Vilka skillnader finns det mellan olika prestationskategorier av gymnasiekillar i vad
7. Diskussion och sammanfattning
I detta kapitel presenteras en sammanfattning av studien, diskussion utifrån resultatet och analysen, de slutsatser som vi kommit fram till och slutligen ges förslag på vidare forskning. Syftet är som tidigare nämnt att öka kunskapen om den generella bilden av vad som är manligt och kvinnligt kodat i skolans kontext samt undersöka vad killar i olika prestationskategorier anser vara manligt och kvinnligt.
7.1 Sammanfattning och slutdiskussion
Ämnet skolprestationer är en av många utmaningar som det måste forskas mer kring, många studier är gjorda men fler behövs för att få en heltäckande bild. Vi är ödmjuka inför att vårt resultat i sig inte kan generaliseras till en större population, men mot bakgrund av vad
gymnasietjejer och -killar i vår studie anser så bekräftas vad tidigare forskning och teori menar, att prestationsfrämjande egenskaper anses kvinnligt kodat och prestationshämmande egenskaper anses manligt kodat. Inom gruppen killar fann vi inga bevis för att “underpresterande” skulle vara mer könsstereotypa än “normalpresterande”, som vår arbetshypotes var.
Jämställdhet innebär som tidigare nämnt att oberoende av kön så har man lika rättigheter,
skyldigheter och möjligheter och alla ska, oberoende kön, kunna vara med och påverka samhället och sin egen tillvaro (Jämställdsmyndigheten, 2019). Det nämns också att samhället idag i allt större utsträckning kräver högre utbildning för att få jobb, om detta inte uppnås så finns det en risk för viss exkludering (Dahl, Järvklo och Sonnerby, 2014). Som tidigare forskning
uppmärksammar så är prestationshämmande egenskaper nära sammankopplat med
“underprestation” och det har i sig inget med kön att göra (Jones och Myhill, 2004), men som vårt resultat visar så är det fler killar representerade i prestationskategorin “underpresterande” och detta troligtvis för att de prestationshämmande egenskaperna anses som manligt kodade. Om man lägger samman dessa resonemang, att manlighet ses som att agera i enlighet med de
prestationshämmande egenskaperna vilket kan leda till underprestation och som i dagens samhälle ökar sannolikheten för att bli arbetslös och hamna i ett utanförskap i samhället, måste man inse problematiken med könsstereotypa uppfattningar. Dessa könsstereotypa föreställningar
internaliseras i skolan, som ska sträva efter att förmedla en jämlik utbildning och ge alla, oberoende av kön, samma möjligheter i livet och samma förutsättningar att påverka samhället vilket helt klart försvåras om man inte har ett jobb vilket de “underpresterande” riskerar att inte få i framtiden. Om skolans strävan efter jämlikhet är vad Nyström (2012) menar, att
skolprestationer- och resultat ska vara lika mellan könen, kan man konstatera att skolan har misslyckats och det får stora konsekvenser både för individen och samhället.
Vårt resultat visar att tjejerna har fler representerade i prestationskategorin “normalpresterande” liksom att de prestationsfrämjande egenskaperna i större utsträckning anses vara mer kvinnligt kodat av båda könen. Detta blir intressant då kvinnan traditionellt sett inte har kopplats samman med prestationsfrämjande egenskaper, utan beskrivits som att inte ha ett sinne för kunskap (De Beauvoir, [1949] 2012). Kvinnan är icke A, a eller B, vilket i förhållande till mannen A, är att vara sämre (Hirdman, 2001). I och med att kvinnor har uppmuntrats att bli mer som män, för att på så vis stiga i hierarkin, har det fått konsekvensen att mannen också förändrats då könen bestäms relativt till varandra, och han kopplas numera till de prestationshämmande egenskaperna, vilket vårt resultat visar. Att notera är dock att de killar som hamnar i
prestationskategorin “normalpresterande” agerar utefter det som anses kvinnligt kodat och följer således inte det som tidigare forskning hänvisar till maskulinitetens första lag. Detta blir
intressant då man skulle kunna tänka sig att de “normalpresterande” killarna sjunker i
könshierarkin och blir B, eftersom kön definieras utifrån hur det görs (Hirdman 2001). Kanske är det så att det inte längre är lika riskfyllt för killar att vara B eftersom kvinnor idag i mångt och mycket är lika framgångsrika som män, och kanske har de accepterat att tjejer är idealet för goda skolprestationer vilket är något att eftersträva. Eller så har den maskulina rollen utvecklats och det finns fler maskuliniteter än den hegemoniska som är accepterade för nutidens gymnasiekillar vilket gör att de inte definieras som B bara för att de agerar i likhet med dessa.
Varför killar underpresterar har tidigare forskning enats kring är på grund av att de inte anstränger sig lika mycket i skolan som tjejer men frågan som kvarstår, om varför det är så, menas ligga i könsstereotypa antaganden om vad som är manligt och kvinnligt kodat
(Wernersson, 2010). Vår studie pekar på att detta ensamt inte kan vara svaret på frågan då de könsstereotypa antagandena om manligt och kvinnligt inte skiljde sig åt mellan
“underpresterande” och “normalpresterande” killar. Vår arbetshypotes var att de
“underpresterande” i högre utsträckning än de andra prestationskategorierna skulle anse de prestationsfrämjande egenskaper som kvinnligt och prestationshämmande egenskaper som manligt och tillsammans med teorin som menar att killar vill förstärka sin maskulinitet genom att ta avstånd från det som är kvinnligt kodat, skulle kunna förklara varför de underpresterar. Men eftersom de “normalpresterande” också ansåg de prestationsfrämjande egenskaper som kvinnligt och prestationshämmande egenskaper som manligt, skulle ett möjligt svar istället kunna vara att oavsett vilken prestationskategori killen tillhör så beror det på vilken motståndskraft han har att gå emot det som Hirdman (2001) menar med maskulinitetens första lag, att vara man är att inte vara kvinna. Eftersom både “normal- och underpresterande” har dessa könsstereotypa
uppfattningar kanske skillnaden ligger i hur mycket kapacitet de har att avvika från denna norm. Kanske pekar detta på en början till att kvinnor och män definieras likadant och således att genuskontraktet kan brytas då män verkar göra mer som kvinnor, och som tidigare påstått så gör kvinnor redan mer som män (Hirdman, 1988). Ett annat svar på frågan skulle kunna fås genom att se bortom genusperspektivet och istället söka en förklaring med annan infallsvinkel. Kan ekonomiska, sociala eller kulturella villkor för individen vara orsak till killars låga motivation som är förenat med underprestation i skolan? Kan ett maktperspektiv synliggöra en annan eller en till dimension av problematiken kring att killar underpresterar i större utsträckning än tjejer? Att ha ett intersektionellt perspektiv på frågan, där flera av dessa möjliga orsaker tillsammans undersöks för att försöka ge svar på detta, skulle kanske kunna ge mer sanningsenliga svar.
7.2 Slutsatser
Denna studie har undersökt vilka egenskaper gymnasietjejer och -killar förknippar med manligt respektive kvinnligt, liksom vilka skillnader det finns mellan olika prestationskategorier av killar i vad de förknippar med manligt respektive kvinnligt. Syftet var att öka kunskapen om den generella bilden av vad som är manligt och kvinnligt kodat i skolans kontext. Vår studie visar att tjejer och killar som helhet agerar i enighet med vad tidigare forskning och teori påvisar, att de prestationsfrämjande egenskaperna är mer kvinnliga och de prestationshämmande är mer
manliga. Mellan prestationskategorierna av killar har vi inte funnit bevis för att uppfattningen om vad som är manliga och kvinnliga egenskaper skiljer sig åt nämnvärt.
7.3 Förslag till vidare forskning
Då många tidigare studier är gjorda utifrån kvalitativ inriktning så är ett förslag att fortsätta i linje med vår studie och forska med kvantitativ metod. Det skulle även behövas mer forskning utifrån yngre barns perspektiv, då mycket av tidigare forskning belyser äldre barn och ungdomars
föreställningar. Att föredra är då att ha med personer från hela Sverige i undersökningen eftersom det skulle öka tillförlitligheten samt generaliserbarheten, då urvalet bättre skulle svara mot
populationen. Som vi tidigare var inne på skulle det vara intressant att undersöka vidare i frågan om varför killar anstränger sig mindre i skolan än tjejer, då stereotypa könsuppfattningar inte ensamt verkar kunna svara på frågan. Ett förslag är att försöka förstå vilka skillnader det finns mellan olika prestationskategoriers förmåga att stå emot den manliga normen och vad denna motståndskraft kan bestå i. Ett annat förslag är att lägga fokus på hur olika villkor för individer, såsom ekonomiska, sociala eller kulturella, påverkar hur man presterar i skolan.