Diskussion

Motivationsforskning utgör ett komplext område. Komplexiteten består i att det dels är svårt att definiera vad motivation egentligen är för något och dels för att motivation kan ses som väldigt individuellt där behoven varierar. Intressant i detta avseende är dock att trots att vi fick en uppfattning om att våra respondenter var av vitt skilda personligheter tyckts vi ändå skönja gemensamma nämnare vad gäller de olika variablerna vi behandlat i analysen ovan. Med anslutning till det här kan därmed säga att det hos människan finns vissa elementära behov som den behöver tillfredsställa i arbetet. För forskarnas del tycks det vara viktigt att hålla på med det som intresserar dem och det är av den anledningen som de väljer att arbeta som forskare. En annan viktig faktor är att de för att kunna känna sig tillfreds med forsknings-arbetet är att de innehar en hög grad av autonomi i forsknings-arbetet. Vi kan även konstatera att motivation tycks vara en pågående process som är föränderlig. Då forskare inte upplever sig tillfredsställa sina behov genom arbetet förändras således dess motivation (Alvesson & Kärreman 2007; Björklund 2001).

Vi anser att resultatet visar på intressanta aspekter på hur ledarskapet bör utformas i den här typen av arbeten, där ledarskapet med anslutning till Mintzberg (1998), Maccoby (1989) och Sapienza (2004) bör vara mer stödjande där forskarna ges stöd och trygghet i arbetet. Det här belyser den svårighet som ligger i att leda forskare och vara dess överordnad. Det gäller att se till forskarnas kunskap och kreativitet och därav nyttja dessa genom att ge forskarna utrymme i arbetet. Det kan bland annat handla om att våga ge forskarna medel till att bedriva egen forskning, vilket exemplifierar vikten av att som överordnade visa förtroende till forskarens förmåga. Resultatet visar nämligen tillsammans med tidigare forskning (Herzberg 2002; Badawy 1971) att det här leder till att forskare upplever motivation i sitt arbete.

Vad gäller metodvalet anser vi att intervjuformen i det här sammanhanget är en lämplig metod att använda sig av. Detta då den möjliggör för forskaren att kunna närma sig sitt studieobjekt och därmed få en ökad förståelse kring det som studeras, vilket är syftet med kvalitativ forskning (Aspers 2007; Trost 2010; Starrin & Renck 1996). Vad gäller motivationsforskning skulle även deltagande observation kunna utgöra en kompletterande metod att använda, då detta möjliggör närmare studier av forskares arbetssituation. Vi ser inget hinder i att tillämpa kvantitativa metoder om forskningen har ett sådant syfte.

I vårt fall skulle det vara intressant att genomföra en större studie med dels ett större urval av respondenter och dels där urvalet består av forskare hemmahörande vid ett eller flera olika universitet. Det här skulle då kunna möjliggöra en ökad förståelse för vad som motiverar forskare. Härigenom kan man även försöka urskönja om kulturen skiljer sig mellan universit-eten och därefter utkristallisera hur dess kulturella skillnader påverkar den enskilde forskarens motivation. I det här hänseendet skulle det även vara intressant att studera vikten av den rent geografiska aspekten på forskares motivation och hur tillgången till en aktiv fritid kan spela in i hur de motiveras i sitt arbete eller inte. Med aktiv fritid menas möjligheten att på den ort som forskaren befinner sig kunna ges möjlighet att få utlopp för sina behov av att utöva vissa typer av fritidsaktiviteter, vilket kan kopplas till work-life balance.

Det skulle även vara intressant att se hur åldern spelar in på motivationen och där ställa sig frågan för om och hur motivationen skiljer sig åt mellan äldre respektive yngre forskare. En annan intressant aspekt att studera är huruvida forskares motivation förändras i takt med anställningstiden. Ett sätt att studera det sistnämnda empiriskt är att genomföra en studie som löper under en längre tid.

38

Referenslista

Allwood C M & Eriksson M G (2010): Grundläggande vetenskapsteori för psykologi och andra beteendevetenskaper. Lund: Studentlitteratur.

Alvesson M & Kärreman (2007): ”Motivation i organisationer – personalkoncept och

drivkrafter” i Alvesson M & Svensson S (red): Organisationer, ledning och processer. Lund: Studentlitteratur. s. 357-383.

Alvesson M (2000): ”Social identity and the problem of loyalty in knowledge intensive companies” Journal of Management Studies. Vol 37, No 8, pp 1101-1123.

Aspers P (2007): Etnografiska metoder – att förstå och förklara samtiden. Malmö: Liber. Badawy M K (1971): “Industrial Scientists and Engineers: Motivational Style Differences” [Elektronisk]. California Management Review. pp 11-16.

Björklund C (2001): Work motivation – studies of its determinants and outcomes. Stockholm: EFI, The Economic Research Institute.

Corbin J & Strauss A (2008): Basics of qualitative research – techniques and procedures for developing grounded theory. Los Angeles: SAGE Publications.

Dahlgren L (1996): ”Fältforskning: En distanslös eller distanserad verksamhet?” i Svensson P-G & Starrin B (red.): Kvalitativa studier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur. Edwards D C (1999): Motivation & emotion – evolutionary, physiological, cognitive and social influences. London: SAGE.

Fangen K (2011): Deltagande observation. Malmö: Liber AB.

Friedlander F & Walton E (1964): “Positive and negative motivations toward work” [Elektronisk]. Administrative Science Quarterly, Vol 9, No 2, pp 194-207. Tillgängligt: http://web.ebscohost.com/ehost/pdfviewer/pdfviewer?sid=7b8c2f60-4c0f-4b0e-9fc9-cfb38611fee6%40sessionmgr111&vid=6&hid=123

Furåker B (2012): “Theoretical and conceptual considerations on work orientations” i Furåker B, Håkansson K & Karlsson (red.): Commitment to work and job satisfaction. London:

Routledge. s. 12-25.

Gonäs L & Larsson P (forthcoming): “Employment regimes and personnel work in Sweden” i Kaufman B (red): Unity and Diversity – The Historical Development of HRM Across Nations. Cheltenham, UK: Edgar Elgar.

Hackman J R & Oldham G R (1976): "Motivation through the Design of Work: Test of a Theory" [Elektronisk]. Organizational behavior and performance. Vol 16, pp 250-279. Tillgängligt:

http://scholar.google.se/scholar?q=Motivation+through+the+Design+of+Work%3A+Test+of +a+Theory&btnG=&hl=sv&as_sdt=0%2C5 (2012-06-06).

39 Hackman J R & Lawler E E (1971): "Employee reactions to job characteristics" [Elektronisk]. Journal of Applied Psychology Monograph. Vol 55, No 3, pp 259-286.

Herzberg F, Mausner B & Snyderman B B (2002): The motivation to work. London: Transaction Publishers.

Hogan (2004): ”Personality psychology for organizational research” i Schneider B & Brent Smith D (red): Personality and organizations. Mahwah, NJ: Lawrence Erlbaum. s. 3-24. Jindal-Snape D & Snape J B (2006): "Motivation of scientists in a government research institute: Scientists' perceptions and the role of management" [Elektronisk]. Management Decision. Vol 44, No 10, pp 1325-1343.

Tillgängligt: http://www.emeraldinsight.com/journals.htm?articleid=1580785&show=abstract Johnson J V (1990): “The Significance of the Social and Colletive Dimensions of the Work Environment for Human Health and Well-Being” i Enander A, Gustavsson B-O, Karlsson, J Ch, Starrin B (red): Work and welfare : papers from the second Karlstad symposium on Work. Karlstad: University of Karlstad.

Johnson J V (1986): The impact of workplace social support, job demands and work control upon cardiovascular disease in Sweden. Baltimore, Maryland: The John Hopkins University. Karlsson J Ch (2009): “Arbetsglädje och lönsamhet – arbetet som mål och medel” i

Christmansson M & Hörte S Å (red): ”Perspektiv på arbetsmiljöarbete”. Forskning i Halmstad, Nr 20, s 43-56.

Karlsson J Ch (2008): Den smidige mellanchefen – och andra motståndsberättelser. Malmö: Gleerups Utbildning.

Karlstads universitet (2010): Årsredovisning 2010. [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.kau.se/sites/default/files/Dokument/subpage/2009/01/rsredovisning_2010_pdf_14 545.pdf (2012-06-08).

Latham G P (2007): Work motivation – history, theory, research and practice. London: SAGE Publications.

Layder D (1998): Sociological practice – linking theory and social research. London: SAGE Publications.

Locke E A & Latham G P (1990): A Theory of Goal Setting & Task Performance. New Jersey: Prentice hall.

Maccoby M (1989): Arbeta Varför det? – förändringar i arbete och motivation. Stockholm: Svenska Dagbladet förlag. Översättning: Svante Hansson.

Maslow A H (2007): Motivation and personality (reviderad version, Frager R, Fadiman J, McReynolds C & Cox R). New York: Addison-Wesley Longman Inc.

McClelland D (1987): Human motivation. Cambridge, Storbritannien: Cambridge University Press.

40 Mintzberg H (1998): “Covert leadership: notes on managing professionals” [Elektronisk]. Harvard Business Review. November-December, pp 140-147.

Tillgänglig: http://scholar.google.se/scholar?hl=sv&q=Covert+leadership+Mintzberg&btnG= (2012-06-07).

Moxnes P (2001): Positiv ångest hos individen, gruppen, organisationen – ett organisationspsykologiskt perspektiv. Stockholm: Natur och kultur.

Mullins L J (2008): Essentials of organizational behavior. London: Pearson Education. Patel R & Davidson B (2011): Forskningsmetodikens grunder – att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Purcell J, Kinnie N, Swart J, Rayton B & Hutchinson S (2009): People management and performance. London: Routledge.

Sapienza A M (2004): Managing scientists: Leadership Strategies in Scientific Research. New Jersey: Wiley-Liss, Inc.

Starrin B & Renck B (1996): ”Den kvalitativa intervjun ” i Svensson P-G & Starrin B (red.): Kvalitativa studier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.

Tampoe M (1993): “Motivating knowledge workers: the challenge for the 1990s” [Elektronisk]. Long Range Planning, Vol 26, No 3, pp 49 -55. Tillgänglig:

http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/0024630193900062 (2012-06-10). Trost J (2010): Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.

Åsberg R (2000): Ontologi, epistemologi och metodologi: en klinisk genomgång av vissa grundläggande vetenskapsteoretiska begrepp och ansatser. Göteborg: Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet.

41

Intervjuguide

Forskares motivation kopplat till arbetstillfredsställelse

Bakgrundsfrågor

 Ålder?

 Var bor du?

 Titel?

 Hur länge har du arbetat som forskare?

 Hur länge har du arbetat på avdelningen?

 Hur kom det sig att du blev forskare?

 Vad hade du för drömmar när du var liten?

Frågor kring arbetet

Synen på arbetet och inställningen till det

 Varför arbetar du?

 Vad ingår för arbetsuppgifter i ditt arbete? (Hur ser fördelningen mellan arbetsuppgifterna ut?)

 Beskriv en typisk dag i arbetet.

 Vilken betydelse har arbetet för dig?

 Beskriv stunder i livet du känner dig glad/lycklig!

 Vad får dig att gå till arbetet varje dag? (hoppa eventuellt tillsocialt stöd)

 Har din syn på arbetet som forskare förändrats med tiden? I så fall hur?

 Tror du att du kommer ha samma arbetsgivare resterande delar av ditt verksamma arbetsliv?

 Hur ser du på att gå i pension? Är det något som du längtar till? Är det en självklarhet att du skall gå i pension vid 65?

 Vad är den främsta drivkraften i ditt arbete? (Vad motiverar dig i ditt arbete?)

 Vad ger dig energi i arbetet?

 Vad har du för mål med arbetet? Vad har du för förväntningar på arbetet?

 Sätter du upp personliga mål i ditt arbete som driver dig framåt? I så fall hur?

 Hur ser du på avdelningens mål? Hur överensstämmer dem med dina mål?

 Känner du dig stolt över att vara en del av Karlstad Universitet?

 Om du tänker på stunder då arbetet verkligen känns roligt; beskriv den eller dem stunderna!

 Hur ser du på dina olika arbetsuppgifter? Vad driver dig till att utföra dem? Ex varför trivs du med att undervisa?

 Hur mycket tid lägger du ned på ditt arbete? Krav i arbetet

 Vem eller vilka ställer krav på dig? Hur ser du på kravet att som forskare alltid hålla sig ajour med aktuell forskning? (Hur upplever du det?)

 Upplever du att du kan leva upp till de krav som ställs på dig?

 Vad får dig att känna stress i arbetet?

42

 Upplever du att långa stunder har alldeles för mycket att göra i arbetet?

 Är du tvungen att arbeta över, dra in på luncher och ta med jobb hem varje vecka?

 Är ditt arbete så stressigt att du minst halva tiden inte hinner tänka på eller prata om något annat än arbete?

 Finns det krav på att du skall vara närvarande på arbetsplatsen? I så fall hur mycket?

 Spenderar du mycket tid på din arbetsplats eller väljer du att arbeta på andra platser?

 Kräver ditt arbete din uppmärksamhet och koncentration nästan hela tiden?

 Kräver ditt arbete att du arbetar snabbt?

 Får du ofta avbryta dina arbetsuppgifter för att fortstätta senare?

 Innehåller ditt arbete många upprepningar?

 Kräver ditt arbete stor fysisk ansträngning?

 Ser du några ljuspunkter? (Framtidsutsikter?) Egenkontroll

 Kan du själv bestämma om uppläggningen till det egna arbetet?

 Kan du själv bestämma när olika arbetsuppgifter ska utföras?

 Kan du själv bestämma arbetstakten i ditt arbete?

 Upplever du att du har stort eller litet inflytande i din arbetsgrupp?

 Upplever du att du har möjlighet att få din röst hörd/påverkansmöjligheter/inflytande?

 Har du användning för dina idéer, kunskaper och färdigheter i ditt arbete?

 Har du möjligheter att lära dig nya saker i ditt arbete?

 Har du frihet att bestämma hur ditt arbete ska utföras?

 Kan du påverka beslut som rör hela verksamheten?

 Kan du förändra dina arbetstider så att de passar mina egna önskemål?

 Kräver ditt arbete att du är kreativ? Socialt stöd

 Arbetar du i några forskningsprojekt där andra forskare är involverade?

 Vad anser du om att arbeta i grupp? Upplever du att den sociala biten är viktig i ditt arbete?

 Hur viktiga är dina arbetskamrater för att du skall trivas på ditt arbete?

 Har din forskning uppmärksammats utanför universitetssfären? På vilket sätt får du bekräftelse i ditt arbete? (feedback)

 Får du stöd eller uppmuntran från chefer när arbetet känns besvärligt?

 Får du stöd eller uppmuntran från arbetskamrater när arbetet känns besvärligt?

 Kräver ditt arbete mycket samarbete med andra?

 Upplever du att dina arbetskamrater bryr sig om dig?

 Hjälps du och dina arbetskamrater åt att få arbetet gjort?

 Respekterar dina arbetskamrater dig i din yrkesroll?

 Respekterar dina överordnade dig i din yrkesroll?

 Bryr sig dina överordnade om ditt välbefinnande?

 Får du respons på ditt arbete från dina överordnade? Trygghet i arbetet

 Anser du att det är ett tryggt arbete? Måste ni söka nya medel till varje nytt projekt?

43 Ekonomi, status och självförverkligande

 Är ekonomiska incitament något som motiverar dig till att gå till arbetet? I så fall varför? Varför inte?

 Hur ser löneutvecklingen ut?

 Finns det möjlighet att ”klättra”? Är det något som motiverar dig?

 Upplever du forskningsvärlden som tävlingsinriktad? Hur påverkar detta dig?

 Finns det tydliga regler/normer inom forskningssfären? Hur ställer du dig till dessa?

 Hur upplever du dig själv som person? Beskriv dig själv!

 Vad har du för fritidsintressen?

 Hur ser du på din fritid?

 Vilka tror du är dina starka egenskaper som forskare?