Vad är det då för resultat som min uppsats visar och var står dessa resultat i förhållande till tidigare forskning? Detta ska vi diskutera i följande avsnitt.
Strömqvist och Sjögren diskuterar skapandet av kollektivt minne där en delad förståelse är viktigt för berättelsen precis som Trenter menar skapas i ett kontrakt med tittaren. Tv-serien använder här historien och myten kring vikingen för att skapa karaktären Eric och använder därmed redan satta myter och kollektiva minnen av dessa historiska andra, även om de kan vara historiskt sett falska. Eric porträtteras som en slug, manipulativ vampyr som enbart tänker på sig själv och går över andra för att få sin vilja fram. Walette menar att i vissa tider premieras de goda som hör ihop med
vikingatiden men i tv-serien True Blood är det snarare den mörka sidan som kommer fram. Eric blir vikingen som härstammar från ett arv med krig, våld, sexuell frigjordhet och utsvävning, hedning och full av maktlystenhet och liknas vid sjörövare. Vi ser hur serien använder en viss historiekultur för att få fram vissa värden som vi efter idag bör leva efter i ett bruk av historien. Eric som vampyr står för ett kulturarv som i det här fallet inte är ett föredra. Precis som Peter Aronsson skriver använder man en viss typ av historiekultur för att hänvisa till människors historiska minne. Att göra Eric till en gentlemannamässig, kärlekstörstande romantiker hade varit svårt i och med hans
vikingaarv utan då hade man fått använda ett annat kulturarv alternativt gjort upp med det historiska minnet världen har om vikingar vilket eventuellt hade skapat problem med kontraktet som Trenter skriver om.
Precis som Trenter visar hur historia i porrfilm används för att få fram vissa känslor eller
stämningar är också detta fall i True Blood. Bills härkomst från den viktorianska tiden där prydhet var någonting att eftersträva märks också detta i hans karaktär då han törstar efter romantisk kärlek och inte bara köttets lustar utan det intelligenta samtalet är att föredra än bara den sexuella akten eller där underkjolar lämnar mer åt fantasin än dagens mode. Trenter skriver om att historiska
porrfilmer hjälper oss att belysa olika tabun som vi har idag och mitt resultat visar att vi även i True Blood kan se att en viss typ av sexualitet är att föredra i det långa loppet. Bill står för erotiken, trygga, kravlösa sexualiteten med Eric står för lusten och det djuriska det lite förbjudna som vi kan åtrå med fantasin men kanske inte leva ut i vårt verkliga liv. Att populärkulturen bygger monument av värden och vissa normerande tankar visar även mitt resultat där den heteronormativa matrisen bland annat är det som premieras.
Queckfeldt skriver om de allmänskliga problemen som tas upp i historiska romaner som här kan kopplas samman med ett historiemedvetande som också märks i Thavenius forskning. Bill som humanvampyr slåss med känslor som ångest, sorg och kärlekstörstande och utvecklar därmed ett historiemedvetande hos oss om att människor i alla tider har en essens, en mänsklighet. De har, precis som vi, känt sorg över att inte ha någon att älska, sorg över barn och död och kan på så sätt hjälpa oss i vårt egna sorgearbete kring ”människor i alla tider har haft det svårt men överlevt”. Ett historiemedvetande som gör sig gällande vid sidan om detta är tropen ”Framsteg”. Att vi hela tiden sträcker oss mot en framtid som blir bättre och bättre för oss människor.
Anna Höglund skriver att vampyren är mer än underhållning och berättar om oss och vårt samhälle. Den fiktiva karaktären skapas alltid i förhållande och i ett samspel till människan. I sin historiska framställning har Höglund poängterat framförallt två olika typer av vampyrer som sett dagens ljus. Den första är humanvampyren som är lik oss människor då de reflekterar, känner ångest och har empati i jämförelse till den monstervampyr som inte känner något av detta.
I tv-serien har vi framförallt två karaktärer som är starkt förknippade till en specifik historisk tid. Bill Compton som gjorde till vampyrer 1865-1870 och som tjänade under amerikanska
inbördeskriget under den tid som kallas den viktorianska. Eric Northman är en svensk
vikingavampyr och har levt i ungefär tusen år. Bill är en ensamvarg och lever på det syntetiska blodet och dödar inte människor för att överleva. Han tänker mycket och lever tillsammans med människorna därför att han lever efter principen att vampyrer och människor ska kunna leva tillsammans. Eric står på många sätt som Bills motsats. Den förmögne gamla vikingen är slug och manipulativ. Han anse sig stå över människorna och ser dem som ”kött-matpåsar” och skulle aldrig tänka sig att leva på syntetiskt blod. Här ser vi en tydlig uppdelning mellan humanvampyren Bill och monstervampyren Eric. Höglund skriver även som vampyrernas sexualitet där dessa karaktärer får stå som samvetslösa kring sexuella tabun i västvärlden. Dessa resultat visar sig i min uppsats där vi genom att se hur och vem Sookie (människa) åtrår och där Eric står för en sexualitet som är lockande lust som man egentligen inte kan hänföra sig åt därför att man kan förlora den trygga,
äktenskapliga kärleken och lusten som hon har hos Bill. Bill som humanvampyr vill ha någonting mer än sin kroppsliga lusta tillfredsställd utan ser mer fram emot det intellektuella samtalet innan själva kärleksakten, vilket inte gäller hos Eric. Precis som Höglund ställer jag också mig frågan om denna syn på humanvampyren som törstar efter äkta kärlek och romantik istället för
monstervampyrerna som står för våldsamt och icke-normaliserande sex hör ihop med att vi har en återgång till äldre tiders syn på sexualitet och heterosexuell tvåsamhet? Utifrån mitt resultat som inte kan generaliseras utan enbart tolkas i sin egen kontext kan man säga att i detta fall kan resultatet tolkas med ett jakande svar på frågan.
Precis som filmerna Elizabeth, Shakespear in Love, Livet är underbart, Rädda meninga Ryan och
Den tunna röda linjen används den förflutna tiden och atmosfären för att visa värden i vår samtid,
vilket också är Mats Jönssons tes i sin avhandling. Att historiska filmer säger mer om oss i nutiden än de gör om den historiska tiden de förmedlar.
Mina resultat tolkas i ett genusperspektiv och att Sookie åtrår en manlig man och egentligen inte kan åtrå fel (det vill säga utanför den heterosexuella matrisen) visar också svar på detta. Höglund resultat kring hur frosseriet i vampyrvärlden inte är eftersträvansvärt märks också hos vampyrerna i True Blood. Även om du väljer att inte leva på syntetiskt blod ska du inte frossa i människoblod utan du ska kunna kontrollera dig och ditt ätande. Vampyrerna visar oss att även om vi är monster ska vi minsann vara kontrollerande och ha disciplin när det gäller ätandet. Precis som Höglunds humanvampyrer skäms för att äta framför den han älskar skäms också Bill för detta. Detta märks också i genusteorin där i True Blood det inte finns några överviktiga eller felande kroppar som vi ska åtrå. Vår tids skönhetsideal gör sig tydligt i tv-serien.
Historiebruket hos dessa historiska varelser som lever för evigt i tv-serien True Blood visar hur vissa värden hos oss människor bör premieras och samtidigt vilka som är mindre eftersträvansvärt. I serien gestaltas det kulturarv genom humanvampyren Bill som törstar efter kärlek, står för sedlighet och manlighet samtidigt som Eric får stå som den sexuella frigjordheten/utsvävningen, egoismen, våld och maktutövningen men fortfarande även han som det begripliga subjektet: man. Dessa mäns förhållande till kvinnan Sookie visar oss hur hon inte kan åtrå fel inom den heterosexuella matrisen och därmed inte misslyckas i skapandet av begripliga kön då hon åtrår en man. Bill och Sookies förhållande pekar även på hur en viss sexualitet är att föredra som normaliserande än den lust som Eric står inför. Tv-serien uppvisar ett historiebruk där sexualitet och begär blir moraliserande precis som skapandet av ett kön kamoufleras med den förflutna tidens nostalgiska historiebruk kopplat samman med kollektiva myter. Den Jesus-myt som visar i serien genom Godric står i förhållande
till vikingen Eric där deras kärlek till varandra inte får misstolkas som mänsklig kärlek (och därmed en homosexuell) sådan utan snarare är äldre och vackrare än någon mänsklig kärlek eller känsla. Användandet av historien visar sig i ett historiemedvetande kring att människorna har en essens kring allmänmänskliga känslor och frågor som förenar oss men dock i kontrasten till att vi hela tiden gåt mot någonting bättre, att vårt val hela tiden ska ledas mot värden av demokrati.
Att serien har evigheten som tema då vampyrerna lever för evigt och inte åldras utan blir på sitt sätt tidslösa och det eviga blir som en övergripande tidssymbol för serien blir skapandet av könet som presenterats ovan, själva genusordning som presenteras med sin normerande sexualitet också allmängiltig, tidlös och evig. En typ av kärlek, åtrå, varar för evigt även om den utmanas av synd och ickenormalitet (av vampyrer).
Jag vill mena att min uppsats ökat vår kunskap kring att det är vi själva som använder historien och dess förflutna tid till vissa syften i nutiden samt visat på hur kulturarv gestaltats i populärkulturen för att utveckla ett historiemedvetande och hur denna reproduktion är moraliserande i samtiden. Precis som jag tycker det är viktigt att kunna vår historia för att lära oss om vår egen identitet som det är viktigt att kunna hur vi utvecklats till det vi är idag borde det också finnas utrymme att föra en diskussion kring hur vi faktiskt använder historien, framförallt i populärkulturen. Jag hoppas att min uppsats kan vara ett argument i denna debatt som visar hur pass viktigt ett sådant
förhållningssätt faktiskt är. Vikten av att faktiskt kunna urskilja historia som ett alibi eller som en ursäkt för att lättare kunna kritisera/lägga fram argument inför samtiden är någonting som vi bör kunna. Vårt minne skapas utav en förflutenhet som till stor del är konstruerat av sociala institutioner som tv och film och som inte lever efter samma källkritiska metod som akademin (de har det inte heller som syfte).
Sammanfattning
I denna undersökning står historiebruk, reproduktion av kulturarv och historiemedvetande i fokus. Uppsatsen ämnar öka kunskapen om betydelsen av hur historia som kulturarv i form av historiebruk förmedlas via populärkultur, närmare bestämt i tv-serien True Blood och hur detta hör ihop med hur vi uppfattar det föränderliga förflutna. Undersökningen tar fasta på hur stor del av rollfigurernas beteende i tv-serien True Blood som härstammar från deras historiska bakgrund och hur detta spelar in i utformandet av deras personligheter som tolkas ur ett genusperspektiv.
• Vilket samband finns mellan bruket av historia, det kulturarv som förmedlas i populärkultur och den form av historiemedvetande som mobiliseras via tv-serien True Blood?
Dessa frågor operationaliseras genom att se:
• Huruvida en koppling mellan kulturarvet som förmedlas och karaktärernas identiteter i tv-serien True Blood hör ihop med deras rollbeteende?
Metoden till detta är en egenkomponerad karaktärsanalys och det teoretiska ramverket består av Judith Butlers teorier kring den heterosexuella matrisen och performativitet samt Gayle S Rubins teorier om sexualitet som någonting historiskt konstruerat. Förutom teori står uppsatsen och vilar på perspektiv som behandlar att man genom att se på reproduktionen av kulturarv kan finna samtidens idéer kring vad som är viktigt (meningsbärande), hur populärkulturen imiterar och återanvänder myter och därför kan anses vara en historisk källa värd att fokusera på samt historia som
identitetsskapande.
Nostalgin och genus blir centralt i denna uppsats då nostalgin tolkas som en romantisering av evighetsbegreppet där vampyrernas ålder samt vilka identiteter och sexuella lustar de utstrålar hör ihop med deras kulturarv som de förmedlar. Eric, denna tjusigt åtråvärda vikingavampyr eller den trygga, kärlekstörstande jänkaren eller bara det faktum att det nostalgiska evighetsbegreppet romantiseras med idén om att vi hela tiden blir bättre.
Historiebruket hos dessa historiska varelser som lever för evigt i tv-serien True Blood visar hur vissa värden hos oss människor bör premieras och samtidigt vilka som är mindre eftersträvansvärda. I serien gestaltas bland annat ett kulturarv genom humanvampyren Bill som törstar efter kärlek, står för sedlighet och manlighet samtidigt som Eric får stå som den sexuella frigjordheten/utsvävningen, egoismen, våld och maktutövningen men fortfarande även han som det begripliga subjektet: man. Dessa mäns förhållande till kvinnan Sookie visar oss hur hon inte kan åtrå fel inom den
heterosexuella matrisen och därmed inte misslyckas i skapandet av begripliga kön då hon åtrår en man. Bill och Sookies förhållande pekar även på hur en viss sexualitet är att föredra som
normaliserande än den lust som Eric står inför. Tv-serien uppvisar ett historiebruk där sexualitet och begär blir moraliserande precis som skapandet av ett kön kamoufleras med den förflutna tidens nostalgiska historiebruk kopplat samman med kollektiva myter. Den Jesus-myt som visar i serien genom Godric står i förhållande till vikingen Eric där deras kärlek till varandra inte får misstolkas som mänsklig kärlek (och därmed en homosexuell) sådan utan snarare är äldre och vackrare än någon mänsklig kärlek eller känsla.
kring allmänmänskliga känslor och frågor som förenar oss men dock i kontrasten till att vi hela tiden går mot någonting bättre, att vårt val hela tiden ska ledas till värderingar av demokrati.
Referenser
Källmaterial
Harris, Charlaine Död tills mörkret fallet (2001) I översättning av Thomas Engström 2010 Harris, Charlaine Levande död i Dallas (2002) I översättning av Thomas Engström 2010 Säsong 1 av tv-serien True Blood innehållandes avsnitten:
1 ”Strange Love” 2 ”The first taste” 3 ”Mine”
4 ”Escape from the dragon house” 5 ”Sparks fly out”
6 ”Cold ground”
7 ”Burning house of love”
8 ”The fourth man in the fire” 9 ” Plaisir dámour”
10 ”I don´t wanna know” 11 ”To love is to bury”
12 ”You´ll be the death of me”
Säsong 2 av tv-serien True Blood innehållandes avsnitten: 1 ”Nothing but the blood”
2 ”Keep this party going” 3 ”Scratches”
4 ”Shake and fingerpop” 5 ”Never let me go” 6 ”Hard-hearted Hannah”
7 ”Release me” 8 ”Timebomb” 9 ”I will rise up”
10 ”New world in my view” 11 ”Frenzy”
12 ” Beyond here lies nothin´”
Litteratur/Tryckt material
Aronsson, Peter ”Historiekultur i förändring” i Makten över minnet (2000) Peter Aronsson Studentlitteratur: Lund
Aronsson, Peter Historiebruk – att använda det förflutna (2004) Studentlitteratur: Lund
Bohman, Stefan ”Musik som kulturarv och kanon” i Kanon och kulturarv – Historia och samtid i
Danmark och Sverige (2008) Lars-Eric Jönsson, Anna Wallette och Jes Wienberg Lunds
universitet: Centrum för Danmarksstuder:Göteborg:Stockholm
Butler, Judith Gender Trouble and the subversion of identity (1990) Routhledge: London
Butler, Judith Genustrubbel feminism och identitetens subversion (2007) Daidalos AB: Uddevalla Cartmell, Deborah, Hunter I.Q och Whelehan I Retrovisions – reinventing the past in film and
fiction (2001) Pluto: London
Gotlin, Eva Kön eller Genus? (1999) Nationella sekretariatet för genusforskning Hylland Eriksen, Thomas Historia, myt och identitet (1996) Bonnier Alba: Stockholm
Höglund, Anna Vampyrer – en kulturkritisk studie av den västerländska vampyrberättelsen från
1700-talet till 2000-talet Akademisk avhandling vid Institutionen för humaniora vid Växjö
universitet (2009) Växjö University Press: Växjö
Jönsson, Mats Film och historia – historisk hollywoodfilm 1960-2000 Akademisk avhandling vid humanistiska fakulteten vid Lunds universitet (2004): Lund
Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf (red) Historien är nu (2004) Studentlitteratur: Lund
Klett, Elizabeth ”Shakespeare in love and the End(s) of history” i ” i Cartmell, Deborah, Hunter I.Q och Whelehan I Retrovisions – reinventing the past in film and fiction (2001) Pluto: London
Kullberg, Birgitta (2004) Etnografi i klassrummet Lund. Studentlitteratur Lindgren, Simon Populärkultur (2005) Liber: Stockholm
Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet 1994: Skolverket
Nyström, Lisa ”Blood, Lust and Fe/Male narrative in Bram Stokers Dracula (1992) and the novel (1897) i Draculas, Vampires and other undead forms – Essays on gender, race and culture (2009) John Edgar Browning och Caroline Picart The Scarecrow Press Inc: Plymoth UK
Pigeon, Renée ”No mans Elizabeth: The virgin queen in recent films” i Cartmell, Deborah, Hunter I.Q och Whelehan I Retrovisions – reinventing the past in film and fiction (2001) Pluto: London Queckfeldt, Eva ”Det var en gång…” i Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf (red) Historien är nu
(2004) Studentlitteratur: Lund
Queckfeldt, Eva ”Om kiosklitteratur med historiskt motiv” i Makten över minnet (2000) Peter Aronsson Studentlitteratur: Lund
Rosenberg, Tiina Könet brinner (2005) Natur och Kultur: Finland
Rubin, Gayle ”Thinking sex” (1984) i The Lesbian and Gay studies reader (1993) Henry Abelove, Michéle Aina Barbale och David M Haplerin (eds) Routhledge: New York
Snickars, Pelle och Trenter, Cecilia Det förflutna på film och vice versa – Om medierande
historiebruk (2004) Studentlitteratur: Lund
Sjögren, Karin ”Landskap och plats mellan minne och myt” i Minne och myt – konsten att skapa det
förflutna (2004) Åsa Berggren, Stefan Arvidsson och Ann-Mari Hållans Nordic Academic Press:
Strömqvist, Sven ”Olika språk – olika berättelser?” i Minne och myt – konsten att skapa det
förflutna (2004) Åsa Berggren, Stefan Arvidsson och Ann-Mari Hållans Nordic Academic Press:
Lund
Thavenius, Jan Liv och historia – Om människan i historien och historien i människan (1983) Symposion:Stockholm
Trenter, Cecilia ”Clioporr” i Snickars, Pelle och Trenter, Cecilia Det förflutna på film och vice
versa – Om medierande historiebruk (2004) Studentlitteratur: Lund
Wallette, Anna ”Historiker och hedningar” i Makten över minnet (2000) Peter Aronsson Studentlitteratur: Lund
Wallette, Anna Sagans svenskar – Synen på vikingatiden och de isländska sagorna under 300år (2004) Sekel Bokförlag: Malmö
Tidningsartiklar
Snickars, Pelle ”Hollywood är på väg att bli vår viktigaste historielärare” Svenska Dagbladet 22 november 2007
Trenter, Cecilia ”Männen står för handling och kvinnor för står för dygden” 7 november i Aftonbladet 2007
Elektroniska källor
International Movie Database www.imdb.com Sökord: True Blood 2010-12-14 Wikipedia www.wikipedia.se Sökord: True Blood 2010-12-14
Föreläsning
Föreläsningen 21/9 2010 ”Postmodernism Postkolonialism” Malin Lennartsson Linnéuniversitetet Växjö
8/10 – 2010 ”Populärkulturens monument – historiska draman på film” Cecilia Trenter Linnéuniversitetet Växjö