I diskussionsavsnittet kommer vi att diskutera den litteratur vi valt för uppsatsen. Därefter kommer vi i slutsatser och resultatdiskussion beskriva vår uppfattning om hur vida vi fått svar på vår frågeställning. Avslutningsvis kommer vi lyfta fram det vi uppmärksammat i resultatet och ta med andras kunskaper och erfarenheter, det vi fått ut av uppsatsen, i vårt ”bagage” som blivande förskollärare.
6.1 Litteraturdiskussion
Eftersom vår uppsats handlar om barns rollek har vi i största möjliga mån utgått från litteratur som beskriver denna lekform. Rollek är en form av lek. Då många pedagoger, teoretiker och forskare beskriver enbart leken och inte specifikt rollek har vi använt oss av den litteraturen också. Hagtvet (2004) inspirerade oss till att belysa Vygotskij, dels för hans syn på barns lek och när han beskriver rolleken, då han menar att den har en viktig betydelse för barns
språkutveckling. Piaget och Fröbel har vi inte skrivit om i lika stor utsträckning som
Vygotskij. Både äldre och nyare studier kring barns rollek har intresserat oss, vi har stött på många intressanta pedagoger, bl.a. Knutsdotter (2003), Jorup (2001), Lindqvist (1996), Åm (1986) m.fl. Åm (1986), som har skrivit en bok om vuxnas roll, har gett oss olika synsätt på om vuxna ska delta i barns lek eller inte, för- och nackdelar. Alla dessa pedagoger har en sak gemensamt. De pekar på hur viktigt det är att barn får leka.
6.2 Metoddiskussion
Vi har använt oss av kvalitativa metoder i vår undersökning. Val av metod anser vi har varit relevant till vårt syfte, vår teori och våra frågeställningar för att få en inblick i pedagogers kunskaper och erfarenheter. För att få en hög validitet gjorde vi en intervjuguide som
överrenstämde med vårt syfte i studien. Vi använde oss även av följdfrågor för att få en ökad validitet i vår studie.
Till en början funderade vi på att göra en enkätundersökning, men insåg att intervjuer skulle ge oss ett djupare och grundligare resultat. Förberedelserna inför intervjuerna var inte alltför enkla. I början var det många frågor vi ville ha svar på, men vi blev tvungna att inse våra begränsningar och hur mycket vi skulle hinna med. Vi underlättade observationerna och intervjuerna för oss själva genom att välja en förskola med personal som vi känner
personligen, då vi kände att en grundlig personpresentation inte var nödvändig. Både
observationerna och intervjuerna gick bra och vi tycker vi fick ut tillräckligt mycket av båda delarna för att kunna sätta dem i relation med varandra. Vid intervjuerna användes en
diktafon. Detta underlättade dels för att slippa skriva ner allt för hand men också för att kunna gå tillbaka och lyssna på hela intervjun när efterarbetet gjordes. Vi menar att vi genom att kombinera metoderna intervju och observation har fått ett större underlag till vår studie. En fördel med att en av oss redan kände respondenterna var att det fanns ett förtroende, vilket gav trygga förutsättningar för vår undersökning. En möjlig nackdel kunde kanske vara att respondenterna inte vågade vara helt sanningsenliga inför någon de arbetar tillsammans med och kommer att träffa igen. Men eftersom man känner sina arbetskamrater väl kunde vi lätt bortse ifrån eventuella förvrängningar av svaren. Något som var mindre bra var att vid båda observationstillfällena var en pedagog hemma och ingen vikarie fanns att tillgå. Detta kan ha påverkat resultatet då våra observationer kanske inte gav en representativ bild av
pedagogernas förhållningssätt till barnens rollek.
Som grund för detta examensarbete har vi intervjuat sex stycken pedagoger om deras tankar och erfarenhet av barns rollek och vilket förhållningssätt de anser sig ha till barns rollek. Tillförlitligheten skulle kunna ökats ytterligare om vi hade haft ett större intervjuunderlag och vi är medvetna om att det kan ha varit missvisande med endast sex stycken pedagogers tankar och uppfattningar. Men eftersom pedagogerna anser att rolleken är viktig, lustfylld och
naturlig för barnen och att rolleken kan vara ett pedagogiskt verktyg för barns lärande upplevs vår studie och det som pedagogerna beskrivit för oss som riktigt. Även svaren från de olika intervjuerna har liknat varandra vilket, tycker vi, ökar reliabiliteten i vår studie.
6.3 Slutsatser och resultatdiskussion
Vi tycker att det har varit intressant och lärorikt att forska om pedagogers tankar och erfarenheter av barns rollek. Vårt syfte har varit att få en inblick i hur barn samspelar och kommunicerar med varandra och med vuxna i rollek. Vi vill även se om pedagoger engagerar sig och deltar och om rolleken används som ett pedagogiskt verktyg i verksamheten.
Våra resultat antyder att:
• Rolleken kan vara både en styrd lek och en fri lek. I den styrda leken har pedagogerna en möjlighet att fånga upp och få alla barnen engagerade och känna sig delaktiga i rolleken. Förslagsvis kan den styrda leken vara en pjättlek som t ex. ”Kom alla mina kycklingar” där barnen växelvis jagar varandra. Detta kan upplevas olika och en del barn kan känna sig rädda och otrygga och behöva ett extra stöd för att kunna vara med.
• I den fria leken går barnen in i olika roller t.ex. mamma, pappa, barn,
sjuksköterska, affärsbiträde m.fl. I sina roller lever barnen ut sina tankar och känslor och bearbetar saker de varit med om, t.ex. en situation i hemmet, i affären, något de sett på TV eller ett spel de spelat på datorn. Flickorna tar oftast de ”snälla” rollerna och pojkarna de ”tuffa”. Genom både den styrda och den fria leken lär sig barnen att kommunicera och samspela med varandra. • Pedagogerna engagerar sig gärna i barnens fria lek, då på barnens villkor. De
går in i leken om de blir inbjudna och så fort konflikter uppstår. De är med så länge barnen vill och tills leken fungerar igen. Pedagogerna styr inte barnens rollekar, men de finns alltid i närheten.
• Rollekar kan vara ett positivt hjälpmedel för barn med språksvårigheter och/eller svårigheter att kommunicera. När en pedagog är inbjuden i barnens rollekar uppmuntrar hon barnen till att lära sig nya ord och benämna saker med sitt rätta namn.
De intervjuades erfarenheter av barns rollek har byggts upp under de åren de jobbat, och deras syn på hur det såg ut för några år sedan är i stort sett densamma som idag. Mycket av barns lek påverkas av hur samhället ser ut. Pedagogerna förespråkar den fria leken där barnen har möjlighet att utveckla sitt rollspel och sina roller utifrån de egna behoven. I den fria leken går pedagogerna helst inte in och styr och när det görs är det vid konflikter och när det går för vilt till. En del av pedagogerna ser fördelarna med att använda rollek när de planerar sin
verksamhet. I planeringen ser pedagogerna till barnens önskemål och intressen.
Vilka är då fördelarna med att ta in rollek i den planerade, styrda verksamheten? I rollek är det mycket som sker. Det är inte bara leken i sig, att barnen har kul och är sysselsatta, fördelarna kan bl.a. vara samspelet mellan barnen och kommunikationen där språket
utvecklas. Enligt Hagtvet (2004) är pedagogernas förmåga att ta sig in i barnets värld och tala om det som intresserar barnet viktigt för att stimulera barns språkutveckling. Genom att pedagogen pratar om det som barnet tycker är viktigt uppmärksammas barnet på ett positivt sätt. Uppskattande kommunikation är identitetsskapande och utvecklande för självbilden. I observationerna kunde vi inte se någon direkt planerad form av rollek. Barnen lekte i den fria leken och pedagogerna fanns alltid till hands. I intervjuerna med pedagogerna framgick det att man gärna deltog när barn ville att en vuxen skulle vara med. En del av de intervjuade berättade att man gärna själv hjälpte barnen på traven att komma igång med en lek och att man sedan drog sig ur. Hjort (1996) anser att en av pedagogernas viktigaste uppgifter är att visa intresse och uppmärksamhet för barnens lek men även aktivt delta i leken. Pedagogernas deltagande skall ske på lekens premisser, vilket innebär att den vuxne är lyhörd för och följer barnens intentioner med leken. Det är barnen som utformar leken, men pedagogerna ansvarar för att ge förutsättningar och möjligheter för lek.
Flera av dem som blev intervjuade blev väldigt intresserade av att arbeta mera med rolleken som ett pedagogiskt verktyg. Intervjuerna öppnade upp nya tankar och frågeställningar om deras eget förhållningssätt till barns rollek. Vi upplever att vi fått en sann bild av de tillfrågade pedagogernas tankar och erfarenheter av barns rollek. Deras svar har ofta visat sig stämma med litteraturen vi läst även om litteraturen är mer positiv till att vuxna deltar i barns rollek än vad pedagogerna är.
Läroplanen för förskolan (Lpfö 98) menar att leken är viktig för barns utveckling och lärande. Lärandet i förskolan skall baseras dels på samspelet mellan vuxna och barn och dels på att barnen lär av varandra. Denna kunskapssyn är även något som vi betonar. Vidare anser vi att det är positivt att man som pedagog aktivt deltar i barns rollekar och stimulerar och utmanar dem i deras lärande och visar på lekens betydelse. Efter att ha genomfört detta examensarbete har vi fått en mer vidgad syn på rollekens alla funktioner vilka har betydelse för den
pedagogiska verksamheten i förskolan. Vi sammanfattar våra nya kunskaper och medvetenhet kring barns rollek, hur vi kan använda rollek som ett pedagogiskt verktyg, att vi kommer vara mer lyhörda och observanta över barns rollekar, för användning i vår kommande yrkesroll som förskollärare.