”Jag har kommit för att de skall ha liv, och liv i överflöd.” (Joh. 10:10)
”Var och en har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet.” (FNs förklaring art 3)
Vad har då kyrkorna fått ut av sitt arbete och har kristendom fungerat som en väg till integration på den lilla orten och kan övriga Sverige lära sig något av detta arbete? Jag anser att många saker har blivit mycket bättre här i Stöde än i en stor stad. Men eftersom mängden av frivilliga är begränsad så kan det behövas mer stöttning då arbetet med flyktingar kan vara slitsamt och frustrerande ibland.
Flyktingarbetet för Equmeniakyrkan, Bethel har gett mycket tillbaka när det gäller arbetskraft, nya medlemmar och en stark gemenskap över nationsgränserna. En hel del familjer med uppehållstillstånd har stannat kvar på orten tack vare Bethels arbete. Även om det finns en önskan om ytterligare arbetsinsatser så har de gjort ett stort arbete i integrationsfrågan här i Stöde men även ”vunnit” nya medlemar och välfylld kyrka.
Stöde församling har också bidraget till integration med sitt ekumeniska arbete med Bethel samt den egna barn och ungdomsverksamheten. En liten ökning bland gudstjänst deltagandet har man också märkt. Kykoherden önskar också framledes att mer av budget ska gå till flyktingarbetet i den diakonala biten eftersom han tycker att för stor del hamnar i äldre diakonala verksamheten. I dagarna öppnar Stöde församling ett eget språkcafé och med det så kommer fler flyktingar hitta till Stöde församlings församlingshem. Stöde församling har också under sommaren 2015 en anställd man från Eritrea med uppehållstillstånd som arbetat som säsongsarbetare. Han bor kvar ännu så länge och åker till Sundsvall på SFI. Integration i den meningen med möjlighet att stanna kvar och få ett jobb och ingå i det svenska samhället har i en del fall blivit mycket lyckade. Kanske är det lättare på en liten ort att bli integrerad i samhället.
På en mindre ort som Stöde är så hälsar man på alla man möter efter vägen. Oavsett om personen är bekant eller inte. Flyktingar som har kommit hit har snabbt lärt sig vår sed och hälsar glatt tillbaka. Varje promenad till livsmedelsaffären ger goda chanser till
31
flera dagliga bekräftelser av ortens lokabefolkning. Möts man ofta så söker ofta ortsbon kontakt med invandraren och ett försök till att tala om vädret inleds.
Promenerandet är omfattande i Stöde och många går gärna en sväng och hoppas finna någon att samtala med. Med tiden har denna aktivitet att söka kontakt med andra ortsbor även omfattat flyktingar på orten som varit här länge. Immigrationsverkets lägenheter finns mitt ibland ortens befolkning och både äldre och yngre personer finns som grannar. Infödda barn leker gärna med sina nya grannar. Under skolterminerna på skolan så sker positiva möten varje morgonen och vid skoltidens slut, när föräldrar hämtar och lämnar sina barn. Alla hälsar på alla, oavsett om man känner personen eller inte. Nyfikenheten och sammanhållning gör att man gärna vill komma till tals med nya föräldrar och deras barn. Det har vuxit fram en känsla av samhörighet och vilja att hjälpa de nyanlända så gott det går. Om fler fick stanna under några år i Stöde så skulle de snabbt tas upp i samhällets gemenskap. Lokalbefolkningen är stolt över sin ort och vill att den ska fortsätta leva.
Redan nu syns en stor förändring sedan flyktingarna kom till byn, livsmedelsbutiken har en större kundkrets och skolan har fått mer personal. Klassrummen är fyllda av barn och förskolelokalerna byggs ut. Orten har börjat leva upp igen och vårdcentralen blir kvar som tidigare hotades av flytt. Fler sjuksköterskor jobbar där och en sjuksköterska har stor del av dagen vigd åt flyktingarnas behov av vård och samtal.
Både församlingarna har god kännedom om vilka människor som bor i bygden och det vore lätt att föra samman olika personer med samma intressen. Flera flyktingar med uppehållstillstånd har anställts hos lokala företag och fler skulle anställas om möjligheten för dem att stanna kvar fanns. Regeringen har möjlighet att hjälpa till med lönebidrag och många nystartade företag skulle gärna ta emot kompetens från utlandet om en lämplig mötesplats fanns.
Inom församlingarna har sådana möten inträffat och framtidens språkcafé på Stöde församling är en sådan startpunkt där nyanlända och lokal befolkningen kommer att träffas och prata med varandra. Möjligheten att bli sedd som individ är mycket större på den lilla orten. Det går snabbare att integrerar sig i samhället om personen ifråga har möjlighet att bli delaktig i det. Kontaktnät är viktigt i dagens Sverige för möjligheten att få jobb, en bra bostad och nya svenska vänner skapar ännu bättre möjlighet att bli delaktig samhället oavsett religion men även att få en chans att ta del av ”svenska”
32
värderingar. En del av traditionerna hemifrån kanske inte blir så viktig att hålla kvar och både kvinnor och barn får en friare framtid i Sverige. Andra traditioner kan tillföra något till den svenska kulturen.
I kyrkorna har olika former av dansgrupper utvecklas och en gudstjänst på Bethel innehåller ofta Persisk eller Afgansk dans, sånger och läsning av bibeln på olika språk.
Stöde församling har också fått tagit del av dansgrupper från Bethel och dessa danser har höjt gudstjänsterna mycket. I framtiden utvecklas nog båda församlingarnas gudstjänster då fler grupper kommer att bildas inom drama, barnverksamhet och språkcafé. Med en kyrka fylld av olika kulturer och religioner har den lokala kristendomen chans att utvecklas.
Jag har sett en ökad förståelse hos församlingarna när det gäller att möta andra religioner och kulturer. Båda församlingarna har en stor vilja att möta det ”nya” med nyfikenhet och försöker att möta olika personers behov till värme och gemenskap. Med hjälp av en värdefull dialog med andra religioner kommer ”vi och dem” mentaliteten kanske i bästa fall försvinna. Det i sin tur kan skapa ett värdefullt möte människor emellan utan rädsla och med en sann nyfikenhet inför en framtid där olika folkgrupper, religioner och kulturer kan leva i fred med varandra i samma land.
Detta arbete har belyst en möjlighet för flyktingar att bli integrerade i det svenska samhället via kristna trossamfund. Den har också belyst möjligheterna för glesbygden att växa istället för att minska och skapa en trygg framtid för dem som bor och vill bo kvar på landsbygden. Undersökningen har visat på positiva möjligheter för landsbygdsutveckling och en förbättrad livsmiljö för både ortsbor som nyanlända svenskar. Jag har också visat att religionen har fortsatt viktig betydelse inom politiken trots att Sverige är ett sekulärt samhälle där vi gärna vill tro att vi bejakar de mänskliga rättigheterna och inte har någon formell statsreligion så ”bubblar” gamla värderings-grunder snabbt upp till ytan när mångfalden känns besvärande. Kristendomen kan ha en tydlig integrerande inverkan eftersom dem kristna värderingarna alltid välkomnar en främling. Inom de kristna församlingarna har de en stor förståelse för andra kulturer och seder eftersom de har en lång bakgrund med missionerande verksamhet i andra länder.
Inom församlingarna finns en stor gemenskap som inte bara inbegriper det andliga utan hela människans behov av att finna en trygghet och gemenskap. De kristna
33
trossamfunden möjliggör för vuxna och barn att möta svenska medborgare och lära sig språket och finna vänner i det nya landet. I flera fall har också mötena gett upphov till arbete för den nyanlända.
Det är spännande att se hur Stöde församling ingått i flyktingarbetet trots att de har en stor trygghet i sitt medlemsantal om 81 procent av befolkningen i Stöde. Min studie har tydligt visat att landsbygden har en chans att utvecklas tack vare flyktingarna. Att de har mycket positivt att tillföra orten Stöde. Mitt resultat skulle vara ännu tydligare om flyktingboendet här i Stöde bestod av dem som redan fått uppehållstillstånd.
Kristendomen i detta fall och kyrkornas arbete i Stöde har gett en god integrations möjlighet för flyktingarna. För att lära sig ett nytt språk, ny kultur och finna gemenskap med sina nya land är landsbygden ett utmärkt alternativ till storstadens anonymitet. Här i Stöde ser vi varandra och delar gärna med oss av vår gemenskap.
Flyktingarna kom och berikade byn med både sin kultur, religion och kompetens. Deras barn skapade fler lärartjänster i skolan. De två kristna församlingarna i Stöde som är ett litet samhälle i mellersta Norrland, lyckades skapa integrations möjligheter för de nyanlända. Alla har tyvärr inte fått uppehållstillstånd men några har fått det och bor kvar på orten. Asylmottagningen i Stöde gör att vårdcentralen blir kvar och att det finns en livsmedelsaffär med tillhörande tjänster. Om fler av flyktingarna får uppehållstillstånd och stannar kvar blir säkert infrastrukturen bättre när det gäller tåg och busstider.
Anledningen till att flyktingar med uppehållstillstånd stannar kvar på orten är för att barnen trivs på skolan. De stannar kvar för att de två kristna församlingarna skapar en värdefull gemenskap och mötesplats mellan flyktingar och ortsbor. De stannar kvar för att de upplever fred och trygghet i Stöde och får massor med nya vänner för livet.
34 Källförteckning
Ahlstrand, Kajsa, 2002,Kristen-muslimsk dialog och debatt, Mikael Stenmark & David Westerlund (red) I Polemik eller dialog? Nutida religionsteologiska perspektivet bland kristna och muslimer, Nya Doxa.
Sidorna 49-68.
Bibeln
Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, 1950.
FN:s Allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, 1948
Hellqvist, Kristina, 2013Vägledning i flykting-, migration och
integrationsfrågor, för dig som arbetar i en församling i Svenska kyrkan, Svenska Kyrkan, Stockholm
Holme Magne, Idar, Bernt Krohn Solvang, 1997 Forskningsmetodik, om kvalitativa och kvantitativa metoder, andra upplagan, Studentlitteratur
Internationella konventionen om medborgliga och politiska rättigheter, 1966
Lindberg, Jonas & Marta Axner, 2015, Religion och Politik, Mia Lövheim
& Magdalena Nordin(red) I Sociologiska perspektivet på religion i Sverige, Gleerup, sidorna 123-141
Lundberg, P, Anders, 2012,Religion, migration och identitet, Lövheim Mia
& Jonas Bromander, I Religion som resurs? Existentiella frågor och värderingar i unga svenskars liv, 2012, Artos & Normas bokförlag
35
Länsstyrelsen Västernorrland, SWOT- Bilaga-1-nulagesanalys.pdf (2013) [Elektronisk]. Härnösand: Länsstyrelsen.
Tillgänglig:˂http://lansstyrelsen.se/vasternorrland/siteCollectionDokuments/
SV/publikationer/planeringsunderlag/2013/SWOT-Bilaga-nulagesanalys.pdf˃[2015-12-22].
Lövheim Mia & Magdalena Nordin(red), 2012, Sociologiskt perspektiv på religion i Sverige, Gleerups.
Lövheim Mia & Jonas Bromander(red), 2012, Religion som resurs?
Existentiella frågor och värderingar i unga svenskars liv, Artos & Normas bokförlag.
Roth, Hans Ingvar, 2005,Mångkulturismens utmaningar, Studentlitteratur.
Roth, Hans Ingvar, 2012,Är religion en mänsklig rättighet, Nordstedts förlag.
SCB (Statistiska Centralbyrån) / statistik efter ämne/ kommunfakta/
pyramider (senast uppdaterad 2015-04-10).[Elektronisk]. Stockholm: SCB.
Tillgänglig: ˂http://www.h5.scb se/kommunfakta/pyramider/index.asp˃
[2015-12-22].
Sveriges Kristna Råd,(2007) Detta vill vi! Kyrkorna och migrationsfrågorna. SKRs årsmöte. Sundbyberg.
Stoor, Thomas, 2002, Mellan mission och dialog, kristna trossamfund och mötet med det mångreligiösa Sverige, Norma.
Svenska Kyrkan/kyrka och samhälle/migration(senast uppdaterad 2015-07-16).[Elektronisk]. Stockholm: Svenska kyrkan.
Tillgänglig:˂https://www.svenskakyrkan.se/kyrkochsamhalle/svenska-kyrkan-och-migration˃[2015-11-29].
36
Svenska Kyrkan/tro och andlighet/ gudstjanst (senat uppdaterad 2015-07-16).[Elektronisk]. Stockholm: Svenska Kyrkan.
Tillgänglig:˂https://www.svenskakyrkan.se/troochandlighet/gudstjanst˃[20 15-11-28].