5. DISKUSSION OCH SLUTSATSER
5.1 Diskussion av resultatet och slutsatser
Studiens inledning har tagit utgångspunkt i teorin om flexibilitet som en del av den nya definitionen av svensk operationskonst i samband med införandet av DGO 20. Försvarsmaktens konceptuella förhållningsätt kopplat till operationskonst med dess ingående delar bör prägla myndighetens verksamhet över tid, varför det är intressant att studera dess påverkan både i fred och i krig. Studien har fokuserat på Försvarsmaktens planeringsprocess för att analysera om myndighetens planeringsmetod stödjer militär flexibilitet i en nationell kontext innan ett väpnat angrepp.
5.1.1 Fas 1: kunskapsuppbyggnad och fas 2: militärstrategisk analys
Under planeringsprocessen inledande skede är utrymmet för faktorer som omfattar flexibilitet begränsat, men kan skapa utrymme för dessa faktorer längre fram i processen. Framträdande faktorer är: nya tankar och idéer; samt subjektiv tänkande och mångsidighet. Dessa utgör grund för övriga faktorer genom att dels rama in det unika militära problemet, dels identifiera nödvändiga förmågor och resurser för att hantera problemet. Vidare skapar den löpande dialogen och informationsutbytet som sker i fas 1 och fas 2 mellan den strategiska, operativa och taktiska nivån ökad förståelse dels för möjligheter och begränsningar inom den egna organisationen, dels som en start för faktorn uppdagstaktik då samverkan mellan de olika staberna och cheferna påbörjas. Dock bygger planeringsprocessens inledande faser 1 och 2 i allt väsentligt på underrättelsetjänstens förmåga att föda processen med information. Här uppstår en anomali kopplat till Finkels teori då han anser att det finns en övertro på dess förmåga, vilket också utgör grunden för hans egen teori om flexibilitet.137
Slutsatsen blir mot bakgrund av det är att en medvetenhet bör finnas hos planeringsprocessen stabsmedlemmar och chefer om att underrättelser inte levererar sanningar utan gör antaganden avseende motståndaren förmågor, samt gör analytiska värderingar och identifierar trender om
137 Finkel, 32.
58 sannolika händelseutvecklingar. Det kräver en medvetenhet, insikt och förståelse för det militära problemets art, vilken utgår från synen att militära problem är komplexa, ostrukturerade och är under ständig förändring. Faktorn subjektivt synsätt får därför särskild betydelse samt att chefer aktivt bör delta i planeringsprocessen och visa vägen framåt.
5.1.2 Fas 3: operativt bedömande Fas 3a: uppdragsanalys
Uppdragsanalysen i fas 3a stödjer faktorn subjektivt synsätt samt fördjupar faktorns betydelse genom att staben riktar sitt fokus mot den operativa nivån i förhållande till fas 1 och fas 2. Den systemteoretiska analysen av konfliktens aktörer utgör en grund för avgörande förhållanden samt vilka möjliga effekter som förutsätts för att förhållandet ska uppnås. Dock begränsar analysen till del faktorn nya tankar och idéer på taktisk och operativ nivå av C INSATS riktlinjer. Samtidigt är dessa riktlinjer initiala varför slutsatsen blir att personliga möten mellan chefer och stabsmedlemmar över tiden är väsentliga för att skapa en dynamisk atmosfär där nya kreativa tankar och idéer kan utvecklas eller gamla ifrågasättas. Finkel utrycker denna atmosfär av kreativt tänkande för ”kulturell flexibilitet”, vilket i möjligaste mån även bör gälla i samtliga delar av planeringsprocessen.138
Fas 3b: överväganden
Om SPL som planeringsverktyg ska verka för att operationalisera svensk operationskonst bör den i sin utformning vara bred för olika tillvägagångsätt och handlingsalternativ. Analysresultatet visar att planeringsmetoden till del stödjer samtliga faktorer förutom problemlösande organisation som inte stöds, men det är av en annan anledning. Bakgrunden till resultatet är att planeringsprocessen begränsar utvecklingen av alternativa handlingsmöjligheter genom att ställa planeringsgruppen inför valet av offensiv eller defensiv operativinriktning. Vidare definierar SPL när och under vilka förutsättningar direkt eller indirekt metod ska användas baserad på kvantitativt eller kvalitativt övertag samt i förhand gjorda beräkningar. Försvarsmakten har förvisso ett militärstrategiskt koncept med en strategisk defensiv inriktning, men betonar vikten av balans mellan offensiv och defensiv metod på operativ och taktisk nivå.139
138 Finkel, 72.
59 Vidare är de olika varianterna av operationsdesigner en möjlig sammanblandning mellan komplexa och komplicerade militära problem, vilket ur ett subjektivt synsätt är något olyckligt då SPL i grunden utger sig för att bygga på systemteori. Denna sammanblandning av att å ena sidan se militära problem som icke-linjära, ostrukturerade och i ständig förändring och andra sidan se problem som linjära, strukturerade och fasta, skapar ett metodologiskt missförhållande, vilket enligt Erdeniz kan få ett negativt utfall på den slutliga operationsordern och dess genomförande.140 Denna sammanblandning av militära problem kan framför allt uppfattas i operationsdesign vid nationellt försvar med offensiv inriktning, där avgörande förhållanden arrangeras både i tid och rum längs förutbestämda operationslinjer. Operationsdesignens utformning kan vara ett resultat av ett traditionellt militärt idéarv, vilket Lundqvist pekar på som en av flera utmaningar vid tillämpning av systemtänkande.141 Samtidigt visar resultatet att förutsättningarna för militär flexibilitet finns i de övriga varianterna av operationsdesigner då de till del stödjer eller stödjer faktorerna nya tankar och idéer, uppdragstaktik och subjektivt
synsätt. Slutsatsen blir att planeringsgruppen bör se förbi de delar av SPL där
planeringsmetoden styr gruppens val av operativinriktning och metod. Vidare att planeringsgruppen tillämpar systemteori vid utvecklingen av operationsdesign oberoende dess inriktning.
5.1.3 Fas 4a: utveckling av operativt koncept och fas 4b: operativ operationsplan ”Ingen operationsplan överlever den första kontakten med fienden” 142 Operationsplanen är inte ett ”självspelande piano” utan kommer ständigt att behöva anpassas och förändras utefter förutsättning och läge. Det finns risk för en alltför detaljerad planering under fas 4a utveckling
av operativt koncept och fas 4b utveckla operativ operationsplan. En detaljerad plan är förvisso
bra om händelseutvecklingen går att förutse, men så är sällan fallet framför allt inte vid defensiv operationsplanering då försvararen sannolikt inte har initiativet. Dessutom finns risken att det militära problemet börjar hanteras som ett komplicerat problem i stället för ett komplext, vilket gör operationsplanen mer sårbar för en oförutsägbar händelseutveckling.143 Här blir slutsatsen att hänsyn måste tas till rådande läge för att skapa större utrymme för flexibilitet i operationens inledande fas till förmån för faktorerna uppdragstaktik på taktisk nivå och nya tankar och idéer
140 Erdeniz, 260–262.
141 SPL 2017, 87. Lundqvist, 177.
142Marco Smedberg. Uppdragstaktik 1805–1945: Preussisk seger på eget initiativ. Militär historia. Nr. 7. 2013:
30.
60 på operativ nivå. På så vis skapas handlingsfrihet på lägre nivå samt möjlighet att anpassa operationsplanen på högre operativ nivå.
5.1.4 Fas 5a: operationsorder
Ambitionen att samordna och koordinera verksamhet på operativ nivå mellan olika vapengrenar på taktisk nivå utgör grunden för gemensamma operationer. Här bör den operativa nivån stödja faktorer nya tankar och idéer, uppdragstaktik och subjektivt synsätt, vilket är en balansakt mellan centraliserad och decentraliserad ledning. I denna del av planeringsprocessen utmanas ambitionen att skapa handlingsfrihet för taktiska chefer samtidigt som en samlad operativ effekt eftersträvas. Finkel medger att hans teori om flexibilitet kopplat till graden av decentraliserad ledning inte är lätt att genomföra i praktiken och förutsätter lång utbildning. Samtidigt bör den operativa nivån också ställa sig frågan i vilken omfattning samt vilka förutsättningar nivån har att leda gemensamma operationer under ett väpnat angrepp, med tanke på att motståndaren sannolikt försöker bekämpa både ledningsplatser och sambandsnoder. Slutsatsen blir därför att operationsordern redan från början bör eftersträva en hög grad av flexibilitet för den taktiska nivån, vilket enligt Finkel bör ställas i förhållande till priset av en låg nivå av flexibilitet.144
5.1.5 Fas 5b: genomförande av operation
Under fas 5b genomförandet av en operation, ger tidigare stöd av faktorerna för militär flexibilitet i fas 1 till 4 i planeringsprocessen utdelning då faktorerna inte motverkas utan stöds eller stöds till del. Av naturliga skäl är det först här som faktorn problemlösande organisation kommer till uttryck genom att dra erfarenheter under pågående verksamhet. Dock uppstår en problematik kopplat till verkansprocessen, där denna process motverkar faktorn uppdragstaktik genom att motverka indikatorn handlingsfrihet på taktisk nivå. Tanken kring uppdragstaktik kan dock skönjas som en röd tråd genom hela planeringsprocessen samt vid genomförandet av operationer med vissa nyss nämnda undantag. Analysen visar tanken kring uppdragstaktik som ledningsfilosofi genom de chefsmöten och operativa diskussioner som genomförs under pågående operation. Slutsatsen blir att dessa samtal kan få en avgörande betydelse för operationens framgång, då bland annat ledningsprinciper, handlingsfrihet och beslut i stort kan diskuteras. Dessutom torde tilliten och förtroendet stärkas mellan cheferna under samtalen. Slutsatsen kan förstärkas med MSD 16 och DGO 20, vilka uttrycker att uppdragstaktik är basen
144 Finkel, 225.
61 för Försvarsmaktens ledningsfilosofi och att ömsesidig dialog mellan chefer är en förutsättning för kunna tillämpa filosofin.145
5.1.6 Generell diskussion om SPL och studiens analysresultat
SPL:s planeringsprocess är omfattande, detaljerad och förutsätter en omfattande mängd personal och tid. Många parametrar är involverade, vilket ställer stora krav på stabsmedlemmarnas och chefernas kunskap och förståelse för planeringsprocessens olika faser. Styrkan med SPL är planeringsprocessen ambition att i ett tidigt skede involvera alla ledningsnivåer, vilket gör att respektive planeringsgrupp på taktisk, operativ och militärstrategisk nivå arbetar parallellt mot en och samma målsättning, vilket minskar effekten av den centraliserade institutionella hierarkin Zweibelson pekar på.146
Vidare bygger planeringsprocessen på ett subjektivt synsätt, vilket gör att planeringsprocessen försöker identifiera det unika i varje ny situation. En annan styrka med SPL är tanken kring uppdragstaktik som en uttalad del av planeringsprocessen ledningslogik, vilket bidrar till flexibilitet. Dock menar SPL att uppdragstaktik som metod kan bedrivas genom två olika alternativa styrformer: uppdragsstyrning eller direktstyrning,147 uppdragstaktik genom uppdragstyrnings definieras genom att DUC väljer medel och metod och på så vis uppnår högre chefs målsättning. Vid direktstyrning ger högre chef uppgifter direkt till DUC eller dennes enheter, vilket kan tolkas som ett utryck för centraliserad ledningsmetod från den operativa nivån i förhållande till metoden för uppdragstaktik och dess ledningsfilosofi. DGO 20 problematiserar begreppet uppdragsstyrning genom att DUC kan bryta mot denna styrning om situationen förändrats eller om styrningen inte längre är aktuell, vilket är en utvecklad syn på begreppet direktstyrning i förhållande till SPL.148
Ett väpnat angrepp mot Sverige torde präglas av högt tempo och tidspress varför det är rimligt att fråga sig om SPL:s olika faser kan hantera dessa utmaningar. SPL:s systemteoretiska ansats förutsätter ett inflöde av information och underrättelser för att värdera operationens utveckling och identifiera förändringar i det komplexa militära problemet. Motståndarens försök att
145 MSD 16, 55. DGO 20, 31–32. 146 Zweibelson, 364–365. 147 SPL 2017, 35–36. 148 DGO 20, 32.
62 begränsa detta inflöde genom bekämpning kan få oförutsägbara effekter på SPL:s operationslogik.149 Även om den systemteoretiska ansatsen med sitt icke-linjära tänkande inte är en garant för seger är ansatsen anpassningsbar i synen på krigets föränderlighet med stöd av dess ledningslogik. Med dessa förutsättningar skapar SPL torts förutsättningar för flexibilitet.
Studiens frågeställning:
– I vilken utsträckning stödjer SPL Försvarsmaktens ambition att konceptuellt tillämpa flexibilitet?
Givet resultatet, förevarande diskussion och slutsatser stödjer SPL flexibilitet i varierande utsträckning beroende på vilken del i planeringsprocessen som analyseras. Men de framtagna faktorer som skapar den teoretiska modellen för militär flexibilitet stöds inte samtidigt under någon fas i planeringsprocessen. Samtidigt kan konstateras att faktorerna stöds eller stöds till del i planeringsprocessen avslutande faser 5a och 5b. Därför blir det sammanfattande svaret på frågeställningen; att SPL i sin nuvarande form som planerings och ledningsmetoden stödjer till
del Försvarsmaktens ambition att konceptuellt tillämpa flexibilitet.