7.1 Resultatdiskussion
Under arbetets gång har vi fått en större inblick i hur viktig samlingen är för barnen och deras utveckling av det sociala samspelet och deras möte med andra människor. Vi har även märkt hur genomtänkta syften pedagogerna faktiskt har med sina dagliga samlingar. Som utomstående kan man ibland se samlingsstunden som ett tillfälle att bara samlas och äta frukt men det finns så mycket bakom denna lilla samlingsstund som barnen och pedagogerna har tillsammans. Det finns viktiga förmågor och färdigheter som barnen kan utveckla i samlingen som t.ex. turtagning, att lära sig att ta instruktioner, sitta stilla och koncentrera sig samt att den språkliga utvecklingen stimuleras när man har ordkort med barnen, sagostunder eller rim och ramsor. Under samlingen får barnet en chans till att visa sig och få bekräftat att det finns, dels genom närvarouppropet, men också genom fler andra moment i samlingen såsom när kuddvakten möter varje barn eller när de får visa sina leksaker inför alla. Vi tycker det är viktigt att påpeka att barn inte är en homogen grupp. Samlingen behöver inte stärka alla barns självförtroende och känsla av gemenskap. T.ex. kan samlingsstunden vara besvärlig för barn med koncentrationssvårigheter. Istället för att bekräftas på ett positivt sätt kan deras självkänsla påverkas negativt genom ständiga tillrättavisningar.
Pedagogernas tankar om samling
Pedagogerna menade att de ser varje barn och har möjligheter att föra en diskussion med varje enskilt barn medan de andra lär sig att vara tysta när andra prata i samlingen. Alla pedagogerna vi samtalade med betonade vikten av att barnen lär sig att visa respekt för varandra. Barnen får även en chans att träna sig i att tala inför andra när de berättar om vad de varit med om vilket är en viktig del i barns identitetsutveckling (Granberg, 1998). Pedagogerna som arbetar inom förskolan ska arbeta efter läroplanen (Lpfö98) och många av strävansmålen som beskrivs där kan man arbeta med i just samlingen. Vi anser att den gemensamma samlingstunden som de flesta förskolor har på morgonen är viktig ur många synvinklar, men vi menar att man bör ha ett syfte med det man gör. De pedagoger vi intervjuade hade alla syften med det de gjorde i samlingen och på så vis
kan de motivera sina handlingar. Vi listade de viktigaste syftena utifrån intervjusvaren med pedagogerna och de betonade framförallt samlingens betydelse för barnens känsla av gemenskap i barngruppen. De menade också att barnen får lära sig att visa respekt för varandra, att bli sedda och att intresset för bokstäverna väcks i samlingen. En av pedagogerna lade stor vikt vid rutinen som samlingen ger barnen och hon menade att den ger dem en trygghet av att veta vad som kommer att ske under dagen. På förskola A är samlingarna något mer strukturerade än på förskola B.
Barn som kompetenta
Det var intressant att höra pedagogernas syn på barn som kompetenta. Vid intervjuerna frågade vi pedagogerna om synen på samling har ändrats på något sätt under deras tid som förskollärare. Alla svarade att bilden av barn förändrats. Förr såg pedagogerna samlingen som ett tillfälle att lära ut kunskap till barnen och man hade oftast bestämt hela upplägget i förväg. Idag ser man barn som kompetenta och samlingens upplägg behöver inte följas till punkt och pricka utan barnens behov och intressen får styra en hel del. Det är tydligt att Sterns teorier har fått ett stort inflytande i dagen förskolor då det var han som började använda uttrycket det kompetenta barnet. Vi menar att man bör ge barnen inflytande i samlingen och i läroplanen kan man läsa följande: ”De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten” (Lpfö98, s 10). Sterns syn på barn stämmer på många vis bra ihop med läroplanen och antagligen är det därför han har fått så stort inflytande. Läroplanen tar upp att man ska ta till vara på barns erfarenheter i den pedagogiska verksamheten och att varje barn har något att tillföra gruppen.
Barnens tankar om samling
Vi säger inte att den ena förskolans samlingar är bättre än den andres, men utifrån barnens svar så hade barnen en positivare syn på samlingen på förskola B än på förskola A. När vi frågade barnen varför man har samling så svarade alla barnen på förskola A att det hade med namnkorten att göra, att man t.ex. skulle lära sig att inte sätta korten uppochner trodde dessa barn var en viktig anledning. Det roligaste var att äta frukt eller att få visa sin leksak, medan ordkorten var bland det tråkigaste. Här bör man ju tänka på att namnkorten är det moment som tar mest tid i deras samlingar! Kanske skulle pedagogerna på förskola A kunna dra ner av tiden de lägger på namnkorten och sjunga
några sånger istället? Då skulle kanske barnens inställning till samlingen ändras till en mer positiv. På förskola B svarade de flesta att det viktigaste med samlingen var att lära sig nya sånger. På frågan om vad som var roligast svarade nästan alla att det var just sångerna.
Fröken bestämmer
För att ta reda på vem det var som håller och bestämmer i samlingen frågade vi alla barnen vi intervjuade och de svarade att det bara är fröken som bestämmer när det är samling. Vi frågade barnen på förskola B om inte de fick vara med och bestämma vissa sånger ibland och det svarade dom att det fick de ju faktiskt. Under observationerna kunde vi se att barnen på förskola B kunde vara med och bestämma en hel del, bl.a. vilka sånger, men också hur många. På förskola A bestämde barnen i stort sätt ingenting alls under de observationer vi gjorde. Det gjordes dessutom fler tillrättavisningar på den här avdelningen.
Samlingsledaren i maktposition
Under våra observationer har det blivit tydligt att samlingsledaren sitter i en stark maktposition, speciellt på förskola A där pedagogen sitter på en stol och barnen på golvet. Stolen som kallas för ”frökenstolen” verkar ha ett speciellt värde och pedagogerna påpekade ofta att den inte var en leksak. På förskola B sitter samlingsledaren på golvet tillsammans med barnen och trots att barnen hade ett visst inflytande upplevde alla vi samtalade med att pedagogen bestämmer allt.
Sociokulturellt perspektiv
Vi menar att barnen kan få möjlighet att uttrycka sina åsikter och idéer i just samlingen om denna hålls ur ett sociokulturellt perspektiv, samtidigt som de kan få se att andra kanske inte tycker likadant. Läroplanen för förskolan tar även upp arbetslagets skyldighet att: ”göra barnen uppmärksamma på att människor kan ha olika attityder och värderingar som styr deras synpunkter och handlande” (Lpfö98, s.8). Säljö (2000) menar att kunskapsutvecklingen i ett sociokulturellt perspektiv ligger i samspelet mellan människor, man lär och alltså i kollektiva sammanhang. Samlingen kan vara ett sådant sammanhang, anser vi. Vi menar att samlingen kan vara en situation där barnet bör få visa sina känslor och samtidigt se att andra kanske inte tycker likadant.
Förskolans tradition med samlingar
Vi tycker det är intressant att trots att det är över hundra år sedan samlingen startade i förskolan har inte dess upplägg förändrats nämnvärt. Samlingarna i början av 1900-talet innehöll husligt arbete, trädgårdsskötsel mm. I dagens förskolor låter pedagogerna ofta barnen hjälpa till med delar av hushållsarbetet som exempelvis plocka undan, duka av på borden och ibland låter pedagogerna även barnen hjälpa till att plantera växter och så frön. När barnen hade samlingar i början av 1900-talet satt de i en ring på golvet vilket barnen även gör idag. Samhället har förändrats avsevärt från då och nu och likaså barnsynen. Som vi beskrivit i tidigare kapitel såg man förr barn som oskrivna blad medan man idag ser dem som kompetenta. Vi menar att det är fantastiskt att samlingen ser i stort sett likadan ut trots att samhället och barnsynen har förändrats.
7.2 Kritisk granskning av metoder och data
När vi gjorde intervjuerna med pedagogerna hade det varit bättre om vi hade kunnat sitta ostört från barnen. Under några av intervjuerna sprang de runt och vi upplevde det som att pedagogerna blev störda och avbrutna. Så här ser vardagen ut i förskolan, det är ofta svårt att kunna gå iväg för en stund. Annars är vi nöjda med genomförandet. Under observationens gång kunde vi ha använt oss av en filmkamera istället för vanlig skriftlig observation med penna och papper. Då hade vi kunnat analysera observationerna om och om igen flera gånger för att få en bättre helhetsbild på samlingen. Wehner & Godée (2002) menar att videoobservationer har visat sig vara bra metod när det gäller att fånga småbarns upplevelser och lärande i förskolan. Hon skriver även att med hjälp av videoobservationer blir det möjligt att spela upp händelseförloppet om och om igen. Nu i efterhand så upplever vi att det skulle ha varit intressant att ha intervjuat fler pedagoger än vi gjorde och kanske tittat på fler än två avdelningars samlingar för att få en mer fördjupad bild.
7.3 Förslag till fortsatt forskning
För att kunna få en större helhet av barns sociala samspel och möte med andra skulle man kunna observera samlingen under några års tid. Det skulle även ha varit intressant att observera fler förskolors samlingar och intervjua fler pedagoger för att få en större
bild av hur det kan se ut. Något annat att studera kan vara skillnader och likheter mellan kvinnliga respektive manliga pedagoger vad det gäller synsätt och attityder till samlingen eftersom män kanske behandlar pojkar och flickor olika än vad kvinnliga pedagoger gör. Barnens syn på samling hade också varit intressant att gå djupare in på.
Referenslista
Dencik, L., Bäckström, C. & Larsson, E. (1988) Barnens två världar. Stockholm: Esselte Stadium.
Doverborg., E. & Pramling, I. (2001). Att förstå barns tankar – metodik för
barnintervjuer. Stockholm: Liber.
Granberg, Ann (1998). Förskoleboken. Stockholm: Bonnier Utbildning. Granberg, Ann (1999). Småbarnsmetodik. Stockholm: Liber.
Ivarsson, Pia-Maria. (2003). Barns gemenskap i förskolan. Uppsala Universitet: Acta Universitatis Upsaliensis, Uppsala Studies in Education 101.
Jerlang m.fl. (2003). Utvecklingspsykologiska teorier. Stockholm: Liber.
Johansson, Bo & Svedner, Per Olov. (2001). Examensarbetet i lärarutbildningen
Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsförlaget.
Natur & Kulturs Stora Svenska Ordbok (2006). Stockholm: Natur & Kultur.
Patel, Runa & Bo Davidsson. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur.
Repstad, Pål. (1999). Närhet och distans – Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Rienecker, Lotte. (2003). Problemformulering. Stockholm: Liber.
Rubinstein Reich, Lena. (1993). Samling i förskolan. Stockholm: Almqvist & Wiksell International.
Rubinstein Reich, Lena (1996). Samling i förskolan. Lund: Studentlitteratur. Sandels, S. & Moberg, M. (1945). Barnträdgården. Stockholm: Natur & Kultur. Skolverket. (2006). Läroplan för förskolan - Lpfö98. Stockholm: Fritzes.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning.
Wehner, Godée (2002). Att fånga lärandet, pedagogisk dokumentation med hjälp av
olika medier. Centraltryckeriet: Borås.
Wehner, Godée (1993). Leka i grupp, lekmetodik för barn i förskola, skola och
Bilagor
1. Underlag till våra samtal med pedagoger och barn. s. 46
2. Medgivandeblankett till barnens föräldrar inför samtalen med deras barn. s. 47
Bilaga 1
Intervjufrågor till pedagogerna:
1. Hur ser era samlingar ut?
2. Varierar ni samlingen varje dag eller hur ofta gör ni det?
3. Har samlingen förändrats under din tid som förskollärare/barnskötare? 4. Hur länge varar era samlingar (tidsmässigt)?
5. Anser du att samlingen är viktig för barns utveckling? Varför? 6. Vad strävar du efter att barnen ska lära sig under samlingen? 7. Vad tycker du är svårast med att hålla i en samling?
Intervjufrågor till barnen:
1. Berätta för mig vad ni gör när ni har samling! 2. Vad är roligt? Varför?
3. Är det något som är tråkigt på samlingarna? 4. Vem bestämmer när det är samling?
5. Kan man lära sig någonting på samlingen? Vad i så fall? 6. Varför behöver man lära sig det?
Bilaga 2
Hej!
Nu går vi vår 7:e och sista termin på Lärarutbildningen och det har blivit dags att skriva examensarbetet. Vi har valt att undersöka den dagliga samlingen i förskolan, och för att göra det har vi bl.a. valt att göra barnintervjuer. Får vi samtala med ert barn? Vi ställer inga ”känsliga” frågor utan ska bara försöka få en bild av barnens tankar om samling. Inga namn kommer att nämnas i arbetet och inte heller på vilken förskola intervjuerna har gjorts.
Godkänner Ni detta så lämna er underskrift till personalen. Tack på förhand!
Med vänlig hälsning Kim & Jessica
___________________________ __________________________ Datum och underskrift Barnets namn
________________________ Namnförtydligande