på arbetsplatsen.
Att spara tid ökar möjligheter
Vid arbete hemifrån ökade möjligheterna till att utföra pulshöjande fysisk aktivitet under arbetsdagen då tid frigjordes när man kunde planera sitt arbete, och
tillgängligheten ökade på grund av mindre behov av förberedelser inför träning. Det upplevdes som lättare att vara fysiskt aktiv när man inte behövde packa väskan eller känna sig stressad över att hinna duscha efteråt. Detta möjliggjorde till exempel att hela lunchen kunde användas till fysisk aktivitet. Möjligheterna för att utnyttja friskvårdstimmen till flera olika aktiviteter ökade när förberedelsetiden minskade.
”Det blir så mycket mer avdramatiserat, och just, och ha dom sakerna till hands hemma och det tar fem minuter och kasta på sig grejerna och sticka ut. Jämfört med liksom och packa skidkläder, skidor i en skidbox och släpa med sig. Det blir, det blir ju liksom ett projekt.” (Deltagare nr 1)
När man inte behövde ha några särskilda kläder på sig under arbetsdagen så kunde man ha träningskläder direkt från morgonen vilket också sparade tid och underlättade.
Den tid som sparades på att inte behöva göra sig i ordning på morgonen och transportera sig till jobbet kunde användas till fysisk aktivitet.
Att få naturliga pauser och omedveten rörelse
Vid arbete hemifrån hade man en mindre yta att röra sig på inomhus och upplevde sämre förutsättningar för naturliga pauser och rörelse till skillnad från på den aktivitetsbaserade arbetsplatsen där arbetsmiljön var utformad på ett sätt som uppmuntrade detta. Det var stort och rymligt med många olika rum och
arbetsstationer att välja på och det fanns justerbara skrivbord och olika stolar att välja på, vilket gjorde att det var lätt att variera arbetsställning.
”..jag tror faktiskt att det kan påverka ens beteende ganska mycket, hur det ser ut runtomkring en så. Och på kontoret så är det ju mycket, det är ju stort liksom, och det gör, vi har, ja det känns nästan oändligt med arbetsplatser man kan sätta sig på, och olika rum man kan gå in i och så vidare.” (Deltagare nr 7).
Flera deltagare upplevde att den naturliga rörelsen, vardagsmotionen, hade minskat som ett resultat av detta.
”Visserligen gå till köket och hämta kaffe, ja absolut, men på jobbet innebär ju det en promenad på en 100-150 meter inomhus medan det hemmavid är tio meter på sin höjd.” (Deltagare nr 8).
Om man inte hade justerbart skrivbord hemma så kunde det leda till ökat stillasittande, vilket gjorde det viktigt att tänka på att ta pauser och att variera arbetsställningen efter de förutsättningar som fanns. Det fanns dock deltagare som menade att stillasittandet ökade på arbetsplatsen jämfört med hemma eftersom man inte kunde lämna den under arbetsdagen. Vid arbete hemifrån kunde den naturliga rörelsen även öka av att man hade husdjur som behövde gå ut. Bristen på avbrott i arbetet gjorde att benägenheten att ta ut sin friskvårdstimme ökade.
Att tillgången och förutsättningarna har förändrats
Beroende på var hemmakontoret fanns kunde man uppleva ett ökat utbud och
möjlighet till andra aktiviteter än man kunde göra på kontoret. Det var också lättare att när som helst under dagen ta en paus och göra några övningar, eller att använda tid mellan samtal, ”dödtid”, till att träna.
”Det jag ser som positivt, och fördel med att jobba hemma, det är att kan jag göra varier… mer varierande rörelser. Till exempel att jag kan gå ner på golvet, och så kan man göra variationer av plankan till exempel, eller nånting annat. Kanske man sitter med hantlar en liten stund..”
(Deltagare nr 3).
Det fanns större möjlighet att utöka lunchen för att kunna ta en längre promenad, och sedan jobba lite längre på eftermiddagen. Just möjligheten att ta promenader påtalades av flera deltagare som en orsak till att deras fysiska aktivitet ökat vid arbete hemifrån.
Nya vanor och rutiner skapades. På arbetsplatsen fanns å andra sidan tillgång till gym och till rum för yoga, som man kunde träna, stretcha och meditera i på rasterna.
Träningen blev mer noggrann och planerad än hemma. Gemensamma fysiska
aktiviteter kunde samordnas, som till exempel promenader på möten. Det kunde vara svårt att genomföra fysiska gruppaktiviteter i digital form, då det upplevdes som svårt av medarbetarna.
Arbetsgivarens roll i avseende att befrämja fysisk aktivitet
Arbetsgivaren påverkade medarbetarens fysiska aktivitet både vid arbete hemma och på arbetsplatsen. Arbetsgivararens roll i hälsofrämjande arbete förändrades dock när de anställda arbetade i hemmet.
Att ha en positiv inställning till fysisk aktivitet
Chefen uppmanade till fysisk aktivitet både vid arbete på arbetsplatsen och hemifrån, men medvetenheten om vikten av rörelse ökade vid arbete hemifrån. Påminnelser och uppmaningar gick bland annat ut till medarbetarna via mail och det upplevdes som viktigt att chefen pratade om, påminde och var positivt inställd till fysisk aktivitet.
”Min chef är ju mån om att vi ska röra på oss och.. så att inte vi blir stillasittande.” (Deltagare nr 5).
Chefen upplevdes vara mer mån om ökad rörelse och minskat stillasittande vid arbete hemifrån än vid arbete på kontoret, och pratet om hälsofrämjande aktiviteter, som även förekom tidigare, ökade samtidigt som friskvårdspengen höjdes. Att chefen påminde och pratade mer om fysisk aktivitet vid arbete hemifrån kunde bero på en uppfattning om att det var lätt att bli stillasittande vid arbete hemifrån. Medarbetarna uppmandes i större utsträckning att ta ut sin friskvårdstimme, och att ta frisk luft regelbundet för att förebygga ohälsa.
Att inte längre se medarbetarens fysiska aktivitet
Arbetsgivaren och chefen hade mindre kontroll över hur deras anställda rörde på sig under dagen och om de tog pauser, jämfört med när de befann sig på arbetsplatsen.
Från chefens håll så var det svårare att upptäcka ohälsa, påminna om rörelse och se till att personer i extra stort behov av pauser bröt stillasittandet. Som medarbetare kunde man uppleva denna minskade kontroll som att chefen inte såg om man tränade, eller hur man använde friskvårdstimmen.
”..man har inte det här öga mot öga kontakten, och hon ser inte om jag är ute och tränar eller inte.” (Deltagare nr 1).
Att hitta lösningar i en ny situation
Cheferna behövde arbeta mycket mer med hälsofrämjande aktiviteter vid arbete hemifrån, och hitta kreativa lösningar.
”..man behöver va lite kreativ nu och göra saker… Ja men man kan ju göra saker, som på skype tillsammans, nån typ av kort pausgympa eller ”walk and talks” istället för, istället för
stillasittande möten. Så att vi försöker ju va, vi försöker va lite mer kreativa, och vi pratar om det, men jag tror att vi har mycket mer vi kan göra där.” (Deltagare nr 4).
Arbetsgivarens inställning förändrades då den nya situationen med arbete hemifrån skapade ett krav att öppna upp, dela med sig och vara mer kreativ. Det var viktigt att kollegor påminde varandra om att alternativa lösningar fanns och samtidigt var det svårare att nå ut med direktiv och insatser för att förebygga ohälsa när alla arbetade hemifrån. En deltagare tyckte att arbetsgivaren skulle kunna ta ett större ansvar genom att schemalägga friskvårdtimmen och se till att den verkligen användes till fysisk aktivitet. Att utbilda och informera medarbetarna om ergonomi och anledningar till att bryta stillasittande upplevdes som viktigt av en annan deltagare. Det saknades
proaktivitet och dialog från arbetsgivaren som mest arbetade med kortsiktiga frågor istället för att ha en långsiktig plan för att öka medarbetarnas fysiska aktivitet, vilket kunde bero på att arbetet hemifrån beräknades vara tidsbegränsat.
Upplevda förnimmelser relaterat till fysisk aktivitet
Deltagarna upplevde olika förnimmelser vid utförandet av, eller bristen på, fysisk aktivitet på arbetstid vid arbete hemifrån. Dessa kunde vara både psykiska och fysiska.
Att känna ett ökat välmående
Fysisk aktivitet vid arbete hemifrån beskrevs som prestigelöst och lustfyllt, och förbättrade den psykiska hälsan genom att ge avkoppling och fungera som en reflektionsstund. Det förbättrade måendet berodde delvis på det ökade utbudet av aktiviteter, att det fanns mer att välja på. Vid arbete hemifrån fanns möjligheten att använda fysisk aktivitet som en ventil för oro och frustration som kunde uppstå i situationer i arbetet, vilket efteråt skapade ett lugn och ett bättre mående.
”..så kan jag mer gå ut och eh, göra en aktivitet. Där jag kan liksom så här tänka, reflektera, få ur mig lite oro i kroppen. Höja pulsen så att när den sjunker sen så tar den med sig orospulsen till en bättre nivå.” (Deltagare nr 2).
Den fysiska aktiviteten skapade energi och gav en positiv känsla, och ett hopp om beteendeförändring på sikt. Att arbeta hemifrån gav motionen en ny glans och upplevdes som ett positivt avbrott istället för ett måste.
Att påverkas fysiskt
Flera deltagare hade känt smärta i ländryggen, nacke och axlar, vilket upplevdes vara ett resultat av ökat sittande vid arbete hemifrån.
”Och just att jag har suttit mycket så, så fick jag besvär i nedre partiet här, nedanför ländryggen eller ja jag vet inte, här nere i varje fall. Och det tror jag själv är för att jag har suttit mycket, att jag är mer van att stå på jobbet.” (Deltagare nr 3).
Viktuppgång var ett resultat av minskad rörelse samtidigt som en deltagare upplevde sig vara i bättre form än någonsin på grund av möjligheterna till ökad fysisk aktivitet som arbete hemifrån gav.
Att känna sig begränsad
Dåligt väder i form av kyla och regn kunde begränsa den fysiska aktiviteten. Detta blev en större faktor när man bara hade en liten yta att röra sig på inomhus till skillnad från på arbetsplatsen. Det kändes lättare att vara ute och promenera på våren relaterat till vädret.
Många möten, stress och hög arbetsbörda påverkade också den fysiska aktiviteten negativt.
”..om det är en högintensiv period med mycket stress och man inte ens tänker på att ta sig iväg eller gå ut en sväng eller röra på sig.” (Deltagare nr 8).
Den klädsel som förväntades på arbetsplatsen uppmuntrade inte till fysisk aktivitet och upplevdes som en begränsning, och det fanns en oro över att det inte skulle gå att fortsätta vara lika fysiskt aktiv vid återgång till arbetsplatsen, eftersom det skulle kräva mer förberedelsXer och bli krångligare.
Diskussion
Resultatdiskussion
Huvudresultatet är det tema som växte fram under analysen, det vill säga frihet under ansvar. Resultatet visade att arbete hemifrån ökade möjligheterna till att vara fysiskt aktiv under arbetsdagen, men att kraven ökade på att ta eget ansvar för sin
aktivitetsnivå eftersom den omedvetna rörelsen man haft på arbetsplatsen minskade.
Socialt stöd var viktigt och kunde ges digitalt vid arbete hemifrån genom att påminna och tipsa varandra om övningar, men framför allt genom att ha en dialog om fysisk aktivitet och dela med sig av sina erfarenheter. Tullar et al. (2019) menar att social samhörighet på arbetsplatsen ökar aktivitetsnivån, och så tycks fallet vara även vid arbete hemifrån fast i digital form, men det är dock svårt att dra några generella slutsatser utifrån denna kvalitativa studie. Andras beteenden påminner arbetstagare om att bryta stillasittande (Hadgraft et al., 2017a), något som påtalades saknas vid arbete hemifrån men kunde ersättas av påminnelser vid möten och i andra digitala forum.
Studiens resultat kan knytas till Antonovskys (1991) resonemang om KASAM, känsla av sammanhang. Det är ett centralt begrepp inom salutogenes som handlar om
begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, vilket syftar på hur man upplever inre och yttre stimulans, vilka resurser man upplever att man har för att hantera dessa samt om man upplever att det finns någon mening med att lägga energi på det (ibid). I studien motsvarar detta att deltagarna tog eget ansvar för den fysiska aktiviteten och såg att de själva styrde sina liv. Förutsättningarna förändrades i och med det
påtvingade arbetet hemifrån men genom att se det som en hälsofrämjande snarare än negativ stressor så ökade möjligheterna att vara fysiskt aktiv på arbetstid. Detta kan även relateras till Marmots (2015) resonemang om empowerment, då han menar att en känsla av kontroll över sitt eget liv är starkt kopplat till hälsa och hälsorelaterade beteenden. De flesta av deltagarna i studien upplevde att arbete hemifrån ökade kontrollen över vardagen och att tid därmed frigjordes för fysisk aktivitet. I en studie av kontorsarbetare i Schweiz, som under pandemin haft en lättare nedstängning
jämfört med många andra länder i Europa, visade det sig att den fysiska
aktivitetsnivån inte hade minskat under de första veckorna av nedstängningen, och enligt författarna så kan en tänkbar förklaring till detta vara att en stor del av deltagarna upplever att deras arbetstider har förbättrats i och med arbetet hemifrån och att balansen mellan arbete och fritid förbättrats (Aegerter et al., 2021). Ipsen, van Veldhoven, Kirchner och Hansen (2021) fann i sin studie som inkluderar 29 europeiska länder att lite mer än hälften av de som arbetade från hemmet tycker att det är
övervägande positivt bland annat på grund av ökad balans mellan arbete och fritid samt ökad kontroll över arbetet.
Morris et al. (2018) fann i sin studie att bristande autonomi och stor upplevd arbetsbörda är faktorer som påverkar den fysiska aktiviteten i negativ riktning när arbetstagarna befinner sig på arbetsplatsen. Det skulle även kunna gälla vid
distansarbete då deltagarna i denna studie beskrev att möjligheten att själva planera och styra över sin arbetsdag ökade mängden fysisk aktivitet samt att stress och hög arbetsbörda minskade den. De miljömässiga hinder som Hadgraft et al. (2017a) tar upp var enligt deltagarna tydliga påverkansfaktorer även vid arbete hemifrån där det till exempel var sällsynt med tillgång till höj- och sänkbara skrivbord. Andra faktorer som påverkade den fysiska aktiviteten både på arbetsplatsen (Bredahl et al., 2015; Ryde et al., 2020) och vid arbete hemifrån var organisationens kultur och normer gällande fysisk aktivitet. Stöd från ledning och kollegor kunde påverka vid arbete hemifrån precis som när arbetstagare befinner sig på arbetsplatsen (Hadgraft et al., 2017a;
Planchard et al., 2018; Taylor et al., 2013).
Utbudet av möjliga aktiviteter upplevdes i denna grupp av deltagare öka vid arbete hemifrån vilket för vissa resulterade i ökad fysisk aktivitet. Detta bekräftas av den slutsats Taylor et al. (2013) drar i sin studie om att varierade aktiviteter kan vara motiverande för fysisk aktivitet. I en studie av Fukushima et al. (2021) där man jämför den fysiska aktiviteten mellan grupper som arbetar hemifrån och grupper som
befinner sig på arbetsplatsen fann man att de som arbetar hemifrån är mindre fysiskt aktiva på alla nivåer, och mer stillasittande under arbetsdagen. Detta tycks skilja sig
från denna studie där flera av deltagarna visserligen upplevde att den naturliga och omedvetna rörelsen minskat men samtidigt att den mer krävande fysiska aktiviteten ökat.
Blom et al. (2021) har studerat levnadsvanor i Sverige under covid-19 pandemin och fann att anställda inom tjänstemannasektorn är mer benägna att öka sin fysiska aktivitet och minska sitt stillasittande jämfört med arbetare i traditionella yrken.
Individer som hade en låg fysisk aktivitet före pandemin har en tendens att ytterligare försämra sina aktivitetsnivåer och bli ännu mer stillasittande under pandemin (Blom et al., 2021). De grupper som är mest utsatta socioekonomiskt och hälsomässigt är också de som riskerar att påverkas mest av pandemin (McCraken, Badinlou, Buhrman &
Brocki, 2020). Jämlik hälsa är ett av folkhälsomyndighetens övergripande mål och man vill utjämna systematiska skillnader mellan olika grupper. Den sociala gradienten i hälsa innebär att det finns ett samband mellan människors sociala position och deras hälsa, och speciellt utsatta grupper är prioriterade när det gäller folkhälsoinsatser, med ambitionen att minska skillnader (Folkhälsomyndigheten, 2021b). Hälsan i
befolkningen påverkas i stor utsträckning av arbetsförhållanden, som kan både öka och minska risken för ohälsa. Detta gäller lika mycket psykosociala faktorer som fysiska och kemiska (Albin, Gustavsson, Kjellberg & Theorell, 2017).
Folkhälsomyndigheten (2021c) har tagit fram riktlinjer för att minska stillasittande och öka fysisk aktivitet där fokus ligger på att all rörelse räknas. Man vänder sig bland annat till skola och arbete och menar därmed att detta är ett led i att skapa jämlika förutsättningar för fysisk aktivitet i olika befolkningsgrupper.
Metoddiskussion
Vid genomförandet av induktiv kvalitativ innehållsanalys föreligger det enligt
Graneheim et al. (2017) en risk för att analysen blir ytlig och generell samt att processen inte blir induktiv utan snarare en produkt av författarens förförståelse. Patton (2015) menar att forskaren i stor utsträckning är en del av processen i kvalitativa studier genom användandet av sig själv som verktyg. Forskarens egen förförståelse, kompetens, situation och erfarenhet kan påverka tolkningen och det är viktigt med
reflexivitet under studiens gång. Det innebär att forskaren är medveten om hur egna erfarenheter kan påverka tolkningen av det insamlade materialet (Patton, 2015). Att under analysens gång kontinuerligt gå tillbaka till intervjutranskriptionerna är ytterligare ett sätt att hantera förförståelsens påverkan (Patton, 2015). Författarens egen förförståelse påverkades av den kunskap som erhållits under utbildningar samt yrkeserfarenhet och personligt intresse för fysisk aktivitet. Detta har hanterats genom en strävan efter ett neutralt förhållningssätt till det insamlade materialet samt en dialog med handledaren under analysfasen, för att därigenom få fler perspektiv på tolkningar.
Under analysens gång har det även skett en ständig återkoppling till de transkriberade intervjuerna. Enligt Malterud (2001) kan det vara en nackdel att studien endast har en författare eftersom förståelsen av ett fenomen kan öka om flera forskare kan bidra med olika perspektiv. Malterud (2001) menar vidare att forskare som använder sig av kvalitativ metod måste vara medvetna om sin egen påverkan genom hela
forskningsprocessen. Författarens förförståelse har påverkat alla steg i denna studie, från syftet till utformandet av intervjuguide och även tolkning och analys av material.
Att frågeguiden testades och reviderades var en styrka med studien. Samma sak gällde att begreppet fysisk aktivitet definierades så att det var tydligt för deltagaren vad studien handlade om. En svaghet var att det inte gavs någon förklaring till vad som menades med fysisk aktivitet under arbetstid, att författaren likställde det med under arbetsdagen, och att fysisk aktivitet på luncher och raster även räknades in. Dock har deltagarna svarat utifrån förutsättningen att det är samma sak. Det finns också en otydlighet kring definitionen av begreppen hemarbete, arbeta hemifrån samt distansarbete. Enligt Arbetsgivarverket (2021) så kan inte arbete hemifrån som sker under covid-19 pandemin klassas som distansarbete eftersom det bygger på en frivillighet som inte föreligger i nuläget. Arbetsmiljöverket (2021) använder termen ”arbete hemifrån” för de arbetstagare som med anledning av
rekommendationer för att minska smittspridning inte kan arbeta från sin ordinarie arbetsplats.
Enligt Graneheim et al. (2017) innebär trovärdighet inom kvalitativ innehållsanalys att författaren har en röd tråd genom alla delar av studien samt är tydlig med vilka delar av resultatet som är deltagarnas beskrivning och vilka som är författarens tolkning. För att öka trovärdigheten så har exempel på analysprocessen bifogats i uppsatsen så att läsaren själv kan avgöra riktigheten i tolkning och abstraktion. Ju högre grad av tolkning desto svårare blir det för författaren att visa på en hög trovärdighet. Som en del i trovärdigheten ingår frågan om kategorier och tema svarar på syftet och
frågeställningen (ibid). Det kan vara en utmaning att hålla abstraktionsnivåerna och graden av tolkning logisk mellan koder, subkategorier, kategorier och teman. Om författaren misslyckas med detta så påverkas trovärdigheten (Graneheim et al., 2017).
Trovärdigheten påverkas även av rekryteringen av deltagare, och handlar om att hitta deltagare som har erfarenhet av fenomenet som ska undersökas och samtidigt har förmågan att berätta om det (Graneheim et al., 2017). Deltagarna i denna studie hade kunskap och erfarenhet då de hade arbetat på distans under mer än ett år. Enligt Graneheim et al. (2017) påverkas studiens överförbarhet av ett tydligt beskrivet urval och sammanhang. Urvalet baserades på självselektering, det vill säga de deltagare som var med var de som anmälde intresse för studien. Detta kan vara både en fördel och en nackdel. Resultatet påverkades av vilka som valde att delta i studien, och det var i detta fall troligtvis människor som var intresserade av ämnet och kanske benägna att ägna sig åt fysisk aktivitet oavsett om de arbetade hemifrån eller på arbetsplatsen. Alla deltagare uttryckte åsikter om att det är väldigt viktigt med fysisk aktivitet och alla var fysiskt aktiva i någon utsträckning. Resultatet hade kunnat bli annorlunda om
deltagarna inte haft denna utgångspunkt. Bekräftelse av resultatet kan fås genom att återkoppla resultatet till deltagarna eller genom att låta andra forskare titta på
insamlad data och sättet den kategoriserats och sorterats på (Graneheim & Lundman, 2004). Inget av detta gjordes i denna studie, vilket är en svaghet.
Slutsats
Huvudresultatet var frihet under ansvar, vilket innebar att deltagarna upplevde en större frihet och ökad möjlighet att vara fysiskt aktiv på arbetstid vid arbete hemifrån men att ansvaret låg hos dem själva. Deltagarna i denna studie upplevde i stor
utsträckning ökade möjligheter till fysisk aktivitet vid arbete hemifrån och då det finns studier som visar på en minskad fysisk aktivitet vid arbete hemifrån kan den vara värdefull för att utarbeta strategier för att öka den fysiska aktiviteten hos människor som arbetar hemifrån. Den kan hjälpa arbetsgivare att förstå hur de kan arbeta
hälsofrämjande gällande fysisk aktivitet hos sina arbetstagare även när de arbetar från hemmet, för att öka deras hälsa och välbefinnande. Detta kan i förlängningen påverka folkhälsan positivt och bidra till att minska ojämlikheter i hälsa, då det kan finnas en risk att tidigare fysiskt inaktiva människor ytterligare minskar sin aktivitetsnivå i samband med arbete hemifrån orsakat av pandemin. Det kan vara av värde att undersöka arbetstagare inom andra yrkeskategorier och hos andra typer av
arbetsgivare än statliga myndigheter, då förutsättningar och möjligheter kan skilja sig mellan dessa.
Referenser
Aegerter, A. M., Deforth, M., Sjoogard, G., Johnston, V., Volken, T., Luomajoki, H., Dratva, J., Dressel, H., Distler, O., Melloh, M., & Elfering, A. (2021). No evidence for a decrease in physical activity among swiss office workers during COVID-19: a
longitudinal study. Frontiers in Psychology, 12. doi:
https://doi.org/10.3389/fpsyg.2021.620307
Albin, M., Gustavsson, P., Kjellberg, K., & Theorell, T. (2017). Arbetsmiljö och jämlik hälsa.
Underlagsrapport nr 5 till kommisionen för jämlik hälsa (S 2015:02).
file:///C:/Users/Admin/Downloads/5.-arbetsmiljoe-och-jaemlik-haelsa-2%20(2).pdf
Antonovsky, A. (1991). Hälsans mysterium. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur.
Arbetsgivarverket. (2021). Frågor och svar om Arbetsmiljö och hemarbete.
https://www.arbetsgivarverket.se/nyheter--press/nyhetsbrev/arbetsgivarverket- informerar/2020/fragor-och-svar-om-corona-viruset-i-samband-med-resor/arbetsmiljo- och-hemarbete/?acceptCookies=true
Arbetsmiljöverket. (2021). Arbetsmiljön när du arbetar hemifrån. https://www.av.se/halsa- och-sakerhet/sjukdomar-smitta-och-mikrobiologiska-risker/smittrisker-i-
arbetsmiljon/coronaviruset/arbetsmiljon-vid-
hemarbete/#:~:text=P%C3%A5%20den%20h%C3%A4r%20sidan%20utg%C3%A5r,ing%
C3%A5r%20i%20till%20exempel%20distansanst%C3%A4llningsavtal.
Blom, V., Lönn, A., Ekblom, B., Kallings, L. V., Väisänen, D., Hemmingsson, E., Andersson, G., Wallin, P., Stenling, A., Ekblom, Ö., Lindwall, M., Salier Eriksson, J., Holmlund, T., & Ekblom-Bak, E. (2021). Lifestyle Habits and Mental Health in Light of the Two COVID-19 Pandemic Waves in Sweden, 2020. International Journal of
Environmental Research and Public Health, 18. doi: https://doi.org/10.3390/ ijerph18063313
Bort-Roig, J., Martin, M., Puig-Ribera, A., González-Suárez, Á. M., Martínez-Lemos, I., Martori, J. C., & Gilson, N. D. (2014). Uptake and factors that influence the use of 'sit less, move more' occupational intervention strategies in Spanish office
employees. International Journal of Behavioral Nutrition and Physical Activity, 11. doi:
10.1186/s12966-014-0152-6.
Bredahl, T.V., Særvoll, C. A., Kirkelund, L., Sjøgaard, G., & Andersen, L. L. (2015).
When Intervention Meets Organisation, a Qualitative Study of Motivation and Barriers to Physical Exercise at the Workplace. The Scientific World Journal, 2015, 1-12. doi:
10.1155/2015/518561.
Cheval, B., Sivaramakrishnan, H., Maltagliati, S., Fessler, L., Forestier, C., Sarrazin, P., Orsholits, D., Chalabae, A., Sander, D., Ntoumanis, N., & Boisgontier, M. P. (2021).
Relationships between changes in self-reported physical activity, sedentary behaviour and health during the coronavirus (COVID-19) pandemic in France and Switzerland.
Journal of Sports Sciences, 39(6), 699-704. doi: https://doi- org.proxybib.miun.se/10.1080/02640414.2020.1841396
De Cocker, K., De Bourdeaudhuij, I., Cardon, G., & Vandelanotte, C. (2017). What are the working mechanisms of a web-based workplace sitting intervention targeting psychosocial factors and action planning? BMC Public Health, 17. doi: 10.1186/s12889- 017-4325-5.
Etikprövningsmyndigheten. (u.å.). Vad säger lagen?
https://etikprovningsmyndigheten.se/for-forskare/vad-sager-lagen/
Faghri, P. D., Simon, J., Huedo-Medina, T., & Gorin, A. (2017). Perceived Self-Efficacy and Financial Incentives: Factors Affecting Health Behaviors and Weight Loss in a Workplace Weight Loss Intervention. Journal of Occupational and Environmental Medicine, 59(5), 453-460. doi: 10.1097/JOM.0000000000000987.
Folkhälsomyndigheten. (2019). Folkhälsopolitikens åtta målområden.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsoarbete/folkhalsopolitikens-mal/de- atta-malomradena-inom-folkhalsopolitiken/
Folkhälsomyndigheten. (2020a). Fysisk aktivitet – rekommendationer.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/fysisk-aktivitet-och- matvanor/fysisk-aktivitet--rekommendationer/
Folkhälsomyndigheten. (2020b). Spridningen av covid-19 är en pandemi.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-
press/nyhetsarkiv/2020/mars/spridningen-av-covid-19-ar-en-pandemi/
Folkhälsomyndigheten. (2021a). Nationella råd och rekommendationer för att minska spridningen av covid-19. https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd- beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/skydda-dig-och-
andra/rekommendationer-for-att-minska-spridningen-av-covid-19/#allmanna Folkhälsomyndigheten. (2021b). Vad är folkhälsa, jämlik hälsa och folkhälsoarbete?
https://www.folkhalsomyndigheten.se/en-god-och-jamlik-halsa-pa-alla-nivaer/tema- folkhalsa-lokalt-och-regionalt-stod/vad-ar-folkhalsa/folkhalsa-och-jamlik-halsa/
Folkhälsomyndigheten. (2021c). Svenska riktlinjer för fysisk aktivitet och minskat stillasittande. https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-
press/nyhetsarkiv/2021/juni/svenska-riktlinjer-for-fysisk-aktivitet-och-minskat-
stillasittande/?utm_campaign=unspecified&utm_content=unspecified&utm_medium=e mail&utm_source=apsis-anp-3
Fukushima, N., Machida, M., Kikuchi, H., Amagasa, S., Hayashi, T., Odagiri, Y.,
Takamiya, T., & Inoue, S. (2021). Associations of working from home with occupational physical activity and sedentary behavior under the COVID-19 pandemic. Journal of Occupational Health. doi: 10.1002/1348-9585.12212
Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing reserarch: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24, 105-112. doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.001.
Graneheim, U. H., Lindgren, B-M., & Lundman, B. (2017). Methodological challenges in qualitative content analysis: A discussion paper. Nurse Education Today, 56, 29-34. doi:
10.1016/j.nedt.2017.06.002
Hadgraft, N. T., Willenberg, L., LaMontagne, A. D., Malkoski, K., Dunstan, D. W., Healy, G. N., Moodie, M., Eakin, E. G., Owen, N. &, Lawler, S. P. (2017a). Reducing occupational sitting: Workers' perspectives on participation in a multi-component intervention. International Journal of Behavioral Nutrition and Physical Activity, 14(1). doi:
10.1186/s12966-017-0530-y.
Hadgraft, N. T., Winkler, E. A., Healy, G. N., Lynch, B. M., Neuhaus, M., Eakin, E. G., Dunstan, D. W., Owen, N., & Fjeldsoe, B. S. (2017b). Intervening to reduce workplace sitting: mediating role of social-cognitive constructs during a cluster randomised controlled trial. International Journal of Behavioral Nutrition and Physical Activity, 14(1). doi: 10.1186/s12966-017-0483-1.
Hall, J., Kay, T., McConnell, A., & Mansfield, L. (2019). ”Why would you want to stand?” an account of the lived experience of employees taking part in a workplace sit- stand desk intervention. BMC Public Health, 19. doi: 10.1186/s12889-019-8038-9.
Hallman, D. M., Januario Bergamin, L., Mathiassen, S. E., Heiden, M., Svensson, S., &
Bergström, G. (2021). Working from home during the COVID-19 outbreak in Sweden:
effects on 24-h time-use in office workers. BMC Public Health, 21. doi:
https://doi.org/10.1186/s12889-021-10582-6
Ipsen, C., van Veldhoven, M., Kirchner, K., & Hansen, J. P.(2021). Six key advantages and disadvantages of working from home in Europe during COVID-19. International Journal of Environmental Research and Public Health, 18(4). doi:
https://dx.doi.org/10.3390%2Fijerph18041826
Koohsari, J. M., Nakaya, T., McCormack, G. R., Shibata, A., Ishii, K., & Oka, K. (2021).
Changes in workers sedentary and physical activity behaviors in responset to the covid-19 pandemic and their relationships with fatigue: longitudinal online study.
JMIR Public Health and Surveillance, 7(3). doi: 10.2196/26293
Lag om etikprövning av forskning som avser människor. (SFS 2003:460).
Utbildningsdepartementet. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-
lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av- forskning-som_sfs-2003-460
López-Valenciano, A., Mayo, X., Liguori, G., Copeland, R. J., Lamb, M., & Jimenez, A.
(2020). Changes in sedentary behaviour in European Union adults between 2002 and 2017. BMC Public Health, 20(1). doi: 10.1186/s12889-020-09293-1.
Malterud, K. (2001). Qualitative reserach: standars, challenges, and guidelines. Lancet, 28, 483-488. doi: https://doi.org/10.1016/S0140-6736(01)05627-6.
Malterud, K., Siersma, V. D., & Guassora, A. D. (2016). Sample Size in Qualitative Interview Studies: Guided by Information Power. Qualitative Health Research, 26(13), 1753-1760. doi: 10.1177/1049732315617444
Marmot, M. (2015). The health gap. The challenge of an unequal world. London:
Bloomsbury.
McCracken, L. M., Badinlou, F., Buhrman, M., & Brocki, K. C. (2020). Psychological impact of COVID-19 in the Swedish population: Depression, anxiety, and insomnia and their associations to risk and vulnerability factors. European Psychiatry, 63(1), 1-9.
doi: https://doi.org/10.1192/j.eurpsy.2020.81
McDowell, C. P., Herring, M. P., Lansing, J., Brower, C., & Meyer, J. D. (2020). Working from home and job loss due to the COVID-19 pandemic are associated with greater time in sedentary behavior. Frontiers in Public Health, 8. doi: 10.3389/fpubh.2020.597619
Morris, A., Murphy, R., Shepherd, S., & Graves, L. (2018). Multi-Stakeholder
Perspectives of Factors That Influence Contact Centre Call Agents' Workplace Physical Activity and Sedentary Behaviour. International Journal of Environmental Research and Public Health, 15(7), 1-20. doi: 10.3390/ijerph15071484.
Nicholas, J. C., Ntoumanis, N., Smith, B. J., Quested, E., Stamatakis, E., & Thogersen- Ntoumanis, C. (2021). Development and feasibility of a mobile phone application designed to support physically inactive employees to increase walking. BMC Medical Informatics and Decision Making, 21. doi: https://dx.doi.org/10.1186%2Fs12911-021-01391- 3
Patton, M. Q. (2015). Qualitative reserach and evaluation methods. London: Sage Publications.
Pedersen, M. M., Zebis, M. K., Langberg, H., Poulsen, O. M., Mortensen, O. S., Jensen, J.
N., Sjøgaard, G., Bredahl, T., & Andersen, L. L. (2013). Influence of self-efficacy on compliance to workplace exercise. International Journal of Behavioral Medicine, 20(3):365- 70. doi: 10.1007/s12529-012-9239-0.
Planchard, J. H., Corrion, K., Lehmann, L., & d'Arripe-Longueville, F. (2018). Worksite Physical Activity Barriers and Facilitators: A Qualitative Study Based on the
Transtheoretical Model of Change. Front Public Health, 6. doi:
10.3389/fpubh.2018.00326.
Regeringens proposition (2017). God och jämlik hälsa – en utvecklad folkhälsopolitik (18:249).
https://www.regeringen.se/498282/contentassets/8d6fca158ec0498491f21f7c1cb2fe6d/pr op.-2017_18_249-god-och-jamlik-halsa--en-utvecklad-folkhalsopolitik.pdf
Ryde, G. C., Atkinson, P., Stead, M., Gorely, T., & Evans, J. M. M. (2020). Physical activity in paid work time for desk-based employees: a qualitative study of employers' and employees' perspectives. BMC Public Health, 20(1). doi: 10.1186/s12889-020-08580- 1.
Seward, M. W., Goldman, R. E., Linakis, S. K., Werth, P., Roberto, C. A., & Block, J. P.
(2019). Showers, Culture, and Conflict Resolution: A Qualitative Study of Employees' Perceptions of Workplace Wellness Opportunities. Journal of Occupational and
Environmental Medicine, 61(10), 829-835. doi: 10.1097/JOM.0000000000001671
Statens folkhälsoinstitut (2010). Folkhälsopolitisk rapport 2010. Framtidens folkhälsa – allas ansvar.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/5d2edf20c6f846cd91a2f7d20361e2 00/r2010-16-folkhalsopolitisk-rapport-2010.pdf
Taylor, W. C., King, K. E., Shegog, R., Paxton, R. J., Evans-Hudnall, G. L., Rempel, D.
M., Chen, V., & Yancey, A. K. (2013). Booster Breaks in the workplace: participants' perspectives on health-promoting work breaks. Health Education Research, 28(3), 414- 25. doi: 10.1093/her/cyt001
Tison, G. H., Avram, R., Kuhar, P., Abreau, S., Marcus, G. M., Pletcher, M. J., & Olgin, J.
E. (2020). Worldwide effekt of COVID-19 on physical activity: A descriptive study.
Annals of Internal Medicine. doi: https://dx.doi.org/10.7326%2FM20-2665
Tullar, J. M., Walker, T. J., Page, T. F., Taylor, W. C., Roman, R., & Amick, B. C 3rd.
(2019). Evaluation of a Worksite-Based Small Group Team Challenge to Increase Physical Activity. American Journal of Health Promotion, 33(2), 259-266. doi:
10.1177/0890117118784229.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningsed.
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God- forskningssed_VR_2017.pdf
Wallmann-Sperlich, B., Bipp, T., Bucksch, J., & Froboese, I. (2017). Who uses height- adjustable desks? - Sociodemographic, health-related, and psycho-social variables of regular users. International Journal of Behavioral Nutrition and Physical Activity, 14(1). doi:
10.1186/s12966-017-0480-4.
World Health Organization. (2008). Preventing noncomminicable diseases in the workplace through diet and physical activity. WHO/Work Economic Forum Report of a Joint Event.
https://www.who.int/dietphysicalactivity/WHOWEF_report_JAN2008_FINAL.pdf World Health Organization. (2010). Global recommendations on physical activity for health.
file:///C:/Users/Admin/Downloads/9789241599979_eng%20(1).pdf
