Diskussion Resultatdiskussion - Perceptuell och akustisk bedömning av röstfunktion hos barn m

Resultat av perceptuell analys

Preoperativt föreligger en signifikant skillnad mellan studiebarnen där barnen i TT-gruppen bedöms ha signifikant mer läckage och hyponasalitet (se figur 2). Resultaten vid jämförelse av Barnen i TE-gruppen preoperativt – Yngre kontroller (se figur 3) visar inga signifikanta skillnader. Resultaten vid jämförelse av Barnen i TT-gruppen preoperativt – Yngre kontroller (se figur 4) visar att studiebarnen upplevdes ha signifikant högre förekomst av heshet, hyponasalitet och klämd/halsig. Att signifikant skillnad föreligger mellan barnen i TE- gruppen och barnen i TT-gruppen och mellan barnen i TT-gruppen och yngre kontroller preoperativt, men ej mellan barnen i TE-gruppen och yngre kontroller, torde vara slumpmässigt betingad då barnen med tonsillhypertrofi var randomiserade till operationsgrupperna. Då 26 av barnen i TT-gruppen hade en förstorad adenoid, kan främst hyponasaliteten ha sin förklaring i detta då adenoiden är placerad i nasofarynx. Detta resultat skiljer sig från tidigare studier som istället rapporterar en högre förekomst av hypernasalitet före operation (Subramaniam & Kumar, 2009; Mora et al., 2008). Varför barnen i TE- gruppen, där 27 barn hade en förstorad adenoid, inte har signifikant mer förekomst av hyponasalitet än kontrollerna är svårt att uttala sig om.

Förändringen pre- och postoperativt för barnen i TE-gruppen visar en signifikant minskning av skrovlighet och hyponasalitet samt en signifikant ökning av läckage (se figur 5). Förändringen pre- och postoperativt för barnen i TT-gruppen visar i sin tur en signifikant minskning av skrovlighet, hyponasalitet och klämd/halsig för TT (se figur 6). Dessa resultat tyder på att bägge operationsmetoderna har en likartad inverkan på röstfunktionen.

Resultaten vid jämförelse av barnen i TE+TT-gruppen postoperativt – Äldre kontroller (se figur 7) visar ingen signifikant skillnad mellan barnen som genomgått kirurgisk behandling och äldre kontroller. Detta skulle kunna tyda på en normalisering av samtliga parametrar hos barnen i TE+TT-gruppen. Både inter- och intrabedömarreliabiliteten var över 0,8 för de perceptuella bedömningarna och kan därmed anses vara hög (Field, 2009).

Hyponasalitet minskar postoperativ hos samtliga barn som genomgått kirurgisk behandling, detta är i enighet med Chuma et al. (1999). Förekomst av hyponasalitet preoperativt har rapporterats av Berhman et al. (2002). Studier av Mora et al. (2009), Mora et al. (2007) och Salami et al. (2008) visar istället på en minskad hypernasalitet postoperativt. Vad denna oenighet har sin grund i är mycket svårt att uttala sig om. Kanske kan det vara så att det är svårt att perceptuellt bedöma nasalitet. En annan tänkbar anledning kan vara att även adenoiden avlägsnades hos flera av studiebarnen (se ovan).

Medelvärdet av röstläge hos samtliga grupper bedöms vara inom gränsen för normalvariation. Detta kan tyda på att förstorad tonsillvävnad inte har någon påverkan på röstläge. Eftersom tonsillerna är placerade ovanför larynx torde inte heller de ha någon påverkan på röstläge/grundton.

Figurerna 2-4 samt 7 har olika medelvärden än figur 5 och 6. Detta beror på att jämförelserna är gjorda med olika statistiska metoder. För jämförelse preoperativt mot postoperativt användes Wilcoxon Signed Rank test vilken förutsätter parvisa observationer. Detta medförde att de barn som saknade inspelning pre- eller postoperativt exkluderades.

Resultat av akustisk analys

Då inga signifikanta skillnader föreligger mellan barnen i TE-gruppen och barnen i TT- gruppen preoperativt, slogs grupperna ihop till en gemensam ”preop-grupp”. Resultaten vid jämförelse av barnen i TE+TT-gruppen preoperativt – Yngre kontroller (se tabell 5) visar att barnen med tonsillhypertofi har signifikant högre värden på jitter, shimmer och NHR än yngre kontroller.

Resultaten vid jämförelse mellan barnen i TE-gruppen och barnen i TT-gruppen postoperativt visar på signifikant högre värden för shimmer /u/ (p = 0,020) samt NHR /a/ (p = 0,044) och /u/ (p = 0,038) hos barnen i TT-gruppen (se tabell 6). Generellt har barnen i TT-gruppen något högre värden på samtliga parametrar och vokaler. Detta skulle kunna bero på att det hos dessa barn finns tonsillvävnad kvar postoperativt som utgör ett hinder vilket kan generera perturbation.

Vid jämförelse av barnen i TE-gruppen pre- och postoperativt (se tabell 7) finns ej några signifikanta skillnader. Postoperativt ökade dock jittervärdena något för /a/ och /u/. Resterande parametrar visar på generell minskad förekomst av perturbation för samtliga vokaler. Vid jämförelse av barnen i TT-gruppen pre- och postoperativt (se tabell 8) finns ej heller några signifikanta skillnader. Genomgående minskade dock värdena postoperativt med undantag för shimmer för /a/ och /u/, vilka ökade något.

Minskning av värden på parametrarna jitter, shimmer och NHR i resultatet är i enighet med de resultat som flertalet studier visat (Mora et al., 2009; Mora et al., 2007; Salami et al., 2008; Ilk et al., 2002). De anser att förbättringen skulle kunna beror på att utrymmet i orofarynx blir större när tonsillerna avlägsnats, vilket skulle kunna leda till att perturbationen minskar. Dessa studier undersökte röstförändringar vid TE men då föreliggande studie visar på liknande minskning vid TT skulle ovan nämnda studiers resultat likväl kunna generaliseras till denna behandlingsmetod. Påpekas kan dock att dessa studier är ej utförda på svenska vokaler därför kan skillnader mellan språk ej uteslutas och generaliseringen kan därmed vara vag.

Resultaten vid jämförelse barnen i TE-gruppen postoperativt – Äldre kontroller samt barnen i TT-gruppen postoperativt – Äldre kontroller (se tabell 9 och 10) visar att barnen som genomgått kirurgisk behandling har signifikant högre värden på jitter, shimmer och NHR än äldre kontroller. Dessa signifikanta skillnader kan kanske förklaras av att barnen i

operationsgrupperna och de äldre kontroller inte är inspelade under samma förutsättningar vilket kan ha påverkat ljudfilernas kvalitet.

Tabellerna 5, 6, 9 och 10 har olika medelvärden än tabell 7 och 8. Detta beror på att jämförelserna är gjorde med olika statistiska metoder. För jämförelse preoperativt mot postoperativt användes Wilcoxon Signed Rank test vilken förutsätter parvisa observationer. Detta medförde att de barn som saknade inspelning pre- eller postoperativt av någon av vokalerna exkluderades.

Sammanfattande resultatdiskussion

Det verkar ej föreligga någon anmärkningsvärd postoperativ skillnad, akustiskt och perceptuellt, mellan barnen i TE-gruppen och barnen i TT-gruppen i föreliggande studie. Författarna anser därmed att TT med fördel kan väljas som behandlingsmetod för tonsillhypertrofi. Detta stöds också av resultaten från flera andra studier (Hultcrantz & Ericsson, 2004; Ericsson et al., 2006; Ericsson et al., 2009).

Den perceptuella parametern skrovlighet minskade hos barnen som genomgått kirurgisk behandling. Enligt Colton et al. (2005) kan bland annat skrovlighet motsvara perturbation vid akustisk analys. Detta stämmer överens med föreliggande studies resultat där perturbationen minskade något efter operation. Således tycks i detta fall den akustiska och perceptuella analysen av samma fenomen samstämmig.

Metoddiskussion

För den akustiska analysen valde författarna att endast analysera de uthållna vokalerna. Detta då uttalet hos många av studiebarnen gjorde att sonoranterna i orden blev brusiga och därmed kunde påverka resultatet negativt. Många av barnen ”överdrev” de uthållna vokalerna till följd av att uppgiften kanske var svår att förstå. De uthållna vokalerna kan därmed ej anses vara helt representativa. De akustiska parametrar som analyserades valdes utifrån att obstruktion leder till perturbation samt förekomst i tidigare studier (e.g. Salami et al., 2008; Ilk et al., 2002; Subramaniam & Kumar, 2009).

Bakgrundsbrus förekom i många filer. Då kontrollbarnen spelades in i förskolemiljö var det svår att hitta helt ljudisolerade lokaler. Författarna utförde ingen akustiskt brusfiltering.

MacCallum et al. (in press) har visat att lågpassfiltrering ej har någon större påverkan på perturbationsvärden förutom möjligtvis för shimmer.

Då det råder diskussioner om endast uthållna vokaler är tillräcklig för perceptuell bedömning (Bele, 2005; Sederholm, 1996). Bedömningen i föreliggande studie utfördes på såväl vokaler som enstaka ord bestående till största del av sonoranter.

För den perceptuella bedömningen hade parametern helhetsintryck motsvarande ’Overall voice quailty’ varit ett intressant komplement till de övriga parametrarna. Denna parameter skulle kunna ge en sammanfattande bild av barnens röster.

Ingen hänsyn till kön togs då det inte föreligger några större skillnader på ansatsrörets längd och form mellan pojkar och flickor hos undersökt åldersgrupp (Voperian & Kent, 2007; Voperian, Kent, Lindstrom, Kalina, Gentry & Yandell, 2005).

Slutsats

Resultaten i föreliggande studie indikerar att tonsillhypertrofi har en inverkan på röstfunktionen hos drabbade barn så till vida att rösten uppfattas innehålla högre förekomst av heshet, hyponasalitet, och klämd/halsig samt innehålla mer perturbation i jämförelse med köns- och åldersmatchade kontrollers röster.

Efter kirurgisk behandling visade den perceptuella röstbedömningen på en signifikant minskning av skrovlighet och hyponasalitet för barnen i TE-gruppen samt skrovlighet, hyponasalitet och klämd/halsig för barnen i TT-gruppen. Den akustiska analysen visar på att det inte föreligger någon större skillnad mellan barnen i TE-gruppen och barnen i TT- gruppen. Dessa resultat indikerar att det ej verkar föreligga någon skillnad i röstfunktion hos barnen vid jämförelse av de två undersökta kirurgisk behandlingsmetoderna för tonsillhypertrofi.

Framtida studier

Då det finns ytterligare inspelningar av studiebarnen 2 år efter operation vore det intressant utföra samma analyser, akustiska och perceptuella, som i föreliggande studie för att kunna utröna huruvida förändringar består mer långsiktigt.

Det vore vidare intressant att jämföra barn som endast genomgått TE/TT utan adenoidektomi med barn som genom gått TE/TT med adenoidektomi för att se om det föreligger någon skillnad i främst nasalitet.

Slutligen vore det intressant att i framtiden upprepa föreliggande studie med tillägg av Pediatric Voice Handicap Index (pVHI).

Referenser

Akcay, A., Kara, C.O., Degedeviren, E. & Zencir, M. (2006). Variation in tonsil size in 4- to 17-year old schoolchildren. Journal of Otolaryngology, 35, 270-274.

Ahlqvist-Rastad J., Hultcrantz E. & Svanholm H. (1988). Children with tonsillar obstruction: Indications for and efficacy of tonsillectomy. Acta Paediatrica Scandinavia, 77, 831-835. Behrman A., Shikowitz M.J. & Dailey S. (2002). The effect of upper airway surgery on voice.

Otolaryngology Head and Neck Surgery, 127, 36-42.

Bele, I.V. (2005). Reliability in perceptual analysis of voice quality. Journal of Voice, 19(4), 555-573.

Cappellari, V.M. & Cielo, C.A. (2008). Vocal acoustic characteristics in pre-school aged children. Revista Brasileira de Otorrinolaringologia, 74(2), 265-272.

Casselbrant, M.L. (1999). What is wrong in chronic adenoiditis/tonsillitis anatomical considerations? International Journal of Pediatric Otorhinolaryngology, 49, 133-135. Chuma, A.V., Cacae, A.T., Rosen, R. Feustel, P. & Koltaii, P.J. (1999). Effects of

tonsillectomy and/or adenoidectomy on vocal function: Laryngeal, supralaryngeal and perceptual characteristics. International Journal of Pediatric Otorhinolaryngology, 47, 1-9. Colton, R., Casper, J. & Leonard, R. (2005). Understanding voice problems – A physiological

perspective for diagnosis and treatment. Baltimore Maryland: Williams & Wilkins.

Dhillon, R.S. & East, C.A. (2006). Tonsillectomy and Adenoidal Conditions. In R.S. Dhillon, & C.A. East (Eds.), Ear, nose and throat, and head and neck surgery (3rd edn.). (pp. 74- 75). London: Churchill Livingstone Elsevier.

Duff, M., Proctor, A. & Yairi, E. (2003). Prevalence of voice disorders in African American and European American preschoolers. Journal of Voice, 18, 348-353.

Ejlertsson, G. (1996). Enkäten i praktiken – en handbok i enkätmetodik. Lund: Studentlitteratur.

Ericsson, E., Graf, J. & Hultcrantz, E. (2006). Pediatric tonsillotomy with radiofrequency technique: Long-term follow up. The Laryngoscope, 116, 1851-1857.

Ericsson, E., Lundeborg, I. & Hultcrantz, E. (2009). Child behavior and quality of life before and after tonsillotomy versus tonsillectomy. International Journal of Pediatric Otorhinolaryngology, 73, 1254–1262.

Field, A. (2009). Discovering statistics using SPSS: (and sex and drugs and rock ‘n’ roll). (3rd edn). SAGE, Los Angeles.

Finkelstein, Y., Nachmani, A. & Ophir, D. (1994). The functional role of the tonsils in speech. Archives of Otolaryngology, 8(120), 846-851.

Hammarberg, B., Fritzell, J., Gauffin, J., Sundberg, J. & Wedin, L. (1980). Perceptual and acoustic correlates of abnormal voice qualities. Acta Oto-laryngologica, 90, 441-451. Hammarberg, B., Fritzell, B., Gauffin, J. & Sundberg, J. (1986). Acoustic and perceptual

analysis of vocal dysfunction. Journal of Phonetics, 14, 533-547.

Hammarberg, B. & Gauffin, J. (1995). Perceptual and acoustic characteristics of quality differences in pathological voices as related to physiological aspects. In O. Fujimura and M. Hirano (Eds.). Vocal fold physiology. Voice quality control. (pp. 283-303). San Diego: Singular Publishing Group.

Hammarberg, B. (2000). Voice research and clinical needs. Folia Phoniatrica et Logopaedica, 52, 93-102.

Hellqvist, B (Ed.). (1991). Fonemtest. Skivarp: Pedagogisk design.

Hirschberg, J., Dejonckere, P.H., Hirano, M., Mori, K., Schultz-Coulon, H.J. & Vrtcka, K. (1995). Symposium: Voice disorders in children. International Journal of Pediatric Otorhinolaryngology, 32, 109-125.

Hultcrantz, E. & Ericsson, E. (2004). Pediatric tonsillotomy with the radiofrequency technique: Less morbidity and pain. The Laryngoscope, 114, 871-877

Hultcrantz, E., Larson, M. Hellquist, R., Ahlquist-Rasted, J., Svanholm, H. & Jakobsson, O.P. (1991). The influence of tonsillar obstruction and tonsillectomy on facial growth and dental arch morphology. International Journal of Pediatric Otorhinolaryngology, 22(2), 125-134.

Ikinciogullari, A., Dogu, F., Ikinciogullari, A., Egin, Y. & Babacan, E. (2002). Is immune system influenced by adenotonsillectomy in children? International Journal of Pediatric Otorhinolaryngology, 66, 251–257.

Ilk, H.G., Erogul, B., Satar, B. & Özkaptan, Y. (2002). Effects of tonsillectomy on speech spectrum. Journal of Voice, 16, 580-586.

Kempster, G.B., Geratt, B.R., Verdolini Abott, K., Barkmeister-Kraemer, J. & Hillman, R.E. (2009). Consensus auditory-perceptual evaluation of voice: A standardized clinical protocol. American Journal of Speech-Language Pathology, 18, 124-132.

Kreiman, J., Geratt, B.R., Kempster, G.B., Erman, A. & Berke, G.S. (1993). Perceptual evaluation of voice quality: Review, tutorial and framework for future research. Journal of Speech and Hearing Research, 36, 21-40.

Kummer, A.W., Billmire, D.A. & Myer, C.M. 3rd. (1996). Hypertrophic tonsils: The effect on resonance and velofaryngeal closure. Otolaryngology Head and Neck Surgery, 115, 319- 323.

Lindblad, P. (1992). Rösten. Lund: Studentlitteratur.

Lundeborg, I., McAllister, A., Graf, J., Ericsson, E. & Hultcrantz, E. (2009). Oral motor dysfunction in children with adenotonsillar hypertrophy – Effects of surgery. Logopedics Phoniatrics Vocology, 34 (3), 111-116.

McAllister, A., Sederholm, E., Ternström, S. & Sundberg, J. (1995). Perturbation and hoarseness: A pilot study of six children's voices. Journal of Voice 10(3), 253-261.

McAllister, A. (1997). Acoustic, perceptual and physiological studies of ten-year-old children’s voice. Dissertation, Huddinge University Hospital, Department of Logopedics and Phoniatrics; Royal Institute of Technology (KTH), Department of Speech, Music and Hearing.

McAllister, A., Granqvist, S., Sjölander, P. & Sundberg, J. (2009). Child voice and noise: A pilot study of noise in day cares and the effects on 10 children’s voices quality according to perceptual evaluation. Journal of Voice, 23(5), 587-593.

McCallum, J.K., Olszewski, A.E., Zhang, Y. & Jiang, J.J. (in press). Effects of low-pass filtering on acoustic analysis of voice. Journal of Voice.

Mora, R., Crippa, B., Dellepiane, M. & Jankowska, B. (2007). Effects of adeontonsillectomy on speech spectrum in children. International Journal of Pediatric Otorhinolaryngology, 71, 1299-1304.

Mora, R., Jankowska, B., Mora, F., Crippa, B., Dellepiane, M. & Salami A. (2009). Effects of tonsillectomy on speech and voice. Journal of Voice, 23(5), 614-618.

Niedzielska, G., Glijer, E. & Niedzielski, A. (2001). Acoustic analysis of voice in children with nodule vocals. International Journal of Pediatric Otorhinolaryngology, 60(2), 119- 122.

Oguz, H., Demirci, M., Safak., M.A., Arslan, N., Islam, A. & Kargin S. (2007). Effects of unilateral vocal cord paralysis on objective voice measures obtained by Praat. European Archives of Otorhinolaryngology, 264(3), 257-262.

Salami, A., Jankowska, B., Dellepiane, M., Crippa, B. & Mora, R. (2008). The impact of tonsillectomy with or without adenoidectomy on speech and voice. International Journal of Pediatric Otorhinolaryngology, 72, 1377-1384.

Sapienza, C.M, Ruddy Hoffman B. & Baker, S. (2004). Laryngeal structure and function in the pediatric larynx: Clinical applications. Language Speech and Hearing Services at Schools, 35(4), 299-307.

Sataloff, R.T. (2005). Voice science. San Diego: Publishing.

Sederholm, E., McAllister, A., Sundberg, J. & Dalkvist, J. (1993). Perceptual analysis of child hoarseness using continuous scales. Scandinavian Journal of Logopedics and Phonatrics, 18, 73-82.

Sederholm, E. (1995). Prevalence of hoarseness in ten-year old children. Scandinavian Journal of Logopedics and Phonatrics, 20, 165-173.

Sederholm, E. (1996). Perceptual Evaluation of connected speech and sustained vowels in children's voices. In E. Sederholm. (1996). Hoarseness in ten-year old children – Perceptual characteristics. prevalence and etiology. Dissertation, Huddinge University

Hospital, Department of Logopedics and Phoniatrics; Royal Institute of Technology (KTH), Department of Speech, Music and Hearing.

Sjöström, B., Dahlqvist, Å., Ejnell, H., Granström, G., Gustafsson, H. & Hulcrantz, E. Munhåla, svalg. I: M. Anniko. (2006). Öron-, näs- och halssjukdomar, huvud- och halskirurgi. (3:e upplagan). Stockholm: Liber. (s. 149-198).

Subramaniam, V. & Kumar, P. (2009). Impact of tonsillectomy with or without adenoidectomy on the acoustic parameters of the voice – a comparative studie. Archives of Otolaryngology - Head and Neck Surgery, 135, 966-969.

Svancara, P., Horacek, J., Vokral, J. & Cerny, L. (2006). Computational modeling of effect of tonsillectomy on voice production. Logopedics Phoniatrics Vocology, 31, 117-125. Toran, K.C. & Lal, B.K. (2009). Objective analysis of voice in normal young adults.

Kathmandu University Medical Journal, 7(28), 374-377.

Voperian, H.K. & Kent, R.D. (2007). Vowel acoustic space development in children: A synthesis of acoustic and anatomic data. Journal of Speech, Language and Hearing Research, 50, 1510-1545.

Vorperian, H.K., Wang, S., Chung, M.K., Schimek, E.M., Durtschi, R.B., Kent, R.D., Ziegert, A.J., & Gentry, L.R. (2009). Anatomic development of the oral and pharyngeal portions of the vocal tract: An imaging study. The Journal of the Acoustical Society of America, 125 (3), 1666-1678.

Voperian, H.K., Kent, R.D., Lindstrom, M.J., Kalina, C.M., Gentry, L.R. & Yandell, B.S. (2005). Development of vocal tract length during early childhood: A magnetic resonance imaging study. The Journal of the Acoustical Society of America, 117 (1), 338-350. Younis, R.T. & Lazar, R.H. (2009). History and current practice of tonsillectomy. The

Bilaga I

Informationsbrev till Enhetschef

Hej!

Vi är två studenter som studerar sista året på logopedutbildningen vid Linköpings Universitet. Under våren 2010 skriver vi vår magisteruppsats med titeln Akustisk och perceptuell bedömning av röstfunktion hos barn med tonsillhypertrofi – effekter av kirurgi som behandlar röstfunktion hos barn med förstorade halsmandlar före och efter kirurgisk behandling. Det är med anledning av detta vi kontaktar er förskola. Som en del i vår studie, söker vi nu barn mellan 4;2 och 5;5 år som ej har besvär av förstorade halsmandlar och som inte har opererat halsmandlarna för att kunna göra jämförelser med barn som sökt sjukvård.

Vi vill göra en ljudupptagning vid benämning av några bilder. Inspelningen tar inte mer än några minuter i anspråk och är på inget sätt obehaglig för barnen. Inspelningssituationen kommer vara så lekfull som möjligt och barnen får avbryta när de vill. Vi kommer inte att registrera eller spara annan information om barnen än förnamn, kön och ålder. Alla resultat presenteras på gruppnivå, därmed kan både barnens och förskolans/förskolornas anonymitet garanteras. Insamlat datamaterial kommer att analyseras av undertecknade samt tre yrkesverksamma logopeder. Det kommer sedan att arkiveras på Institutionen för klinisk och experimentell medicin i minst 5 år och eventuellt användas som material till andra studier .

Om godkännande ges kommer berörd förskolepersonal och föräldrar kontaktas och informeras om studien för vidare godkännande. Om du har några frågor, är ni välkomna att kontakta någon av oss eller vår handledare.

Tack på förhand!

Med vänliga hälsningar

Regina Andrasi Kristin Norén

Logopedstudent, Termin 8 Logopedstudent, Termin 8 Linköpings Universitet Linköpings Universitet

E-post: E-post:

Tel: Tel:

Handledare vid IKE – Instutitionen för klinisk och experimentell medicin: Inger Lundeborg, Leg logoped, MSc

Bilaga II Informationsbrev till förskolepersonal

Hej!

Som en del i vår studie, söker vi nu barn mellan 4;2 och 5;5 år som ej har besvär av förstorade halsmandlar och som inte har opererat halsmandlarna för att kunna göra jämförelser med barn som sökt sjukvård.

Vi kommer att göra en ljudupptagning vid benämning av några bilder. Inspelningen tar inte mer än några minuter i anspråk och är på inget sätt obehaglig för barnen. Inspelningssituationen kommer vara så lekfull som möjligt och barnen får avbryta när de vill. Vi kommer inte att registrera eller spara annan information om barnen än förnamn, kön och ålder. Alla resultat presenteras på gruppnivå, därmed kan både barnens och förskolans anonymitet garanteras. Insamlat datamaterial kommer att analyseras av undertecknade samt tre yrkesverksamma logopeder. Det kommer sedan att arkiveras på Institutionen för klinisk och experimentell medicin i minst 5 år och eventuellt användas som material till andra studier.

Under vecka _____ kommer vi till förskolan för inspelning av de barn vars föräldrar godkänt deltagande i studien. Om ni har några frågor, är ni välkomna att kontakta någon av oss eller vår handledare.

För godkännande från barnens föräldrar, skickar vi med informationsbrev, svarsblankett och kuvert.

Med vänliga hälsningar

Regina Andrasi Kristin Norén

Logopedstudent, Termin 8 Logopedstudent, Termin 8 Linköpings Universitet Linköpings Universitet

E-post: E-post:

Tel: Tel:

Handledare vid IKE – Instutitionen för klinisk och experimentell medicin: Inger Lundeborg, Leg logoped, MSc

Bilaga III Informationsbrev till föräldrar

Hej!

Vi är två studenter som studerar sista året på logopedutbildningen vid Linköpings Universitet. Under våren 2010 skriver vi vår magisteruppsats som handlar om röstfunktion hos barn med förstorade halsmandlar. Som en del i vår studie, söker vi nu barn mellan 4;2 och 5;5 år som ej har besvär av förstorade halsmandlar och som ej har opererat halsmandlarna för att kunna göra jämförelser med barn som sökt sjukvård.

Förstorade halsmandlarnas är vanligt förekommande hos barn. Oftast behövs ingen behandling, men i vissa fall måste de avlägsnas på grund av kroniska eller återkommande infektioner. Vi är intresserade av hur rösten påverkas både av förstorade halsmandlar och behandlingen av dessa och sedan jämföra dessa med barn som ej har eller har haft förstorade halsmandlar.

Vi kommer att göra en ljudupptagning av ert barn vid benämning av några bilder under vecka _____ . Inspelningen tar inte mer än några minuter i anspråk och är på inget sätt obehaglig för barnen. Inspelningssituationen kommer vara så lekfull som möjligt och barnen får avbryta när de vill. Vi kommer inte att registrera eller spara annan information om barnen än förnamn, kön och ålder. Alla

In document Perceptuell och akustisk bedömning av röstfunktion hos barn med tonsillhypertrofi : Effekter av kirurgi (Page 30-46)