Efter avslutad analys finns det flertal saker som är värda att diskutera vidare. Inledningsvis är det klokt att lyfta vilka retoriska strategier NMR använder sig av. En tydlig skillnad som kan konstateras mellan tidigare forskning om nationalsocialistisk retorik och analysens resultat är användningen och förespråkandet av våld. Analysen visar nämligen på en mindre radikal retorik. Vysotsky och Madfis (2014, 132) påpekade nämligen att våld och krig är en stor del av nationalsocialisters strategi för att uppnå dominans. I NMR:s partiprogram finner vi inte dessa strategier, utan de försöker snarare ge en bild av sig själva där man skulle kunna tolka dem ha en mer sympatisk syn på invandring. Möjligen skulle de performativt kunna skapa våldsamma tendenser hos läsaren, vilken övertygas av de skräckappeller som etablerats i materialet, i likhet med hur Petrou och Kandylis beskriver den ”våldsamma mytens konstruktion” (2016, 595). Men de visar framförallt på en förståelse för att massinvandring sker på grund av krig och klimatkatastrofer i världen, men de ser ändå att vi istället ska hjälpa på plats än att ta emot människorna som är på flykt. De invandrare som redan finns här ska visas medmänsklighet när
32
de skickas tillbaka. Detta är dock något som Vystosky och Madfis även lyfter som en strategi för att försvara sig mot stigmatisering (2014, 137). Min tolkning är att NMR förändrar sin retorik, i förhållande till den mer traditionella nationalsocialistiska retoriken, när de försöker övertyga den stora massan. Genom att inte använda för starka eller avskräckande bilder blir det lättare för oss att identifiera oss med denna retorik. Jag kan tänka mig att personer med främlingsfientliga åsikter som vill att invandrare ska flytta tillbaka till sina hemländer samtidigt inte vill skada dessa personer för att uppnå sina mål. En avradikalisering kan således gynna NMR:s politiska möjligheter.
Att denna genreförändring sker kan troligen förklaras genom den stigmatisering rasistiska åsiktsyttringar står inför. Enligt Mattsson (2020, 95) blir främlingsfientliga och nationalistiska organisationer mer accepterade runtomkring Europa idag inom den politiska sfären, samtidigt som de ej har en given plats i offentligheten. Att klä språket i en annan stil och anpassa det mer mot publiken är troligen strategier som gynnar NMR. Genom att skildra invandrare och judar utifrån metaforer som ”fientliga”, ”rasfrämlingar” eller liknande skapar NMR en världsbild som inte direkt ses som lika radikal. När vi dock analyserar innebörden av ord där ”fienden” betecknas som skadedjur förstår vi dock att de knappast är ideologin som förändrats utan snarare språket som fått en vändning för att uppfattas som mer allmängiltigt. Trots att detta kan tolkas som en normaliseringsprocess av NMR:s retorik för att anpassa språket efter den politiska sfären kan det även tolkas som en dubbel retorisk strategi. Som nazistisk organisation är NMR kända för att vara våldsamma och använda sig av odemokratiska medel för att nå sina mål. Men som politiskt parti försöker de forma budskapet i enlighet med det demokratiska styrelseskicket som råder. Troligen har inte deras idéer förändrats, utan de har snarare paketerat budskapet så att det ska uppfattas mindre radikalt.
Det som tydligt kan skildras utifrån analysen är hur NMR ”lånar” andra rörelsers idéer och retorik. NMR rör sig mellan vänster- och högerpolitik i enlighet med den traditionella skalan, där vi både kan se marxistiska metaforer, liberala tankar samt nykonservativa sätt att se på bland annat frihet och familj. Alla dessa rörelser och ideologier är etablerade i vårt samhälle. Det som dock skiljer NMR:s retorik från dessa är hur NMR använder sig av deras idéer. Metaforer som ”klassförakt” eller ”ränteslaveri” har samma grundform i metaforanvändningen, men NMR ger en annan lösning på problemen. Istället för en klasskamp erbjuder de en ”raskamp” där en rasseparation erbjuder en lösning på alla de frågor de lyfter. Enligt denna retorik hänger även alla problem ihop, oavsett om vi inom samtida politik skulle beteckna dem som vänster- eller högerfrågor. Därmed erbjuder även NMR en populistisk retorik med enkla lösningar på egentligen stora och komplicerade samhällsproblem.
33
Vilken läsare är det då som kan antas vara mottagare av partiprogrammet? Utifrån de metaforer och argument som analyserats i materialet, som exempelvis tankar om ”sundhet”, ”friskhet”, en ”välmående stat” och liknande, kan man anta att det är personer vilka ser tendenser i samhället som går emot dessa tankar. Det kan vara personer som är längst ner i pyramiden som förklarades i inledningen, de som är oroade över den negativa utvecklingen i samhället vilken de skyller på invandrarna (Lodenius & Wikström 1997, 18). Dessa människor känner troligen inte välmående och ser inte samhället som sunt. Det är en vanlig retorik som många använder sig av när de exempelvis dikotomiserar invandrare mot pensionärer där de menar att invandrarna har tillgång till bättre bidrag än vad pensionärerna får i pension. Troligen kan mottagaren även ses vara en person som ser på människan som innehavande av en inneboende essens. Dessa tankar florerar inte enbart hos personer med rasistiska åsikter utan även hos personer som menar att kvinnor och män har olika roller i samhället för att de föddes med inneboende kvalitéer, vilket lämpar dem till att utföra särskilda uppgifter för att samhället ska fungera.
Det intressanta dock kanske snarare är vad NMR:s retorik har för påverkan på läsaren. Om man väljer att benämna fienden som en parasit har även den infekterade kroppen rätt att med alla medel skydda sig och göra sig av med parasiterna. I de mest extrema fallen skulle dessa parasiter gasas ihjäl. NMR förespråkar dock en annan väg för att befolkningen ska bli ”frisk”, där de vill att invandrarna ska åka ”hem” igen. Utifrån metaforbeskrivningen anses detta snarare som snällt, att enbart ”plocka bort” parasiterna och sätta dem på nästa flyg till ett annat land. Samma gäller folkmords-metaforen. Om en grupp människor står inför ett massmord har denna grupp rimligtvis all rätt i världen att kämpa emot. En läsare som förutsätter att folkmordet på nordbor faktiskt pågår måste ses som ett helgon, och NMR:s politik som oerhört barmhärtigt, om de enda konsekvenserna massmördarna står inför är en flygbiljett till deras påstådda hemländer. Enligt Lacoue-Labarthe & Nancy (1990, 296) använde Nazityskland sig strategiskt av myter för att engagera befolkningen i en tid av krig och samhälleliga kriser. Här händer något liknande. Myterna som skapas i partiprogrammet kopplas ihop med tro och tanke i enlighet med hur Lacoue-Labarthe & Nancy förklarar mytens uppbyggnad. Narrativen om ett samhälle i kris och nära kollaps är tydligt framträdande i partiprogrammet, det har vi flertal gånger sett genom sundhets-metaforerna. Denna bild av vår värld, vår tro, kopplas ihop med tanken om att det finns en gemensam fiende som är orsaken till kollapsen. Denna fiende gestaltas i myten av invandrarna och judar. Myten har nu förkroppsligats genom tanken om rasseparation. I ett nästa steg skulle denna form ta ett vidare steg till att få en själ; rassjälen (Lacoue-Labarthe & Nancy 1990, 306). Rassjälen hos fienden är formlös enligt denna beskrivning. Här kanske vi snarare
34
ska se det som att NMR skapat en bild av fienden som en biologisk missanpassning i samhället där naturen inte tillåter oss att växa så länge vi inte separerar ”raserna”. NMR förutsätter därmed att läsaren ser på de samhälleliga problemen som ett resultat av naturlagar, där människan inte kan förändra det givna. Således blir även denna form formlös, då människan enligt denna retorik är ett med naturen och därmed går under naturlagarna.
En skillnad från mer traditionell nationalsocialistisk retorik jag kan utläsa genom analysen är hur NMR etablerar sin syn på världen i partiprogrammet. De försöker nämligen inte övertyga om att de strävar efter ett helt stort rike med enbart ”arier” i likhet med Nazityskland och Hitlers retorik. De argumenterar snarare utifrån en apartheid-tanke där ”raserna” ska leva åtskilt för att det enligt naturen är det som gynnar oss mest. De bygger denna tanke utifrån deras syn på människor som ”biotoper” där vi alla har en given plats i samhället. Du är nödvändigtvis inte mindre värd som människa bara för att du är invandrare enligt denna retorik, din ”rassjäl” består, men det lämpar sig inte att ”raserna” beblandas.
Att NMR väljer att använda sig av ord som betecknar välmående, som exempelvis det återkommande ordet ”sundhet” är knappast en slump. Min tolkning av detta är att då rasbiologi varit förbjuden sedan mitten av 1940-talet behöver även NMR bygga upp nya strategier för att övertyga massan om att rasskillnader finns. Detta gör de genom att peka ut brister i samhället vilka ska ses som symptom på en massinvandring. Det är dessa som gör vårt samhälle ”sinnessjukt”. Genom detta kan de tillskriva ”rasfrämlingarna” egenskaper som de kan antas besitta på grund av deras etniska ursprung. Om vi sedan tillåter ”rasbeblandning” hotas inte bara vår stat utan även vår existens då det enligt NMR:s retorik är dessa som gjort Norden och oss nordbor till vad vi är idag, betecknat utifrån de egenskaper vi ser som sunda. Utifrån dessa narrativ kan de sedan skildra all ondska och alla brister i vårt samhälle som symptom av den effekt invandringen påstås ha haft. De har nu skapat en syndabock som vi kan lägga över allas vår skam på så att de kan ta skulden.
Den människa som ser på samhället enligt detta narrativ är troligen även emot det styrelseskick vi har idag. Detta etablerar ett förakt mot ”etablissemanget” och därmed är mottagaren troligen och övertygas av NMR:s retorik där de menar att demokratin med dess folkvalda ej fungerar idag då de drivs av separata intressen. Möjligen är detta en del av NMR:s strategi som anti-demokrater i en demokratisk sfär. Genom etablerande av dessa narrativ har de möjligheten att genom en demokratisk process övertyga om att det demokratiska systemet ej fungerar och således vinna makt för att etablera ett anti-demokratiskt styrelseskick.
35 7.1. Vidare forskning
Uppsatsens teoretiska ramverk har bestått av myter, identifikation och teorin om the second persona för att undersöka hur NMR använder sig av myter och skapar identifikation samt för att undersöka vilken den implicita läsaren är. Teorierna har visat sig fungerat bra för syftet samt visat sig följa en röd tråd där mytanalysen fungerat mer beskrivande för vilka narrativ som förs och varför, medan identifikationsanalysen visat på hur narrativen skapar identifikation hos läsaren. Analysresultaten tillsammans har även konkluderat i en diskussion över vilken den implicita läsaren möjligen skulle kunna vara.
Metoderna som valts har överlag visat sig vara effektiva. Metoden för mytanalysen har lämpat sig väl där Burkes utvunna topos, på ett systematiskt och effektivt sätt, både kategoriserat och förklarat effekten av de förda narrativen. Något jag dock tidvis funnit svårt har varit att klargöra samt utveckla effekten av exempelvis metaforer eller vissa myter. Därmed tror jag att en tredje metod möjligen kunnat lämpat sig för att få ett mer utvecklat analysresultat, exempelvis en metod för metaforanalys eller en utvecklad mytanalys med inslag av Roland Barthes metod för att analysera myter. Identifikationsmetoden som baserats på Appels identifikationsmetod har lämpat sig väl där identifikationsmarkörerna tydliggjort vilka aspekter av materialet som möjligen utgjort grunder till identifikation hos läsaren.
Under den tidigare forskningen framgick det att det saknas studier om vilka sorters kvinnor som sympatiserar med rasistiska organisationer. Jag ställde mig frågan om uppsatsen kunde ge några perspektiv på vilka dessa möjligen skulle kunna vara. Utifrån analysens resultat kan jag inte ge ett tydligt svar, utan enbart ponera över möjliga grupper. Det skulle krävas djupintervjuer med ett stort antal kvinnor som redan är eller vill bli medlemmar i rasistiska eller nazistiska organisationer för att med en viss säkerhet ge ett tydligt svar. Detta är möjligen något som skulle vara givande för vidare forskning.
Det finns även flertal andra perspektiv denna uppsats inte kunnat ge svar på genom de teorier och metoder som använts. Möjliga perspektiv på teorier som jag övervägt men slutligen valt att inte använda mig av är bland annat topos. En toposanalys skulle närmare kunna svara på vilka ”platser” NMR finner sina argument. Detta skulle troligen kunna säga något mer om hur deras retoriska idévärld ser ut. Jag valde att inte använde mig av topos då jag ansåg att NMR:s bakomliggande motiv inte kan ses som otydlig. Det skulle troligen ändock vara givande att undersöka hur de använt sig av topos för att bygga upp identifikationsgrunder hos läsaren. Jag har även valt bort teorier som behandlar argumentationens giltighet då stora delar av den nazistiska retoriken redan förkastats. Trots detta skulle det möjligen vara givande att undersöka hur de försöker etablera en argumentation som läsaren skulle kunna anta vara giltig. Dessa
36
frågor har vi dels redan fått svar på utifrån denna analys.
De metodperspektiv jag övervägt under uppsatsens gång är främst Burkes kluster- och pentadanalys. Dessa skulle närmare kunna visa på mönster i partiprogrammet vilket möjligen skulle ge svar på andra perspektiv. Exempelvis skulle dessa kunna avslöja underliggande värderingar eller budskap, samt vilka faktorer som påverkar NMR:s handlingar. Både dessa teoretiska samt metodologiska perspektiven är intressanta infallsvinklar på samma material vilket skulle kunna bredda vår kunskap om hur nationalsocialism navigerar och finner fotfäste inom samtida retorik.
Om det kommer en dag där organisationer och partier som NMR förbjuds i Sverige likt förbudet i Finland ser jag en stor potential att analysera hur den efterföljande debatten ser ut. Detta skulle möjligen kunna visa på hur vi försvarar eller förkastar den rasistiska diskursen som finns i samhället. En sådan analys var inte möjlig att utföra i denna uppsats utifrån debatten som uppstod i Finland då den främst förts på finska och mina finskakunskaper är för bristfälliga för möjligheten till en rättvis analys. Vad jag dock anser att min uppsats kan bidra med är en ökad förståelse över hur organisationer och partier likt NMR försöker övertyga oss genom deras retorik. Genom att förstå dess mytbildning och identifikationsprocess har vi även ett verktyg att skydda oss med mot dem. En särskilt viktig insikt är hur rasistiska organisationer kan komma att avradikalisera sin retorik för att lättare övertyga den stora massan när de stiger in i det ”fina rummet”. Det är troligen en strategi som lätt förbises.
37
Referenser
Appel, Edward C. (2012). Language, life, literature, rhetoric and composition as dramatic action: a Burkean primer. Leola: Oar Press
Bering, Sofia & Petrelius, Ausi (2017). Forskare: ”Nordiska motståndsrörelsen är en våldsam sekt”. SVT. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/forskare-nordiska-motstandsrorelsen-ar-en-valdsam-sekt [2020-11-10]
Blomberg, H., Båtefalk, L. & Stier, J. (2018). Extremistisk ideologi i den retoriska kampen om sanningen - fallet Nordiska motståndsrörelsen på sociala medier och i lokalpress. Falun: Högskolan Dalarna
Booth, Wayne C. (1961). The Rhetoric of Fiction. Chicago & London: The University of Chicago Press, 155–159
Brown, Daniel. E. (2015). Human Adaptability to Biological Stressors. Human Biological Diversity (pp. 242–266). Routledge
Brunell, E., Hellström, M. & Ekholm, M. (2020). Nordiska motståndsrörelsen förbjuds i Finland – "Inte alls säkert att situationen blir bättre" säger expert. YLE.
https://svenska.yle.fi/artikel/2020/09/22/nordiska-motstandsrorelsen-forbjuds-i-finland-inte-alls-sakert-att-situationen [2020-11-10]
Burke, Kenneth (1957). The philosophy of literay form: studies in symbolic action. Rev. ed., abridged by the author New York: Vintage Books
Burke, Kenneth (1969). A Rhetoric of Motives. Berkeley: University of California Press Carlén, Linnea & Mokhtari, Arash (2018). Fyra fakta om NMR. SVT
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/fyra-saker-du-behover-veta-om-nmr [2020-11-10] Coupe, Laurence (2014). Kenneth Burke on myth: an introduction / Laurence Coupe [Elektronisk resurs]. Routledge
Gabrielsson, Erika (2018). Ny rättegång om NMR i Finland.
https://sverigesradio.se/artikel/7030655 [2021-01-18]. Sveriges Radio. Gittleman, John F. (2019). Adaptation. Encyclopædia Britannica.
38
Hansson, Wolfgang (2011). De tänkte fly landet. Aftonbladet.
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/gP3v6B/de-tankte-fly-landet [2020-12-15]
Herf, Jeffrey (2008). The Jewish enemy: Nazi propaganda during World War II and the Holocaust. 1st pbk. ed. Cambridge, Mass.: The Belknap Press of Harvard University Press Kitsantonis, Niki & Magra, Iliana (2020). Golden Dawn Found Guilty of Running Criminal Organization in Greece. The New York Times.
https://www.nytimes.com/2020/10/07/world/europe/golden-dawn-guilty-verdict-greece.html
[2020-11-06]
Lacoue-Labarthe, Philippe & Nancy, Jean-Luc (1990). The Nazi Myth. Critical Inquiry, vol. 16, nr 2. Chicago: The University of Chicago
Larsson, Reidar (2014). Politiska ideologier i vår tid. 8., [utök. och rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Lindroos, Ingemo (2020). Polis och forskare ser konkret effekt av förbudet av nazistiska NMR - pengakranen stryps och medlemmarna blir färre. YLE.
https://svenska.yle.fi/artikel/2020/10/27/polis-och-forskare-ser-konkret-effekt-av-forbudet-av-nazistiska-nmr-pengakranen [2020-11-10]
Lodenius, Anna-Lena & Wikström, Per (1997). Vit makt och blågula drömmar: rasism och nazism i dagens Sverige. Stockholm: Natur och kultur
Lööw, Heléne (2015). Nazismen i Sverige 2000–2014. Stockholm: Ordfront
Mattsson, Christer (2020). Lost in translation – A case study of a public debate on freedom of expression and a neo-Nazi rally. Journal for the Study of Race, Nation and Culture.
Vol.26(1), pp.92–108
Nordiska motståndsrörelsen (2017). Vår väg – ny politik för en ny tid. Nordfront förlag Nyström, David (2016). Konspirationsmyten om proposition 1975:26. Gefle dagblad.
https://www.gd.se/artikel/konspirationsmyten-om-proposition-1975-26 [2020-12-01] Oja, Simon (2015). Sverigedemokraternas budskap 2005–2010: en retorisk studie av ett annorlunda parti. Diss. Örebro: Örebro universitet, 2015
Petrou, Michalis & Kandylis, George (2016). Violence and Extreme-right Activism: The Neo-Nazi Golden Dawn in a Greek Rural Community. Journal of Intercultural Studies
39
SOU 2016:92. Värna demokratin mot våldsbejakande extremism. Nationell samordning och kommunernas ansvar. Stockholm: Kulturdepartementet
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-forskningssed_VR_2017.pdf [2020-12-25]
Vysotsky, Stanislav & Madfis, Eric (2014). Uniting the Right: Anti-Immigration, Organizing, and the Legitimation of Extreme Racist Organizations. Journal of hate studies, Vol.12(1), pp.129–151
YLE (2017). Tingsrätten förbjöd Nordiska motståndsrörelsen.
https://svenska.yle.fi/artikel/2017/11/30/tingsratten-forbjod-nordiska-motstandsrorelsen