7.1 Metoddiskussion
Då förfrågan gick ut till verksamhetschefer såg författaren ingen risk med att inte få tillräckligt med informanter då vårdcentralerna var till antalet tretton. Dock så visade det sig att intresset var svalt eller till och med obefintligt då bara två svarade om deltagande. Detta kan ha påverkat studien negativt då författaren inte haft många informanter att välja mellan, dock så uppfyllde alla som besvarade kallelsen
inklusionskriterierna. Något som hade varit önskvärt är att personer av båda könen hade varit representerade i studien. Dock kanske detta speglar den könsfördelningen som i nutid infinner sig på de deltagande vårdcentralerna. Då författaren själv är av manligt kön kan denne kanske komplettera med sitt manliga perspektiv och erfarenheter som denne bidrar med. Önskvärt hade varit att fler vårdcentraler deltog då det påverkat studiens giltighet och då kunna se kärnan i studien ur skilda synvinklar.
Författaren upplevde att för varje intervju så flöt det på bättre och en mer avslappnad atmosfär framträdde under intervjuerna. Då kände sig även informanterna tryggare och att samtalet avlöpte allt bättre. Dock så kunde följdfrågor som ibland inflikades om hur de arbetar med vissa saker och att dessa inte svarades mot syftet eller fanns ej i
intervjuguiden och därför inkluderades inte dessa. Det skapades ett avslappnat samtal då tryggheten fanns där. Kvale och Brinkman (2017) skriver om vikten att praktiskt lära sig en intervjuteknik vid genomförandet av intervjuerna. Vidare beskriver de att
intervjuerna inom forskningen kan ses som ett hantverk som i utförandeprocessen lära sig att vara tålmodig. Olsson och Sörensen (2011) skriver om att skapa ett
samarbetsvilligt klimat för att informanterna ska känna sig viktiga. Författarens upplevelse var att ju fler intervjuer som genomfördes ökades självförtroendet i
intervjutekniken. Författaren anser att tillförlitligheten är hög då intervjuguiden följdes. Följdfrågorna har varit lite olika beroende på att svaren från informanterna skiljer sig åt.
7.1.1 Design
Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelse av att sitta i
telefonrådgivning. Erfarenheten är subjektiv och därför bedömdes att en induktiv kvalitativ analysmetod var mer lämplig för att föra fram informanternas erfarenheter i enlighet med Elo och Kyngäs (2007). Efter en sökning om publicerad forskning kring ämnet telefonrådgivning genomförts, togs beslutet att istället använda kvalitativa intervjustudie som underlag. Detta på grund av att redan genomförda studier kring ämnet bedömdes vara begränsat och därav otillräckligt att använda som material i en litteraturstudie.
7.1.2 Urval
Kriterierna för urvalet var sjuksköterskor med minst två års erfarenhet av att sitta i telefonrådgivning, detta då just erfarenheten av telefonrådgivning om psykisk ohälsa skulle undersökas. Informationen om att delta i studien spreds via avdelningschefer som delade ut blanketter med förfrågan. De som sedan ville delta fick meddela författaren via telefon eller mail. Förfrågan om att delta i studien gick ut till samtliga vårdcentraler i Karlskrona/Ronneby. Dock var det endast två av tretton vårdcentraler som svarade. Någon verksamhetschef svarade att de inte kunde avvara personal för att genomgå en intervju. Studiens trovärdighet ökar då det bara berör de som sitter i telefonrådgivning inom primärvården. Andra yrkeskategorier inom primärvården har ju inte de
erfarenheter som författaren vill få fram. Dock minskar resultatets överförbarhet då endast två av dessa vårdcentraler deltog, flera vårdcentralers deltagande hade kunnat ge flera nyanser speciellt om primärvård inom andra län deltagit som var tänkt från början. men antalet informanter var storleksmässigt godkänt.
7.1.3 Datainsamling
Intervjuguiden (se bilaga 3) säkerställde att utgångspunkten var samma frågor men en viss variation uppstod beroende på svaren och följdfrågor. I övrigt fick sjuksköterskorna tala öppet utan styrning kring sina erfarenheter om att sitta i telefonrådgivning.
Intervjuerna utfördes i ett särskilt avskilt rum utan störande omgivning då det låg i ena änden av byggnaden. Intervjuerna genomfördes dessutom insynsskyddat vilket är en styrka då informanterna kunde känna sig trygga kring konfidentialitet som annars kunde påverkat frivilligheten i samband med sekretess negativt.
7.1.4 Dataanalys
Den egna erfarenheten gör att författaren har en förförståelse kring psykisk ohälsa i telefonrådgivningen. Under analysens process har författaren försökt ställa sig objektiv till sina erfarenheter och i stället fokuserat på vad som framkommit under intervjuerna. Under transkriptionen har en diktafon använts och har därför kunnat spola fram och tillbaka i de fall där minsta osäkerhet om vad som sagts uppträtt. Den egna erfarenheten som författaren har samt förförståelsen av telefonrådgivning var det som väckte
intresset att undersöka andras av arbetet kring telefonrådgivning. Dock har dessa upplevelse samt den personliga utgångspunkten i möjligaste mån inte berört resultatet.
Genom synliggörandet av analysprocessen i text och tabell så ökar tillförlitligheten och även citat genom verifierbarhet.
7.2 Resultatdiskussion
I resultatdiskussionen kommer resultatet av huvudkategorin och dess kategorier att diskuteras med hjälp av tidigare forskning samt omvårdnadsteorierna enligt Travelbees (2010). Olikheter men även likheter kommer att belysas.
I huvudkategorin utmaningar att bedöma psykisk ohälsa beskriver sjuksköterskorna att erfarenhet spelar en stor roll i bemötandet av psykisk ohälsa. Svårigheten i
telefonrådgivningen är att bedömningen enbart sker utifrån patientens beskrivning av sina problem. Den fysiska frånvaron innebär dessutom större hinder att bedöma psykisk ohälsa än vid fysiska åkommor, då symtomen är mer diffusa. Sjuksköterskorna
beskriver att det många gånger handlar om att läsa mellan raderna. Vilket går i linje med Skärsäter (2014) som betonar vikten av att kommunicera och att våga ställa frågor, vilket ibland upplevs vara en svår balansgång. Detta för att hitta öppningar i samtalet och för att förstå kontexten kring omständigheterna och på så sätt hitta fler frågor att
Resultaten visar på att tyst kunskap finns och att genom kommunikationen har
sjuksköterskorna en insikt och erfarenhet av att läsa mellan raderna för att hitta psykisk ohälsa bland de patienter som söker för somatiska besvär.
Elsom (et al. 2013) beskriver hur patienter uppskattar när, och därav visar på vikten av att, sjuksköterskor agerar vid misstanke om att patienten i fråga skulle kunna utveckla självskadebeteende. Möjligheten att göra denna typ av bedömningar är dock inte alltid självklar. Kallionens (2010) påvisar hur många av de som söker vård inte gör det för sin psykiska ohälsas skull, även om de uppger att de lider av just det. Samtliga av
ovanstående studier visar på just utmaningen att bedöma psykisk ohälsa, då mycket hänger på sjuksköterskans förmåga att få patienten att öppna sig och sedan agera rätt på den information som förmedlas. Om sedan patienten inte ens sökt sig till vårdcentralen uttryckligen för sin psykiska hälsas skull, innebär detta ytterligare ett hinder i
sjuksköterskans bedömning. Enligt Rinder, Nordman, Wigren, Hange, Gunnarsson, (2017) så ur en samhällsaspekt så ökar trycket på primärvården och har därmed en alltmer avgörande roll i omhändertagandet kring psykisk ohälsa. Vidare skriver Blomberg och Hedelins (2007) om etiska aspekter att sjuksköterskan skapar ett utrymme för vad som är rätt moraliskt utifrån värdegrund samt människosyn i
bemötandet kring psykisk ohälsa. Janlövs et al. (2018) beskriver även om att bekräfta patienten så att denne blir sedd, respekterad samt förstådd.
I kategorin svårigheter att bedöma symtom konstateras det att psykisk ohälsa är svårbedömt och tidskrävande, samt att erfarenhet hos sjuksköterskorna spelar en stor roll vad gäller hantering och bedömning. Vidare upplever många sjuksköterskor att utmaningarna med psykisk ohälsa är att symtombilden kan variera, samt att patienten ofta, trots sitt behov, inte ens söker vård för psykisk ohälsa. Vidare handlar denna kategori om att lyssna på det som inte sägs och att bygga förtroende och tillit gentemot patienten. Ledin (et al. 2011) poängterar hur just telefonrådgivning innebär ytterligare utmaningar för sjuksköterskan. Avsaknaden av visuellt intryck påverkar dennes möjlighet att vinna patientens förtroende, såväl som att göra en bra bedömning. Purc-Stephenson & Trasher (2010) beskriver den etiska konflikten att erbjuda patienter säker vård men samtidigt att spara på de begränsade tiderna som finns att erbjuda. Enligt Travelbees (2010) teori är varje individ unik med sin egen livshistoria och
sjuksköterskans bemötande är därför grundläggande för att skapa ett bra omhändertagande i samtalet med patienten.
I kategorin avsaknad av kontinuerlig utbildning betonas vikten av kunskap och kontinuerliga utbildningsinsatser för att stärka och skapa trygghet i yrkesrollen. Det skulle kunna möjliggöra bättre bedömningar i samtalet med patienten. Svårigheten ligger i att sjuksköterskan över telefonen inte ser patienten utan bara kan basera sina bedömningar på vad patienten är beredd att delge. Studiens resultat visar att bedömning av psykisk ohälsa är svårt. Sjuksköterskorna i studien delger att det saknas utbildning och att det inte ges tid till att utveckla sin kompetens. I Janlöv et al. (2018) beskrivs distriktssjuksköterskans erfarenheter inom primärvården och att behovet av att utveckla rutiner samt samverkan för att stärka sjuksköterskans kompetens är stort. Utbildningar har påbörjats men inte slutförts. I studien framkommer det att uppföljning och
kontinuerlig handledning i patientfall saknas. Flera härleder detta till att det saknas tid för detta i primärvården.
Vidare efterfrågas mer samarbete, där tid för reflektion erbjuds samt för att kunna ta lärdom av varandras erfarenheter. Vidare beskrivs kompetenshöjande
utbildningsinsatser för evidensbaserat arbete inom rådgivning som viktig grund i sjuksköterskans arbete. Sjuksköterskorna i studien uppger att deras arbete, i mångt och mycket, bedrivs baserat på deras egna erfarenheter kring psykisk ohälsa. Som
nyutexaminerad eller nyanställd sjuksköterska inom primärvården får man lära sig allteftersom hur telefonrådgivning fungerar. En utbildning skulle i dessa fall kunna främja och stärka den nyutexaminerade sjuksköterskans roll i telefonrådgivningen med psykisk ohälsa. Flera studier (Ledin et al. 2011; Purc-Stephenson & Thrasher, 2010) styrker att sjuksköterskor inom primärvården ofta upplever en avsaknad av återkoppling i telefonrådgivningen och att möjlighet till detta skulle kunna öka deras självförtroende kring bedömningar.
sjuksköterskor besitter. Vidare skriver de om att värdighet och respekt främjar
relationen i mötet, eller i detta fall samtalet, tillsammans med sjuksköterskan. Vidare är tidsbristen ett etiskt dilemma som orsakar stress och ur ett samhällsperspektiv kan det leda till att den psykiska ohälsan förblir oupptäckt vilket leder till ökade kostnader. Även Travelbee (2010) understryker det centrala perspektivet i den mellanmänskliga relationen för att nå målet i omsorgen kring patienten och bemötandet.
Vidare i kategorin stress understryker samtliga sjuksköterskor i studien att erfarenhet av telefonrådgivning underlättar, samt gör det egna arbetet mindre stressande. Resultatet i intervjustudien visar dock att upplevelsen av arbetsbördan underlättas av samarbetet mellan sjuksköterskor i telefonrådgivning, där det finns möjlighet att avlasta och att rådgöra med varandra. Denna slutsats strider inte nödvändigtvis mot tidigare studier utan kompletterar snarare förförståelsen av sjuksköterskornas arbetssituation. Flera intervjupersoner utrycker att det hade underlättat att se patienterna i samtalet, även om triagering är möjlig även genom att endast konversera. Dock så kräver samtal över telefon en erfarenhet av somatiska symtom som exempelvis smärtors uppkomst och trygghet att vidare, via frågeställningar, utröna orsakerna till symtomen patienten beskriver.
De intervjuade sjuksköterskornas samlade upplevelser av att sitta i telefonrådgivning är att stressen på grund av tidspressen är mest uttalad. Samtliga sjuksköterskor är eniga om att telefontiden till varje samtal är otillräcklig kring psykisk ohälsa. Den upplevda stressen i telefonrådgivningen infinner sig varje dag då många telefonsamtal rör psykisk ohälsa. Detta är samtal som måste få ta tid då bemötandet genomsyrar vidare
handläggning. Patienten som ringer och uttalar psykisk ohälsa måste känna förtroende till den hen pratar med. Tidigare forskning i Purc-Stephenson och Thrashers (2010) litteraturstudie visar att just stress är en utmaning för sjuksköterskorna som försöker klara av samtalen under tidspress. De många uppgifter som ingår i bedömningen och ansvaret för att sedan ska gå vidare, inom premisser för bästa möjliga vård såväl som inom ramarna för primärvårdens begränsningar, är ett etiskt dilemma som faller på sjuksköterskan och bidrar till just den stress som Purc-Stephenson och Thrashers (2010). Travelbee (2010) beskriver relationen mellan människor i sin omvårdnadsteori. Det handlar om styrkan att bemöta patienten med en förmåga att lyssna och känna
bekräfta dem i sin oro. Fredriksson (2003) skriver i sin studie om att lyssna och närvara. Dessa begrepp förenas i ett vårdande samtal med en narrativ aspekt. Vidare beskrivs om patientens behov att bli lyssnad på för att minska lidandet. Andersen (2011) beskriver hur orden används, samt tonfall.
7.7 Slutsats
Resultatet visar att de som arbetar i någon form av telefonrådgivning efterfrågar vidareutbildning. Kunskaper eller utbildning inom samtalsprocessens olika skeenden behöver stärkas samt kompletteras med uppföljning. Vidare efterlystes utbildning i kommunikation såväl som möjlighet till återkoppling kring de bedömningar och råd som förmedlats. Personal med lång erfarenhet skulle kunna ges möjlighet att avsätta tid att undervisa, handleda samt stödja ny personal. Vidare skulle även regelbundna
utbildningar inom telefonrådgivning med fokus på psykisk ohälsa vara av stor vikt. För att minska stress och arbetsbörda skulle den avsatta tiden för samtal behöva utökas snarare än ytterligare komprimeras. Primärvårdens fokus på effektivisering skulle behöva ses över för att säkerställa att personalen som arbetar i telefonrådgivningen dagligen inte riskerar utbrändhet på grund av sin arbetsbörda. För framtida forskning skulle det vara av intresse att studera patienters upplevelser i kontakt med
telefonrådgivning för att på så vis kunna få förståelse för patientens perspektiv av att söka hjälp via primärvården.
Referenser
Allgulander, C., & Nilsson, B. (2003). A nationwide study in primary health care: One out of four patients suffers from anxiety and depression.
Lakartidningen, 100(10), 832-8.
Andersen, T (2011). Reflekterande processer. Samtal och samtal om samtalen. Lund:
studentlitteratur.
Arlebrink, J. (2012). Existentiella frågor - inom vård och omsorg. Lund: studentlitteratur.
Arvidsdotter, T., Marklund, B., Kylén, S., Taft, C., & Ekman, I. (2016). Understanding persons with psychological distress in primary health care. Scandinavian Journal of
Caring Sciences, 30(4), 687–694. doi: https://doi.org/10.1111/scs.12289.
Berglund, M., & Ekeberg, M. (2015). Reflektion i lärande och vård. En utmaning för sjuksköterskan. Lund: studentlitteratur.
Bergman, S., & Blomqvist, C (2017). Uppskattande samtalskonst, om att skapa möjligheter i samtalets värld. Lund: studentlitteratur.
Bernerson, G. (2012). Lärande och utveckling. Lettland: Livonia print.
Bjorkman, A. och Salzmann, E. M. (2018). ‘When all other doors are closed: Telenurses’ experiences of encountering care seekers with mental illnesses.
International Journal of Mental Health Nursing, 27 (5), 1392–1400. doi:
10,1111/inm.12438.
Blomberg, B., & Hedelin, B. (2007). Att få personlig vägledning – patienters erfarenheter av mötet med en psykiatrisjuksköterska inom primärvården.
Nordic Journal of Nursing Research, 27(2), 25-29.
Brenner, E., Rydell, P., & Skoog, I. (red.) (2011). Akutpsykiatri. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Burman ME., McCabe S., & Pepper CM. (2005). Treatment practices and barriers for depression and anxiety by primary care advanced practice nurses in Wyoming. Journal
of the American Academy of Nurse Practitioners, 17(9), 370–380. doi:
https://doi.org/10.1111/j.1745-7599.2005.00064.x.
Björk Brämberg, E., Torgerson, J., Norman Kjellström, A., Welin, P., & Rusner, M. (2018) ‘Access to primary and specialized somatic health care for persons with severe mental illness: a qualitative study of perceived barriers and facilitators in Swedish health care’, BMC Family Practice, 19, p.
1–N.PAG. doi: 10,1186/s12875-017-0687-0.
Carlsson, A. C., Wändell, P., Ösby, U., Zarrinkoub, R., Wettermark, B., & Ljunggren, G. (2013). High prevalence of diagnosis of diabetes, depression, anxiety, hypertension, asthma and COPD in the total population of Stockholm, Sweden - a challenge for public health. BMC Public Health,
13(1), 670. https://doi.org/10.1186/1471-2458-13-670
Edberg, A-K., Ehrenberg, A., Friberg, F., Wallin, L., Wijk, H., & Öhlen, J. (2013). Omvårdnad på avancerad nivå -kärnkompetenser inom sjuksköterskans
specialistområden. Studentlitteratur AB. Lund.
Elo, S., & Kyngäs H. (2008). The qualitative content analysis process.
Journal of Advanced Nursing, 62(1), 107–115. doi:
https://doi.org/10.1111/j.1365-2648.2007.04569.x.
Folkhälsomyndigheten (2018) Nationell samordning. 2018-12-20 från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/suicidprevention/nationell-samordning /.
Folkhälsomyndigheten (2018) Nedsatt psykiskt välbefinnande. Hämtad
2018-12-20 från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/folkhals ans-utveckling/halsa/psykisk-ohalsa/nedsatt-psykiskt-valbefinnande/
Folkhälsomyndigheten (2018) Statistik om suicid. Hämtad 2018-12-20 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/suicidprevention/statistik-om-suicid/.
Folkhälsomyndigheten (2018) Ängslan, oro eller ångest. Hämtad 2018-12-20 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/folkhals ans-utveckling/halsa/psykisk-ohalsa/angslan-oro-eller-angest/.
Folkhälsomyndigheten (2020) Vilken sjukvård har unga och unga vuxna som tagit sitt
liv fått? Resultat från en studie baserad på retrospektiv granskning av sjukvårdsjournaler.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/a63816613481476291774b5f596f3 271/vilken-sjukvard-unga-unga-vuxna-tagit-sitt-liv-fatt.pdf (Hämtad 2020-05-11)
Fredriksson, L. (2003). Det vårdande samtalet (Doktorsavhandling). Vasa:
Åbo Akademi. Hämtad 2018-12-22 från
http://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/43659/FredrikssonLennart.pdf
Föreningen för telefonrådgivning inom hälso- och sjukvård (2015).
https://www.swenurse.se/Sektioner-och-Natverk/Foreningen-for-Telefonradg ivning-inom-Halso--och-Sjukvard---TRIHS/om-trihs/ (Hämtad
2018-12-18)
http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=c8h&AN=10424641 5&site=ehost-live.
Janlöv, A., Johansson, L., & Clausson, E. K. (2018). Mental ill-health among adult patients at healthcare centres in Sweden: district nurses experiences. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 32(2), 987–996. https://doi.org/10.1111/scs.12540
Kallioinen, M., Bernhardsson, J., Grohp, M., Lisspers, J., & Sundin, O. (2010). Mental illness a problem among primary health care patients. A questionnaire comprising more than 2 000 patients. Lakartidningen, 107(23), 1545-7.
Kvale, S. Brinkman, S. (2017). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund Studentlitteratur.
Ledin, A., Olsen, L., & Josefsson, K. (2011). Difficulties in telephone advice as perceived by registered nurses: a literature study. Nordic Journal of Nursing Research
& Clinical Studies / Vård i Norden, 31(2), 11–18. Hämtad från:
http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=c8h&AN=10468680 1&site=ehost-live.
Levander, M., & Levander, C. (2009). Psykologi. Stockholm: Natur och kultur.
Nettelbladt, P. (2003). Hur skall primärvården upptäcka den dolda ångest/depression som finns? Självskattningsformulär för patienten bra hjälpmedel men räcker inte.
Läkartidningen, 100(10), 824-826.
Nyberg, U. (2017). Konsten att rädda liv - om att förebygga självmord Natur & kultur. Stockholm.
Payne, F., Jessop, L., Harvey, K., Plummer, S., Tylee, A., & Thornicroft, G. (2003). Is NHS Direct meeting the needs of mental health callers? Journal of mental health, 12(1), 19-27. doi:10.1080/0963823021000058265.
Purc-Stephenson RJ., & Thrasher C. (2010). Nurses’ experiences with telephone triage and advice: a meta-ethnography. Journal of Advanced Nursing, 66(3), 482–494.
https://doi.org/10.1111/j.1365-2648.2010.05275.x.
Riksdagen (2003:460) Lag om etikprövning av forskning som avser. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad från Riksdagens webbplats:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssa mling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460
Rindner, L, Strömme, G., Nordeman, L., Wigren, M., Hange, D., Gunnarsson, R. (2017). Prevalence of somatic and urogenital symptoms as well as psychological health in women aged 45 to 55 attending primary health care: a cross-sectional study. BMC
Women’s Health, 17, 1–8.
https://doi.org/10.1186/s12905-017-0480-1.
Sandberg, H. (2017). Pedagogik för sjuksköterskor. Lund: studentlitteratur.
Skärsäter, I. (red.) (2014). Omvårdnad vid psykisk ohälsa: på grundläggande nivå. (2., [revid. och utök.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Socialstyrelsen. (2013). Regeringsuppdrag inom området psykisk ohälsa, –
delredovisning av genomförda aktiviteter september 2013. (Artikelnummer
2013-09-15. Hämtad från
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19199/2013- 9-15.pdf
Socialstyrelsen (2018) Självmord. Hämtad 20181203 från http://www.socialstyrelsen.se/psykiskohalsa/sjalvmord
Ström M., Marklund, B., & Hildingh, C. (2009). ‘Callers’ perceptions of receiving advice via a medical care help line’. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 23(4), 682–690. doi: 10,1111/j.1471-6712.2008.00661.x.
Sveriges kommuner och landsting (2018). Ekonomirapporten, december 2018: om
kommunernas och landstingens ekonomi. Stockholm: Sveriges kommuner och
landsting.
Vårdguiden (2018) 1177 Vårdguiden på telefon. Hämtad 2018-12-17 från https://www.1177.se/Kalmar-lan/Om-1177/1177-sjukvardsradgivning/
Wiklund, Gustin, L., & Bergbom, I. (2017). Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Bilaga 1, Brev till verksamhetschef
Till verksamhetschefen på vårdcentral XXX
Förfrågan att genomföra en studie med er tillåtelse som handlar om
“Sjuksköterskans upplevelse inom primärvården av att bemöta psykisk ohälsa i