Examensarbete
Kandidatexamen
Den stereotypa skolprestationen
En kvantitativ studie om killars underprestationer i skolan kopplat till könsstereotypa uppfattningar.
The stereotyped school achievement
Författare: Tilda Rolands & Johanna Åkman Gesteby Handledare: Magdalena Kania Lundholm
Examinator: Jessica Wide Ämne/huvudområde: Sociologi Kurskod: SO2007
Poäng: 15 hp
Vid Högskolan Dalarna finns möjlighet att publicera examensarbetet i fulltext i DiVA. Publiceringen sker open access, vilket innebär att arbetet blir fritt tillgängligt att läsa och ladda ned på nätet. Därmed ökar spridningen och synligheten av examensarbetet. Open access är på väg att bli norm för att sprida vetenskaplig information på nätet. Högskolan Dalarna rekommenderar såväl forskare som studenter att publicera sina arbeten open access.
Jag/vi medger publicering i fulltext (fritt tillgänglig på nätet, open access):
Ja ☒ Nej ☐
Sammanfattning
Syftet med denna studie är att öka kunskapen om den generella bilden av vad som är manligt och kvinnligt kodat i skolans kontext samt undersöka vad killar i olika prestationskategorier anser vara manligt och kvinnligt. Därigenom vill vi bidra till en djupare förståelse av den mindre jämlika utbildning som är grundad i pojkars underprestationer i skolan. Den sammantagna forskningen är överens om att killar som grupp har stereotypa uppfattningar kring maskulinitet och femininitet kopplat till skolan liksom att killar som grupp
underpresterar. De teoretiska utgångspunkterna är De Beauvoir, Hirdman och Connell vars gemensamma resonemang är att genusstereotyper påverkar hur vi agerar men samtidigt är dessa föränderliga. Vi har använt oss av kvantitativ metod med enkät som
datainsamlingsmetod. I vårt urval återfinns personer som är 18 år eller äldre och går ett gymnasieprogram. Resultatet visar att både tjejer och killar anser att de prestationsfrämjande egenskaperna är mer kvinnligt liksom att de prestationshämmande är mer manligt. Mellan prestationskategorierna av killar så finns det inga bevis för att den ena gruppen skulle vara mer könsstereotyp än de andra. Resultat har sedan analyserats utifrån ovanstående teorier och med koppling till tidigare forskning.
Nyckelord: Genussystem, Maskulinitet, Underprestation, Skolprestation, Könsstereotyper och Jämlikhet
Abstract
The aim of this study is to increase knowledge about the general picture of masculinity and femininity in the context of school and to analyze if there is any differences between diverse achievement categories of high school boys in what characters they associate with masculinity and femininity. In doing so, we want to contribute to a deeper understanding of the less equal education that is grounded in boy’s underachievement in school. The combined previous research agrees that boys as a group have a stereotype perception about masculinity and femininity connected to school characters as well as boys as a group is more likely to underachieve. The theoretical starting points are De Beauvoir, Hirdman and Connell, whose common reasoning is that gender stereotypes affect how we act, but at the same time, these are changeable. We have used the quantitative method with survey as a data collection
method. The samples is collected from people who are 18 years old or older and are attending a high school program. The results show that both girls and boys consider the achievement promotion characters more feminine and the achievement inhibitory characters more
masculine. Between the achievement categories of boys there is no evidence that one group is more gender stereotype then the other ones. The results have then been analyzed based on the above theories and with connection to previous research.
Keywords: Gender system, Masculine, Underachievement, School achievement, Gender stereotype and Equality
Innehållsförteckning
1. Inledning 1
1.1 Bakgrund 1
1.2 Syfte och frågeställningar 3
1.3 Avgränsningar 3 1.4 Centrala begrepp 4 1.5 Disposition 4 2. Tidigare forskning 5 2.1 Genus 5 2.2 Maskulinitet 8 2.3 Underprestation 9 3. Teoretiska utgångspunkter 13
3.1 Kulturellt och socialt kön 13
3.2 Genussystemet 14
3.3 Hegemonisk maskulinitet 16
4. Metod och material 17
4.1 Metodval 17 4.2 Urval/Population 17 4.3 Material 18 4.3.1 Enkätkonstruktion 18 4.3.2 Pilotstudie 20 4.3.3 Datainsamling 21 4.4 Dataanalys 21 4.5 Metoddiskussion 22
4.5.1 Reliabilitet, replikerbarhet och validitet 22
4.5.2 Metodologisk reflektion 23
4.5.3 Etiska principer 24
5. Resultat 26
6. Analys 37
7. Diskussion och sammanfattning 42
7.1 Sammanfattning och slutdiskussion 42
7.2 Slutsatser 44
7.3 Förslag till vidare forskning 45
8. Referensförteckning 46
Bilaga 1 48
1. Inledning
1.1 Bakgrund
Genom historien och än idag är det mannen som har en fördel i vårt samhälle, just för att han är man och inte kvinna, exempelvis besitter män överlag mer makt och förfogar över mer resurser och är överrepresenterade i vår civilisations toppskikt. Dessa orättvisor har föranlett kvinnor att kämpa för sina rättigheter och idag är kvinnans ställning inte lika underlägsen mannens som tidigare (Dahl, Järvklo, Sonnerby, 2014). Faktum är att det i vissa fall är till fördel att vara kvinna i dagens samhälle, något som journalisten Emma Leijnse (2017) skriver i boken som har just titeln Fördel kvinna: Den tysta utbildningsrevolutionen. Hon skriver att kvinnor i dubbelt så stor utsträckning som män tar en universitetexamen, är i mindre utsträckningar arbetslösa eller
ofrivilligt barnlösa, har bättre hälsa, högre självförtroende, begår färre brott och sitter därför inte i lika stor utsträckning i fängelse. Denna mer fördelaktiga situation kan härledas ur att deras
utbildningsnivå är högre än männens. Leijnse beskriver hur 1900-talet blev startskottet på en förändring där kvinnans möjlighet till utbildning blev alltmer lika männens och vid
millennieskiftet var könens skolprestationer i princip på samma nivå. Sen dess har tjejer dragit ifrån killarna i utbildningsnivå och 2000-talets utmaning är att se till att detta inte blir början till en omvänd ökad utbildningsklyfta. PISA-undersökningar, som jämför 15-åriga elevers förmågor och kunskaper i skolan internationellt, visade 2015 att skillnaderna mellan tjejer och killar i Sverige är dubbelt så stora i jämförelse med genomsnittet i OECD-länderna, där två tredjedelar av de svenska eleverna som lågpresterar (OECD publishing, 2015), samt 80% av de som presterar extremt lågt är killar (Wernersson, 2010). Mot denna bakgrund anser vi att detta är ett mycket relevant ämne att utforska.
Sveriges riksdag har tagit fram skollagen som i 4§ säger följande, “Utbildningen inom
skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära.
Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på” (Sveriges riksdag, 2010). Skolverket (2011) har i sin tur tagit fram en läroplan för gymnasieskolan som vilar på de
demokratiska värdena där skolan bland annat förväntas förmedla en jämlik utbildning.
Studenternas engagemang inom olika områden ska främjas oberoende av kön. Att förmedla en jämlik utbildning tolkar Nyström (2012) som en strävan efter att skolprestationer- och resultat ska vara lika mellan könen. Att denna fråga får så stort utrymme i den politiska debatten menar hon är på grund av att pojkars underprestation får många ogynnsamma följder i samhället, både socialt och ekonomiskt. Dahl, Järvklo, Sonnerby (2014) skriver i Män och jämställdhet att låga skolresultat ofta leder till ett utanförskap i samhället vilket kan ta sig i uttryck i ohälsa, missbruk, arbetslöshet, kriminalitet eller politisk extremism. Mycket pekar på att framtida levnadsvillkor kommer att vara villkorad av utbildning då detta får allt större betydelse för om man får jobb eller inte. Då männen hamnar på efterkälke i utbildningsnivå kanske vi väntar oss ett allt mindre jämställt Sverige igen, fast med kvinnan som det mer gynnsamma könet. Dahl, Järvklo och Sonnerby (2014) menar att forskare inte har enats kring något allmängiltigt svar på frågan om varför killar presterar sämre än tjejer i skolan. De flesta skulle hålla med om att det inte är medfött utan att en del av svaret är att tjejer anstränger sig mera i skolarbetet än killarna. Då kan man undra varför killar inte anstränger sig?
Det är denna fråga vi söker svar på då vi väljer att undersöka om det finns ett samband mellan underprestation och stereotypa könsföreställningar. Detta ska förhoppningsvis ge svar på om de killar som underpresterar i skolan gör det på grund av att de ser egenskaperna som bidrar till goda skolprestationer som kvinnliga och därmed, enligt genusteorin, vill undvika det för att stärka sin manlighet. Detta är således vår arbetshypotes. Som det teoretiska perspektivet kommer att
redogöra för nedan finns det en utbredd tanke om att det som är manligt står i motsats till det som är kvinnligt och detta aktiva avståndstagande från femininitet kan leda till att killar underpresterar i skolan. I studien tar vi reda på om detta stämmer genom att genomföra en enkätundersökning med gymnasieelever.
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna undersökning är att öka kunskapen om den generella bilden av vad som är manligt och kvinnligt kodat i skolans kontext samt undersöka vad killar i olika
prestationskategorier anser vara manligt och kvinnligt. Därigenom vill vi bidra till en djupare förståelse av den mindre jämlika utbildning som är grundad i pojkars underprestationer i skolan. Uppsatsens frågeställningar är:
● Vilka egenskaper förknippar gymnasietjejer och -killar med manligt respektive kvinnligt? ● Vilka skillnader finns det mellan olika prestationskategorier av gymnasiekillar i vad de
förknippar med manligt respektive kvinnligt?
1.3 Avgränsningar
Studien är avgränsad till personer som är 18 år eller äldre. Den är också begränsad till personer som vid genomförande gick gymnasiet då detta ger säkrare svar på frågorna, än om personer skulle tänka tillbaka till hur det var då de gick gymnasiet. Vi valde även att bara kategorisera prestationer utifrån tre grupper, låg-, under- och normalpresterande då det för vårt syfte inte var intressant att ha med högpresterande, som skulle kunna vara en ytterligare prestationskategori.
1.4 Centrala begrepp
Genus är ett begrepp som beskriver de sociala mönster och strukturer som formar synen på manligt och kvinnligt (Hirdman, 1988).
Genussystemet innebär att det som är manligt och kvinnligt ska hållas åtskilt samtidigt som det som uppfattas manligt är mer värt än det som uppfattas kvinnligt då mannen är normen i
samhället (Hirdman, 1988).
Jämställdhet innebär att båda könen har lika möjligheter, rättigheter och skyldigheter. Alla ska, oberoende kön, kunna vara med och påverka samhället och sin egen tillvaro
(Jämställdhetsmyndigheten, 2019).
Normalpresterande är ett begrepp som används för att beskriva de elever som anstränger sig efter bästa förmåga och uppnår den godkända nivån i skolan. Denna definition är framtagen utifrån hur Smith (2010) beskrivit låg- och underpresterande.
Lågpresterande beskriver de elever som trots sina bästa och mest ihållande ansträngningar misslyckas att uppnå den godkända nivån i skolan (Smith, 2010).
Underpresterande beskriver de elever som inte anstränger sig till sitt yttersta, om de gjorde detta skulle de kunna prestera ännu bättre och detta gäller både elever som uppnår den godkända nivån i skolan eller inte (Smith, 2010).
1.5 Disposition
I det inledande kapitlet återges varför vi finner detta område av intresse och läsaren blir
uppmärksammad på syftet och vilka frågeställningarna vi har för avsikt att undersöka i studien. Kapitel 2 ger läsaren en överblick av vad tidigare forskning redan vet om ämnet och för att underlätta är det uppdelat i tre underrubriker; genus, maskulinitet och underprestation. Kapitel 3 tar upp vilka teoretiska utgångspunkter som vi har för avsikt att analysera resultatet utifrån och i följande kapitel får läsaren ta del av vilken metod och material som använts. Kapitel 5 visar resultatet i form av elva stapeldiagram med tillhörande förklaringstexter. I kapitel 6 får läsaren ta del av analysen som är uppställd utefter frågeställningarna, därefter följer ett kapitel med
2. Tidigare forskning
I detta kapitel presenteras en forskningsöversikt med tre fokusområden som är relevanta för att svara mot studiens syfte och frågeställningar, nämligen genus, maskulinitet och underprestation.
2.1 Genus
Wernersson (2010) har i Könsskillnader i skolprestationer – idéer om orsaker utrett och
sammanställt olika möjliga svar i frågan om pojkars underprestationer. Hon besvarar dem en och en men är medveten om att det är mer komplicerat än så och att de troligtvis samvarierar med varandra. Till en början har kvinnans position i samhället över tid förändrats och hon är nu i samma utsträckning som mannen inriktad på att göra karriär vilket kräver utbildning och därmed har flickor som grupp ökat sina prestationer i skolan med tiden (Wernersson, 2010). Påståenden om att skolan har feminiserats och individualiserats kan inte förklara skillnaden i prestationer mellan könen. Inte heller kan kopplingar till etnicitet, klass, kommun eller skola förklara
skillnaderna då mönstret är liknande i alla olika kategorier, nämligen att flickor presterar bättre än pojkar (Wernersson, 2010). Killars underprestationer kan inte heller förklaras biologiskt, att de skulle vara mindre begåvade än tjejer. Däremot finns det en skillnad i pojkars och flickors attityd till skolan där pojkar inte lägger lika mycket tid och engagemang på skolarbete som flickor gör. Denna iakttagelse leder frågan vidare till varför pojkar anstränger sig mindre och svaret menas ligga i könsstereotypa antaganden om vad som är manligt och kvinnligt kodat (Wernersson, 2010). Nyström (2012) skriver i Att synas och lära utan att synas lära att samhällets norm, i fråga om kön, har historiskt sett varit mannen och han är som ung och ljushyad den mest privilegierade människa på vår jord vilket gör att alla andra som avviker från detta ideal är underlägsna.
Wernersson (2010) skriver att tjejer har under den senare tidsperioden uppmanats att bli mer som killar och söka sig till traditionellt manliga utbildningar och yrken, såsom teknik och
naturvetenskap, eftersom det är mer prestigefyllt och gynnsamt i samhället. Däremot uppmanas inte killar att bli mer som tjejer, exempelvis i form av att vara engagerad i skolan, eftersom det skulle vara att förflytta sig ner i statushierarkin. Men den manliga normen, som även har befunnit sig på utbildningens arena, tycks nu skifta och istället är det flickorna som är idealet för
skolprestationer, vilket ger konsekvenser för båda grupperna, såsom Wernersson (2010) beskriver det, “Förändrade villkor och förväntningar avseende kvinnlig könsroll/femininitet leder per automatik till förändrade villkor för manlig könsroll/maskulinitet om man antar att vad som är kvinnligt respektive manligt bestäms relativt varandra” (s. 25).
Förutom att genusordningen har en hierarki mellan könen finns också ett isärhållande av könen som är avgörande för att denna struktur ska bestå och reproduceras. Isärhållandet av könen betyder i praktiken att det som anses vara kvinnligt inte kan vara manligt och vice versa, vilket också framkommer i studier där killarna själva beskriver det som viktigt att inte framstå som kvinnliga på något sätt, eftersom det hotar deras maskulina identitet. Detta får således
konsekvenser i skolan, där egenskaper som anses feminina såsom att ta ansvar, ha disciplin och engagemang krävs oavsett kön, för att klara av skolarbetet (Wernersson, 2010). I Nyströms (2012) artikel presenteras intervjuer med gymnasieelever och där framkommer detta isärhållande av könen i form av att killarna i klassen beskrevs som högljudda och pratsamma medan tjejerna beskrevs med motsatsen, lyhörda och tysta. Vidare framställdes killarna som humoristiska och roliga medan tjejerna kännetecknades som allvarliga och disciplinerade. När ämnet kring att visa engagemang i skolarbete diskuterades i en gruppintervju med killar förknippades detta med femininitet vilket inte är eftersträvansvärt utan något som de tog avstånd ifrån. De diskuterade även vad som gjorde att killar kunde få mer eller mindre status och det framkom att om man är tjejig så ger det lägre status. Att vara tjejig förklarades vidare som att man är mindre manlig, vilket visar att dessa gymnasieelever har internaliserat principen om isärhållandet av könen.
Tonårsperioden är en tid då tjejer och killar utforskar vilka de är och det blir naturligt att gruppera personer efter kön för att förstå sin omvärld. Men att gruppera är att först kategorisera och denna kategorisering leder ofta till en hierarkisering där ena gruppen ställs över den andra, och i detta fall är ordningen redan av traditionen given (Wernersson, 2010). När de intervjuade
gymnasieeleverna i Nyströms (2012) studie berättar om sina egna erfarenheter i klassen visar sig detta mönster då de anser att killars och tjejers attityder till skolan skiljer sig åt där killar inte ses som engagerade medan tjejer gör det och dessutom i hög grad. Det framkom även tankegångar hos killarna om att detta engagemang i skolan skulle vara biologiskt givet genom att tjejer har andra hormoner som gör det lättare för dem att koncentrera sig på en uppgift medan killar istället
är mer naturligt smarta och logiskt tänkande. Vissa i gruppen tolkade dock skillnaderna i
engagemang mellan könen som ett resultat av det mansdominerade samhället där killar alltid har haft ett övertag och därmed inte behövt anstränga sig lika mycket som tjejer för att bli någonting. I klassen var det sociala umgänget, i likhet med Wernerssons (2010) resonemang, mycket
uppdelat mellan tjejer och killar och från tjejernas håll grundade det sig i upplevelser av att killarna såg dem som mindre värda genom att exempelvis ignorera deras yttranden (Nyströms, 2012). Killarna hade även en kultur av att redovisa för hur mycket tid de hade förberett sig på inför prov där lite tid tillsammans med ett högt betyg var beundransvärt. Trots att tjejerna inte deltog i dessa tidsredovisningar så hade killarna en uppfattning om att tjejerna pluggade mycket mer än dem. En rådande norm i klassen var att få högt betyg i matematik gav hög status medan att få högt betyg i historia gav låg status, eftersom det första inte ansågs som ett pluggämne utan bara att man var smart medan det andra krävde att man pluggade för att lyckas få ett högt betyg och detta var således förknippat med femininitet vilket då medförde en lägre status. Killarna ansåg även att tjejerna smörade för lärarna då de var aktiva i klassrummet och detta sågs som en kompensation för att de är mindre smarta och behöver det för att få bra betyg (Nyströms, 2012). Myhill (2002) har i artikeln Bad Boys and Good Girls? Patterns of Interaction and Response in Whole Class Teaching presenterat sitt resultat som visar att det finns en korrelation mellan att underprestera och att inte vara aktiv i klassrummet. Hennes studie visar även att killars aktivitet i klassrummet minskar i tonåren som en konsekvens av deras maskulinitetsformade, medan tjejer fortsätter att interagera på ungefär samma nivå som tidigare. Detta kan alltså förklara varför gymnasiekillarna i intervjun tolkade tjejernas interaktion med lärarna i klassrummet som smörande, de förenar denna aktivitet med en negativ association eftersom det inte ansågs maskulint. Wernersson (2010) påpekar att det på ett sätt inte verkar spela någon roll hur
överlägsna tjejer än blir i skolprestationer, faktumet kvarstår att kvinnan är underlägsen mannen och förtjänar mindre heder och respekt. Dock menar hon att just denna underordning är en bidragande faktor till att tjejer presterar bättre än killar då de biologiskt sett har samma
förutsättningar men den falska föreställningen om att killar är smartare och bättre gör att tjejer anstränger sig mer än killar och får således bättre resultat. Vidare resonerar hon att ju längre tiden går där tjejer fortsätter att prestera bättre än killar ju mer kommer egenskaper som har positiv inverkan på skolresultat att förknippas med femininitet, och så länge som det kvinnliga anses var
underordnat det manliga så kommer killar vilja avstå från att utveckla och använda dessa egenskaper och således fortsätta att underprestera.
2.2 Maskulinitet
“Varför ger pojkar upp? Varifrån kommer dessa förväntningar?” (Kimmel, 2010, s. 30), är frågor som tas upp i Pojkar och skolan: Ett bakgrundsdokument om ”pojkkrisen” och svaret på detta tycks ligga i det maskulina idésystem som fortfarande verkar vara bestående, alltså för att det inte är maskulint nog att vara engagerad i skolan. Paradoxalt nog tycks detta oengagemang bekräfta det maskulina beteendet. Om det skulle gå bra på ett prov eller överlag i skolan så kan det innebära att pojken brister i att vara tillräckligt maskulin och eleven riskerar att stå utanför gemenskapen (Kimmel, 2010). Nyström (2012) skriver i artikeln som nämnts ovan att pojkarna i hennes studie försökte finna en jämvikt mellan å ena sidan vara målmedveten men å andra sidan ska denna motivation inte vara alltför synlig. Denna jämvikt kan i sig ses utifrån två aspekter. Att motivationen inte ska vara alltför synlig skulle kunna bero på maskulinitetens jargong medan det målmedvetna skulle kunna ses mot bakgrund av vad eleverna tänker sig göra senare i livet. Connell (1996) skriver i boken Maskuliniteter att tanken om manlig könsroll var omdiskuterad redan under 1800-talet. På den tiden motsatte man sig kvinnlig emancipation vilken kan härledas till tanken om att det skulle finnas biologiska skillnader mellan könen. Att det skulle vara aktuellt avfärdar hen med hänvisning till att man gjort tester vars resultat visar att olikheterna mellan könen är minimala alternativt finns ej. Connell (1996) gör läsaren uppmärksam på att
maskulinitet(er) inte är ett stillastående fenomen utan en ständigt pågående process, en social konstruktion, som sker på daglig basis i våra liv.
Maskulinitet på schemat (2008) är en bok där olika författare har bidragit med olika kapitel. Kalat (2008) har i kapitlet Läxläsning, provplugg och social status intervjuat killar på gymnasiet. Hon belyser att det inte endast går att se utifrån en faktor då man vill ta reda på bakomliggande faktorer till varför en elev agerar på ett visst sätt utan man måste se till vilket idésystem skolan har i kombination med identitetens utveckling och även vilken roll kamrater har. Detta gör att man kan få ett perspektiv som visar elevens inställning till sig själv och sina studier. De
intervjuade killarna menar att rangordningen som kan kopplas till maskulinitet inte endast sker under skoldagen, utan det är något som sker även efter skoldagens slut vilket avgör huruvida
eleven blir inkluderad eller exkluderad. Kalat (2008) vill belysa att den maskulinitet som eleverna eftersträvar i kombination med oskrivna regler som de förväntas följa är komplicerad. Nordberg (2008) skriver i kapitlet Att vara cool på rätt sätt att benämningen cool är något som används synonymt med det som är manligt kodat, men för debatten om “coola killar” i skolan så kopplas det inte samman med studier. Kontrasterna mellan att vara cool och prestera bra tycks dock inte behöva vara så långt ifrån varandra. Pojkar som ansågs populära i hennes studie var också dem som kunde bryta det som är könsstereotypt utan att det skulle anses märkvärdigt eller medföra en risk för att bli retade. De populära eleverna är oavsett kön nödvändiga i förändringen av det könsstereotypa. Alla elever har dock inte möjligheten att röra sig fritt mellan dessa fält utan vissa tvingas helt enkelt att anpassa sig till den maskulina rollen (Nordberg, 2008). I Holms (2008) kapitel Sven är mycket större och starkare, så det är han som får bestämma, riktas ljuset till att pedagogerna själva har könsstereotypa idéer om hur manliga och kvinnliga elever skulle vara, till exempel kopplas egenskaper såsom högljudd och stökig till killar medan egenskaper som
varsamhet och engagemang till tjejerna. Därmed menar hon att lärarna i hennes studie själva var delaktiga i att reproducera manligt och kvinnligt genom sina sätt att lära ut.
2.3 Underprestation
Hartley och Sutton (2013) skriver i artikeln A Stereotype Threat Account of Boys’ Academic Underachievement att en av de största jämställdhetsutmaningarna inom utbildningsområdet i vår tid är att killar globalt sett underpresterar i högre grad än tjejer. De beskriver att tjejer oftare går vidare till högre studier såsom universitet medan killar i större utsträckning hoppar av eller blir avstängda från skolor. Statistik i USA visar att tjejer i högstadiet och gymnasiet har högre betyg i alla stora ämnen jämfört med killar. Dessa data stämmer väl överens med flera andra källor men det stämmer inte överens med de förutfattade meningar om att män skulle vara mer naturligt begåvade och smarta, något som Nyström (2012) belyser i artikeln som presenterats ovan. Där visar data på att killar och tjejer har samma kapacitet för att klara skolan, dock skiljer det sig i hur man använder den. I intervjuer med ett flertal gymnasieelever beskrivs deras föreställningar om att killar som presterar högt i skolan gör det på grund av en medfödd begåvning i jämförelse med tjejer som gör det för att de är disciplinerade. Denna förutfattade mening, som också delas av lärare, gör att killar hamnar i fällan av att tro att prestationsförmåga är något statiskt, något man
har eller inte har, vilket försvårar för dem att utveckla färdigheter som bidrar till bra skolprestationer och därmed blir de överrepresenterade i gruppen som underpresterar.
Hartley och Sutton (2013) vill i sin studie ta reda på om och när barn utvecklar könsstereotypa antaganden om skolrelaterade egenskaper och gjorde detta genom att låta barn i olika åldrar kategorisera ord som koncentrerad, motiverad och självbehärskad som typiskt för killar eller tjejer. Deras resultat visar att den stereotypa bilden utvecklas progressivt genom skolåldern och ju äldre de blev desto starkare blir uppfattningen att tjejer innehar de egenskaper som krävs för att prestera bra och är därmed överlägsna i skolprestationer och killar börjar internalisera denna bild vid 7 till 8 års ålder. Att pojkar införlivar detta kan också bero på att debatten om pojkars
underprestation har pågått under en längre tid, utan några betydande framsteg, något som Jones och Myhill (2004) skriver i Troublesome boys and Compliant Girls´: Gender Identity and Perceptions of Achievement and Underachievement. Ett resultat som framträder i deras studie är att beteenden såsom högljuddhet eller stökighet är det som till största del förenar
underpresterande elever, detta oberoende av vad de har för kön.
Hartley och Suttons (2013) studie visar på ett direkt samband mellan föreställningar om sin prestation och sin faktiska prestation, där killar som fått ett direkt uttalande om att de är sämre i skolan än tjejer presterar sämre än när de fått höra att de förväntas prestera lika bra som tjejer. Detta mönster framträder även hos Jones och Myhill (2004) som skriver att lärarna tror sig kunna identifiera hur underprestation ser ut, vilket är en kille som inte når de prestationskriterier som är uppsatta och detta i kontrast till synen på tjejer som ses som ambitiösa och engagerade samt villiga att lägga ner tid på skolarbete. Lärarnas uttalanden innehåller dock en paradox, å ena sidan menar de att killar och tjejer har lika stor akademisk potential men å andra sidan spär de på föreställningen om att killarna kommer att prestera sämre än tjejerna, då lärarna ser det som normalt för en kille att underprestera medan det i motsats är typiskt för en tjej att normalprestera. Nyström (2012) belyser även detta då hon skriver att killar kategoriseras som en typ av elever och tilldelas utefter detta vissa egenskaper vilket inte är till fördel för deras skolprestation och detta kan då vara en orsak till att killar underpresterar. Hennes resonemang grundar sig i uttalande från intervjuade gymnasieelever som berättar att de på grund av negativt bemötande med lärarna i fråga om engagemang, som baserades på förutfattade meningar och inte individen i
fråga, hade gjort att de undvek lärarna och därmed blev situationen en självuppfyllande profetia. Hartley och Suttons (2013) slutsats är att könsstereotypa uppfattningar om skolprestationer förhindrar killar att uppnå sin fulla potential och prestera på den nivå de skulle kunnat göra om dessa förutfattade meningar inte fanns.
Underprestation kan dock se olika ut. Smith (2010) exemplifierar detta i Underachievement, failing youth and moral panics där hon jämför en elev som gör sitt allra bästa för att lyckas i skolan men som inte uppnår den lägsta godkända nivån med en elev som uppnår långt över godkänd nivå utan att göra sitt allra bästa och som skulle kunna nå ett ännu högre betyg om den ansträngde sig. Den förra kan vid första anblick ses som underpresterande men borde istället ses som lågpresterande eftersom denne ansträngt sig till sitt yttersta. Den senare däremot som vid första anblick kan ses som högpresterande borde istället ses som underpresterande eftersom denne inte ansträngt sig till sitt yttersta. Nyström (2012) har i sina intervjuer med gymnasieelever hittat exempel på detta. En kille berättar att han är lite rädd för framtida studier då han oroar sig för att det kommer krävas av honom att han pluggar ganska hårt, vilket är något han aldrig tidigare behövt göra för att lyckas få bra betyg. Han använder alltså inte hela sin
prestationsförmåga men lyckas ändå framstå som högpresterande, men enligt definitionen ovan, och enligt det som Nyström (2012) benämner som individperspektivet, skulle han kategoriseras som underpresterande. Detta visar alltså på att elever som har lätt för sig i skolan kan förbigå att hamna i kategorin underpresterande då deras resultat uppfattas som normala eller höga trots att de egentligen har potential att prestera bättre och detta var ett vanligt förekommande fenomen hos de intervjuade gymnasiekillarna.
Sammanfattning
Den tidigare forskningen bidrar sammantaget till en ökad förståelse för unga mäns
underprestationer i skolan genom perspektivet av maskulinitetskonstruktioner och genussystemet. Connell (1996) belyser att det maskulina identitetsskapandet hos killar är en ständigt pågående process som påverkas av alla samhällets nivåer och enligt Wernersson (2010) påverkas det framförallt i förhållande till vad som uppfattas vara feminint då detta är varandras motpoler. Den alltmer etablerade bilden av en högpresterande elev är en tjej, som med sitt engagemang och disciplinerade arbetssätt lyckas nå de höga betygen och höga utbildningsnivåerna. Då den
maskulina identiteten bygger på att ta avstånd från allt som uppfattas feminint undviker killar de beteenden som leder till goda skolprestationer och blir således överrepresenterade i gruppen som underpresterar. Återkommande i flera artiklar är beskrivningen av att killar som grupp
underpresterar och att killar som grupp innehar könsstereotypa föreställningar om attityder till skolan. Vår undersökning delar upp gruppen killar i de som underpresterar och de som inte gör det för att jämföra om de könsstereotypa föreställningarna skiljer sig mellan grupperna.
Övervägande forskningar har använt kvalitativ metod, där vi kan bidra med ett annat perspektiv då vi använder kvantitativ metod.
3. Teoretiska utgångspunkter
I detta kapitel presenteras de teoretiska utgångspunkter som används för att analysera resultatet. Det är uppdelat i tre underrubriker, kulturellt och socialt kön som tar sin utgångspunkt i De Beauvoir ([1949] 2012), genussystemet utifrån Hirdmans (1988, 2001) teori och slutligen hegemonisk maskulinitet med avstamp i Connells (1996) definition.
3.1 Kulturellt och socialt kön
Denna uppsats har sin utgångspunkt i Simone De Beauvoirs teori utifrån boken det andra könet och vi håller hennes beskrivning av omvärlden för sann. Denna bok skrevs 1949 och ska därför ses i ljuset av ett historiskt perspektiv som skildrar en intressant aspekt på hur vi upplever världen idag och de förändringar som skett. De Beauvoir ([1949] 2012) menar att mannen är i samhället förutbestämd till att vara normen och därmed överordnad kvinnan. Det är inte så att mannen är överordnad ur ett biologiskt perspektiv utan han gör sig det med hjälp av alla de
samhällsstrukturer som redan är till hans fördel och därmed blir kvinnan fördömd till
underkastelse. Dessa redan givna placeringar i statushierarkin för med sig olika förväntningar för män respektive kvinnor för att denna genusordning inte ska störas utan istället reproducera sig. I kvinnans fall förväntas hon vara svag, foglig och passiv medan mannen förväntas vara
oberoende, fri och stark. De Beauvoir beskriver mannens tillstånd som transcendent, han får vara fri, ta egna initiativ, vara uppfinningsrik och bli sedd, hörd och respekterad. Eftersom mannen är i transcendens blir resultatet att kvinnan inte kan vara det utan hennes tillstånd är istället immanent där hon definieras vara “försiktig och småaktig, hon har inget sinne för sanning och precision, hon saknar moral, hon är enkelspårig, nyttoinriktad, hon är lögnaktig, hycklande och beräknande” (De Beauvoir, [1949] 2012, s. 698). Kvinnan är inte, precis som beskrivet ovan om mannen, ett resultat av biologiska faktorer utan samhälleliga sådana och därför menar De Beauvoir ([1949] 2012) att kvinnor inte skulle vara så passiva och män inte så överlägsna om flickor och pojkar fick samma förutsättningar i början på livet.
Drygt 70 år har gått sedan denna hypotes sattes på pränt och man skulle kunna påstå att denna har bekräftats. Alla barn har idag, oavsett kön, skolplikt och ges grundläggande förutsättningar för att
leva ett oberoende och självständigt liv och detta har lett till mer jämställdhet mellan kvinnor och män.
3.2 Genussystemet
Olika tänkare har genom historien försökt förklara detta med manligt och kvinnligt. Darwins biologiska förklaring beskriver mannen som stark och kvinnan som svag. Aristoteles tolkning menar att mannen hör till kulturen och kvinnan till naturen. De Beauvoirs förklaring är, som ovan skrivet, att mannen befinner sig i transcendens och kvinnan i immanens. Freuds förklaring
åtskiljer mäns och kvinnors psykologiska förmågor (Hirdman, 1988). Ur detta brus av
utläggningar kring manligt och kvinnligt har Hirdman (2001) kunnat urskilja tre situationer som beskriver förhållandet mellan mannen och kvinnan. Hon beskrivet mannen som A och kvinnan skiftar mellan att vara icke A, a och B. Icke A beskriver kvinnan som inte existerar som
människa, hon är mer lik ett djur i fråga om värde och status. a beskriver kvinnan som en liten och ofullständig man, något fattas för att hon ska vara en fullständig människa. Slutligen beskriver B kvinnan som är helt olik mannen, hon är av en annan art och de är totalt åtskilda människor. Men att vara A är ett ständigt görande, annars riskerar man att bli en a eller B. Detta leder män till att agera i enlighet med maskulinitetens första lag, att vara man är att inte vara kvinna, ett uttryck som är återkommande i Hirdmans (2001) teori och denna princip är central i konstruktionen av den maskulina identiteten. Hirdman (1988) menar att det alltid har funnits som ett osynligt kontrakt mellan män och kvinnor där den förra har haft en auktoritet över den senare.
Hirdman (1988) menar att det komplicerade förhållandet mellan manligt och kvinnligt bör ha ett namn och hon benämner detta som genussystemet. Hon beskriver begreppet som “en dynamisk struktur (system); en beteckning på ett »nätverk» av processer, fenomen, föreställningar och förväntningar, vilka genom sin interrelation ger upphov till ett slags mönstereffekter och regelbundenheter” (Hirdman, 1988, s. 51). Ytterligare ett begrepp som infaller i hennes teori är således genuskontraktet. Det beskriver konkret de uppfattningar om vad som tillhör det manliga respektive det kvinnliga, exempelvis i fråga om sysselsättning, utseende eller vokabulär och detta gör att män och kvinnor tvingas in i olika former av beroenden till varandra. Detta kontrakt ger
män och kvinnor olika förutsättningar i livet då mallarna för vad som är manligt respektive kvinnligt stöper en in i olika situationer (Hirdman, 1988).
Skulle någon av dem avvika från dessa mallar bestraffas man socialt. Detta kontrakt är följaktligen en beståndsdel i reproduktionen av genussystemet som helhet, som bygger på två logiker: 1) isärhållandet av könen och 2) den manliga normen, där den förra genererar den senare (Hirdman, 1988). Vi kan se ett exempel på isärhållandets logik från en gård på 1800-talet där texter beskriver att:
Om värdinnan i en gård insjuknade t.ex. och man icke skulle ha kunnat få tag på en mjölknadskunnig kvinna, så skulle korna ha blivit omjölkade hur många karlar det än fanns i gården. Det enda som man under senare tid ansett att en man kunde uträtta, var att kunna vinda upp vatten ur brunnen till
ladugårdsgrytan. Märk: Mannen är till sitt och kvinnan är till sitt. De kunna inte utföra varandras göromål (Hirdman, 2001, s. 65).
Men det räckte inte med att bara hålla isär könen utan man föraktade även det kvinnliga eftersom hon inte ses som normen, vilket skildras i en annan text från 1800-talet som beskriver att
“Karlarna befattade sig aldrig med mjölkning. Det var allt skamligt för en karl att gå åt ladugården å mjölka” (Hirdman, 2001, s. 67).
Lång tid har gått sedan dessa exempel var en verklighet men isärhållandet av könen som företeelse är fortfarande verkligt och vi kan se det tydligt på förvärvsarbetets arena. Trots att arbetsmarknaden växer och nya arbetstillfällen tillkommer så segregeras dessa områden i fråga om kön (Hirdman, 2001). Eftersom denna isärhållandets logik fortfarande råder blir normen om mannens överordning också en verklighet då den legitimeras av den förra. Detta visar alltså på genussystemets reproducerande effekt (Hirdman, 1988). Genus är således inget statiskt utan det görs utifrån olika situationer i omvärlden som kan vara föränderliga. Hirdman (2001) beskriver det såhär:
Vi ser hur världens saker liksom laddas med genus – saker, ting och företeelser som med tiden kan skifta från att vara maskulina till att bli feminina, en process som onekligen visar på att här görs genus, det är inte (s. 71).
För att upprätthålla isärhållningen flyttar sig mannen ständigt från de områden som kvinnan tar sig in på och hittar nya att erövra, detta för att också upprätthålla sin fördelaktiga position. Hur kan vi då bryta detta genuskontrakt och få genussystemet att upphöra? Hirdman menar att isärhållandets logik fallerar genom att kvinnor gör som män och män gör som kvinnor då detta stagnerar den manliga normens situation. Skulle män och kvinnor definieras likadant skulle det inte finnas något berättigande för den ena partens överordning (Hirdman, 1988).
3.3 Hegemonisk maskulinitet
Hegemonisk maskulinitet kännetecknas enligt Connell (1996) som “konfiguration av genuspraktik som innehåller det för tillfället accepterade svaret på frågan om patriarkatets legitimitet” (s. 101). Detta skulle sedermera innebära att män förväntas vara i en överordnad position och kvinnan i sekundär ställning. Den hegemoniska maskuliniteten kan gestaltas av vem som helst, alltfrån den “vanliga” mannen till skådespelarens rollkaraktär i filmen. Det väsentliga attribut som hegemonisk maskulinitet karaktäriseras av är inte det fysiska övertaget utan snarare anspråket på makt. Connell (1996) belyser även att oavsett om kvinnor lyckas strama åt
maskuliniteten så föds en ny som utmanar, och av dessa skäl så hävdar han att det är en formbar process som inte är statisk.
4. Metod och material
I detta kapitel presenteras den kvantitativa metoden, studiens urval, hur enkäten är konstruerad och genomförd, hur underlaget har analyserats och sedan avslutas kapitlet med en diskussion och reflektion kring metodvalen och de etiska principerna.
4.1 Metodval
Vår studie baseras på kvantitativ forskning som arbetar deduktivt utifrån tvärsnittsdesign och har enkät som insamlingsmetod. Precis som andra kvantitativa forskare ofta gör, har vi arbetat deduktivt, vilket innebär att man har viss kunskap om de teorier som är aktuella inom ämnet man är intresserad av och utifrån detta bildas antaganden där hållbarheten ska prövas (Bryman, 2018). Vi har även tagit fram variabler att mäta och varit transparenta med vårt tillvägagångssätt, vilket är fundamentalt inom kvantitativ forskning (Bryman, 2018). Vidare använde vi oss utav
tvärsnittsdesign, vilket innebär att man lägger samman data från olika individer under en koncentrerad period och detta för att få ihop tillräckligt mycket data för att kunna hitta
korrelationer (Bryman, 2018). Genom tidigare kunskap och den teori som vi har för avsikt att studera utifrån har vi valt enkätundersökning som datainsamlingsmetod (Bryman, 2018).
4.2 Urval/Population
Populationen i vår undersökning är gymnasieelever som är 18 år eller äldre. Urvalet förföll på gymnasieelever, i ovanstående ålderskategori (n=74), framförallt från Dalarna. Tjejerna (n=29) som deltog hade en median på 18 år, likaså hade killarna (n=45). Medelvärdet var dock något högre för killarna 18,7 år i jämförelse med tjejerna som hade 18,4 år. Urvalet togs fram med hjälp av ett bekvämlighetsurval vilket är de individer som just då fanns till hands att svara på
undersökningen (Bryman, 2018). När man använder sig av bekvämlighetsurval ska man vara medveten om att generaliserbarheten kan påverkas, därför hade vi som mål att få 200
respondenter. Dock lyckades vi inte med detta. Att vi använde oss av bekvämlighetsurval med en region som bas, berodde dels på att vi ansåg att det kan svara för hela populationen men också för att tiden för genomförandet var begränsad.
Vi använde oss också av snöbollsurval vilket kan kopplas samman med bekvämlighetsurval. Det definieras som att forskaren söker kontakt med människor som i sin tur känner fler människor som är av betydelse för ens studie, på så vis blir det en snöbollseffekt. Dock finns det en del som forskaren bör ha i beaktsamhet, exempelvis hur väl urvalets svar kan sättas i proportion till ursprungspopulationen och att man inte bör generalisera svaren (Bryman, 2018).
Vi ansåg att det var av vikt att få spridning i urvalet mellan yrkesinriktade respektive
högskoleförberedande gymnasieprogram då statistik visar att skolprestationerna skiljer sig åt dem emellan (Skolverket, 2017) och det var därmed större sannolikhet att vi skulle få underlag till alla prestationskategorier. Fördelning var 44 personer som gick högskoleförberedande, 29 personer som gick yrkesinriktat och en som gick annat. Vi ansåg också att det var betydelsefullt att urvalet hade en spridning i mindre och större orter då detta skulle avspegla populationen bättre.
Fördelning var dock inte så jämn, 64 personer svarade att deras gymnasieskola låg i orter med över 10 000 invånare och 10 personer svarade att deras gymnasieskola låg i orter med under 10 000 invånare.
4.3 Material
Materialet har samlats in genom en enkätundersökning, detta för att vi såg vissa fördelar såsom att det är mer tidseffektivt att genomföra och administrera i jämförelse med strukturerade intervjuer och det för heller inte med sig några intervjueffekter såsom att informanten anpassar sina svar till den som intervjuar (Bryman, 2018). För att se enkäten i sin helhet, se bilaga 1.
4.3.1 Enkätkonstruktion
Materialet består av en enkät med sju frågor, en på ordinalskala, en på kvotskala och resterande fem på nominalskala. Frågan om ålder ställdes för att säkerställa att personerna var kvalificerad för att medverka i undersökningen och frågan om kön för att kunna kategorisera respondenterna utefter detta och därigenom svara på våra frågeställningar och uppfylla syftet med studien. Vilken ort gymnasieskolan låg på samt om gymnasieprogrammet var yrkesinriktat eller
högskoleförberedande ville vi få besvarat för att kunna se om det fanns en spridning i detta. Huvudfrågan, som ligger på ordinalskalenivå, var att svara på vilket alternativ som passar bäst för
olika egenskaper där alternativen fanns på en 5-gradig likertskala som gick från nästan bara kvinnligt till nästan bara manligt. Totalt fylldes 16 egenskaper i på detta sätt, åtta
prestationsfrämjande och åtta prestationshämmande.
Prestationsfrämjande egenskaper Prestationshämmande egenskaper
Ambitiös Högljudd Ansvarsfull Nonchalant Diciplinerad Ofokuserad Duktig Oseriös Engagerad Slarvig Ihärdig Slö Koncentrerad Stökig Noggrann Trotsig
Tabell 1 visar egenskaperna som genuskategoriserades i enkätundersökningen.
Många av de egenskaper som finns med i enkäten har tidigare forskning använt och utifrån resonemang från Wernersson (2010) har egenskaper valts som inte anses som medfödda, såsom att vara intelligent, utan snarare beteendemässiga egenskaper som hör samman med bra
respektive dåliga prestationer i skolan, eftersom dessa egenskaper, som snarare är likt förmågor, är möjliga att själv påverka och utveckla. Oavsett hur intelligent en elev är så bedöms
underprestation utifrån om man har använt sin fulla kapacitet när resultat mäts, vilket då också kräver beteendemässiga egenskaper och inte bara medfödda. Huvudfrågan analyserades sedan utifrån olika kombinationer av två nominalskalefrågor, hur många kurser de har godkänt eller inte godkänt i och om de anstränger sig efter bästa förmåga eller relativt lite i pluggandet. Genom dessa två frågor, som fungerar som indikatorer, har begreppen “normalpresterande”,
“lågpresterande” och “underpresterande” operationaliseras, se tabell 2 nedan. Dessa indikatorer har framtagits mot bakgrund av tidigare forskning som presenterats i kapitel 2.
Normalpresterande Lågpresterande Underpresterande Jag pluggar
och anstränger mig efter bästa
förmåga och får därmed så höga betyg som jag skulle kunna få Jag har godkänt i alla kurser Jag pluggar och anstränger mig efter bästa
förmåga och får därmed så höga betyg som jag skulle kunna få
Jag pluggar och anstränger mig relativt
lite emot vad jag skulle kunna göra och får därmed inte så höga betyg som jag skulle kunna få
Jag har godkänt i alla kurser
Jag har inte
godkänt i en eller två kurser
Jag har inte godkänt i en eller två kurser
Jag har inte godkänt i tre eller fler kurser
Jag har inte godkänt i tre eller fler kurser
Tabell 2 visar hur prestationskategorierna är framtagna utifrån två frågor i enkätundersökningen.
De oberoende variablerna i studien är kön och prestationskategori. De beroende variablerna är egenskaperna som genuskategoriseras. Vi antar alltså att det förra kommer att påverka det senare, kön och vilken prestationskategori man tillhör kommer att påverka hur man genuskategoriserar olika egenskaper. Att dessa variabler valts som oberoende och beroende är mot bakgrund av tidigare forskning och teorier.
4.3.2 Pilotstudie
Det är av vikt att genomföra en pilotstudie för att få en bild av hur förståeliga enkät- eller
intervjufrågorna är (Bryman, 2018). Därför genomfördes en sådan där vi skickade ut enkäten till personer (n=8) som var i den aktuella åldern för att inhämta deras synpunkter. Efter detta
reviderades några frågor och ett antal lades även till för att få enkäten att ännu mer svara mot syftet och frågeställningarna. Det som bland annat ändrades på var svårtolkade egenskaper såsom upprorisk. Vi ändrade också svarsalternativen till frågan om egenskaper, exempelvis från “enbart kvinnligt” till “nästan bara kvinnligt” då de tidigare alternativen var alltför extrema för att någon ville ta dem. Frågan om hur respondenten anser att de pluggar och anstränger sig lades också till, där alternativen var efter bästa förmåga eller relativt lite, detta för att tillsammans med frågan om skolresultat mer korrekt kunna bedöma vilken prestationskategori de tillhör enligt den valda definitionen.
4.3.3 Datainsamling
Ambition med enkäten var att nå respondenter som vid genomförandet var minst 18 år och gick på gymnasiet. Det medförde att vi tog kontakt med lärare och rektorer (n=15) på skolor i Dalarna vilket gjorde att vi indirekt nådde elever på 48 gymnasieprogram. Vi skickade mejl till dessa där vi presenterade syftet med undersökningen och bad dem skicka vidare länken till
enkätundersökningen så att det nådde de respondenter vi sökte. I enkätundersökningen fanns ett informationsbrev som bland annat delgav syftet med undersökningen samt hur lång tid den förväntades ta att genomföra. Förutom det inledande mejlet skickades även två påminnelsemejl till de som inte hade gett respons. Totalt sett svarade fem lärare eller rektorer att de hade vidarebefordrat informationen. Vid insamlingsperiodens slut hade vi inte fått in tillräckligt med underlag och därför lades enkäten även ut på Facebook, i hopp om att få fler respondenter där. I och med denna breddning lade vi till två svarsalternativ på frågan om vilken ort gymnasieskolan låg på för att även personer utanför Dalarna skulle kunna svara. Total sett blev 74 enkäter besvarade.
4.4 Dataanalys
Enkätunderlaget analyserades med hjälp av Google Kalkyl och presenteras i form av bivariata och multivariata analyser. Bivariat analys är att undersöka om två variabler samvarierar med varandra och multivariat analys likaså men med tre eller fler variabler (Bryman, 2018). Ett exempel på bivariat analys är diagram 5 som presenterar hur variablerna kön och
prestationskategori samvarierar. Ett exempel på multivariat analys är diagram 6 som visar hur variablerna kön, prestationskategori och genuskategorisering av egenskapen koncentrerad korrelerar. Detta utgör dock bara samband och inte kausalitet och därför presenteras också
korrelationskoefficienten för varje multivariat analys, se diagram 6 till 11. R-värdet har räknats ut med hjälp av Pearsons R vilket innebär att man får fram ett sambandsmått och att det värdet kan ge en mer “säker” förklaring (Djurfeldt, Larsson och Stjärnhagen, 2010). Det fundamentala i detta sammanhang är att man vill ha r-värdet så nära 1 alternativt -1 som möjligt. Om så sker är korrelationen starkt. Ju närmare 0 r-värdet är ju svagare är korrelationen.
4.5 Metoddiskussion
4.5.1 Reliabilitet, replikerbarhet och validitet
Reliabilitet är ett begrepp som granskar i vilken uträckning ens studie kan genomföras på samma sätt igen och få liknande svar eller om det finns omständigheter som kan ha haft en inverkan på resultatet. Reliabilitet handlar också om huruvida måtten är logiskt förankrade med hänsyn till studien (Bryman, 2018). Mot bakgrund av studien argumenterar vi för att reliabiliteten i
undersökningen i sig skulle kunna göras om och måtten “nästan bara kvinnligt, mer kvinnligt än manligt, lika manligt och kvinnligt, mer manligt än kvinnligt och nästan bara manligt” är
rationella i förhållande till det som undersöks. Dock är vi medvetna om att det finns
omständigheter som kan ha inverkan på att svaren i viss mån skulle kunna skilja sig åt. Av det skälet är reliabiliteten inte fullständigt nådd men den är inte heller ofullständig eftersom studien kan göras om.
Ett annat begrepp som är nära förknippat med reliabilitet är replikerbarhet vars tyngdpunkt ligger i att forskarna beskriver så utförligt som möjligt alla moment för studien så att den på basis av den givna informationen kan göras om av en annan forskare (Bryman, 2018). Vi anser att vår studie på ett enkelt sätt går att replikera eftersom vi redogör för alla steg i studien.
Validitet är ett annat begrepp som är avgörande för hur man värderar studier. Begreppet innebär att man bedömer om de slutsatser som finns är sammanhängande eller osammanhängande (Bryman, 2018). Validitet i sig kan förklaras utifrån olika underkategorier, inom tvärsnittsdesign så berörs “construct validity” eller “begreppsvaliditet” och detta innebär att forskaren ska kunna ta fram variabler som ligger i linje med det antagande och teori som finns (Bryman, 2018). Vi anser att begreppsvaliditeten är hög eftersom vi genom pilotstudien kunde ändra på oklarheter och testpersonernas synpunkter var något som beaktades innan enkäten genomfördes. Vi la också till frågor som nämnts i pilotstudieavsnittet för att bättre svara mot syftet och våra
frågeställningar. Den interna validiteten innebär att forskarna ska vara vaksamma på om kausalitet pekar på ett exakt orsakssamband (Bryman, 2018). Av dessa skäl kan vi inte säga att vår studie har hög intern validitet då de oberoende variablerna som är kön och prestationskategori
inte nödvändigtvis står i kausalt förhållande gentemot den beroende variabeln som är hur egenskaper genuskategoriseras. Den externa validiteten handlar om att de slutsatser som
framkommer i studien kan sägas vara en allmängiltig deduktion och här är urvalet fundamentalt avgörande i frågan (Bryman, 2018). Vår externa validitet är inte hög eftersom urvalet var få till antalet och kan därmed inte sägas stå i proportion gentemot populationen, därav kan inte våra slutsatser vara allmängiltiga. Ekologisk validitet ett annat validitetsindex som definieras i termer av att studiens resultat ska kunna appliceras i individers liv och verkliga förhållanden (Bryman, 2018). Vår ekologiska validitet anser vi vara hög med hänsyn till att vår enkät undersöker egenskaper som används dagligen i skolans sammanhang.
4.5.2 Metodologisk reflektion
Vi är medvetna om att oavsett om man arbetar kvantitativt eller kvalitativt så för det med sig olika konsekvenser. En fördel med kvantitativ metod är att det kan få fram ett eller flera svar om ett socialt fenomen och att det kan säga något om korrelationen, det vill säga om sambandet är starkt eller svagt, eftersom svaren kan mätas och beräknas. En nackdel med kvantitativ metod är att den inte, på samma sätt som kvalitativ metod, bygger på individers eller gruppers egna
uppfattningar och då människor är komplexa och har en förmåga att ändra sig kan den ge mindre sanningsenliga resultat. Kvalitativ metod innehåller ofta intervjuer som för med sig många positiva effekter, som missas om man använder enkät, vilket kan vara att säkerställa så att informanten förstår frågorna (Bryman, 2018).
Bortfall är inte en ovanlig företeelse när det kommer till surveystudier och bör därför vara något som forskarna tar hänsyn till. Det kan handla om att forskare inte fått det gensvar som önskats genom att personer har avböjt att vara med, att en respondent av någon anledning finner en fråga besvärlig och därför inte besvarar den eller så finns det dem som oavsiktligt uteblir att svara på en fråga (Bryman, 2018). Mot denna förklaring av bortfall så har studien ett större sådant, då vi inte fick det önskade gensvaret. Som tidigare nämnts skickades två påminnelsemejl, men svar uteblev från flertalet. Ett rimligt antagande kring bortfallet kan vara att rådande omständigheter med Coronapandemin, som är aktuell för tiden vi genomförde undersökningen (april månad), påverkade gensvaret. Regeringen beslutade att distansundervisning ska ske för gymnasieelever liksom högskole- och universit sedan den 18 mars (Malmlöf, 2020). Av dessa skäl behöver skolor
tänka om kring utformningen av bland annat undervisning och prov som är viktiga element för de som går på gymnasiet, och tiden det skulle ta med enkätundersökning kan tyckas alltför
ansträngande mot bakgrund av den extraordinära situation som Coronapandemin utgör. Att enkäten var frivillig att genomföra kan ha påverkat bortfallet ytterligare vilket i sin tur även kan ha påverkat resultatet. Om individer som inte var motiverade nog att svara på enkäten hade gjort det skulle urvalet kunnat bli mer heterogent och på så sätt skulle resultatet kunnat blivit ett annat.
Valet att inte analysera prestationskategorin “lågpresterande” som återges i diagram 6 till 11 beror på att de är för få till antalet och skulle därför kunnat ge en missvisande bild. Därför menar vi att det är legitimt att avstå från att analysera detta närmare.
4.5.3 Etiska principer
Vetenskapsrådet (2002) redogör för betydelsen av forskning då den nya kunskapen som tillkommer gör att samhället kommer framåt. Det måste dock ske mot bakgrund av
forskningkraven vars innebörd är att kunskaperna ska öka på ett godtagbart tillvägagångssätt, där det inte sker på bekostnad av att någon individ eller grupp skadas kroppsligt eller mentalt eller att någon diskrimineras. De belyser också vikten för att forskningen ska genomföras på ett
kvalitetssäkert sätt och således finns det ytterligare fyra krav som anges, vilka är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialkravet och slutligen nyttjandekravet. Informationskravet innebär att forskaren ska delge vilket syfte undersökningar har och att respondentens deltagande sker av egen vilja och om de vill avsluta sitt deltagande så behöver de inte ange av vilka skäl (Vetenskapsrådet, 2002). Detta krav anser vi följa då det i
enkätundersökningen uppges vilket ändamål vi har samt att respondenten kan avbryta utan att berätta varför. Samtyckeskravet handlar om att forskaren behöver respondenternas godkännande om deltagande (Vetenskapsrådet, 2002). Vi har i undersökningen, för att säkerställa detta, låtit dem kryssa i att de läst informationen och svarat ja till att delta innan de kunnat gå vidare till enkätfrågorna. Därav anser vi uppfylla detta krav. Vidare upplyser Vetenskapsrådet (2002) att konfidentiatalkravet innebär att deltagarna ska förbli anonyma och informationen som
framkommer ska inte kunna spåras till någon person. Detta krav anser vi också följa då enkäten besvaras anonymt av respondenterna och inga personliga uppgifter samlas in. Det sista kravet är nyttjandekravet vars innebörd är att underlaget forskarna får in endast ska användas för avsett
syfte (Vetenskapsrådet, 2002). Vi anser oss ha agerat utefter detta krav då vi är de enda som haft tillgång till underlaget och det har endast presenterats som en uppsats vid Högskolan Dalarna.
GDPR/dataskyddsförordningen har olika ändamål varav det ena är “att skydda enskildas grundläggande rättigheter och friheter, särskilt deras rätt till skydd av personuppgifter” (Datainspektionen, 2020). De tydliggör vad som menas med personuppgifter vilket således innebär “varje upplysning som avser en identifierad eller identifierbar fysisk person. Avgörande är att uppgiften, enskilt eller i kombination med andra uppgifter, kan knytas till en levande person” (Datainspektionen, 2020). Mot denna bakgrund argumenterar vi för att GDPR inte förefaller vara problematiskt för vår del då enkäten besvaras anonymt och inga närmare uppgifter än kön, ålder och var ens skola ligger med fyra olika svarsalternativ, samlas in vilket gör att uppgifterna inte kan knytas till en enskild individ. Högskolan Dalarna har framtagit en
egengranskning som går ut på att författarna ska ta ställning till åtta frågor, där svarsalternativen är nej, tveksamt och ja. Om författarna svarar ja eller tveksamt bör en prövning till Högskolan etikprövningsnämnd göras. I vårt fall var svaren nej på samtliga frågor och vi har i samråd med handledaren bedömt att ingen prövning behövdes skickas in, se bilaga 2.
5. Resultat
I detta kapitel presenteras resultatet av enkätundersökningen i form av elva stapeldiagram med tillhörande förklaringstexter.
Diagram 1 till 4 är bivariata analyser som visar vad gymnasietjejer och -killar som separata grupper anser om egenskaperna ambitiös och ofokuserad, samt de åtta prestationsfrämjande och de åtta prestationshämmande egenskaper sammantaget. De ljusröda staplarna representerar tjejerna som utgörs av 29 respondenter och de ljusblå staplarna representerar killarna som utgörs av 45 respondenter.
Diagram 1
Diagram 1 visar att killarna mestadels tycker att koncentrerad är lika kvinnligt och manligt men en stor andel anser det även vara mer kvinnligt än manligt. Majoriteten av tjejerna anser att koncentrerad är mer kvinnligt än manligt och resterande anser antingen att det är lika kvinnligt och manligt eller att det nästa bara är kvinnligt. Ett fåtal killar anser att koncentrerad är mer manligt än kvinnligt men ingen anser det vara nästan bara manligt. Sammantaget visar diagram 1 att både tjejer och killar som grupp anser att koncentrerad är mer åt det kvinnliga än manliga hållet.
Diagram 2
Diagram 2 visar att både killarna och tjejerna anser att egenskapen ofokuserad i mycket stor utsträckning är mer manligt än kvinnligt. Ett betydande antal anser det även som lika kvinnligt och manligt och ett fåtal anser det som nästan bara manligt. Ingen tycker att ofokuserad är antingen mer kvinnligt än manligt eller nästan bara kvinnligt. Sammantaget visar diagram 2 att både tjejer och killar som grupp anser att ofokuserad är mer åt det manliga än kvinnliga hållet.
Diagram 3
Diagram 3 visar att majoriteten av killarna anser att de prestationsfrämjande egenskaperna är lika kvinnligt och manligt i jämförelse med tjejerna där majoriteten anser det vara mer kvinnligt än manligt. Relativt många killar tycker i likhet med tjejerna de prestationsfrämjande egenskaperna är mer kvinnligt än manligt och både tjejer och killar är representerade i att anse att det är nästan bara kvinnligt. Ett fåtal av båda könen anser det vara mer manligt än kvinnligt men ingen tycker att det är nästan bara manligt. Sammantaget visar diagram 3 att både tjejer och killar som grupp anser att de prestationsfrämjande egenskaperna är mer åt det kvinnliga än manliga hållet.
Diagram 4
Diagram 4 visar en mycket samstämmig bild mellan könen där de prestationshämmande
egenskaperna till stor del anses lika kvinnligt och manligt men ungefär lika många anser det som mer manligt än kvinnligt. Både tjejer och killar finns representerade i att anse de
prestationshämmande egenskaperna som nästan bara manligt. Ett fåtal anser det vara mer kvinnligt än manligt och ännu färre tycker att det är nästan bara kvinnligt. Sammantaget visar diagram 4 att både tjejer och killar som grupp anser att de prestationshämmande egenskaperna är mer åt det manliga än kvinnliga hållet.
Diagram 5 är en bivariat analys som visar fördelningen av vilka prestationskategorier tjejer respektive killar tillhör. Detta resultat visar endast det som tidigare forskning belyser, att killar i större utsträckning underpresterar i jämförelse med tjejerna och således är detta resultat inte kopplat till någon specifik frågeställning. Då detta ändå visar en intressant bild redovisas detta resultat och det tas även upp i analysen.
Diagram 5
Diagram 5 visar att dubbelt så många tjejerna som killar är “normalpresterande” medan dubbelt så många killar som tjejer är “underpresterande”. Båda könen har en relativt liten andel
Diagram 6 till 11 är multivariata analyser som visar vad killar utifrån tre prestationskategorier anser om egenskaperna koncentrarad, trotsig, noggrann och slö, samt de åtta
prestationsfrämjande och de åtta prestationshämmande egenskaperna sammantaget. De gröna staplarna representerar de “normalpresterande” som utgörs av 13 personer. De blå staplarna representerar de “lågpresterande” som utgörs av 2 personer, således varierar dessa staplar endast mellan 50 och 100 procent. De gula staplarna representerar de “underpresterande” som utgörs av 30 personer. En påminnelse för läsaren är att resultatet från prestationskategorin “lågpresterande” som presenteras här inte kommer att analyseras i nästkommande kapitel.
Diagram 6
Diagram 6 visar att fler i prestationskategorin “normalpresterande” anser att egenskapen
koncentrerad är lika kvinnligt och manligt i jämförelse med de andra två prestationskategorierna. Diagrammet visar också att “underpresterande” i nästan dubbelt så stor utsträckning än
“normalpresterande” anser att koncentrerad är mer kvinnligt än manligt. Relativt få av alla prestationskategorier anser att koncentrerad är mer åt det manliga hållet. R-värdet för diagram 6 är -0,105. Att värdet är negativt pekar på att “underpresterande” i högre grad än andra
prestationskategorier tycker att egenskapen är åt det kvinnliga hållet, men det kan inte anses vara ett starkt samband.
Diagram 7
Diagram 7 visar att det är fler i prestationskategorin “underpresterande” som anser att egenskapen trotsig är mer manligt än kvinnligt i jämförelse med de andra prestationskategorierna och det är den enda kategori som tycker att det är nästan bara manligt. “Normalpresterande” är istället den enda kategori som anser trotsig som nästan bara kvinnligt. R-värdet för diagram 7 är 0,172. Att värdet är positivt pekar på att “underpresterande” i högre grad än andra prestationskategorier tycker att egenskapen är åt det manliga hållet, men det kan inte anses vara ett starkt samband.
Diagram 8
Diagram 8 visar att prestationskategorin “normalpresterande” i större utsträckning än
“underpresterande” anser att egenskapen noggrann är mer kvinnligt än manligt och det är också fler “normalpresterande” som anser att det är nästan bara kvinnligt i jämförelse med de andra prestationskategorierna. “Underpresterande” är den enda kategori som anser att noggrann är mer manligt än kvinnligt. R-värdet för diagram 8 är 0,221. Att värdet är positivt pekar på att
“underpresterande” i lägre grad än andra prestationskategorier tycker att egenskapen är åt det kvinnliga hållet, men det kan inte anses vara ett starkt samband.
Diagram 9
Diagram 9 visar att det är fler i prestationskategorin “underpresterande” som anser att slö är lika kvinnligt och manligt i jämförelse med de andra prestationskategorierna. De är också flest i att tycka att slö är mer manligt än kvinnligt, men sammantaget är “normalpresterande” mer
representerade i att anse det som mer manligt än kvinnligt och nästan bara manligt. R-värdet för diagram 9 är -0,221. Att värdet är negativt pekar på att “underpresterande” i lägre grad än andra prestationskategorier tycker att egenskapen är åt det manliga hållet, men det kan inte anses vara ett starkt samband.
Diagram 10
Diagram 10 visar hur de åtta prestationsfrämjande egenskaperna sammantaget korrelerar med prestationskategorierna. Detta diagram visar att det är något fler i prestationskategorin
“underpresterande” som anser att dessa prestationsfrämjande egenskaper är lika kvinnligt och manligt, och de är också fler att anse det som mer manligt än kvinnligt i jämförelse med de andra prestationskategorierna. “Normalpresterande” tycker i större utsträckning att dessa egenskaper anses vara mer kvinnligt än manligt liksom man kan se att denna grupp är något fler i att anse det som nästan bara kvinnligt. R-värdet för diagram 10 är 0,082. Att värdet är positivt pekar på att “underpresterande” i lägre grad än andra prestationskategorier tycker att egenskaperna är åt det kvinnliga hållet, men det kan inte anses vara ett starkt samband.
