Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Sociologi
“Där jag är, där jag har mina saker och mitt hjärta -
där bor jag”
En kvalitativ studie om den pågående stadsomvandlingen i Kiruna. Om individers meningsskapande i en otydlig och osäker situation.
Sociologi, kandidatkurs inriktning organisation och arbetsliv, 30 högskolepoäng Självständigt arbete, 15 hp
HT 2020
Författare: Carolina Poromaa & Jessika Johansson Handledare: Carina Green
Förord
Vi vill tacka alla som har varit en del av det här arbetet. Ett varmt tack till våra informanter som med sina berättelser har gjort den här studien möjlig att genomföra. Vi vill även tacka vår handledare Carina Green och våra kurskamrater som stöttat och väglett oss under arbetets gång. Ytterligare ett stort tack till Malena för dina tankar och goda råd i skrivprocessen.
Örebro/Karlstad, december 2020 Jessika Johansson & Carolina Poromaa
Örebro University
Institution of humanities, education and social sciences Sociology, advanced course, 30 hp Essay, 15 hp, fall 2020
Title: Där jag är, där jag har mina saker och mitt hjärta - där bor jag Authors: Carolina Poromaa & Jessika Johansson
Abstract
In Kiruna, a city transformation is taking place as a result of the mining company LKAB's iron ore mining. As the mining goes deeper, the city is affected above ground. The central parts of the city and 33% of the population will, according to the prognosis, be directly affected by the forthcoming urban transformation. The aim of the study is to reach an increased understanding of how individuals who are affected in different ways by urban transformation experience and create meaning in a new situation. The study also aims to investigate whether power dimensions have an impact on sensemaking and how it manifests itself. Furthermore, the study aims to investigate whether it is possible to find any common opinions in the creation of meaning despite the different individual backgrounds and experiences. The study’s results are based on qualitative semi-structured interviews with individuals who are in some way affected by urban transformation. The theoretical framework of the study is based primarily on Weick's theory of sensemaking and then supplemented by a perspective of power since there is a lack of this in Weick's theory usually ignores it. The study also takes into account Gidden's concept of trust and ontological security to be used in the analysis of the study's results. The results of the study show that there are a number of factors that affect an individual's sensemaking. Some of the factors that are important for sensemaking are access to information, the possibility of participation and power in relation to the sense of control.
Sammanfattning
I Kiruna sker en stadsomvandling till följd av gruvföretaget LKABs malmbrytning. En malmkropp lutar in under staden och i takt med att brytningen går djupare påverkas staden ovan jord. Stadens centrala delar och 33 procent av befolkningen kommer enligt prognosen direkt påverkas av den kommande stadsomvandlingen. Syftet med studien är att nå en ökad förståelse för hur individer som på olika sätt berörs av stadsomvandlingen upplever och skapar mening i en för dem ny situation. Studien syftar även till att undersöka om maktdimensioner har någon inverkan på meningsskapande och hur det i så fall yttrar sig. Vidare syftar studien till att undersöka om det går att finna några gemensamma uppfattningar i meningsskapandet trots individernas olika upplevelser och erfarenheter. Studiens resultat baseras på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med individer som på något sätt påverkas av stadsomvandlingen. Studiens teoretiska ramverk utgår främst från Weicks teori om meningsskapande och kompletteras med ett maktperspektiv då teorin vanligtvis bortser från det. Studien tar också hänsyn till Giddens begrepp tillit och ontologisk trygghet vilka används för att analysera studiens resultat. Resultatet av studien visar att det finns ett antal omständigheter som påverkar en individs meningsskapande. Några av omständigheterna som har betydelse för meningsskapandet är tillgången till information, möjligheten till delaktighet samt makt i relation till känslan av kontroll.
Innehållsförteckning
1. Inledning………1
1. 1 Syfte & frågeställningar………...2
1. 2 Begreppsdefinition………...2 1. 3 Disposition………...3 1. 4 Avgränsningar……….…….3 2. Bakgrund………...4 2 .1 LKAB………...4 2. 2 Kiruna………...4 2. 3 Stadsomvandlingen………...5 3. Tidigare forskning………6
3. 1 Kiruna - staden som ideologi………...6
3. 2 Meningsskapande utifrån olika perspektiv………..7
3. 3 Reflektioner av tidigare forskning och vårt bidrag….……….…8
4. Teori………...9
4. 1 Meningsskapande……….9
4. 1.1 Meningsskapandets sju egenskaper…….……….9
4. 2 Makt………...11
4. 3 Sambandet mellan tillit och ontologisk trygghet………12
4. 4 Motivering av teorival………13
5. Metod………...13
5. 1 Kvalitativ metod……….13
5. 2 Urval………..14
5. 3 Tillvägagångssätt och genomförande……….15
5. 4 Databearbetning……….15
5. 5 Tillförlitlighet och äkthet………16
5. 6 Etiska överväganden………..17
6. Analys och resultat………..17
6. 1 Identitet och medskapande……….………..…..17
6. 2 Information och känsla av kontroll……….19
6. 3 Brist på tydlighet skapar oro………..21
6. 4 Tillit………...………22
6. 6 Känslouttryck och försvarsmekanism………24
6. 7 Framtidsvisioner………25
7. Slutsatser………..26
8. Diskussion………28
8. 1 Förslag till vidare forskning…..……….…………29
Referenslista………...30 Bilaga
1. Inledning
Kiruna är till ytan Sveriges största kommun, med 18 000 invånare i centralorten och ca 5000 invånare i byar runt om i Kiruna kommun (Kiruna kommun, 2020). I Kiruna finns en av världens största underjordsgruvor för järnmalmsbrytning. Gruvbolaget Loussavaara- Kiirunavaara AB (LKAB) har i över 100 år brutit och förädlat järnmalm till stålindustrin runt om i världen från gruvan i Kiruna.
År 2004 släpper Kiruna kommun ett pressmeddelande i vilket man uppger att stora delar av centrum måste flyttas inom de kommande 30 åren. Orsaken är en prognos från LKAB som visar att sprickor och markdeformationer kommer att påverka stadens kärna (MyNewsdesk, 2020). Flytten innebär inte bara en geografisk omlokalisering utan också en flytt av fysiska byggnader och annan värdefull byggnation (Kiruna kommun, 2020). Den 8 september 2020 presenterar Kiruna kommun nya uppgifter om att gränsen för påverkansområdet som drogs 2004 har förändrats baserat på ny kunskap om markdeformationer. Flera byggnader befinner sig inte längre inom påverkansområdet och kommer inte påverkas av gruvbrytningen före 2035 medan andra numera hamnar inom gränsdragningen (Kiruna kommun, 2020). Flertalet aktörer är involverade i stadsomvandlingen och dess genomförande, men det är Kiruna kommun och LKAB som finansierar projektet och står för de slutgiltiga beslut som tas i processen.
För att få en uppfattning av, och förståelse för, varför stadsomvandling i Kiruna genomförs behöver man förstå vad Kiruna och LKAB betyder för varandra samt hur starkt sammanlänkade de är. Kartan över Kiruna har förändrats över tid i takt med malmbrytningen och mot bakgrund av de nya uppgifterna om gränsdragningen, väcktes intresset för att forma en studie rörande stadsomvandlingen. Denna kvalitativa studie utgår från ett sociologiskt perspektiv och ämnar ge insikt i hur invånare som på olika sätt berörs av stadsomvandlingen kan skapa mening i den omfattande förändringen. Det är också av intresse att belysa hur de ledande aktörernas förfarande i den pågående stadsomvandlingen påverkar meningsskapandet för individen, samt hur det då kan komma till uttryck.
1. 1 Syfte och frågeställningar
Studiens syfte är att undersöka hur stadsomvandlingen i Kiruna upplevs av individer som på olika sätt berörs, samt hur de skapar mening i den. Individer kan exempelvis beröras genom förändrade bostadsförhållanden eller genom att arbetsplatsen påverkas av stadsomvandlingen. Studien syftar även till att undersöka om maktdimensioner har någon inverkan på Kirunabornas meningsskapande och hur det i så fall yttrar sig.
- Vad påverkar individers meningsskapande i stadsomvandlingen som pågår i Kiruna och hur kommer det till uttryck?
- Vilka maktdimensioner påverkar individers meningsskapande?
- Upplever individerna någon känsla av oro eller osäkerhet i samband med stadsflytten?
1. 2 Begreppsdefinition
I studien används begreppet ’stadsomvandling’ i enlighet med hur både LKAB och Kiruna kommun definierar fenomenet. Vi har valt att använda variationer av begreppet, som exempelvis stadsflytt, flytt av staden, för att få variation i texten.
Begreppet ’mening och meningsskapande’ förstås och används i studien utifrån Weicks teori om sensemaking. Teorin förklarar hur människor skapar mening i förändringar och nya situationer genom social interaktion utifrån individens erfarenheter och bakgrund. I den löpande texten används fortsättningsvis begreppet sensemaking med den svenska översättningen meningsskapande.
’Diskurs’ innebär att den verklighet som individer upplever är konstruerad med hjälp av språket. I studien används begreppet utifrån Foucault som menar att strukturer, normer och maktförhållanden i samhället inverkar på diskursen. Den rådande diskursen påverkar tillgången till kunskap vilket blir en väsentlig del i vad som är avgörande för den uppfattning människor har om sin omvärld.
‘Ontologisk trygghet’ är en slags trygghet som innebär att man litar på samhället och dess strukturer. Det framkallar en känsla av att det finns en kontinuitet och ordning i händelser. Grundläggande för ontologisk trygghet är ’tillit’, vilket är en känsla av att människor och ting är pålitliga.
1. 3 Disposition
I kapitel 2 presenteras en fördjupad bakgrund om Kiruna, LKAB och stadsomvandlingen. I kapitel 3 redogörs för tidigare forskning utifrån artiklar och böcker rörande Kiruna och stadsomvandlingen, samt forskning utifrån det teoretiska ramverk som är relevant för denna studie. Vidare presenteras studiens teoretiska referensram och de begrepp som används för att analysera empirin i kapitel 4. Kapitel 5 beskriver metodval och tillvägagångssätt för studien. Kapitel 6 redogör för resultat och analys av den data som samlats in. I kapitel 7 besvaras studiens frågeställningar och presenterar en sammanfattande slutsats av studiens analys. I kapitel 8 redovisas en avslutande diskussion samt förslag till vidare forskning.
1. 4 Avgränsningar
Valet av informanter har baserats på individer som på något sätt berörs av stadsomvandlingen oberoende av hur de berörs. En kategorisering av hur individer påverkas är inte relevant för denna studie då den ämnar belysa hur individer generellt upplever och skapar mening i en förändring. Urvalet hade kunnat avgränsas och studerats ur ett mer jämförande perspektiv mellan olika typer av förhållanden som exempelvis olika boendesituationer eller ett genus-, klass- eller generationsperspektiv. Studien avgränsas geografiskt till Kiruna och kommer således inte att jämföras med liknande stadsomvandlingar. Det teoretiska ramverket grundar sig i studiens syfte och frågeställningar. För att nå en ökad förståelse för hur individer upplever en för dom ny situation i och med stadsomvandlingen som pågår, var Weicks teori om meningsskapande lämplig att använda.
2. Bakgrund
Kapitlet avser att ge en kort bakgrund och beskrivning av gruvföretaget LKAB och staden Kiruna samt bakgrunden till varför stadsomvandlingen genomförs. Kapitlet ämnar ge en uppfattning om den ömsesidiga relationen mellan Kiruna och LKAB.
2. 1 LKAB
LKAB är en statsägd koncern som är tätt sammanknuten med Kiruna kommun och dess befolkning (LKAB, 2020). LKAB:s gruvverksamhet finns i huvudsak i Kiruna, Malmberget och Svappavaara och järnmalmen bryts både ovan och under jord vilket resulterar i flera miljoner ton råmalm varje år. Året 2019 gjorde LKAB ett resultat på 10,2 miljarder kronor, det innebar en utdelning på 6,1 miljarder kronor till den svenska statskassan. Totalt har koncernen 4 300 anställda i flera länder vilket innefattar verksamheter som tågtransport, borrsystem och fastighetsbolag (LKAB, 2020). Under 2019 var LKAB den näst största arbetsgivaren i Kiruna kommun med sina 2 175 anställda, men inräknat dotterbolag och underentreprenörer, är siffran högre och koncernen utgör då den största arbetsgivaren i Kiruna kommun (Regionfakta 2020). I en samhällsekonomisk analys beställd av LKAB som utfördes 2017, poängteras att gruvindustrin inte kan ses som en isolerad verksamhet då en rad andra branscher och verksamheter direkt och indirekt kan kopplas till gruvnäringen (Falck & Snickars, 2017). En scenarioanalys av en eventuell nedläggning av gruvan under 2020-talet, visar på stora effekter nationellt i förlorad utdelning och skatteintäkter. Regionalt sker effekten genom markant avbefolkning, minskad sysselsättningsgrad och ett produktivitetsbortfall i Kiruna på 123 miljarder kronor under perioden 2020-2030 (ibid, s. 37-38, 46).
2. 2 Kiruna
I och med industriella satsningar startar etableringen av Kiruna runt 1900-talet. Stadsbildningen av Kiruna var vid den här tiden avgörande för att kunna realisera malmbrytningen. LKAB satsade på att bygga upp ett attraktivt samhälle och LKAB:s förste disponent Hjalmar Lundbohm var den mest drivande i etableringen, hans kontakter med bland annat arkitekter och konstnärer har också präglat utformningen av samhället. Tre områden etablerades 1904 mellan bergen Luossavaara och Kirunavaara – Bolagsområdet, Stadsplanen och Järnvägsområdet.
Det byggdes här både arkitektritade tjänstemannabostäder och arbetarbostäder. Även Statens Järnvägar (SJ) hade stor del i uppbyggnaden av Kiruna i och med etableringen av Malmbanan vilket resulterat i Sveriges största SJ-bebyggelse med verkstäder, hotell, arbetarbostäder och järnvägsstation. LKAB var också delaktig i uppbyggandet av skolväsendet, sjukhus och brandstation och när Kiruna blev egen församling bekostades även kyrkobyggnaden av LKAB (Norrbottens museum, 2020).
Kiruna byggdes med en nedtonad samhällshierarki utan att bolagskontor och liknande utmärkte stadsbilden, det har inte funnits något centralt torg utan istället flera mindre samlingsplatser. Området Stadsplanen blev organiskt utformad för att följa terrängen vilket frångick det mer vanliga rutnätet som återfinns i många andra städer. År 1948 får Kiruna stadsrättigheter och de tre områdena slås ihop till en administrativ enhet och under 40-talet sker en expansion utanför de första etablerade områdena. På grund av Kirunas nya status rivs stora delar av samhället då man vill att staden ska bli mer stadsmässig, men fortfarande härrör många av byggnaderna från 1920-talet (Norrbottens museum, 2020).
2. 3 Stadsomvandlingen
Sedan 2004 har det funnits planer på att omlokalisera Kirunas centrum som en följd av malmbrytningen som utförs av gruvbolaget LKAB i området. Kiruna kommun uppger att det handlar om stadens centrala delar samt 33% av befolkningen i Kiruna som direkt kommer att påverkas av den kommande stadsomvandlingen (Kiruna kommun, 2020). På grund av förändrade markförhållanden presenteras i september 2020 en reviderad gränsdragning för påverkansområdet vilket förändrar ursprungsplanen som upprättades 2004 (LKAB, 2020). Det är inte första gången Kirunaborna behöver flytta på sig på grund av gruvbrytningen, redan på 1950-talet fick en del av sjön Loussajärvi tömmas på vatten till förmån för fortsatt gruvbrytning (Kiruna kommun, 2020).
Flertalet företag, 3000 bostäder samt offentliga byggnader berörs av förändringen och 6000 personer måste flytta från sina nuvarande bostäder på grund av stadsomvandlingen. Flera byggnader anses ha ett stort kulturhistoriskt värde och bland annat berörs kyrkan, stadshuset och Hjalmar Lundbohmsgården av flytten. LKAB bekostar flytten för 37 av 39 värdefulla byggnader och flytten i sin helhet är planerad att vara genomförd år 2035 (LKAB, 2020). Kiruna kommun ansvarar för detaljplanen och genom avtal med LKAB regleras den ersättning som LKAB ska betala för nya bostäder, affärsverksamheter och infrastruktur (Kiruna kommun,
2020). Stadsomvandlingen i Kiruna löper parallellt med den samhällsomvandling som sker i Malmberget och hittills har LKAB betalat ut drygt 11 miljarder kronor och har avsatt ytterligare 17 miljarder för de båda projekten (LKAB, 2020).
I början av året 2020 befinner sig Kiruna kommun och LKAB i konflikt gällande vissa detaljplaner som rör stadsflytten. Kommunen menar att planerna för etapperna saknar helhetsbild och anser att det inverkar negativt på befolkningsflödet och godkänner därför inte detaljplaner som gäller för ett antal områden. LKAB å sin sida menar att om inte stadsflytten kan fortgå måste gruvan stängas. Efter vidare förhandlingar under sommaren 2020 kommer de båda parterna överens om hur de ska fortsatta arbetet med stadsflytten (Sjöholm, 2020, 8 juni).
3. Tidigare forskning
I detta kapitel presenteras tidigare forskning som gjorts beträffande stadsomvandlingen och staden Kiruna samt forskning kring begreppet sensemaking. Viss forskning utgår från att komplettera Weicks teori med andra aspekter som inverkar på meningsskapande. Den mesta forskningen utgår dock från meningsskapande inom organisation och organisationsförändring. Den forskning som presenteras i kapitlet innefattar perspektiv som vi anser vara relevanta för vår studie.
3. 1 Kiruna - staden som ideologi
Nilsson (2009) har i sin studie använt sig av ideologi som analytisk ingång. Studiens syfte är att synliggöra kollektiva och semikollektiva föreställningar om staden, vilka kommer till uttryck i officiella dokument och individuella yttranden. Det kan exempelvis vara föreställningar om vad som kännetecknar Kiruna och dess invånare samt vilken betydelsekön, klass och etnicitet har för representationen av staden. Genom begreppet ideologi avser Nilsson (2009) att visa hur meningsskapandet är kopplat till makt och dominans (Nilsson, 2009, s. 11). Utifrån ett ideologiskt maktperspektiv undersöker Nilsson (2009) vilka som inkluderas respektive exkluderas i föreställningarna om staden och dess invånare. Nilsson (2009) menar att ideologier producerar sanningar genom att få en viss kunskap och vissa föreställningar att framstå som naturliga och självklara i ett specifikt sammanhang. Enligt Nilsson (2009) ses ideologi som det mest centrala för en stads identitet och menar att ideologin gör staden igenkännbar för invånarna och ger dem möjlighet att knyta an och utveckla en platskänsla (Nilsson, 2009, s. 12-13).
I studien visar Nilsson (2009) att Kirunas identitet uppfattas olika av invånarna samt att det råder skilda meningar om vad som är gemensamt och förenande. Vidare synliggörs och diskuteras ideologiska strategier och deras effekter. Strategierna kan ha en institutionell grund med kollektiva föreställningar och värderingar, men tillämpas inte alltid medvetet eller avsiktligt (Nilsson, 2009, s. 15-16).
3. 2 Meningsskapande utifrån olika perspektiv
Wall (2011) utvecklar Weicks teori om meningsskapande genom ett resonemang kring hur människor skapar mening i relation till risker. Wall (2011) fokuserar i sin studie på meningsstrukturer snarare än meningsskapandets process. Wall (2011) menar att meningsstrukturer består egna erfarenheter, värderingar, platsanknytning samt social skiktning. Meningsstrukturens fyra delar är av betydande vikt för människors riskförståelse. Weicks teori fokuserar främst på en individuell erfarenhetsbaserad meningsskapandeprocess, medan Wall (2011) riktar in sig på meningsskapandestrukturer och hur individens meningsskapande påverkas och formas utifrån platsbundenhet (Wall, 2011, s. 735-736).
Wall (2011) visar i sin forskning att graden av platsbundenhet inverkar på om individer tenderar att skapa mening ur ett kollektivt eller individuellt perspektiv i relation till risker. Wall (2011) menar att individer som är lokalt rotade i större utsträckning lutar åt att tänka kollektivt (jfr Wall, 2011, s. 745-749). Wall menar att hur individer skapar mening utifrån risker kan bestämmas av existerande normer i den absoluta sociala närheten. Vidare menar Wall att riskförståelsen är platsbunden och definieras utifrån gemensamma uppfattningar i ett specifik socialt sammanhang (Wall, 2011, s. 738).
Forskning gällande meningsskapande rör i stor utsträckning organisation och organisationsförändring. Ericson (1999) tar upp svårigheten med att implementera nya strategier i organisationer och visar hur bristande kommunikation kan leda till olika syn på förändring. Meningsskapandet blir istället ett motstånd till förändringen trots befintliga visioner om förändringens innebörd. Gioia och Chittipeddi (1991) tar upp ledarens roll i en strategisk förändringsprocess. Vanligtvis har ledaren det primära ansvaret för att fastställa och verkställa förändringens riktning och planer, men i studien framträder en annan syn på ledarens roll. Ledaren kan genom sin roll skapa mening för andra individer och berättiga för de förändringar som ska ske.
För att individer ska kunna skapa mening som stämmer överens med den vision organisationen har, behöver ledningen också förmedla vilken meningen förändringen har. Gioia och Chittipeddi (1991) menar att ledningen genom meningsgivande underlättar för meningsskapande i förändringsprocesser.
Balogun och Johnson (2005) visar sin studie i likhet med Ericson (1999), att individer tolkar och tar emot nya idéer på olika sätt. Beroende på hur den sociala interaktionen utspelar sig, kan oanade konsekvenser uppstå trots planerade strategier för förändringar. Informell kommunikation såsom rykten och skvaller, påverkar meningsskapandeprocessen. Individer skapar en alternativ förståelse för förändring om det uppstår brister då förändringen förmedlas.
3. 3 Reflektioner om tidigare forskning och vårt bidrag
Den forskning vi valt att presentera breddar vår studies teoretiska ramverk. Weick (1995) fokuserar på meningsskapande men teorin har utvecklats till att också inbegripa meningsgivande. Vi vill genom att inkludera olika perspektiv på meningsskapande, utveckla och förstå hur olika aktörers kommunikativa handlande påverkar enskilda individers meningsskapande i förändringar. Den genomgripande förändring som stadsomvandlingen innebär menar vi kan kopplas till Walls resonemang om risk och platsbundenhet, vilket vi ser kan ha betydelse för meningsskapandet.
Den forskning som finns om Kiruna och stadsomvandlingen är begränsad och inte så omfattande utifrån sociologiska perspektiv. Tidigare forskning fokuserar bland annat på genusvetenskap, geologi samt säkerhet och arbetsrelaterade ämnen kopplade till gruvverksamheten och gruvbolaget LKAB. Vår ansats är att med denna studie bidra till att bredda forskningsområdet utifrån ett sociologiskt perspektiv.
4. Teori
I detta kapitel redovisas den teoretiska referensram som ligger till grund för studien. Inledningsvis presenteras Weicks teori om meningsskapande och meningsskapande-processens olika egenskaper. Vidare presenteras två kortare avsnitt om makt utifrån Foucault samt Giddens begrepp tillit och ontologisk trygghet. Kapitlet avslutas med en motivering av teorival samt hur dessa teorier kommer att tillämpas i analysen av studiens empiri.
4. 1 Meningsskapande
Meningsskapande handlar enligt Weick (1995, s. 4) om en process genom vilken individer bearbetar frågor eller händelser som upplevs som otydliga eller osäkra i specifika situationer. När individer utsätts för nya situationer vill de skapa förståelse för den. Individer tolkar kontinuerligt sin miljö och genom interaktion med andra konstrueras olika scenarier, vilka möjliggör att de kan förstå sin omvärld och agera kollektivt. Meningsskapande är något som ständigt pågår och är i grunden en social process (ibid, 1995, s.39). Meningsskapande påverkar inte bara den enskilda individen, utan sker intersubjektivt främst genom information och kommunikation vilket gör språket till det viktigaste verktyget (ibid, 1995, s. 39, 106f).
4. 1.1 Meningsskapandets sju egenskaper
Meningsskapande som teori skiljer sig från andra förklaringsmodeller genom att den kan förstås som en utvecklande uppsättning idéer med förklarande möjligheter, snarare än som en direkt kunskap. Weicks teori utgår från att individers meningsskapande formas genom tolkning och resulterar i individuell och kollektiv förståelse för en ny situation (Weick, 1995, s. 7, 17). Meningsskapande enligt Weick kan förstås som en process utifrån sju egenskaper;
1. Identitet
2. Retrospektivitet 3. Sociala relationer
4. Medskapande genom handling (kommunikativ) 5. Pågående
6. Signaler/ledtrådar 7. Rimlighet
Den första egenskapen utgår från att inget meningsskapande kan ske utan individen, samt att meningsskapande grundar sig i identitetskonstruktioner. Hur individen skapar mening i en viss kontext och situation, påverkas av hur individen identifierar sig och vill framstå i just den situationen. I interaktionen med andra kan individen omdefiniera både betydelsen av situationen och sin identitet i den givna situationen (Weick, 1995, s. 18–24).
Den andra egenskapen av meningsskapande innebär att meningsskapande först kan ske efter att något inträffat. Hur meningsskapandet formas genom retrospektivitet påverkas av den tid individen befinner sig i när den blickar bakåt. Det som sker i nuet inverkar på vad som tolkas som betydelsefullt i det tidigare skeendet (Weick, 1995, s. 24–26).
Den tredje egenskapen av meningsskapande beskriver en social process som endast kan ske genom interaktion samt individens uppfattning av sin omgivning. Teorin om meningsskapande beskriver inte interaktion som enbart dialog eller konversation mellan individer, utan menar att individers meningsskapande utifrån interaktion sker i verklig, föreställd eller underförstådd närvaro av andra (Weick, 1995, s. 39, 42).
Den fjärde egenskapen av meningsskapande är en aktiv process där individer utformar och påverkar sin egen omgivning. Genom handling blir individen medskapare och kan förändra situationen genom att handla eller att avstå från att handla på ett visst sätt i en given situation. Vad som ligger till grund för handlingen är individens erfarenheter och de förväntningar individen har på situationen (Weick, 1995, s. 30-31, 34, 36).
I den femte egenskapen förklaras meningsskapande som en ständigt pågående process utan början och slut, eftersom individer ständigt omges av ett informationsflöde och ständigt hamnar i nya situationer. Processen blir kontinuerlig då händelser som uppstått tidigare omformas som erfarenheter och används i meningsskapandet av liknande händelser i nuet (Weick, 1995, s. 43, 49).
Den sjätte egenskapen förklarar att ett för individen tidigare bekant skeende, kan omtolkas genom signaler eller ledtrådar som upptäcks genom att se tillbaka på ett flöde av händelser. Signaler/ledtrådar kan ses som detaljer eller enkla bekanta strukturer genom vilka individen kan utveckla en förståelse för det som sker, men vad i situationen som blir en ledtråd beror på den kontext som situationen utspelar sig i. Signaler kan också trigga igång handlingar som kan utveckla en större mening för individen.
Den som kontrollerar vilka signaler som ska anses viktiga besitter också makt i relation till andras meningsskapande i en given situation (Weick, 1995, s. 50-51).
Den sista egenskapen definieras som rimlighet. Meningsskapande formas inte av tillförlitlighet, istället skapas mening kring det som i situationen verkar mest rimligt. Händelser kan tolkas olika av olika individer och den kollektiva uppfattningen om vad som är den bästa lösningen på ett problem, utmynnar ofta av praktiska skäl, i den rimligaste lösningen snarare än den rätta (Weick, 1995, s. 55-61).
Tillsammans ger de sju egenskaperna en övergripande insikt i individers meningsskapande. Varje egenskapen kan analyseras självständigt och ses som en specifik del i en meningsskapandeprocess, men summan av egenskaperna skapar en större helhet vad gäller förståelse för teorin om meningsskapande.
4. 2 Makt
Foucault (2008 [1974], s. 206) vill se bortom tanken om att makt handlar om förbud, lagar och vem som innehar makt eller inte i samhället. Vidare menar Foucault att makt inte enbart innefattas av den juridiska och formella makten men att den allmänna synen på vad makt innebär generellt utgår från dessa faktorer. Makt är en central beståndsdel i varje social relation. Makt är något produktivt, som driver människan framåt och inte enbart ett uttryck för förtryck. Diskurser är i grunden, enligt Foucault en strukturell kraft som genom maktförhållanden begränsar människors tillgång till kunskap och därigenom påverkar hur människor uppfattar sin omvärld. Det finns både externa och interna krafter som påverkar den rådande diskursen, både gällande strukturer och maktförhållanden i samhället, men också bland mindre grupper där diskursen i sig är kontrollerande genom normer och interna regler (Foucault, 1971, s. 12). Foucault för ett resonemang om att det i alla samhällen pågår en ständig process som ordnar och kontrollerar diskurser genom särskilda procedurer. Strukturella påverkansfaktorer från samhället i stort inverkar på vilken diskurs som erkänns, görs gällande och tillåts. Utöver strukturella omständigheter, influerar även normer och värderingar i individers direkta sociala närhet vad som i diskurser accepteras och görs gällande i ett specifikt sammanhang. Processen resulterar i att makt och risker begränsas och genom processen hanteras också slumpmässiga händelser som uppstår.
Processen påverkar och blir avgörande för hur individer och samhällen uppfattar historiska skeden, hur nutiden upplevs samt påverkar vad som anses sant eller falskt i den subjektiva verkligheten. Individers sanningssökande och vilja till kunskap begränsas av vilken kunskap som är tillåtet att få tillgång till. Begränsningen påverkas av maktförhållanden och viss kunskap ges dessutom företräde då den anses mer användbar (Foucault, 1971, s. 8, 10-11).
4. 3 Sambandet mellan tillit och ontologisk trygghet
Ontologisk trygghet är ett begrepp som Giddens använder sig av och han beskriver det på följande sätt:
”Känslan av att det finns en kontinuitet och ordning i händelserna, inklusive sådana som inte befinner sig inom direkt synhåll för individen”
(Giddens 1997, s. 275).
Giddens (1996, s. 91) menar att det finns ett samband mellan tillit och ontologisk trygghet. Centralt för begreppet tillit är känslan av att personer och ting är pålitliga vilket i sin tur är grundläggande för känslan av ontologisk trygghet. Ursprunget till den trygghet och tillit individer känner menar Giddens (1996, s. 92) uppstår i den tidiga barndomen. Individen lär sig inte bara lita på andra utan även på sig själv. Tilliten till andra utvecklas tillsammans med utvecklandet av en inre känsla av trovärdighet vilket bildar basen för en stabil identitet. Giddens (1996, s. 97) resonerar även kring frånvaron av tillit eller motsatsen till tillit. Giddens benämner frånvaro av tillit som misstro, och det kan gälla misstro till ett visst system eller personer vilket kommer till uttryck genom att individen förhåller sig skeptisk, har en negativ inställning eller tvivlar på att deras handlingar är hederliga. Giddens anser dock att motsatsen till den grundläggande känslan av tillit är en känsla av ångest eller fasa, och dessa kan ingjuta omedvetna känslor till de ovissheter som individen i sin helhet står inför. Det innefattar känslor för faror och risker men även känslan av kontroll över händelser (ibid, 1996, s. 126).
4. 4 Motivering av teorival
Vi avser att använda Weicks begrepp meningsskapande utifrån studiens syfte som är att undersöka hur de berörda individerna skapar mening i en för dem ny situation. Weicks teori omfattas inte av ett maktperspektiv och av den anledningen kommer denna studie även omfattas av maktdimensionen diskurs. Avsikten är att kunna ge en bredare bild av vilka påverkansfaktorer som är av betydelse för meningsskapande. Ontologisk trygghet kan kopplas till en tro på den rådande diskursen i samhället, vilket gör begreppet relevant att inkludera i studiens analys av meningsskapande. Vi gör antagandet att det finns aspekter som har en inverkan på individers meningsskapande samt den riktning meningsskapandet tar. Genom att komplettera Weicks teori med ett maktperspektiv samt Giddens resonemang om ontologisk trygghet, anser vi att det blir möjligt att utföra en mer utvidgad analys av empirin.
5. Metod
I detta kapitel presenteras och motiveras val av metod som studien grundar sig på. Vidare beskrivs och redogörs för de metodval som gjorts såsom urval, genomförande, studiens tillförlitlighet samt etiska ställningstaganden. Studien använder sig av begreppen tillförlitlighet och äkthet vilka är mer relevanta för kvalitativa studier men kan jämföras med begreppen reliabilitet och validitet, som främst används i kvantitativa studier (jfr Bryman, 2016, s. 467).
5. 1 Kvalitativ metod
Studien är utformad utifrån en kvalitativ ansats för att undersöka hur stadsomvandlingen i Kiruna upplevs av individer som på olika sätt berörs, samt hur de skapar mening i den situationen. Valet av metod kommer sig av studiens syfte vilken ligger i att tolka individers egna uppfattningar i den specifika kontexten. För att besvara vårt syfte har vi valt en abduktiv forskningsansats. Analysen av vår empiri genomförs genom att finna kopplingar till valda teorier samt den tidigare forskning som presenterats. Då syftet med studien inte utgår från att generalisera resultatet, är enbart en induktiv ansats inte aktuell för denna studie. Vår ansats är inte att utveckla eller skapa en teori utifrån studiens resultat, utan menar att tolka och förstå det studerade området (jfr Bryman, 2016, s. 478, 686-687).
Studien baseras på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med individer som på något sätt påverkas av stadsomvandlingen. Kvalitativa forskningsintervjuer kan med fördel användas som datainsamlingsmetod i detta avseende då metoden ger utrymme för flexibilitet vid själva insamlandet av data, men också frihet för intervjupersonerna att forma sina svar utifrån egen tolkning (jfr Bryman, 2016, s. 563-564).
5. 2 Urval
Urvalet av intervjudeltagare i studien är målstyrt och därför icke-sannolikhetsbaserat. Avsikten har varit att välja informanter som uppfyller de kriterier som varit väsentliga för att kunna besvara studiens forskningsfrågor (jfr Bryman 2016, s. 496-498). De kriterier som bedömts som relevanta för studien innebär att informanterna på något sätt berörs av stadsomvandlingen samt att de är bosatta i Kiruna kommun.
Enligt Bryman (2016) finns en risk med att en för liten urvalsstorlek resulterar i att en teoretisk mättnad uteblir, vilket till en början också blev fallet i denna studie. I ett första skede av urvalsprocessen publicerades i en Facebookgrupp med namnet “Kiruna” som har 14000 medlemmar, ett öppet brev med en övergripande förklaring av studien samt en förfrågan om att delta i studien. De individer från gruppen som kom att medverka, utgjorde dock ett för litet urval, så i ett andra skede ändrades därför urvalsstrategin till att vidare baseras på ett snöbollsurval. Informanterna ombads att föreslå ytterligare personer som kunde delta i studien vilket slutligen resulterade i totalt 5 deltagare. I och med ett ökat antal informanter blev en tillfredsställande teoretisk mättnad uppnådd (jfr ibid, 2016, s. 498, 505-507).
Urvalet avseende informanter består av individer med varierande bakgrund, kön och ålder vilket ökar sannolikheten att de kan representera variationen i populationen (jfr ibid, 2016, s. 507-508). Samtliga individer uppfyller de kriterier som är betydande för studiens forskningsfrågor då de är bosatta i Kiruna kommun och berörs av stadsomvandlingen om än på olika sätt.
Studiens syfte är inte att uppnå ett generaliserbart resultat som kan överföras till populationen som utgörs av alla invånare i Kiruna kommun, utan har en strävan att undersöka hur individer som berörs skapar mening i den aktuella kontexten. Studiens resultat kan i viss mån användas som jämförelse i studier av liknande företeelser (ibid, 2016, s. 484-485, 488).
5. 3 Tillvägagångssätt och genomförande
Den geografiskt långa distansen mellan oss och informanterna samt den rådande pandemin, innebar att intervjuerna kom att genomföras digitalt genom videosamtalet via Messenger eller Skype. Samtliga informanter fick information om studiens syfte, etiska övervägande och fick frivilligt välja om intervjun skulle ske med eller utan videokamera.
Samtliga informanter godkände att samtalen fick spelas in. I och med att intervjuerna genomfördes med videokameran på blev det mer likt en intervju ansikte mot ansikte (jfr. Bryman, 2016, s. 593).
Vår intervjuguide och de frågor som formulerades grundade sig i studiens frågeställningar. Hänsyn togs till de teorier vi avsett tillämpa i studiens analys och de konkreta frågorna delas in i olika teman i intervjuguiden. Vår intervjuguide började med ett fåtal inledande frågor om informantens bakgrund såsom arbetsrelaterade frågor, boendesituation och hur länge de varit bosatta i staden. Utifrån valda teman, fokuseras frågorna på informanternas egna upplevelser och känslor i samband med stadsomvandlingen. Under intervjun var avsikten att vara flexibel och följsam utifrån informanternas svar på frågorna. Vissa följdfrågor som ställdes uppkom fritt utifrån informanternas svar och fanns inte med i den utformade intervjuguiden. Till följd av flexibiliteten möjliggjordes för mer utvecklade, fylliga och detaljerade svar (jfr ibid, 2016, s. 566).
5. 4 Databearbetning
Vid samtliga intervjuer deltog båda två medan transkriberingen delades upp mellan oss. För att effektivisera det tidskrävande arbete som transkribering innebär, hölls intervjuer parallellt (Bryman, 2016, s. 579). Samtliga transkriberingar lästes igenom enskilt där anteckningar om olika kategorier och mönster som man hittade noterades. Vi kodade och tematiserade intervjuerna tillsammans utifrån de frågeställningar och teorier som studien grundar sig på. Senare i processen valdes några av de mest återkommande teman ut som analysen huvudsakligen skulle disponeras utifrån (jfr. ibid, 2016, s. 698-709).
5. 5 Tillförlitlighet och äkthet
Tillförlitlighet kan indelas i fyra delkriterier vilka benämns som trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och möjlighet att styrka och konfirmera. Utifrån dessa kriterier kan studiens trovärdighet ifrågasättas då det inte tillämpats någon respondentvalidering. För att styrka studiens tillförlitlighet och äkthet, samt validera och styrka att informanternas svar uppfattats på rätt sätt, ställdes dock tolkande frågor kontinuerligt under intervjutillfällena. Studiens genomförande är också utfört enligt universitetets riktlinjer och policy.
Vi hade för avsikt att ytterligare styrka studiens tillförlitlighet genom metodtriangulering och hade ambitionen att besöka Kiruna för att göra observationer i samband med stadsomvandlingen (jfr Bryman 2016, s. 466-467, 570). Observationer hade kunnat bidra till en djupare förståelse för den aktuella kontexten. Intervjuer på plats ansikte mot ansikte hade underlättat tillgängligheten till informanter samt begränsat de tekniska svårigheter som uppstod vid intervjusituationen. I och med utvecklingen av den rådande pandemin blev dock detta inte möjligt.
Kriteriet för pålitlighet säkerställs genom en tydlig redogörelse för studiens forskningsfrågor, metod och genomförande samt urvalsprocess. Under arbetets gång har studien dessutom granskats vid flera tillfällen av andra kurskamrater och handledare samt av en oberoende part utan anknytning till kontexten i studien (jfr Bryman, 2016, s. 468-469). Gällande överförbarhet har vi genom flertalet öppna frågor som berört olika teman kunnat erhålla utförliga svar från informanterna. Syftet med de frågor vi ställt har varit att kunna ge en så fyllig och tät beskrivning som möjligt av den data vi samlat in. Urvalet av informanter har en viss spridning gällande kön och ålder för att uppnå en större tillförlitlighet(jfr ibid, 2016, s. 467-468, 508).
Möjlighet att styrka och konfirmera är den sista av delkriterierna och handlar om huruvida forskaren handlat i god tro och inte låtit personliga värderingar påverka studien (jfr Bryman, 2016, s. 470). Då en oss har en bred förförståelse för platsen, kontexten och människorna utifrån att Kiruna är hennes hemort, kan objektiviteten i studien ifrågasättas. Vetskapen om att studien kan komprometteras med hänsyn till detta har varit ständigt närvarande under arbetets gång. Det har också inneburit att vi aktivt försökt motverka eventuella personliga värderingar och istället försökt se styrkan i att vi som författare kan komplettera varandras analytiska preferenser till att forma en så objektiv bild som möjligt av det fenomen vi studerar.
Snarare än att se ett hinder i situationen har vi kunnat utnyttja och se fördelar med förförståelsen. Det har exempelvis visat sig genom möjligheten att ställa följdfrågor som blir uppenbara först när man har djup kännedom om Kiruna. Vi antar att detta medfört mer nyanserade och utvecklade svar från informanterna.
5. 6 Etiska överväganden
Det finns fyra grundläggande forskningsetiska krav som vi i vår studie har tagit hänsyn till och det är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002). I samband med att intervjuerna skulle genomföras gavs information om studiens syfte samt att deltagandet är frivilligt och att informanterna kan avstå från att besvara frågor om de så vill. Information om informanternas anonymitet i studien gavs i enlighet med konfidentialitetskravet. Utifrån nyttjandekravet och GDPR informerades informanterna om att personuppgifter och andra uppgifter endast kommer användas i denna studie och raderas när studien är genomförd (Datainspektionen, 2018/2020).
6. Analys och resultat
I detta kapitel redovisas resultat samt analys av de intervjuer vi genomfört. Kapitlet är indelat i avsnitt som visar hur vi förstår informanternas meningsskapande utifrån hur de beskriver sina upplevelser av stadsomvandlingen som kontext. Analysen är uppdelad i underrubriker kopplade till de teman och koder som framkommit under transkriberingen av intervjuerna. Weicks (1995) teori om meningsskapandets olika dimensioner ligger som grund för analysen, samtliga dimensioner är synliga men vissa är mer framträdande än andra. Vi förhåller oss till det valda teoretiska ramverk och avser med analysen att undersöka vilken roll makt har för meningsskapandet. Ontologisk trygghet har en tydlig relation till makt och diskurs och synliggörs genom individers oreflekterade tro på samhällets strukturer och dess funktioner. Analysen inbegriper även reflektioner som relateras till den tidigare forskning som presenteras i kapitel 3. I analysen kommer informanterna att benämnas med siffror från 1 till 5.
6. 1 Identitet och medskapande
Individen är en förutsättning för att meningsskapandet ska kunna ske. Hur individer skapar mening grundar sig i erfarenheter och den identitet individen formar i specifika situationer (Weick, 1995, s. 18-24). Individer identifierar sig med staden och när staden förändras påverkas meningsskapandet.
En informant uttrycker att när stadens utseende inte längre går att känna igen, samt att platser och byggnader som är sammankopplade till minnen försvinner, blir det svårare att identifiera sig med det nya.
[...] människor som har flyttat härifrån å känner att - men gud mitt gamla Kiruna finns inte kvar när jag kommer nästa gång. Att det blir en förändring som dom inte hinner vara delaktig i, utan man kommer bara lite då å då och då har det förändrats helt plötsligt. [...] Sen kan det också vara dom äldre som har svårt att förhålla sig till att minnena bara raseras vilket jag har jättestor förståelse för. (Informant 3)
Utifrån det informanterna berättar går det att utläsa ett mönster som visar att stadens identitet har betydelse för meningsskapandet. De svar som informanterna gett visar dock att det uttrycks på olika sätt. För några några av informanterna är platser och byggnader viktiga, medan andra ser på stadens identitet utifrån invånarna och möjligheterna som
stadsomvandlingen ger för stadens framtid. Vår studie visar att stadens identitet är viktig men i likhet med Nilssons (2009) studie, kan det som uppfattas som gemensamt och viktigt för stadens identitet kan skilja sig åt. Genomgående under intervjuerna framkommer det att samtliga informanter pratar med andra angående stadsflytten generellt, men även om sin egen individuella situation.
Jo jo, man pratar. Nu är det ju mycket - ska ni flytta? Får ni bo kvar? Alltså det har ju varit mycket så nu det sista tycker jag. Att folk pratar mer om att man ska flytta. (Informant 4)
Hur informanterna ser på stadens identitet påverkar deras syn på stadsomvandlingen och hur de skapar mening i situationen. De informanter som ser stadens identitet i invånare och mentalitet tenderar att vara mer positivt inställda till stadsomvanlingsprocessen.
Den sociala dimensionen i meningsskapandet kommer till uttryck på flera sätt då informanterna berättar att samtal kring den pågående förändringen uppstår likväl i formella som informella sammanhang. Informanternas uppfattningar av stadsomvandlingen kan påverkas av deras individuella bakgrund, men genom interaktion med andra så kan den ursprungliga meningen av situationen omvärderas och ny mening skapas. Enligt Weick (1995, s. 39) är meningsskapandet i grunden en social process som främst sker genom kommunikation med andra.
Balogun och Johnson (2005) belyser att informell kommunikation med andra kan påverka meningsskapandeprocessen, samt att den sociala interaktionen får konsekvenser hur individer skapar mening.
6. 2 Information och känsla av kontroll
Meningsskapandet är något som är ständigt pågående, och med vår analys vill vi synliggöra hur meningsskapandet kommer till uttryck på olika sätt utifrån bland annat informanternas varierande tillgång till information. Känslan av kontroll kan kopplas till tillgången på information, hur man erhåller den samt hur omfattande den är. Det går att utläsa från informanternas svar att svårtillgänglig och bristande information skapar en osäkerhet kring hur stadsomvandlingen kommer att påverka den enskilde individen. Osäkerhet kan exempelvis handla om den egna boendesituationen eller arbetsplatsens kommande geografiska placering.
När drabbar det mig? När kommer nya centrum att flytta? När kommer butikerna att flytta? Var kan jag handla i framtiden...eehh var ska jag jobba, vart kommer mitt kontor att vara? (Informant 1)
Några av informanterna uttrycker att informationen inte är konsekvent och att de olika inblandade aktörerna ger skiftande information kring bland annat tidsplanen. Otydlighet kring när, var och hur flytt kommer att ske då man erhåller andrahandsinformation, som tidningsartiklar eller tv, leder till en känsla av att man inte är viktig eller prioriterad. Vår studie pekar på att hur de ledande aktörerna förmedlar sin vision eller strategi, är en stor bidragande del till hur mottagaren skapar mening. Det handlar inte bara om ett meningsskapande utan även ett meningsgivande från de ledande aktörerna. Det handlar om att delge information och förmedla sin vision, utan att meningen med förändringen ifrågasätts eller misstolkas. Ledaren har en viktig roll i meningsskapandet genom att rättfärdiga de förändringar som ska ske. Genom meningsgivande menar Gioia och Chittipeddi (1991) att meningsskapandet i förändringsprocesser underlättas. Återkommande beskrivningar under intervjuerna visar att Kiruna kommun och LKAB brustit i sitt meningsgivande. En informant beskriver hur beslutet om flytt kom som en överraskning och att informationen delgavs via ett brev på posten. Informanten ifrågasätter hur informationen förmedlats då det av informanten förmodas att personer som tidigare berörts fått en mer utförlig och övergripande information från beslutsfattarna. Informanten uttrycker en känsla av uppgivenhet och att dennes situation inte verkar vara lika viktig som övriga drabbade.
Det var ju det, vi visste inte att det här huset skulle bort från början [...] men nu hade dom ändrat gränsen så att nu skulle det rivas [...] det har ju inte varit nå möten, eller dom har väl haft möten tidigare åt dom som skulle vara med i den där första svängen [...] där dom har berättat och förklarat, men i och med att det var Covid då när det här bestämdes, så fick ju vi inte nån [information] utan vi fick det bara via post. I ett litet brev. (Informant 3)
Bristfällig information kan tolkas enligt Weicks (1995, s. 50-51) teori som signaler, vilka påverkar individens förståelse för situationen. Foucaults (1971) resonemang kring hur tillgången till kunskap påverkar individer blir tydligt i sammanhanget. Det går att utläsa brister i informationsflödet då informanterna förmedlar att otillräcklig information blir en källa till frustration och misstro till de ledande aktörerna. Det resulterar i att osäkerhet och otrygghet skapas, och meningsskapandet landar i att informanten får en mer negativ inställning till processen.
Man vart ju lite sådär tagen på sängen för man var ju som inte beredd på det. [...] å det man får idag det är liksom via radio, tv och tidningar å sånt det är ju inte så mycket annat. (Informant 3)
I studien blir det tydligt att de ledande aktörerna inte lyckats förmedla en gemensam mening med stadsflytten. Konsekvensen blir att det råder delade uppfattningar kring stadsflytten vilket resulterar i ett skiftat meningsskapande kring förändringen.
Under intervjuerna uppkom delade meningar angående tillgänglighet till information. Vad vi kan se är att de som har möjlighet att få förstahandsinformation från de ledande aktörerna förmedlar en mer positiv inställning till sin egen situation. Tillgången till information bidrar till vilken attityd och vilket förhållningssätt informanterna har till förändringen, vilket kan tyda på att mängden information kan kopplas till känslan och graden av kontroll. Utifrån informanternas svar går det också att utläsa att personliga erfarenheter och möjligheten att vara i delaktig i processen har betydelse för känslan av kontroll. När informanterna upplever kontroll kan vi utläsa att de finner en rimlighet i stadsomvandlingen och att det leder till en positivare attityd inför den, och kan då i sitt meningsskapande samlas kring den uppfattningen.
En informant berättar hur denne själv tar reda på information genom att ställa frågor till ansvariga vilket vi tolkar som ett försök att återfå kontroll över situationen:
Det är en tidning som kommer ut några gånger per år, där står vårat kommunalråd framför vårat nya hus då så att säga och sa att inflytt sker i mars /april 2021. Så jag frågade flyttsamordnaren på en gång om det är sant. Ehh, hon säger att hon tror det. Hon vet inte. (Informant 1)
När informanterna upplever att de inte får tillräckligt med information, skapas egna tolkningar om vad som sker. Egna tolkningar av situationen leder till att de boende i Kiruna inte känner sig delaktiga och trygga i skeendet med stadsomvandlingen, vilket resulterar i en känsla av oro och osäkerhet.
6. 3 Brist på tydlighet skapar oro
Det övergripande ansvaret, samt ansvar för samarbetet kring stadsomvandlingen i Kiruna, har LKAB och Kiruna kommun gemensamt. Den finansiella delen av stadsomvandlingen står LKAB för, medan kommunen beslutar kring detaljplanering.
Informanternas tolkning av maktförhållandet mellan LKAB och Kiruna kommun, är att LKAB har det största mandatet att påverka processen, medan kommunen ses som en aktör som bör anpassa sig efter LKAB. När kommunen ställer krav och ifrågasätter LKAB:s tillvägagångssätt kring stadsomvandlingen, så ger det upphov till irritation och frustration bland informanterna. Informanterna ifrågasätter hur kommunen hanterar och agerar i samarbetet, och har en tydligt mer positiv inställning till hur LKAB hanterar situationen.
Kommunen har väl hållit på, vi har ju bytt politiskt styre och de har hållt på att tjafsa litegrann. Det är ju så det har varit, men jag tycker LKAB har ju ändå visat god vilja, det har de ju, det måsta man ju säga. Det är ju de som står för det mesta ändå. (Informant 4)
LKAB har ju ganska mycket rätt i det de gör eftersom de har facit, de ser ju att marken rör sig och nu måste vi göra de här åtgärderna för att vi inte ska falla ner i gropen. (Informant 3)
Många av informanterna upplever att det finns en konflikt mellan de två ledande aktörerna då det bland annat har funnits meningsskiljaktigheter angående placeringen av staden. Utifrån vad våra informanter förmedlar, går det tydligt att se att den aktör de anser vara orsak till konflikterna och det ostrukturerade handlandet, påverkar deras förtroende för aktören. Brist på förtroende för en aktör skapar oro och osäkerhet hos informanterna, som kan antas ha en inverkan på meningsskapandet i situationen. Frustrationen som många av informanter ger uttryck för kan ses som ett tecken på att det finns en svårighet att skapa mening i situationen. Ericson (1999) påtalar att tveksamheter som uppstår är en konsekvens av bristande kommunikation. Trots att det finns en strategi med stadsomvandlingen har de ledande aktörerna tillsammans inte lyckats förmedla detta till invånarna.
En egenskap av meningsskapandeprocessens utgörs av rimlighet. Gällande själva flytten, försvåras den egenskapen på grund av den upplevda bristen på tydlighet från aktörerna. Meningsskapandet handlar istället om att samlas kring uppfattningen att ingenting fungerar och en önskan om att processen ska fortlöpa smidigt och fritt från onödiga konflikter.
[...] att dom gamla styrande bara har gjort fel, och dom har inte skrivit avtal [...] och det är som att det bara stoppar upp alla processer. Det är väl inte det vi vill höra eller se! Vi vill ju se att det händer någonting. De har tagit beslut, först kunde de inte bestämma sig ens var nya centrum skulle ligga. (Informant 1)
Informanterna reflekterar och blickar bakåt angående de beslut som tidigare fattats, vilket påverkar hur de ser på stadsomvandlingen idag. Den retrospektiva dimensionen formar meningsskapandet genom de tidigare konflikter som uppstått i samband med stadsflytten. Den tidigare upplevda oordningen gällande stadsomvandlingen inverkar på hur informanterna upplever aktörernas nuvarande handlande och förstärker känslan av missnöje (jfr Weick, 1995, s. 24-26, s. 55-61).
6. 4 Tillit
Enligt Giddens (1996, s. 91-92) är begreppet tillit en känsla för att personer och ting är pålitliga, vilket i sin tur är grundläggande för känslan av ontologisk trygghet. Det går att se att vissa informanter tappat en del av förtroendet för kommunen på grund av dess agerande. Informanterna har ett större förtroende för LKAB som anses vara tydligare i sin information gällande det som ska ske i framtiden. Trots att LKAB aldrig tidigare genomfört en stadsomvandling har informanterna ändå en tilltro till dem. Informanterna menar att LKAB har en större kunskap än kommunen i frågan. LKAB anses förmedla tydligare och mer omfattande information vilket gör att informanterna i större utsträckning litar på dem som aktör. Utifrån ett maktperspektiv blir det tydligt att LKAB i större utsträckning kontrollerar diskursen vilket ger gruvföretaget en fördel i de maktrelationer som utspelar sig. Meningsskapandet formas kring uppfattningen att LKAB är den aktör som går att lita på.
Jag tycker väl att de har diskuterat konstiga saker [...] LKAB har ju ganska mycket rätt i det de gör eftersom de har facit, de ser ju att marken rör sig och nu måste vi göra de här åtgärderna för att vi inte ska falla ner i gropen. Så kan jag väl tycka att Kiruna kommun har väl inte så mycket att säga till om där, utan det är väl bara att försöka ge förutsättningarna till att, liksom genomföra vissa saker. (Informant 3)
Trots en bristande tilltro till en av de ledande aktörerna så har informanterna i grunden en tro på att de tillsammans kommer att lösa själva genomförandet av flytten.
Jamen självklart, det måste man ju. De flyttar ju en hel stad. (Informant 1)
Skälet till att informanterna har en tillit till stadsomvandlingsprocessen kopplar vi samman med Giddens (1996) teori om ontologisk trygghet. Frånvaro av tillit leder till känslor av ångest och hopplöshet samt ifrågasättande av sin plats och roll i det som sker. Genom att informanterna litar på processen undviks risken att hamna i ett ogynnsamt tillstånd som kan verka negativt för individen.
6. 5 Acceptans kontra maktlöshet
Det har tidigare skett förändringar i staden på grund av malmbrytningen vilket kan förmodas haft en inverkan på invånarna. Vi tror att detta innebär att invånarna över tid fått en oreflekterad acceptans för förändringar som orsakas av gruvverksamheten. Mening kan då skapas utifrån förståelsen fatt gruvverksamheten kan leda till förändringar i samhället.
Informanterna uttrycker att det ömsesidiga förhållandet mellan gruvföretaget LKAB och staden Kiruna, troligtvis inte funnits om det inte vore för malmen. Informanterna reflekterar över hur staden har kommit till vilket tyder på en retrospektiv dimension av meningsskapandet. Detta uttrycker en informant på följande sätt:
Gruvbrytning är ju ett måste för att stan ska finnas kvar. Mitt företag hade fått lägga ner omedelbart om gruvbrytningen hade gått ner, allting är beroende av den. […] Så att rädslan är just det här med att man biter inte den hand som föder. Den ligger som en våt filt över hela Malmfälten, så att vanligt folk tror jag…dom är rädda så istället knyter man hellre näven i fickan och undviker konflikter just för att det är så mycket pengar det handlar om. (Informant 2)
Vårt antagande i studien är att det finns en viss maktlöshet hos informanterna gentemot det som har skett, samt det som kommer att ske i framtiden då flera uttrycker att det inte finns något val utan att det bara är att leva i det som sker. Vi ser dock att den ontologiska tryggheten som förmedlas av informanterna är stark och kommer till uttryck genom ett oreflekterat förhållningssätt till förändringar.
Informanterna uttrycker en förståelse för- och trygghet i – att staden måste flytta till följd av gruvbrytningen, men ifrågasätter däremot hur själva förfarandet går till. Informanterna känner en misstro till de ledande aktörerna vilket leder till en negativ inställning och ifrågasättande av aktörernas handlande (jfr Giddens, 1996, s. 97).
En egenskap i meningsskapandet är det Weick (1995, s. 43) benämner som den pågående processen. Informanterna bekräftar detta genom berättelser om att den information de erhåller ständigt förändras. Förändringarna informanterna beskriver kan gälla nya gränsdragningar eller förändringar i tidsplaner och i och med att direktiv förändras uppstår nya situationer som de måste förhålla sig till. Vårt material pekar på att informanternas meningsskapande i gällande situation, påverkas av de ständiga förändringarna samt upplevd känsla av kontroll eller brist på kontroll.
Vi vet ju att vi måste flytta, så det är inte så mycket vi kan göra åt det. [...] Vi var på många möten angående var den nya vägen skulle byggas, men sen släppte man ju det för man insåg att det hjälpte ju inte att vi skrev på listor och allting. Det spelade ingen roll, dom hade ju redan bestämt sig för det här, det blir ingen förändring.
(Informant 5)
I meningsskapandeprocessen går det att utläsa en form av maktlöshet mot det som sker, men samtidigt uttrycker också informanterna acceptans inför stadsomvandlingen generellt.
6. 6 Känslouttryck och försvarsmekanism
Kopplat till den tidigare forskningen av Nilsson (2006) ser också vi att stadens identitet har betydelse för invånarna. Många byggnader från gamla centrum ses som symboler för invånarnas uppfattningar om staden och i samband med att byggnaderna rivs försvinner därav en del av stadens identitet. Informanterna i denna studie identifierar sig med staden på olika sätt. Informanterna berättar om-, och ger uttryck för känslor inför bland annat byggnader som rivs eller flyttas, men även till minnen relaterade till specifika platser som försvinner. Informanterna ger uttryck för en känsla av att en del av deras uppväxt och ursprung försvinner. Vi kan utläsa vemod och sorg över det som försvinner genom följande citat:
Alltså själen i Kiruna har ju försvunnit redan nu. Den försvann när igloon försvann vilket vårat gamla stadshus kallades. Jag tror att ni frågar fel generation, alltså jag tror att jag är äldre, jag är lite grann emot att bara bygga nytt. Förstår ni, det är gamla vackra hus, de som nu finns kvar i Kiruna de försvinner. Alla landmärken i Kiruna försvinner. (Informant 1)
Alltså, jag tänker bara när man själv var liten vad man upplevde då, inte bara visuellt utan faktiskt dofter och läten, fläktarnas ljud så där, alltså man bara kastar sig tillbaka till barndomen. Dom försvinner ju helt och hållet. Att bara kunna gå tillbaka till en plats och få känna det. Det tror jag kommer vara tufft för många. (Informant 3)
Trots en sorgsenhet över det som sker förmedlar informanterna ändå en positiv attityd mot de stora förändringarna. Känslorna är snarare fokuserade på känslan i staden än känslor till vissa byggnader. Wall (2011) påvisar i sin studie att individer skapar mening utifrån olika perspektiv beroende av platsbundenhet. Våra informanter ger uttryck för lokalt rotad platsbundenenhet (jfr Wall, 2011). Informanterna tenderar att i större utsträckning skapa mening ur ett kollektivt perspektiv snarare än individuellt. Även om stadsomvandlingen individuellt kan upplevas påfrestande, ser informanterna att det ur ett kollektivt perspektiv är nödvändigt
Det kommer bli mycket lättare att samarbeta sinsemellan, vi kommer ha stan mycket tajtare så att vi kommer att kunna skapa puls på färre människor. I nuläget krävs det ganska mycket folk för att kunna få en känsla av att det faktiskt rör sig människor på stan. Så jag tror att den här kostymen de håller på att skapa nu passar oss bättre och att vi kommer kunna förvalta den bättre på de antalet människor som vi faktiskt är. (Informant 3)
Informanterna uttrycker genom intervjuerna en känsla av samhörighet med de andra boende i Kiruna, och denna gemenskap och samhörighet kan kopplas till den ontologiska tryggheten som uppstår när man delar en trygghet med andra.Förhållningssättet och attityden kan ses som en försvarsmekanism och ett försök att skapa mening och identitet i något nytt och okänt, när historia i den gamla delen av staden går förlorad. Några av informanternas positiva attityd återspeglas i att de ser möjligheter med stadsflytten och beskriver hur nya Kiruna kan bli en framtidsstad.
6. 7 Framtidsvisioner
Vår sista del i intervjuguiden berör frågan om vad informanterna tänker om framtiden för Kiruna. Informanterna uttrycker delade meningar om framtiden, några menar att staden är så beroende av LKAB och gruvindustrin att det också är det enda som håller Kiruna levande.
[...] ja...stänger vi gruvan, då kan vi släcka lyset i Kiruna. (Informant 1)
Andra informanter ser stadsomvandlingen som en chans att utveckla och förbättra samhället. Informanterna menar att Kiruna besitter stora utvecklingsmöjligheter inom både turism och rymdforskning och därför kommer kunna blomstra oberoende av gruvverksamheten i framtiden.
Så, ja, nej jag tror att det kommer bli superbra därnere. Faktiskt. Och att man kan få göra om och göra rätt. Att man kan ta bort det som inte har funkat här och att man kan implementera det där nere. Att vi jobbar in det redan här och tar med oss det vi har lyckats med som är bra ner till nya stan. (Informant 3)
I processen att skapa mening ser samtliga informanter en rimlighet i att staden måste flytta på grund av gruvan. Som Weick (1995, s. 55-61) förklarar så kan situationer tolkas på flera olika sätt men i slutänden accepteras den rimligaste lösningen, vilket informanterna gjort angående stadsomvandlingen. Det informanterna ser som rimligt gällande framtidsvisionerna för staden skiljer sig däremot åt, vilket innebär att den mening som ges framtiden också varierar.
Jag tror ju att Kiruna kommer att blomstra så länge LKAB kan bryta malm, järnmalm i stan, så är det. Jag tror däremot inte att Kiruna är en framtidsstad utan LKAB…mm...så tyvärr alltså. (Informant 1)
Informanterna uttrycker en osäkerhet och oro och de berättar att de delar sina tankar kring otrygghet och den framtid som väntar med andra invånare.
Meningsskapande enligt Weick (1995) är en social och pågående process som innebär att individer genom interaktion och kommunikativt handlande blir medskapare i meningsskapandet. I enlighet med Weicks (1995) teori ser vi att informanternas tidigare upplevelser av stadsomvandlingen, det vill säga om de har positiva eller negativa erfarenheter, påverkar meningsskapandet och deras tankar inför framtiden.
7. Slutsatser
Syftet med vår studie var att undersöka hur individer som på olika sätt berörs av stadsomvandlingen i Kiruna upplever och skapar mening i situationen. Studien ämnade också att undersöka om maktdimensioner påverkar meningsskapandet. I följande kapitel besvaras studiens tre frågeställningar som utformats utifrån studiens syfte.
- Vad påverkar individers meningsskapande i stadsomvandlingen som pågår i Kiruna, och hur kommer det till uttryck?
- Upplever individerna någon känsla av oro eller osäkerhet i samband med stadsflytten? - Vilka maktdimensioner påverkar individers meningsskapande?
I studien fann vi ett antal omständigheter som påverkar informanternas meningsskapande och känsla av oro och osäkerhet. Utifrån informanternas svar kan man utläsa att bristfällig, otydlig information och kommunikation leder till en känsla av osäkerhet och otrygghet.
Tillgången till information har betydelse för om informanten upplever kontroll över sin situation och graden av kontroll är betydande för om meningsskapandet får en positiv eller negativ innebörd. Bristen på tydlighet samt konflikter kring de beslut som fattas av de ledande aktörerna medför att informanterna ifrågasätter och tappar förtroendet för beslutsfattarna. Otydlighet leder till en känsla av oro och osäkerhet och när tilliten minskar försvåras meningsskapandet för informanterna gällande stadsomvandlingen. Det som istället sker är att informanterna skapar mening kring de problem de ser. Vi ser att hur visioner och strategier förmedlas är betydande för meningsskapandet. I studien framkommer att informanterna ifrågasätter förfarandet och skapar olika mening med förändringen. De ledande aktörerna hade med fördel kunnat samordna och gemensamt förmedla information om stadsflytten, vilket då gett ett mer enhetligt meningsskapande hos informanterna.
Den ontologiska tryggheten har en betydelse för informanternas meningsskapande och förtroendet för att själva förändringen är genomförbar trots bristande tillit till de ledande aktörerna. Det ömsesidiga förhållandet som finns mellan LKAB och Kiruna rent historiskt, har format en förståelse och acceptans för de förändringar som tidigare skett och som idag sker på grund av gruvbrytningen. Det finns ett samband mellan tillit och ontologisk trygghet och även om informanterna saknar tillit till de ledande aktörerna finns en tro på processen. Informanterna ser en rimlighet i det som måste ske och kan då också forma en mening med stadsomvandlingen genom den ontologiska tryggheten (jfr Giddens, 1996, s. 91).
I Weicks teori tas inte hänsyn till maktperspektivet i relation till meningsskapande, men i denna studie blir det tydligt att makt inte går att bortse ifrån. Studien visar att makt kommer till uttryck genom möjligheten till delaktighet och graden av kontroll. Tillgången till kunskap som i detta fall utgörs av information, påverkas och begränsas av de maktförhållanden som finns i staden. De ledande aktörerna avgör vilken information som tillhandahålls. Det vi ser är att dessa olika omständigheter har en inverkan på informanternas känslor vilket påverkar den känslomässiga riktning meningsskapandet tar, det vill säga om meningsskapandet är av positiv eller negativ natur (jfr Foucault, 1971, s. 8-12).
Samtliga informanter förmedlar en känsla av vemod och sorg inför de historiska byggnader och landmärken som försvinner. Det finns dock en generell positiv inställning till stadsflytten samt framtidstro för staden, vilket vi tolkat som en slags försvarsmekanism mot en situation som informanterna har svårt att påverka.
