Slutsatser och diskussion

Sammanfattningsvis var den typiska vårdnadsbidragstagaren år 1994 en svensk kvinna som var gift eller samboende med barnets far, även han var svensk. Hon tjänade mindre än sin man och arbetade inom kommunal sektor. Varken hon eller hennes man hade högskoleutbildning, däremot är det troligt att hon och/eller hennes man hade utbildning inom vård eller pedagogiska yrken.

Ålderns påverkan på uttaget ger inget entydigt resultat. Däremot att ha flera barn i förskoleåldern, liksom ett barn som var närmare ett än tre år ledde till en ökad sannolikhet för uttag. Det finns en tydlig skillnad mellan de gifta eller samboende papporna och mammorna. När det gäller det fåtal män som tog ut vårdnadsbidrag påverkades uttaget i stor utsträckning av partnerns egenskaper, denna hade i allmänhet högskoleutbildning och en relativt hög inkomst. Männen som tog ut bidraget hade själva en relativt låg inkomst och utbildning på gymnasie- eller högskolenivå. Ett något överraskande resultat var att det för både män och

kvinnor medförde ett minskat uttag om de själva var arbetslösa, men ett högre uttag om deras partner var arbetslös. Likaså att statlig sektor hade en genomgående negativ effekt på uttaget. Utfallet stämmer relativt väl överens med mina hypoteser.

Ändrade förhållanden inför ett återinförande är bland annat att bidraget skulle vara frivilligt för kommunerna att införa, varför det är troligt att inte alla kommuner kommer att utnyttja möjligheten. Enligt Kristdemokraternas rapport förutspås att majoriteten av kommunerna kommer att införa vårdnadsbidrag, men det kommer med största sannolikhet att vara vissa kommuner som av olika skäl inte inför det. Detta kan vara något problematiskt ur rättvisesynpunkt då alla Sveriges småbarnsföräldrar inte kommer att ha möjlighet att få bidraget.

Nya regler för barnomsorgen har gjort den tillgänglig även för barn till arbetslösa föräldrar och föräldralediga. Då vårdnadsbidraget är ett alternativ till sådan typ av omsorg är det möjligt att även dessa grupper numera skulle ha möjlighet att välja vårdnadsbidrag. Uttaget borde i så fall öka jämfört med 1994. Det som pekar emot en sådan utveckling är de andra förändringar som ägt rum inom barnomsorgen. Här tänker jag närmast på införandet av maxtaxa, vilket sänker barnomsorgskostnaderna för en del familjer, samt att köerna till en plats inom barnomsorgen är kortare idag. En viktig aspekt vid utformningen av ett framtida vårdnadsbidrag är huruvida rätten till tjänstledighet återigen förlängs till tre år då detta har implikationer för uttaget och konsekvenserna av vårdnadsbidraget.

Sammanfattningsvis är det en bra gissning att samma uttagsmönster som 1994 framträda vid ett återinförande. Det vill säga att kvinnor med låga inkomster och lägre inkomster än sina män, med utbildning inom vård eller pedagogik, som arbetar inom kommunal sektor och som inte har högskoleutbildning skulle vara mer benägna att ta ut vårdnadsbidraget. Summan kommer fortfarande att ligga på en nivå som är så låg att det är svårt, om över huvud taget möjligt, för en ensamstående att klara sig på det. Dock kan barnbidrag, bostadsbidrag och vårdnadsbidrag tillsammans utgöra en inte oväsentlig inkomst. Vilket Haataja & Nyberg menar skulle kunna leda till att unga lågutbildade mödrar som inte är etablerade på arbetsmarknaden fastnar i ett bidragsberoende, vilket påvisats i andra länder (Haatja & Nyberg 2005 s. 214). För att dra verklig nytta av ett vårdnadsbidrag är det dock sannolikt att det krävs en huvudförsörjare som förvärvsarbetar på heltid. Det finns enligt Larsson et al. en risk att denna försörjare måste tillbringa mer tid med förvärvsarbete än om partnern hade en egen inkomst, och kommer därmed att ha mindre möjlighet att tillbringa tid med sina barn

(Larsson et al. 2005). Vid sidan av låginkomsttagare är det möjligt att höginkomsttagare väljer att ta ut vårdnadsbidrag för att täcka kostnaden för privat barnomsorg, i form av exempelvis lön till en barnflicka. I kombination med en subvention av hushållsnära tjänster är detta scenario än mer troligt. En annan grupp av intresse är papporna. Män har sedan 1994 ökat sitt uttag av föräldraförsäkringen. Om detta innebär att män tar mer ansvar för tillsynen av små barn är det möjligt att även uttaget av vårdnadsbidrag kommer att öka bland män jämfört med 1994.

Frågan om konsekvenserna för jämställdheten på arbetsmarknaden och i familjen är tvådelad. För det första, hur gick det för de kvinnor som tog ut vårdnadsbidrag? Fick dessa en försämrad situation vad gäller löneutveckling och möjligheter till befordran av att varit frånvarande från arbetsmarknaden. Inom den grupp som i störst utsträckning tog ut bidraget, det vill säga personer inom vård- och omsorgssektorn, finns det begränsade möjligheter till befordran och löneutvecklingen är dålig jämfört med andra grupper. Dessutom arbetar redan många småbarnsföräldrar deltid, inte minst inom denna sektor. Vårdnadsbidraget skulle för dessa innebära en möjlighet att få kompensation för de timmar de redan valt att inte arbeta, vilket skulle kunna förstärka de mönster som redan finns. De som kan arbeta deltid har dock sannolikt redan råd med detta för att deras partner bidrar med en högre inkomst. I alliansens förlag anges inte om vårdnadsbidraget skulle vara pensionsgrundande men i debatten om vårdnadsbidrag har detta förts fram som en viktig aspekt. Om vårdnadsbidraget inte är pensionsgrundande leder det till att dem som tar ut det får lägre pension. Detta var ett gissel för tidigare generationers hemmafruar som efter år av hemmaarbete inte fick någon egen pension utan fortsatte att vara ekonomiskt beroende sin man. Den andra delen av frågan handlar om konsekvenserna på arbetsmarknaden för framtidens kvinnor. Här kommer bland annat risken för statistisk diskriminering in. Exempelvis kan en arbetsgivare förvänta sig att kvinnor i fertil ålder kommer att föda barn, och i och med detta var borta från arbetsmarknaden i ett antal år, vilket gör henne mindre produktiv och lönen sätts därefter.

Vidare forskning på området som jag skulle finna intressant är en studie av hur konsekvenserna på arbetsmarknaden blev för dem som tog ut vårdnadsbidrag 1994. Tillsammans med en prognos av hur uttaget skulle se ut vid ett återinförande av vårdnadsbidraget skulle man kunna säga något om konsekvenserna för de potentiella vårdnadsbidragstagarna. Kan vårdnadsbidraget bidra till ökad jämställdhet på arbetsmarknaden och i hemmet? Eller blir det en hemmafruarnas återkomst? Kommer höginkomsttagare att anställa barnflickor istället för att ha sitt barn på dagis?

Referenser

Batljan, Inga et al. 2004. Föräldrapenning, pappornas uttag av dagar, fakta och analys.

Socialdepartementet. http://www.regeringen.se/content/1/c6/01/77/14/116bbfe1.pdf Bergqvist, Christina 2001. Jämställdhetspolitiska idéer och strategier. Arbetsmarknad och arbetsliv årg. 7, nr 1, våren 2001.

Björklund, Anders, Edin, Per-Anders, Holmlund, Bertil & Wadensjö, Eskil 2000.

Arbetsmarknaden. Andra reviderade upplagan, SNS Förlag, Kristianstad. Ds 1999:53, Maxtaxa och allmän förskola. Utbildningsdepartementet.

Duvander, Ann-Zofie 2006. När är det dags för dagis? En studie om vid vilken ålder barn börjar förskola och föräldrars åsikt om detta. Arbetsrapport 2006:2, Institutet för

framtidsstudier.

Edin, Per-Anders & Fredriksson, Peder 2000. LINDA Longitudinal INdividual DAta for Sweden. Working paper 2000:19, Nationalekonomiska institutionen, Uppsala Universitet, Uppsala.

Edling, Christofer & Hedström, Peter. 2003. Kvantitativa metoder. Grundläggande analysmetoder för samhälls- och beteendevetare. Studentlitteratur, Lund.

Esbjörnsson, Erik 2006. Länsrätten river upp beslut om vårdnadsbidrag i Nacka. Dagens Nyheter 27 mars 2006. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=145&a=532481&rss=1399 Ferrarini, Tommy 2005. Föräldraledighet och kvinnors förvärvsarbete - ett jämförande perspektiv. Ekonomisk debatt årg. 33, nr 8 2005.

Försäkringskassan 2005. Kunskapsöversikt över förmåner riktade till barn och barnfamiljer. Red. Duvander, Ann-Zofie & Sundén, Annika. Working papers in Social Insurance 2005:1. Försäkringskassan. http://www.fk.se/filer/publikationer/pdf/wp0501.pdf

Försäkringskassan 2006. Ersättning vid föräldraledighet. Försäkringskassan. http://www.fk.se/privatpers/foralder/barnet_fott/ersattning_fp/

Haataja, Anita & Nyberg, Anita 2005. Tvåförsörjarmodellen i Finland och Sverige.

Försvagades den av ekonomisk kris och familjepolitik under 1990-talet? Arbetsmarknad och Arbetsliv årg. 11, nr 4, vintern 2005.

Hiilamo, Heiki & Kangas, Olli 2006. Trap for women or freedom to choose? Political frames in the making of child care allowance in Finland and Sweden. The Danish National Institute of Social Research.

Hinnfors, Jonas 1992. Familjepolitik Samhällsförändringar och partistrategier 1960-1990. Almqvist & Wiksell International, Stockholm.

Junttila, Catarina Johansson 2006. De får betalt för att sköta sina barn. Kommunalarbetaren 4 nov 2006. http://www.kommunalarbetaren.com/kanyheter/kanyheter.cfm?artikel=68760

JämO 2006. Föräldraskap. Kunskap- och nulägesrapport. Jämställdhetsombudsmannen. http://www.jamombud.se/docs/ForaldraskapkunskapsochnulagesrapportJamO2006.pdf Kennedy, Peter 2003. A guide to econometrics. Fifth Edition, Blackwell publishing, United Kingdom

Kornstad, Tom & Thoresen, Thor O. 2002. A discrete choice model for labor supply and child care. Discussion papers No 315, February 2002, Statistics Norway, Research Department. Kristdemokraterna 2006. Vårdnadsbidrag. En valfrihetsreform växer fram. Kristdemokraterna http://www.kristdemokraterna.se/upload/files/varpolitik/rapporter/2006/vardnadsbidrag_valfri hetsre.pdf

Larsson, Jörgen et al. 2006. Låt staten betala sänkt arbetstid för föräldrar.Dagens Nyheter debatt 21 aug 2006.

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=572&a=566529&previousRenderType=2 Mörk, Eva, Lindqvist, Linus & Lundin, Daniela 2006. Påverkar maxtaxan inom barnomsorgen hur mycket föräldrar arbetar? Rapport 2006:2, IFAU.

Rønsen, Marit. 2001. Market work and the division of household labour. Adaptions of Norwegian mothers before and after the cash-for-care reform. Report 2001:3, Statistics Norway.

SCB 1993. Databasen LINDA

SCB 1994a. Barnomsorgsundersökningen 1994. Förskolebarn (3 mån – 6 år) 1994. Statistiska Centralbyrån. Stockholm.

SCB 1994b. Databasen LINDA

SFS 1947:529, Lag om allmänna barnbidrag.

SFS 1991:900, Kommunallagen.

SFS 1994:553, Lag om vårdnadsbidrag.

SFS 1994:1117, Lag om registrerat partnerskap.

Socialutskottets betänkande 1993/94:SOU25. Vårdnadsbidrag.

http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=3322&rm=1993/94&bet=SoU25

SOU 1997:138 Familj, makt och jämställdhet. Rapport till Utredningen om fördelningen av ekonomisk makt och ekonomiska resurser mellan kvinnor och män. Stockholm 1997. SOU 2003:36 En jämställd föräldraförsäkring? Bilaga till Långtidsutredningen 2003. Stockholm.

SOU 2005:73 Reformerad föräldraförsäkring - Kärlek, omvårdnad, trygghet. Stockholm. Åslund, Olof & Nordström Skans, Oskar 2005. Ses vi på jobbet? Etnisk segregation mellan arbetsplatser 1985-2002. Rapport 2005:7, IFAU.

Appendix 1

Jag kommer att använda en sannolikhetsmodell för uttaget av vårdnadsbidrag där den beroende variabeln kommer att vara uttag av vårdnadsbidrag där uttag = 1, annars = 0.

Kön är en dummyvariabel där kvinna = 1, man = 0.

Ålder anges i antal år personen fyllt den 31 december 1994. Jag inkluderar även variabeln ålder i kvadrat, då den bidrar till att illustrera den eventuella icke-linjära effekten av ålder. Ålder antas nämligen ha en avtagande marginaleffekt.

Tre olika variabler täcker in barnens ålder och antal. Den första Antal barn i åldern ett till tre år, anger hur många barn i hushållet som den 31 december 1994 var ett, två eller tre år gamla, eftersom vårdnadsbidraget kunde utbetalas för barn från den månad de fyller ett till och med den månad de fyller tre år. Ett problem med denna variabel är att barnet kan ha fyllt ett år precis innan nyåret eller fyllt tre redan innan den 1 juli. Dessa barn skulle därmed inte vara berättigade till vårdnadsbidraget vilket blir en aning missvisande då det ser ut som att de är berättigade och föräldrarna därför hamnar i den kategori som inte utnyttjat vårdnadsbidraget. Det finns dock inget sätt att i datamaterialet ta reda på när på året barnen är födda, varför variabeln måste vara konstruerad på detta sätt trots bristerna. Det bör dock inte finnas någon bias i materialet för vilka föräldrar som får barn när på året.

Vidare anger variabeln Antal barn i åldern fyra till sex hur många barn i hushållet som den 31 december var fyra, fem eller sex år. Det är möjligt att även antalet barn över sex år har betydelse för uttaget av vårdnadsbidrag, men då dessa större delen av dagen går i skolan bör det inte vara av lika stor betydelse.

Slutligen har jag med en variabel kallad Yngsta barnets ålder som också anges i antal år barnet fyllt den 31 december 1994. Det finns en möjlighet för föräldrar att ta ut föräldrapenning under längre tid än ett år och då en lägre summa varje månad. Ett problem med variabeln kan därför vara att de yngsta barnen i urvalet hade föräldrar som fortfarande tog ut föräldrapenning.

För Civilstånd har jag skapat dummyvariabler där variabeln gift = 1 om en gift man och en gift kvinna ingår i samma hushåll, annars = 0. En person som är ogift, frånskild eller änka/änkling och ingår i samma hushåll som en annan vuxen räknas som samboende (sambo) 10. I dessa fall är sambo = 1, annars = 0. En person som är den enda vuxna i hushållet räknas som ensamstående. Ensamstående = 1

10 LINDA:s civilståndsvariabler innehåller även kategorin ”gift kvinna ej sammanboende med maken”. Jag har valt att utesluta dessa observationer då man inte kan utläsa den faktiska situationen för detta hushåll. Det är möjligt att den bortavarande maken bidrar till hushållets inkomst vilket sannolikt påverkar kvinnans ekonomiska situation. Totalt rör det sig om ca 700 observationer.

om personen varken är gift eller sambo, annars = 0. Enligt definitionen i LINDA räknas man endast, om man inte är gift, som att man ingår i samma hushåll, alltså som sambo, om man har gemensamma barn. Detta ställer till vissa problem då det i dagens Sverige med höga skilsmässotal och många nya familjekonstellationer lär finnas många par som lever i samboförhållanden utan att ha gemensamma barn. Dessa kommer i min undersökning att räknas som ensamstående, vilket med tanke på de ekonomiska skalfördelarna man uppnår genom att leva tillsammans, blir aningen missvisande.

Nationalitet utgörs av dummyvariabler för två olika grupper av länder: nordisk respektive utländsk. Då jag inte gör några anspråk på att förklara olika ursprungs eller nationaliteters uttag anser jag denna, förvisso grova, indelning vara tillräckligt informativ. Ett problem med denna variabel är att den anger om personen har ett utländskt medborgarskap. I denna grupp ingår alltså inte individer med utländskt ursprung som numera har ett svenskt medborgarskap. En mer intressant variabel hade kanske varit utrikes födda där det land man är född i anges. Dock skulle även denna variabel ha vissa begränsningar då också en person med svensk bakgrund och svenskt medborgarskap kan vara född utomlands.

Inkomst av arbete, närmare bestämt inkomst från tjänst och passiv och aktiv näringsverksamhet, kommer att anges i hundratals kronor för hela året 1993. Detta på grund av att inkomst av arbete 1994 kommer att påverkas av ett eventuellt uttag av vårdnadsbidrag, vilket medför problem med endogenitet. Det finns naturligtvis en risk att 1993 inte är ett representativt år för individen utan att inkomsten året därpå skiljer sig kraftigt åt. Vidare finns en risk med endogenitet även för inkomstdata från 1993 då många, framförallt kvinnor, under detta år tog ut föräldrapenning. Fördelarna med att använda laggade data överväger dock. Vidare har jag uteslutit de observationer med allra högst värden då dessa annars riskerar att få för stort inflytande över resultatet. Jag delade upp urvalet i kvinnor och män och tog för kvinnor endast bort en observation med ett värde som avvek kraftigt från övriga. Jag sparade alltså övriga observationer med relativt sett höga värden, då jag anser dem ha relevans för undersökningen enligt resonemanget om den påverkan kvinnans inkomst har på mannens uttag. Likaså för männen exkluderades de observationer med mest extrema värden, totalt 10 stycken som hade inkomster över 1,5 miljoner kronor då det trots allt är intressant att veta hur höginkomsttagarfamiljer agerar. I Appendix 2 visas grafer över inkomstfördelningen före och efter att jag tagit bort de totalt 11 observationerna.

Partnerns inkomst anges i hundratals kronor för hela året 1993.

Kvinnans andel av hushållets totala inkomst från arbete 1993 ges av kvinnans inkomst / (kvinnans inkomst + mannens inkomst).

Utbildningsnivå har jag delat upp i tre grupper: högst grundskola för dem som har gått som längst nio år i skolan; högst gymnasium för dem som har högsta utbildningsnivå två- eller treårigt gymnasium och högskola för dem som har eftergymnasial utbildning. Jag har skapat dummyvariabler där

gymnasium = 1 om personen har högst gymnasieutbildning, annars = 0. Högskola = 1 om personen har eftergymnasial utbildning, annars = 0. Jämförelsekategorin är således de individer som enbart har gått i grundskola. Eftergymnasial utbildning kan ha väldigt olika karaktär, allt från folkhögskola till forskarutbildning, men gemensamt för alla typer av eftergymnasial utbildning är att man valt att investera tid i utbildning varför samtliga kommer att ingå i samma kategori, nämligen högskola

När det gäller Utbildningsinriktning är som tidigare nämnts det som är intressant vård- och pedagogisk utbildning. Jag har skapat dummyvariabler där vård = 1 om personen har vårdutbildning, annars = 0.

Pedagog = 1 om pedagogisk utbildning, annars = 0. Här jämförs alltså utfallet för dessa grupper med alla som inte har utbildning inom dessa områden.

Sektor. Här har jag använt mig av data över ägarkategori som anger inom vilken sektor merparten av inkomsten förvärvats. De olika kategorierna är kommunal11, statlig och icke-offentlig. Den sistnämnda har jag valt att kalla privat. Jämförelsekategorin är privat sektor så dummyvariablerna blir kommunal = 1 om kommunal sektor, annars = 0. Statlig = 1 om statlig sektor, annars = 0. Då jag även är intresserad av huruvida personen är egenföretagare har jag dessutom dummyn egenföretagare = 1 om egenföretagare, annars = 0, vilket anges i LINDA.

Arbetslöshet anges som en dummyvariabel där arbetslös = 1, annars = 0. Som arbetslös räknas den vars arbetsmarknadsstöd överstiger inkomst från arbete. Deltagande i arbetsmarknadsåtgärder räknas således in. Även här gäller det om personen varit arbetslös under 1993 eftersom det inte går att kombinera arbetsmarknadsstöd och vårdnadsbidrag. Det är problematiskt att man inte kan veta om personen fått ett arbete under senare delen av 1993 eller början av 1994. Om så är fallet gäller andra förutsättningar för barnomsorgen.

Appendix 2