5.1. Det allmänna säkerhetsklimatet
Resultatet indikerar att det allmänna säkerhetsklimatet ligger på en acceptabel nivå, men det måste alltid ske en fortsatt utveckling av säkerhetsarbetet. Enligt Törner et al. (2008) skapar klimatet kontroll och en slags ordning, utifrån vilka anställda drar slutsatser om vad det betyder. Det handlar alltså inte bara om enskildas uppfattningar, dvs. deras egen attityd till säkerhet, utan om hela gruppens gemensamma perceptioner. Vidare menar Törner et al. (2008) att det är viktigt att veta vilka olika dimensioner som säkerhetsklimatet innehåller för att ta reda på var brister finns för att på så sätt kunna sätta in åtgärder på rätt ställe. Resultatet indikerar att åtgärdsarbete skulle behöva riktas mot ledarskap/arbetsledning, produktionstryck och prioritering samt medarbetarnas riskuppfattning. Medelvärdet för de sju dimensionerna kan anses som ett positivt resultat, enligt NOSACQ-50 databas.
5.2. Ledningen
Resultatet visar att respondenterna uppfattade att ledningen förhåller sig positivt till säkerhet, vilket kan förstås som ett förhållandevis acceptabelt säkerhetsklimat, men även här måste det alltid ske en fortsatt utveckling av säkerhetsarbetet. Hur medarbetarna handskas med säkerheten i sitt arbete beror till stor del på om cheferna visar ett verkligt engagemang för säkerhetsfrågorna, vilket har visats i ett flertal studier (Clarke, 2000; Reason, 1997; Törner, 2008; Törner et al., 2008). Föreliggande resultat indikerar att medarbetarna hade förtroende för ledningens förmåga att hantera säkerhetsarbetet samt att ledningen eftersträvade att alla ska ha hög kompetens om säkerhet och risker. Resultatet visar även att det inte fanns någon rädsla för negativa konsekvenser från ledningen vid rapportering av olyckstillbud, vilket finner stöd med vad Törner et al. (2008) fann i sin studie. Medelvärdet för de tre dimensionerna kan anses som ett positivt resultat, enligt NOSACQ-50 databas.
5.3. Arbetsgruppen
Resultatet indikerar att det fanns ett stort säkerhetsengagemang i arbetsgruppen, vilket indirekt är en bra förutsättning för att uppnå ett bättre säkerhetsbeteende bland medarbetarna. Det som avgör om en individ tar ett individuellt ansvar för säkerheten är faktorer på ledningsnivå samt att dessa faktorer delvis påverkas av en grupps engagemang. Dock menar Törner et al. (2008) och Cheyne et al. (1998) att det är avsevärt effektivare att börja bearbeta ledningen för att uppnå ett bättre säkerhetsbeteende. Vidare visar resultatet på att säkerhetsprioriteten i arbetsgruppen behöver förbättras till viss del, vilket skulle kunna göras genom att medarbetarna ges en bättre uppfattning om vilka risker det finns i arbetet. Attityder och vissa personlighetsfaktorer är av betydelse, men det allra viktigaste är kanske medarbetarnas egna upplevelser av hur de kan påverka säkerheten på sin arbetsplats. Medelvärdet för de tre dimensionerna anses som ett positivt resultat, enligt NOSACQ-50 databas.
5.4. Skillnad mellan chefer och medarbetare
Det föreliggande resultatet påvisar att chefer hade ett signifikant högre medelvärde med avseende på säkerhetsklimatets tre första dimensioner, vilka är de som rör ledningen. Varför chefer hade ett högre medelvärde kan förvisso bero på att individer som avancerar i organisationen till chefspositioner redan har ett större intresse för säkerhetsfrågor eller engagemang eller har utvecklat i relation med ett ökat ansvar ett sådant engagemang för anställda och för det operativa arbetet. Detta kan medföra mer positiva uppfattningar som slår igenom i högre poängvärden i jämförelse med icke-chefer.
I en studie av Prussia et al. (2003) framkom att där säkerhetsklimatet bedömdes som lågt av både chefer och medarbetare tog ingen ett större ansvar för säkerheten, Det klimat som råder i en organisation avgör hur de anställda kommer att bete sig. Klimat handlar inte bara om
enskilda uppfattningar, utan om hela gruppen, dvs. det är viktigt att alla sträva åt samma håll, vilket ytterst är ledningens ansvar.
5.5. Säkerhetsklimatet – en reflektion av säkerhetskulturen
En generativ kultur kännetecknas av att individen är väl integrerad med en organisations säkerhetsarbete, menar Reason (1997). Vidare menar han att den generativa kulturen tillhandahåller individen verktyg för att kunna informera om de förhållanden som råder i verksamheten. Föreliggande resultat indikerar att NLL var en organisation där det finns goda förutsättningar för en generativ kultur. De anställda upplevde att de är integrerade i organisationens säkerhetsarbete. De ansåg att de kan vara med och påverka säkerheten i sitt arbete, får uppmuntran från ledningen att delta i beslut som påverkar deras egen säkerhet samt att ledningen söker orsaker, inte skyldiga enskilda, när en olycka inträffar.
Andersson (2009) anser att en verksamhet måste följa vissa principer för att ha ett effektivt säkerhetsarbete och en effektiv säkerhetsorganisation. Det handlar bland annat om att säkerhetsarbetet skräddarsys utifrån verksamhetens behov, att säkerhet är en integrerad del av verksamheten och att säkerhet och riskhantering även de är en del av verksamhetens beslutsprocess. Detta stämmer med föreliggande resultat, dvs. att det fanns goda förutsättningar för att säkerhetsarbetet inom NLL bedrivs som en integrerad del av det dagliga arbetet och att huvudprincipen var att säkerhetsansvaret följer verksamhetsansvaret på alla nivåer i organisationen. Dock hade varje enskild medarbetare ett eget ansvar att rapportera säkerhetsrelaterade händelse. Den gemensamma säkerhetsprocessen ska även bidra till åtgärder som baseras på sårbarhets-, risk-, och händelseanalyser samt en uppföljning av avvikelse- och händelserapportering.
Vidare anser Andersson (2009) att arbetssättet P-D-C-A är en viktig del i säkerhetsprocessen, vilket syftar till att de är de ständigt små förändringarna som leder till förbättring. Det är de små förbättringarna som är viktiga för att verksamheten ska nå den säkerhetsnivå som krävs, menar Andersson (2009). Resultatet indikerar att NLL använde arbetssättet P-D-C-A, enligt följande:
Plan - NLL hade upprättat riktlinjer för säkerhetsarbetet och det bedrevs som en integrerad del
i det dagliga arbetet och huvudprincipen var att säkerhetsansvaret följer verksamhetsansvaret på alla nivåer i organisationen. Säkerhetsarbetet var även processinriktat, men det bedrevs utifrån ett helhetsperspektiv, där de olika delprocesserna skapar en gemensam säkerhetsprocess. Säkerhetsarbetet inom NLL skedde hela tiden systematiskt för att skapa en säker och trygg miljö för besökare, patienter, anställda, förtroendevalda och studenter samt att en av NLL:s säkerhetsprioriteringar var att påbörja införandet av en gemensam avvikelseprocess, Synergi. Ytterligare en aspekt var att NLL ska utveckla landstingets förmåga att hantera våld och hot i landstingets olika verksamheter och utveckla kompetens vad avser internutredning och risk- och händelseanalys. NLL:s säkerhetsarbete styrdes dessutom av ett antal lagar.
Do – Det operativa säkerhetsarbetet bestod av sårbarhets-, risk-, och händelseanalyser samt
genom att den dagliga driften säkerställde och möjliggjorde en optimal och situationsanpassad verksamhet vid oförutsedda händelser inom alla ansvarsområden.
Check – NLL vidtog åtgärder såsom uppföljning av händelse- och avvikelserapportering. Act - En av NLL:s prioriteringar 2011-2013 var att införa nya ärendetyper i Synergi, med
syftet att skapa ett mervärde bland annat i form av underlag för lokal lägesbild, men även för regional, samt att följa upp kunskap och efterlevnad av patientdatalagen och landstingets förmåga att hantera driftstörningar.
En organisation med en god säkerhetskultur är enligt Reason (1997) en välinformerad organisation med ett bra informationsflöde. Dock krävs det att fem delkomponenter av säkerhetskultur ingår för att uppnå det; rapporterande, lärande, rättvis, flexibel och informerande. Resultatet indikerar att NLL till viss del uppfyllde delkomponenterna. Det skedde ett informationsflöde från ledning till medarbetare och medarbetarna kände ingen rädsla för negativa konsekvenser från ledningen, när de rapporterar olyckstillbud. Medarbetarna försökte även finna en lösning om någon påpekar ett säkerhetsproblem och de kunde öppet och fritt tala om säkerhet. Det kan vara högsta ledningens engagemang och prioriteringar som är avgörande för hur säkerhetsarbetet är integrerat i organisationens övriga verksamhet. Reason (1997) anser att det är viktigt att klimatet inom organisationen är förberett för felhandlingar, dvs. att organisationen accepterar individuella misstag och utreder bakomliggande orsaker, vilket föreliggande resultat indikerar. Dock krävs det en betydligt mer omfattande studie för att kunna identifiera säkerhetsnivån för en säkerhetskultur.
5.6. Slutsats
Resultaten av säkerhetsklimatmätningen indikerar att säkerhetsklimatnivån var relativt hög inom Norrbottens läns landsting. Säkerheten prioriterades av chefer likväl som av medarbetare, dock fanns några områden som skulle kunna behöva förbättras. Det är viktigt att komma ihåg att alla har ett ansvar för säkerheten och resultaten visar att medarbetarna hade förtroende för ledningens säkerhetsarbete och många ansåg sig kunna påverka säkerheten i sitt arbete, men det är hos ledningen initiativet ligger. Hur säkerheten prioriteras är något medarbetarna drar slutsatser utifrån ledningens faktiska agerande snarare än utifrån vad den säger. Således är det angeläget att ledningen är konsistent i vad den säger och vad den gör (Törner et al., 2008). Att säga att säkerheten är prioriterad, men att inte agera därefter kan leda till att medarbetarna tappar förtroendet, vilket kan få allvarliga konsekvenser för socialt samspel och tillit. När det gäller säkerhetskulturen skulle det behöva ställas ytterligare frågor för att fastställa vilken kultur som råder.
5.7. Förslag till NLL
Resultaten från undersökningen tyder på att det finns ett acceptabelt säkerhetsklimat och en vilja att förbättra säkerhetsarbetet. För att lyckas med det krävs ett arbete som uppmärksammas ute i hela organisationen såsom kommunikation och en öppen och riklig interaktion såväl inom arbetsgruppen som med ledare och chefer. En framtida åtgärd för att ytterligare förbättra säkerhetsklimatet kan vara att utvärdera säkerhetsklimatet vartannat eller vart tredje år, men för att kunna jämföra resultaten från tidigare gjorda undersökningar är det av stor betydelse att använda samma enkätverktyg, NOSACQ-50, som har använts i denna undersökning. Även om dessa undersökningar inte nödvändigtvis ger den fullständiga bilden av hur det ser ut i organisationen är det ett effektivt verktyg för att få en fingervisning om var bristerna ligger. Vad som mer är viktigt att ha med sig är att åtgärderna inte bara kräver ett införande, utan att det är minst lika viktigt med en uppföljning. Det handlar hela tiden om en lärandeprocess, en process som syftar till ständig förbättring.
5.8. Felkällor
På grund av en förhållandevis låg svarsfrekvens, 42,7%, är det svårt att generalisera resultaten till hela populationen. Vad den låga svarsfrekvensen kan bero på är svårt att säga. Möjligen kan tidpunkten för genomförandet vara en faktor. Den aktuella tidpunkten för genomförandet av undersökningen kanske inte passade in i organisationens verksamhet. Parallellt med denna undersökning var det två andra enkätundersökningar ute i verksamheten, vilket kan ha påverkat motivationen.
Författaren vet inte om respondenterna har fått någon tid till sitt förfogande för att besvara enkäten eller om de anser att det funnits tid att besvara enkäten. Stöd eller uteblivet stöd från
kolleger och chefer kan ha påverkat respondentens motivation att delta i denna typ av undersökning. Dock anser författaren att mer tid inte hade gjort att så många fler hade besvarat enkäten att det hade gjort någon betydande skillnad.
En annan möjlig faktor kan vara att informationen om denna undersökning tydligare hade kunnat förmedlas ut i organisationen för att på så sätt nå fler anställda, dock är det nog inte helt enkelt med tanke på ett det är en stor organisation. Ytterligare en faktor till den låga svarsfrekvensen kan vara ointresse för denna typ av frågor.
5.9. Reliabilitet
Reliabiliteten anger tillförlitligheten i utförda mätningar. Det innebär att den visar likheter mellan de observerade och de verkliga värdena (Ejvegård, 2003). Till undersökningen valdes ett färdigt frågeformulär, NOSACQ-50, med bekräftad reliabilitet och validitet, som har utvecklats av en nordisk forskargrupp. Att det är en nordisk forskargrupp som har tagit fram enkäten kan vara en fördel, då den appliceras på svenska arbetsförhållanden.
Då data inte har behandlats manuellt, utan av datorprogrammet esMaker för att sedan exporteras till SPSS via en Excel-fil bedömer författaren att det inte kan begås fel i inmatningen, eftersom respondenternas svar registreras direkt i dataprogrammet, vilket ökar reliabiliteten.
I enkäten användes både negativa och positiva påståenden. Det kan ha påverkat respondenterna genom att de kan ha upplevt att de besvarade samma påstående flera gånger. Dock torde det inte ha påverkat respondenternas svar, utan snarare ha lett till eftertanke. I enkäten uppmanades dessutom respondenten att svara på var och en av frågorna även om några av dem verkade likartade.
Vidare är NOSACQ-50 en enkät i vilket används en 4-gradig Likertskala för att respondenten ska ”tvingas” ta ställning, alltså inte kunna välja ett alternativ som ”vet ej”. Enkäten bygger på tidigare forskning. Dock visar första kommentaren i Tabell 3 att några av respondenterna tyckte att vissa frågor var svåra att svara på och ville ha en ”vet ej” knapp. Möjligen skulle det kunna förtydligas att frågor kan ”hoppas över” om det av någon anledning är svårt att ta ställning.
Den andra kommentaren i Tabell 3 handlar om att det kan vara svårt att besvara ”vi-frågor”. Några av respondenterna uppgav att de bara kan svara för sig själva och inte för andra. Dock är det just det säkerhetsklimat handlar om, dvs. ”de gemensamma perceptionerna”. Möjligen kan det behöva klargöras ytterligare i enkäten.
Den tredje kommentaren i Tabell 3 visar att några respondenter uttryckte att det kan vara svårt att applicera enkätfrågorna på just deras verksamhet, vilket kan bero på att NLL är en stor organisation med flera olika yrkeskategorier.
Vilka som är ”ledningen” ansåg några respondenter vara svårt att avgöra enligt den fjärde kommentaren i Tabell 3. Kanske det skulle behöva specificeras för att respondenterna lättare ska kunna besvara frågorna.
Alphakoefficienten är ett mått på hur väl de enskilda uppgifterna i ett frågeformulär eller test mäter samma sak (Howitt & Cramer, 2008). Den interna konsistensen på de sju dimensionerna testades med Cronbach´s alpha. Den interna konsistensen visar bra resultat på alla dimensioner för medarbetare, men lägre för chefer på dimensionerna 2, 3 och 7, vilket kan bero på att cheferna inte har varit konsekventa när besvarade enkäten.
Tabell 5.
Cronbach´s alpha för respektive dimension.
Cronbach´s alpha för varje dimension
Dim.1 Dim. 2 Dim. 3 Dim. 4 Dim. 5 Dim. 6 Dim. 7
Medarbetare N=104 ,87 ,88 ,82 ,77 ,79 ,79 ,76
Chefer N=23 ,77 ,57 ,56 ,43 ,76 ,69 ,55
Cronbach´s alpha >0,7 betraktas allmänt som ett acceptabelt värde (Howitt & Cramer, 2008).
5.10. Validitet
I en studie grundas validiteten på huruvida studien mäter det som avsetts att mätas av forskaren. I en undersökning är det möjligt med hög reliabilitet, dvs. att tillförlitligheten i mätningarna är god, dock betyder det inte per automatik att validiteten är god (Ejvegård, 2003).
Undersökningen utarbetades genom analys av organisationens riktlinjer, relevant tidigare forskning, relevanta teorier samt författarens egen förförståelse om området. Genom en god balans mellan teori och empiri anser författaren att den interna validiteten har styrkts. Författaren har dessutom under hela processen haft ett tydligt definierat syfte och tydliga frågeställningar i ett försök att öka validiteten. Dock hade författaren kunnat öka den inre validiteten genom att skicka ut testenkäter för att på så sätt förbättra enkätfrågorna, men författaren ansåg att det inte behövdes då enkätverktyget redan är validerat.
En studie av det här slaget hade enligt författaren kunnat förbättras ytterligare genom att den hade genomförts under längre tid, gärna med intervjuer som komplement samt med mer omfattande statistiska analyser.
Sammanfattningsvis kan NOSACQ-50 bedömas vara ett pålitligt och bra mätverktyg av säkerhetsklimat med bekräftad validitet och reliabilitet.
5.11. Etiska överväganden
Undersökningen har utförts i enlighet med de fyra etiska krav som har formulerats i de forskningsetiska principerna för humanistiska och samhällsvetenskapliga studier (Vetenskapsrådet, 2002).
Informationskravet innebär att forskaren ska informera om syftet med studien samt under vilka
villkor deltagarna medverkar. Deltagandet ska vara helt frivilligt och respondenterna har rätt att när som helst avbryta sin medverkan. Uppdragsgivaren i denna undersökning har förmedlat ut i organisationen om undersökningen och dess syfte. Dessutom skickades ett förtydligande angående säkerhetsklimatmätningen ut till samtliga respondenter med uppgifter om bland annat vem som var uppdragsgivare och vem som skulle förvalta resultatet.
Samtyckeskravet innefattar att både uppgiftslämnare och undersökningsdeltagare ska ge sitt
samtycke till studien. All relevant information fanns i frågeformuläret samt i följebrevet och genom att fylla i detta godkände respondenterna sitt samtycke.
Konfidentialitetskravet innebär att inte någon utomstående person på något sätt kan ta del av
uppgifterna som deltagare lämnat, vilket är särskilt viktigt vid frågor av känslig karaktär. Det ska vara praktiskt omöjligt att identifiera de personer som har deltagit i studien. Eftersom respondenterna tilldelades en kod när de fyllde i frågeformuläret anser författaren att risken är minimal att svaren kan härledas till enskilda individer.
Nyttjandekravet betyder att de uppgifter som har samlats in för forskningsändamål inte får
användas för andra ändamål än vad som har angivits. Då denna undersökning innehöll ett frågeformulär utvecklat av en nordisk forskargrupp ville dessa ta del av insamlad data för att bygga upp en referensdatabas. Respondenterna har inte informerats om detta, vilket kan anses vara en brist i informationskravet till respondenterna från författaren. Dock kan de inte på något sätt identifiera vilka de enskilda respondenterna är då de endast har fått ta del av de olika poängen för varje enskild fråga.
5.12. Framtida studier
Ett område att studera vidare skulle kunna vara hur väl införandet av de nya ärendetyperna implementeras inom NLL i avvikelsehanteringssystem, Synergi, under hösten 2012. Medför det en förenkling för den enskilde rapportören och medarbetaren att använda samma avvikelsehanteringssystem för alla typer av avvikelser/händelser? Skapas en lärandeprocess utifrån inträffade händelser? Blir det ett tydliggörande kring kostnaderna för säkerhetsrelaterade händelser? Det hade även varit av intresse att göra en mer omfattande studie i vilken fler medarbetare deltar för att på så sätt lättare kunna generalisera resultaten till hela populationen.