Diskussion av resultaten

F-testet, för vilket F-statistika och p-värde redovisats i samband med respektive regression, testar de kommunfixa effekterna. Det visar sig att för samtliga grupper är de kommunfixa effekterna signifikanta.

För samtliga grupper leder ett uteslutande av variablerna för utbildningsinriktning till att effekten av att arbeta i kommunal sektor blir mer positiv. Även koefficienterna för gymnasie- och högskoleutbildning påverkas i positiv riktning när dessa variabler utesluts ur modellen. Utdrag ur resultattabellerna för dessa regressioner redovisas i Appendix 4.

5.2 Diskussion av resultaten

Resultaten stämmer relativt bra överens med de hypoteser jag ställt upp. Kvinnor står för den absoluta merparten av uttaget av vårdnadsbidrag. Man måste dock ta i beaktande att bidraget automatiskt betalades ut till kvinnor om inget annat angavs vid ansökan om bidraget. Det finns alltså en möjlighet att det bland kvinnorna i min undersökning som tagit ut bidraget döljer sig män som stått för barntillsynen. Såväl fördelningen av uttaget av föräldraförsäkringen som det faktum att 90 % av de ensamstående i mitt urval var kvinnor, tyder på att mammor i betydligt större utsträckning än pappor tar ansvar för tillsynen när barnen är små. Man kan därmed sluta sig till att majoriteten av vårdnadsbidragstagarna trots allt var kvinnor.

När hela urvalet tas med visar det sig att uttaget av vårdnadsbidrag minskar med föräldrarnas stigande ålder vilket överensstämmer med teorin. För de gifta kvinnorna framträder dock en annan bild: uttaget ökar med kvinnans ålder. En möjlig förklaring är att dessa kvinnor arbetar inom yrken med dålig löneutveckling så att ett eller ett par års frånvaro från arbetsmarknaden inte påverkar framtida inkomst i någon större utsträckning. Mannens ålder påverkar däremot

kvinnans uttag negativt vilket är något överraskande. För de ensamstående och gifta/samboende männens uttag finns inget entydigt resultat.

Inkomsten har negativ inverkan på uttaget för samtliga grupper. För gifta/samboende kvinnor är såväl partnerns inkomst som kvinnans andel av hushållsinkomsten negativt signifikanta. Detta visar att förväntningarna på att familjer med lägre inkomster tar ut vårdnadsbidrag i högre utsträckning var korrekta samt att om partnerns inkomst är högre än individens egen inkomst är sannlikheten högre att man tar ut vårdnadsbidrag. Även att gifta/samboende mäns uttag ökar med kvinnans inkomst stämmer överens med mina hypoteser. Kvinnas andel av hushållsinkomsten är i regressionen för männens uttag positiv men inte signifikant.

När det gäller utbildningsnivå är ett av de mer intressanta resultaten den observerade skillnaden mellan gifta/samboende män och kvinnor. Mannens uttag påverkas positivt om kvinnan har högskoleutbildning. För männen själva visar det sig att gymnasieutbildning är positivt signifikant, medan högskoleutbildning inte ger ett signifikant resultat. Högskoleutbildning påverkar för alla övriga grupper uttaget negativt. Gifta eller samboende kvinnors uttag påverkas även negativt av om mannen har högskoleutbildning. Detta tillsammans med de effekter som visades av inkomstvariablerna visar att hypotesen om att kvinnor och män tar hänsyn till olika saker i beslutet om vårdnadsbidrag stämmer.

Avseende sektor som personen arbetar inom stämmer resultaten relativt väl med hypoteserna. Egenföretagande och arbete inom statlig sektor bidrar till minskat uttag av vårdnadsbidrag. Detta skulle till viss del säkert kunna förklaras med att det inom statlig sektor arbetar tjänstemän med karriärambitioner. Arbete i kommunal sektor bidrar till ett ökat uttag för gifta/samboende kvinnor medan ensamstående män tenderar att i högre grad ta ut vårdnadsbidrag om de arbetar inom statlig sektor. När variablerna för utbildning inom vård och pedagogik tas bort ur modellen visar det sig att arbete inom kommunal sektor får en positiv koefficient (eller åtminstone mindre negativ) koefficient vilket visar på en hög korrelation mellan arbete i denna sektor och utbildning inom vård eller pedagogik. Resultaten från regressionerna redovisas i Appendix 3.

Varför arbetslösa enligt undersökningen tenderar att ta ut vårdnadsbidrag i mindre utsträckning än dem som har arbete kan till viss del förklaras av de kommunala regelverk som inte tillät arbetslösa föräldrar att ha sitt barn i den kommunala barnomsorgen. Eftersom regelverken var olika i olika kommuner är det dock svårt att dra några generella slutsatser

kring arbetslöshetens påverkan på uttaget. Det är även möjligt att den som var arbetslös 1993 fick ett arbete under 1994 som denna i dessa tider av lågkonjunktur inte kunde tacka nej till, och att möjligheten att stanna hemma med vårdnadsbidrag därmed försvann. Vidare visar det sig att för de gifta och samboende ökade sannolikheten att ta ut vårdnadsbidrag om ens partner var arbetslös, medan om man själv var arbetslös under 1993 var man mindre benägen att ta ut. En tänkbar förklaring skulle kunna vara att den arbetslösa partnern inte började arbeta heller under 1994 men istället för att ingå i arbetsmarknadsåtgärder stannade hemma för att ta hand om barn.

I urvalet med gifta och samboende visar studien ingen signifikant skillnad mellan de olika samlevnadsformernas uttag av vårdnadsbidrag. Huruvida par med gemensamma barn är gifta eller inte, verkar därmed inte påverka deras beslut. Hushållsdefinitionen bidrar troligtvis till detta resultat i och med att som samboende räknas endast de par som lever ihop och har gemensamma barn. Dock kan det föreligga vissa skillnader i värderingar mellan familjer som gör att vissa väljer att gifta sig och andra att leva i samboförhållanden. De personer som uppges vara ensamstående i urvalet kan leva i ett samboförhållande men inte ha gemensamma barn med sin sambo. Det finns alltså anledning att misstänka att en del av de ensamstående som tog ut vårdnadsbidrag delar hushåll med en annan vuxen. Då vårdnadsbidraget endast var 2000 kronor i månaden är det svårt att tänka sig att en person som verkligen var ensamstående skulle klara att försörja sig och sina barn på det. Visserligen lär allmänt barnbidrag och eventuellt bostadsbidrag ha kunnat utgå men det skulle trots allt bli en låg månadsinkomst. Kanske talar resultatet snarare om beteendet hos de par som lever i samboförhållanden utan att ha gemensamma barn.

För hela urvalet visar det sig att utländskt medborgarskap minskar sannolikheten att ta ut vårdnadsbidrag med 1 % jämfört med svenskt eller nordiskt medborgarskap. Om mannen har utländskt medborgarskap minskar sannolikheten med 4 % att gifta/samboende kvinnor ska ta ut vårdnadsbidrag. För gifta/samboende män minskar uttaget om kvinnan har nordiskt medborgarskap. Detta skulle eventuellt kunna förklaras med att dessa har vistats mindre än sex månader i Sverige och därmed inte varit berättigade till bidraget. Det skulle även kunna handla om bristande information bland dem med utländskt ursprung.

Barnens ålder och antal har också förväntad inverkan på föräldrarnas uttag av vårdnadsbidrag. Yngsta barnets ålder är för samtliga, utom den lilla gruppen ensamstående pappor, negativt signifikant. Ju yngre barnet är desto större är följaktligen sannolikheten för att vårdnadsbidrag

ska tas ut i enlighet med resonemanget om garantidagarnas avskaffande. Att resultatet skiljer sig åt för de ensamstående männen skulle kunna tyda på att andra mekanismer styr denna grupps beteende. Då det totalt var endast 24 ensamstående pappor som tog ut vårdnadsbidrag i mitt urval medför emellertid att man bör fråga sig om detta kan betraktas som representativt. Antalet barn mellan ett och tre århade för samtliga grupper i undersökningen positiv inverkan på uttaget. Något annat vore mycket förvånande då det är denna åldersgrupp som är berättigade till vårdnadsbidrag. Antalet barn mellan fyra och sex år är för hela urvalet och för gifta/samboende kvinnor positiv. För ensamstående kvinnor och gifta/samboende män är denna variabels koefficient tvärtom negativ. För de ensamstående är en tänkbar förklaring att kostnaderna förknippade med att ha flera barn är svåra att täcka med vårdnadsbidrag. För de gifta/samboende männen är det svårare att säga vad som ligger bakom resultatet.

F-testet på kommundummyvariablerna var positivt för samtliga regressioner vilket att det hade betydelse för uttaget av vårdnadsbidraget vilken kommun individen var bosatt i. Skillnaden mellan kommunerna kan bero på att olika regelverk och avgifter för barnomsorgen gällde i olika kommuner, att kvaliteten på barnomsorgen eller tillgången skilde sig mellan kommunerna. Det kan också vara så att de kommunfixa effekterna fångar in någon annan skillnad mellan kommunerna som inte är direkt relaterad till barnomsorgen, men som ändå påverkar benägenheten att ta ut vårdnadsbidrag.