I följande kapitel presenteras reflektioner och diskussioner kring studiens resultat och slutsatser, i relation till det teoretiska ramverket samt tidigare forskning. Kapitlet avslutas med ett avsnitt om förslag till framtida studier i ämnet.
Weicks teori är i grunden anpassad för att förstå meningsskapandet i en organisation där förändringar sker. Vår ansats var att använda teorin utifrån tanken att staden ses som en enhet eller motsvarighet till en organisation. Invånarna och andra aktörer motsvarar medlemmarna och aktörerna LKAB samt Kiruna kommun motsvarar ledningen i organisationen.
Genom att komplettera Weicks teori med ytterligare perspektiv visar vårt resultat att makt har en betydelse för det individuella meningsskapandet. Då LKAB och Kiruna har en tydlig relation och en stark anknytning till varandra antog vi att det fanns en maktrelation dem emellan. Vi ville vi undersöka hur maktrelationen uppfattas av invånarna samt hur det påverkar meningsskapandet. Vidare ville vi studera om invånarna upplever att de två aktörerna tar hänsyn till deras behov samt hur de uppfattar sin möjlighet att delta och påverka de beslut som tas i processen. Vårt resultat visar att information, kunskap och känsla av kontroll är viktiga komponenter i informanternas meningsskapande. Vi ser att Foucaults (1971) perspektiv på makt och diskurs i det avseendet går att knyta till vår studie, vilket visar att makt är en viktig aspekt att ta hänsyn till i meningsskapandeprocessen. Det blir tydligt att hur de ledande aktörerna förvaltar sin roll och hur de förmedlar visioner och strategier, påverkar informanternas meningsskapande.
Vi hade förväntat oss ett större intresse och engagemang i stadsomvandlingsprocessen bland informanterna. Vi tror att bristen på engagemang beror på att informanterna känner en uppgivenhet inför det faktum att flytten måste ske om Kiruna ska kunna leva vidare. Vi tror också att det kommer sig av den bristfälliga informationen, då det har försvårat för
Den genom historien starka relationen och det ömsesidiga beroendet mellan gruvan och staden, förklarar den acceptans som uppstår inför stadsflytten. Kopplat till Walls (2011) studie, ser vi att resonemanget kring platsanknytning även kan ha relevans för hur invånarna i Kiruna uppfattar stadsomvandlingen. Den tydligt starka platsbundenheten som invånarna har till staden, medför ett mer kollektivt tankesätt. Inför den nya situationen skapar individer mening i stadsflytten utifrån ett kollektivt helhetsperspektiv, snarare än att enbart se förändringen ur ett individuellt perspektiv. Studiens resultat visar, i likhet med Nilssons (2009) studie, att ideologin som formar stadens identitet består av den starka relation som finns mellan LKAB och Kiruna. Vi ser att dessa omständigheter har betydelse för hur informanternas meningsskapande kommer till uttryck.
Under studiens gång har vi reflekterat över informanternas förhållningssätt till stadsomvandlingen. Trots att det finns en del negativa och upprörda åsikter, finns det ändå en acceptans med förhoppningar och en tro på att stadsomvandlingen kommer leda till något bra, till och med något bättre. Med tanke på hur omfattande stadsomvandlingen är och hur många som blir påverkade av den, hade vi förväntat oss en mer kritisk inställning till stadsflytten. Med hjälp av det teoretiska ramverk studien grundar sig på, samt den tidigare forskning som används i studien, har vi dock fått förståelse för informanternas ställningstagande samt hur de skapar mening i situationen.
8. 1 Förslag till vidare forskning
I vidare forskning hade det varit intressant att i just detta ämne, stadsomvandlingen, göra en longitudinell studie för att se om upplevelserna har förändrats över tid. En jämförande studie mellan de två orterna i Malmfälten, som i detta nu genomgår en stadsomvandling, hade kunnat undersöka om upplevelserna hos invånarna i respektive stad delas med den andra. I urvalet av informanter hade en spridning mellan exempelvis kön, ålder och klass, kunnat utmynna i en annan aspekt av jämförande studie, med syfte att observera om det finns några skillnader i attityder och upplevelser. Andra intressanta teorier som kan appliceras på en undersökning om stadsomvandlingen i Kiruna, är teorier om genus, generation och klass.
Referenser
Balogun, J., & Johnson, G. (2005). From Intended Strategies to Unintended Outcomes: The Impact of Change Recipient Sensemaking. Organization Studies, 26, 1573 - 1601.
Bryman, A. (2016). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber AB.
Cederblad, J. (2020, 13 januari). LKAB och kommunen i storbråk om Kiruna-flytten. Ny Teknik. Hämtad från https://www.nyteknik.se/samhalle/lkab-och-kommunen-i-storbrak-om- kiruna-flytten-6983826
Datainspektionen. (2020). Dataskyddsförordningen. Hämtad 2020-11-20, från https://www.datainspektionen.se/lagar--regler/dataskyddsforordningen/
Ericson, T. (1999). Meningsskapande i förändringsprocesser-strategiarbete i ett universitetssjukhus. Kommunal ekonomi och politik, 3(1), 51-66.
Falck, S & Snickars, F. (2017). Samhällsekonomisk analys av gruvnäringens betydelse för Kiruna. Researchgate. Hämtad 2020-11-17 från
https://www.researchgate.net/publication/335167493_Samhallsekonomisk_analys_av_gruvna ringens_betydelse_for_Kiruna
Foucault, M. (2008). Diskursernas kamp. Eslöv: Brutus Östlings bokförlag Symposion Foucault, M. (1971). Orders of discourse. Social Science Information, 10(2), 7–30. Hämtad 2020-11-01, från https://journals.sagepub.com/doi/pdf/10.1177/053901847101000201
Gioia, D, & Kumar Chittipeddi. (1991). Sensemaking and Sensegiving in Strategic Change Initiation. Strategic Management Journal, 12(6), 433-448.
Kiruna kommun. (2020). Geografi. Hämtad 2020-11-17 från https://kiruna.se/kommun-- demokrati/kommunfakta/geografi.html
Kiruna kommun. (2020). Tidslinje. Hämtad 2020-09-17, från
https://www.kiruna.se/stadsomvandling/besokare/bakgrund/tidslinje/
Kiruna kommun. (2020). Så påverkas Kiruna. Hämtad 2020-11-17 från
https://kiruna.se/stadsomvandling/startsida/besokare/bakgrund/gruvbrytning/sa-paverkas- kiruna.html
Kiruna kommun. (2020). Vem ansvarar för vad. Hämtad 2020-11-17 från
https://kiruna.se/stadsomvandling/startsida/besokare/bakgrund/vem-ansvarar-for-vad.html
LKAB. (2020). Bokslutskommuniké 2019: Starkt resultat på osäker marknad. Hämtad 2020- 11-13 från https://www.lkab.com/sv/nyhetsrum/pressmeddelanden/bokslutskommunike- 2019-starkt-resultat-pa-osaker-marknad/
LKAB. (2017). Bryta. Hämtad 2020-11-13 från https://www.lkab.com/sv/om-lkab/fran- gruva-till-hamn/bryta/
LKAB. (2017). Det börjar med järnet. Hämtad 2020-11-13 från
LKAB. (2018). Gruvans takt styr markens rörelser. Hämtad 2020-11-17 från
https://samhallsomvandling.lkab.com/sv/om-samhallsomvandlingen/gruvans-takt-styr- markens-rorelser/
LKAB. (2020). LKAB betalar. Hämtad 2020-11-17 från
https://samhallsomvandling.lkab.com/sv/om-samhallsomvandlingen/en-positiv-kraft-i- samhallet/LKAB-betalar/
LKAB. (2020). LKAB i korthet. Hämtad 2020-11-13 från https://www.lkab.com/sv/om- lkab/lkab-i-korthet/
LKAB. (2019). Minnena lever kvar. Hämtad 2020-11-17 från
https://samhallsomvandling.lkab.com/sv/kiruna/vi-flyttar-en-stad/minnena-lever-kvar/
LKAB. (2020). Tydligare gräns för samhällsomvandlingen i Kiruna. Hämtad 2020-09-17, från https://www.lkab.com/sv/nyhetsrum/pressmeddelanden/tydligare-grans-for-
samhallsomvandlingen-i-kiruna/?aid=16447
LKAB. (2020). Vi flyttar en stad. Hämtad 2020-11-17 från
https://samhallsomvandling.lkab.com/sv/kiruna/vi-flyttar-en-stad/
MyNewsDesk. (2004). Kiruna måste flyttas. Hämtad 2020-11-17 från
https://www.mynewsdesk.com/se/kiruna_kommun/pressreleases/kiruna-maaste-flyttas-91664
Nilsson, B. (2009). Kiruna: staden som ideologi. (1. uppl.) Umeå: Borea Norrbottens museum. (u.å). Bolagsområdet, Kiruna. Hämtad 2020-11-17 från
https://norrbottensmuseum.se/kulturmiljoe/bebyggelse/kulturhistoriska-byggnader/kiruna- kommun/bolagsomraadet-kiruna.aspx
Norrbottens museum. (u.å). Hjalmar Lundbohmsgården, Kiruna. Hämtad 2020-11-17 från
https://norrbottensmuseum.se/kulturmiljoe/bebyggelse/kulturhistoriska-byggnader/kiruna- kommun/hjalmar-lundbohmsgaarden-kiruna.aspx
Norrbottens museum. (u.å). Järnvägsområdet, Kiruna. Hämtad 2020-11-17 från
https://norrbottensmuseum.se/kulturmiljoe/bebyggelse/kulturhistoriska-byggnader/kiruna- kommun/jaernvaegsomraadet-kiruna.aspx
Norrbottens museum. (u.å). Kiruna stadsplan. Hämtad 2020-11-17 från
https://norrbottensmuseum.se/kulturmiljoe/bebyggelse/kulturhistoriska-byggnader/kiruna- kommun/kiruna-stadsplan.aspx
Regionfakta. (2019). Kommunens 15 största arbetsgivare. Hämtad 2020-11-13 från
https://www.regionfakta.com/norrbottens-lan/norrbottens-lan/kiruna/arbete1/kommunens-15- storsta-arbetsgivare/
Sjöholm, G. (2020, 8 juni). Efter storbråket - LKAB och Kiruna kommun förhandlar igen. Ny Teknik. Hämtad från https://www.nyteknik.se/samhalle/efter-storbraket-lkab-och-kiruna- kommun-forhandlar-igen-6996770
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer. Hämtad 2020-11-21, från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Wall, E. (2011). Structure of meaning and sense‐making of risk: An operationalisation of sense‐making tested by grouping individuals according to their structure of meaning. Journal of Risk Research., 14(6), 735-755.
Weick, K. (1995). Sensemaking in organizations. Thousand Oaks, Calif.: Sage
Bilaga – intervjuguide
Först gavs en kort presentation om studiens och intervjuns syfte. Vidare informerade vi om de etiska aspekterna (informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet) samt bad om tillåtelse att spela in samtalet.
Bakgrundsfrågor:
· Vad har du för sysselsättning?
o Berörs din arbetsplats av stadsomvandlingen på något sätt? o Om ja: Hur upplever du det?
· Hur länge har du bott i Kiruna?
o Om inflyttad till staden: Varför valde du att flytta dit? · Hur ser din boendesituation ut idag?
o Berörs din boendesituation av stadsomvandlingen? o Om ja: I så fall hur?
o Upplever du att den kommer bli bättre eller sämre?
Tillgång till information:
· Hur har du fått information angående din flytt? · Har du fått tillräcklig med information?
· Har informationen varit tydlig angående tidsplan, område, ekonomi? · Upplever du att du saknat någon information?
· Upplever du att informationen stämmer överens med dina förväntningar, av hur processen går/gått till?
· Hur har kontakten med berörda instanser varit (LKAB, kommunala bostadsbolaget)?
Sensemaking
· Hur tycker du att stadsomvandlingen har fungerat än så länge, upplever du att det har blivit som du föreställt dig?
o Om ja: på vilket sätt? o Om nej: på vilket sätt?
· Hur upplever du att informationen om stadsomvandlingen har förmedlats?
· Anser du att informationen angående hur processen kommer genomföras varit tillräcklig och tydlig?
· Upplever du att du saknat någon information?
· Har du varit i kontakt med någon av de ansvariga (kommunen eller LKAB) angående stadsomvandlingen?
o I så fall hur upplever du att kontakten fungerat, fick du svar på de frågor du hade?
· Vet du var du kan söka information angående stadsomvandlingen?
· Stämmer informationen överens med det du uppfattat/upplever angående stadsomvandlingen?
· Tror du att dina upplevelser delas av andra?
· Pratar eller diskuterar du om stadsomvandlingen med andra? o Om ja: Vad brukar de handla om?
o Om nej: Varför inte?
· Vilka fördelar eller möjligheter ser du med stadsomvandlingen i Kiruna? · Vilka nackdelar/hinder/problem ser du med stadsomvandlingen?
Maktrelationer och delaktighet
· Hur upplever du att samarbetet mellan LKAB och kommunen varit? Har det fungerat bra?
· Har du förtroende för LKAB och kommunen och deras arbete med stadsomvandlingen?
· Upplever du att de beslut som fattas angående stadsomvandlingen, tar hänsyn till invånarna och era behov?
· Upplever du att du har möjlighet att påverka de beslut som tas? o Om ja: På vilket sätt?
o Om nej: Varför inte? Hur kommer det sig att du upplever det på det sättet? · Skulle du vilja vara mer delaktig?
· Hur ser du på staden Kiruna i framtiden? · Tror du att du kommer bo kvar?