Intervju med företrädaren för den lokala frikyrkan

Jag intervjuade Bodil Eriksson hemma hos henne och samtalet var mycket givande och Bodil Eriksson visade stort intresse av att berätta om sitt flyktingarbete och om kristna värderingar. Hon bjöd på kaffe och samtalet blev mycket familjärt och trevlig under två timmars tid. Bodil berättade först lite om Equmenia kyrkan, Bethel och sin egen tjänst där.

Bodil Eriksson har arbetat som Pastor i Bethel under många år och har också varit med från starten när det gäller flykting arbetet i Stöde. Just nu har hon en tjänst om tjugo procent i Stöde. Equmeniakyrkan, Bethel har 71 medlemmar och det mesta aktiviteterna bygger på frivilligt arbete. Gudtjänster, flyktingarbete, barn och ungdomsverksamhet samt bibelstudier utövas varje vecka berättar Bodil Eriksson. Jag bad Bodil Eriksson att själv tala om hur starten med flyktingarbetet började, i april 2010. Hon berättar att det var 50 stycken asylsökande kom till den lilla orten Stöde och fick bo i lägenheterna som Bröderna Lundgren då ägde. Jag inledde min intervju med att fråga den första frågan.

Marie: Hur var de första dygnen i Stöde när flyktingarna kom?

Bodil: Varken, skola, församlingar eller Sundsvalls kommun visste om att detta asylboende skulle starta utan migrationsverket bara skjutsade ut ett antal flyktingar på landet. Mottagande blev dåligt och rasistiska uttalande skrevs på facebook. I Stöde har SD ett stort antal sympatisörer politiskt.

Men Bodil Eriksson kontaktades av några ortsbor och ett nytt upprop bildades där de nyanlända välkomnades istället berättar hon. Jag fortsätter med andra frågan där jag frågar lite mer om den första tiden.

Marie: Hur var de första veckorna tycker du?

Bodil: Första veckorna präglades av mycket bråk och anklagelser om stölder av cyklar och hundar. Kanske åt dem hundar… vad kunde folk veta?

De flesta anklagelserna fick snabbt sin förklaring i missförstånd. Jag och en grupp frivilliga bestämde oss för att åka ut och informera flyktingarna om vad som vad okej och inte. Några dagar senare startade vi svenskundervisning under två timmar på tisdagar… någon vecka senare startades ett handarbetscafé för kvinnor på onsdagar. Vi beslutade också att starta en klädinsamling på Bethel.

Denna klädinsamling led av en del barnsjukdomar i organisationen berättar Bodil Eriksson.

Marie: Hur menar du då?

Bodil: allt gavs bort vilket resulterade att man tog saker man inte behövde och slängde i soprummen som tillhörde lägenheterna. Detta blev en tagg i ögat på lokalbefolkningen som skänkt kläder i välmening inte för att se dem i soprummet. Lösningen blev att bara låta barnkläderna vara gratis och att varje vuxenplagg såldes för 1 kr upptill 10 kr. De pengarna används till fika under tisdagarna och onsdagarna.

Bodil Eriksson berättar vidare att Bethel hyr sedan augusti 2010 en källarlokal i ett av husen där flyktinglägenheterna finns och kläderna skänks bort av frivilliga inom Bethel som är ortsbor sedan begynnelsen. Vid Bethelkyrkan samlas kläderna in och sorteras och där hjälper idag många flyktingar till med klädsorteringen, vilket skapar en frivillig mötesplats med mycket prat på svenska och kontakt med ortsbor. 2015 finns ca 125 flyktingar varav 50-60 av dessa är barn. Bodil Eriksson anser att de flyktingar som bor i Stöde och hon har besökt de flesta, bor bra i tvåor och treor än så länge. Däremot har hon också varit i grannbyns gamla fängelse Viskananstalten och där bor 300 flyktingar där det förut var plats för 120 interner. Intervjuen fortsätter och jag frågar mer om religionens betydelse för människor i kris. Intervjuen fortsätter och vi talar om religionens betydelse för människor i kris.

Marie: Varför blir religionen viktig för flyktingar?

Bodil: Tron och frågor om gud blir starkare när mäniskor hamnar i kris.

Krig är en sådan kris och när de tvingas att fly. Därför kan många som inte alls varit särskild intresserade av Gud eller haft någon tro bli mycket troende under sådana livskriser. Kristendomen anser att alla människor är lika värda så spelar det ingen roll vilka som besöker verksamheter och är på gudtjänst. I söndagskolan finns många flyktingbarn tillägger Bodil Eriksson.

Marie: Söker ni något ekonomiskt bidrag?

Bodil: Vi söker hela tiden aktivets bidrag från studieförbundet för vuxna som Bilda och ABF för att kunna köpa in böcker och driva uppvärmning året runt. Förr stängde vi stora kyrkorummet för att uppvärmningskostnaden var för stor. Det kan vi inte längre för det är för mycket folk på gudstjänsterna… luften tog snabbt slut i det lilla rummet. Åh så är ju vintrarna varmare nuförtiden. Vi får se hur vi gör i vinter.

Bodil Eriksson fortsätter med att säga att Stöde församling går in och stöttar med en mindre summa till undervisningen. Bethel samarbetar med det lokala föreningslivet som Stöde IF och även med skola, förskola och vårdcentral. Svenska undervisningen på tisdagar är mer en socialinrättning än direkt skola säger Bodil Eriksson. Men hon tycker att det gäng pensionerade lärare som jobbar där gör så gott de kan. Bodil Eriksson upplever att närvaron är hög på svenskundervisningen. Dessa timmar bli viktiga för flyktingarna säger hon. Dem kommer ut ifrån lägenheterna och samtalar med

”svenskar” berättar Bodil Eriksson. Har man fått asyl måste man åka till Sundsvall. En resa med buss om fyra mil. Stöde har dåligt med kommunikationer till Sundsvall via buss och tåg så det går ca 4 resor med start kl. 7 ned till Sundsvall och ca 3 resor tillbaka. Eftersom en enkel biljett kostar ca 70 kr för vuxen så är de få som stannar kvar efter uppehållstillståndet eftersom resorna äter upp mat och klädbidraget som man får som invandrare. Bodil Eriksson upplever ändå att flera har stannat kvar och åker dessa resor för att dem vill bo i Stöde, en hel del har också fått jobb eller praktikplatser tack

vare Bethelkyrkans kontaktnät vilket hon anser är en viktig intergrations fråga.

Möjligheten att få ett jobb och därmed lära sig prata svenska och komma in som del i det svenska samhället. Här har religionen fallit väl ut som komma in som del i det svenska samhället. Här har religionen fallit väl ut som integrationsfaktor säger Bodil Eriksson.

Marie: Finns det något mer som du skulle vilja göra?

Bodil: Gärna någon aktivitetsgrupp för barn och ungdomar med pyssel. Samma aktiviter vill hon också kunna starta för vuxna. För att integrera och prata svenska samt för att skapa något att ”göra”. Flykting boendet på f.d. Viskananstalten präglas av en del bråk. Jag tror det beror på trångboddhet och sysslolöshet. Det finns inga affärer och med 21 kr om dagen så räcker inte en veckas besparing till en resa till Sundsvall. Denna verksamhet kan jag gärna ha huvudansvar på om jag hittar frivilliga så att det blir av varje vecka annars blir gärna barnen besvikna.

Bodil Eriksson berättar vidare då förutom ekonomiskt stöd från Stöde församling har Bethelkyrkan samarbetat med den internationella buffén som under 2015 anordnades för tredje året i rad. Tanken är att flyktingar ska laga sina traditionella maträtter och det bjuds på dans och annan underhållning. De som bjuds in är all flyktingar och ortsbor.

Man får ge en frivillig slant till maten säger Bodil Eriksson.

Marie: Hur tycker du att årets internationella buffé blev?

Bodil: Föregående år har gått bra men årets buffé blev för dyr. Få skänkte pengar. Kanske det var sista gången. Buffen var välbesökt men… utmynnar mer i en gratismåltid… och dåligt med samtal över gruppgränserna.

Bodil Eriksson fortsätter att berätta om sina framtidvisioner och hur hon vill arbeta framöver i flyktingverksamheten och gärna utöka arbetsinsatsen att gälla uppstart av barn och ungdomsverksamhet i Viskananstaltens lokaler. Där finns en stor gymnastikhall till exempel säger Bodil.

Dessutom kommer en del flyktingar som redan är kristna säger hon dem vill gärna ha bibelstudium. Tanken är att hon lär upp dem till ledare så att flyktingarna kan få hjälp på sitt eget språk. I Stöde så som Viskan pratar de flesta persiska eftersom de är från

Iran och Afghanistan men en ökad mängd Syrier har gett många arabiskt talande flyktingar. Få kan engelska och tolkar finns nästan inte att tillgå berättar Bodil Eriksson.

För egen del skulle hon vilja lära sig arabiska med förstår att det kan vara svårt att hinna med och förblir nog en dröm.

Marie: Vad tycker du är viktigast i integrationen?

Bodil: I Sundsvalls kommun och i orten Sundsvall har man i dagarna starta något som kallas för språkvän… där man sammanför olika personer med samma intresse och möjligheten att tala och lära sig svenska blir en naturlig bit i integrationen. Det vore kul att göra här i Stöde och i Viskan. Många av

Bethels medlemmar har goda kunskaper vad olika ortsbor har för intresse och kan då sammanföra flyktingar och ortsbor till en första kontakt. Mötet med arbetet är viktig roll i integration och där har Bethel och dess medlemmar varit mycket hjälpsamma eftersom de har ett stort nätverk och flera flyktingar som fått asyl har kunnat göra praktik på orten eller fått jobb. Religionen eller i detta fall den kristna gemenskapen har öppnat upp för ett värdigt liv för dessa människor anser jag.

Marie: Var i er verksamhet har integrationen fungerat bäst tycker du?

Bodil: Bäst har integrationen lyckats i barn och ungdomsverksamheten. En del barn har bott några år i Stöde och de pratar en felfri svenska. Det är endast hudfärgen som eventuellt kan avslöja dem, de går och rör sig och för sig precis som ortens barn gör. Barn och ungdomsverksamheten har innehållit en del läger som skapat möjlighet för flyktingbarn att få svenska vänner och en snabbar integration.

Bodil Eriksson döper alla åldrar men vill att föräldrarna samtycker. Även om dopet i Bethel är ett personligt val oavsett ålder så vill hon inte döpa mot föräldrarnas vilja.

Bodil Eriksson säger att hon har haft ett antal konvertiter och döpt ett tiotal flyktingar. I och med dopet så är man medlem. Bodil Eriksson upplever att skolan lyckas hålla rasismen och mobbningen ganska låg och hon sitter i trygghetsgruppen i Stöde. I den gruppen sammarbetar kyrkor, fritidsgårdar, polis och vårdcentralen. Andelen anmälda brott är lägst i länet trots flyktingsituationens snabba framväxt. Små attityder dyker upp men bra information vid flyktingboende och till ortsbor av Bodil Eriksson och andra frivilliga har hjälpt till att hålla nere statistiken tror hon.

Marie: Vad har flyktingarbetet gett Bethel som församling?

Bodil: en ökning på gudstjänstbesökare på 40-45 procent, kyrkan brukar stängas och en mindre lokal brukar användas under vintern men i år höll stor kyrkan öppet hela vintern.

Under slutet av intervjuen berättar Bodil Eriksson att kyrkan förut stängts under vinterhalvåret på grund av den dyra uppvärmningskostnaden. Den mindre lokalen blev snart lufttom med så mycket besökare. Hon tillägger att staben av frivilligt arbetande har ökat tack vare att flyktingar gärna hjälper till med gräsklippning, städning, bakning till gudstjänster och hjälpledare i olika sammanhang. Så vinsten har varit stor i den bemärkelsen och viktig för Bethel där gemenskapen är den viktigaste punkten i deras kyrka. Den kristna tron välkomnar alla tycker hon och de muslimer som kommer är lika välkomna som alla andra. Så sammanfattningsvis kan man säga att flyktingarbetet har gett mycket tillbaka när det gäller arbetskraft, nya medlemmar och en stark gemenskap över nationsgränserna och en hel del familjer med uppehållstillstånd har stannat kvar på orten tack vare Bethels arbete. Jag upplever att Bodil har en önskan om att ytterligare arbetsinsatser behövs men jag anser att de har gjort ett stort arbete i integrationsfrågan här i Stöde men även ”vunnit” nya medlemar och välfylld kyrka.

3. Analys

Jag har nu i min undersökning presenterat två intervjuer med två olika kristna församlingar i orten Stöde och jämfört vad de sagt mot den nationella policyn som kyrkorna har. I min analys har jag två huvudfrågor att besvara.

1. Kan två kristna församlingars arbete med flyktingar fungera som integration?

2. Vad vill församlingarna uppnå med sitt arbete?

Min undersökning använder sig av sociologiska metoder och från en mikronivå med samtal med enskilda personer till en meso- och makronivå där det lilla samhället upp till majoritetssamhälle behandlas och jämförs. Makronivån är ” ett fenomen som återfinns som en bred allmän religiös praktik bland människor i hela samhället” (Lövheim och Nordin, 2015, s.22). Mesonivån är hur den är kopplad till organiserad religion (Lövheim och Nordin, 2015, s.22). I min studie är det främst Svenska kyrkan och Equmenia kyrkan. Men dessa både kyrkor möter hos flyktingarna andra religioner och då främst Islam. Möjlighet till dialog mellan de två olika religionerna sker dagligen. I Kristen- muslimsk dialog och debatt, skriven av Kajsa Ahlstrand står det att de flesta kristna idag finns på jordens södra halvklot och då främst i Latinamerika och Afrika. Ahlstrand skriver om att det finns fyra typer av dialog. Första typen är det levda livets dialog som sällan blir dokumenterade men som uppkommer i vardagen där människor lever med varandra. Denna dialog löser vardagsituationer för kristen nattvard och muslimsk bön, vilken mat som ska serveras med mera. De tre övriga dialogerna är social dialog, intellektuell dialog och kontemplativ dialog (Ahlstrand, 2002, s.49-50).

I Stöde kan de två kristna församlingarna analyseras med hjälp av de fyra dialogerna.

Vid undervisning i kristendom i tonårsgruppen som tillhör Bethel och konfirmationsundervisningen som Stöde församling har så finns den kontemplativa dialogen. Här anpassas gudstjänstformen så att både muslimer och kristna ska kunna studera kristen tro tillsammans. Särskilt tydligt blir det i konfirmationsgudstjänsten i Svenska kyrkan där alla får delta i gudstjänsten men när själva konfirmationen sker med den fysiska handpåläggningen så stiger de muslimska barnen åt sidan.

I Stöde sker det levda livets dialog ständigt i de båda församlingarna. Exempel på det är att det finns vegetarisk korv när det serveras korv med bröd i olika verksamheter eller

som kyrkkaffe. Däremot har inte någon anpassning med andaktsrum för både kristna och muslimer eller någon annan religion i de bägge församlingarnas kyrkor eller församlingshem. Ändå kommer många muslimer och deltar i gudstjänsten hos Bethel, den lokala frikyrkan. Även Stöde församling har en del muslimer som kommer på gudstjänsterna och deltar i uppträdanden som dansuppvisningar med mera.

I den sociala dialogen kommer de olika religionerna i Stöde tillsammans med de kristna församlingarna i Stöde ihop och arbetar tillsammans för att bygga upp gemensamma mötesplatser i de olika kyrkorna. Dessa mötesplatser skapar fred mellan olika grupper i det lilla samhället Stöde och skapar ett tryggt samhälle för alla som bor där.

Den intellektuella dialogen sker i mindre omfattning men kanske mest i kristendomsundervisningen för ungdomarna, både hos Bethel som Stöde församling.

Möjligheten att studera Bibeln och jämföra den med Koranen som barnen har hemma skapar en religionsdialog mellan kristna och muslimer genom studiet av dessa två böcker som behandlar respektive tro. Däremot behandlas inte rapporter i denna undervisning.

I Ahlstrands begreppsbildning om dialogerna så förekommer alla de olika dialogerna i Stöde i olika stor omfattning. Mötesplatserna och den dagliga interaktionen skapar en förutsättning för de olika religionerna att vistas tillsammans i de kristna församlingarna.

De två kristna församlingarn gör det möjligt för alla mäniskor att integrera sig i det lilla samhället i mellersta Norrland oavsett tro. Alla flyktingar i bygden är välkomna till undervisning i svenska som är en viktig del i integration. Det sociala nätverket som finns inom de båda församlingarna skapar en bra grogrund för integration och möjlighet till arbete efter uppehållstillstånd. Det levda livets dialog är den dialog som dominerar i de två kristna församlingarna och är den typen av dialog som sällan blir dokumenterad men gör att olika människor kan mötas oavsett religion i till exempel en gemensam måltid. Att respektera varandra och att samarbeta är viktiga delar i integrationen av nyanlända.

I kyrkorna i Stöde har till exempel Stöde församling visat att muslimska barn kan ingå i konfirmatonsundervisningen och lära sig mer om kristen tro utan för den skull behöva konvertera. Ungdomarna är välkomna att delta utifrån sin livssituation och har

möjlighet att delta i en kristen aktivitet med sina kompisar och blir en viktig del i deras möjlighet att integreras i samhället och förstå de kristna värderingar som kan finnas i det svenska samhället. Bethel har också kristendomsundervisning för tonåringar, där flera muslimska ungdomar ingår utan krav på konvertering utan ges en möjlighet till rättigheter är mycket viktigt och att deras arbete följer dessa rättigheter där alla religioner är välkomna till deras kyrkor. Kristna rådet skriver i sitt dokument om hur flyktingarbetet ska gå till i Detta vill vi- kyrkorna och migrationen, alla människor är skapade till Guds avbild och har rätt till ett liv i värdighet. Den bibeltext de bland annat hänvisar till är ”Och Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne, till man och kvinna skapade han dem.” (1 Mos 1:27).

I FNs förklaring om de mänskliga rättigheterna står det, ”Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter” (FNs förklaring art 1). Där står också att, ”Var och en har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet” (FNs förklaring art 3).

Hans Ingvar Roth skriver i sin bok utifrån frågeställningen om religion är en mänsklig rättighet. Han menar att de senaste decennierna har världen präglas av två stora förändringar. Han beskriver att en första stora förändringen är att religion har en betydande roll inom världspolitiken. Den andra förändringen är ”en mänsklighetens rättighetsrevolution”(Roth, 2012, s.9)Med det menar han att många ropar ut mänsklighetens rättigheter utan för den skull ha det i sina egna länder fullt ut. Idag kränks många människor i olika länder när det gäller religionsfrihet. Länder han skriver om där detta sker är, Afghanistan, Sudan, Iran, Saudi Arabien men även andra länder som Egypten och Frankrike. Frankrike utmärker sig med att särskilda religiösa klädesplagg kritiserats och infört förbud mot vissa religiösa klädesplagg i skolor och andra offentliga arenor. Religionsfrihet är fortfarande lika laddat politisk och etiskt.

Rätten till religionsfrihet är lika laddat idag inom politik när det gäller diskussioner om det mångkulturella samhället och frågor kring den sekulära staten (Roth, 2012, s. 14).

I dagens Sverige utmanas också religionsfriheten menar Roth och i diskussionerna i media som diskussioner i vardagen är det många som är negativa till de olika religionerna som följer med flyktingvågen. I Stöde har rätten till religionsfriheten uttrycks klart i de bägge kristna församlingarna och det har skapat en förståelse i byn för det mångkulturella samhället som är på ingående. Att möta nya kulturer har med de två kristna församlingarna blivit enklare. Religionsfriheten har lyfts fram som en viktig

punkt i integrationsarbetet som de bägge församlingarna bedriver och skapat en trygg och lugn miljö i det lilla samhället. Även om det politiskt i Stöde har varit laddad mot flyktingarnas nya vistelse i Stöde har de två kristna församlingarnasarbete skapat en värdefull motpol och Roths argument kring att religionsfriheten utmanas i Sverige idag stämmer inte med situationen i Stöde. De flesta människor som bor i Stöde idag accepterar religionsfrihet även om Sverigedemokraterna politiskt ökat i Stöde. I det lilla samhället så finns det fler som inte sympatiserar med Sverigedemokraterna och en vilja att flyktingarna ska stanna kvar.

Religionsfriheten finns i FNs artikel 18,Europakonventionens artikel 9 om mänskliga rättigheter innehåller nästa samma formulering som FNs artikel 18. I dessa artiklar har alltså EU och dess medlemstater godkänt att både troende och icke troende har rätt att uttrycka sina övertygelser. Ändå präglas en hel del statliga institutioner genom lagstiftning och domar ett motstånd emot religiösa minoriteters rättighetskrav.

In document När flyktingarna kom och berikade byn: En undersökning om hur integration kan bli hjälpt av två kristna församlingar i ett litet samhälle i mellersta Norrland (Page 21-34)