DISKUSSION

Syftet med denna uppsats är att belysa vad som motiverar vuxna bunonger till lärande. Vidare är syftet även att belysa hur de beskriver vad kunskap är för dem i deras kontext och hur de ser på alfabetiseringsprocessens värde. Uppsatsens syfte konkretiseras i tre

forskningsfrågor som i sin tur ger uppsatsen tre temaområden som genomsyrar uppsatsens alla delar. Dessa är motivationsorsaker, kunskapssyn och alfabetiseringsprocessens värde. I följande diskussion kommer dessa teman diskuteras i följande ordning kunskapssyn,

alfabetiseringsprocessens värde och motivationsorsaker. Att jag väljer att diskutera

motivationsorsaker sist är på grund av att resultatet av intervjuerna pekar mot att bunongernas

kunskapssyn och hur de betraktar alfabetiseringsprocessens värde är en delar i förståelsen av vad som motiverar dem till att lära sig läsa och skriva. Varje del kommer att innerhålla uppsatsens forskningsfrågor, resultatet från fallstudiet, den forskning som presenterades i uppsatsens bakgrund och egna reflektioner.

6.1 Kunskapssyn

Fallstudien visar på att informanterna beskriver olika slags kunskap som t.ex. yrkeskunskap, kunskap om kultur, kunskap om historia, kunskap om lagar o.s.v. Gemensamt för alla dessa kategorier är att de förmedlas muntligt mellan människor eller genom lärande i praktiken. Aristoteles definierar kunskap efter tre kategorier: episteme, techne och fronesis (Gustavsson 2002) och det är fullt möjligt att relatera informanternas svar till hans tänkande. Det som dock skiljer bunongerna från t.ex. en svensk kontext är deras starka betoning på tradering.

Kunskap skapas bland bunongerna genom tradering och lärande i praktiken och det stämmer överens med Vygotskijs tankar om lärandet som sociokulturellt betingat. (Lindqvist 1999). Detta anser jag vara en intressant iakttagelse, att det ideal som Vygotskij beskriver och som idag influerar den Sverige skolan, fungerar vardagligt i en kultur i Kambodja. Dock är detta inte problemfritt. Kunskapstraderingen kan betraktas som mer tidskrävande eftersom kunskapen är kopplad till individer och i jämförelse med vår svenska kontext har vi genom böcker tillgång till en större mängd information än vi under ett helt liv kan ta till oss. På så sätt, genom böckerna, kan kunskap bevaras till kommande generationer utan att det ”blivit buren” av människor. Bland några av informanterna i grupp C (5.3.3.) beskrives de en oro över att deras kunskap ska gå förlorad eftersom deras barn och ungdomar inte vill lyssna på de äldres berättelser, eller lära sig det traditionella hantverket. Viktigt i denna diskussion är

dock att framhålla bunongernas enorma förmåga att minnas som är långt bättre än gemene svensk.

Grupp A i intervjustudien visar på en stor skepticism mot att böcker skulle kunna vara bärare av kunskap på samma sätt som en människa. Intressant att belysa är hur denna åsikt förändras i takt med hur länge personen har studerat och grupp E ger istället svar som visar på att de ser det skrivna ordet som kunskapsförmedlare. Informanterna i studien ser alltså, i takt med att de lär sig läsa och skriva, att kunskap även kan hämtas från en text. Jag tolkar dock att för de flesta informanterna är förmågan att kunna läsa och skriva inte kopplat till inhämtande av fördjupad och genomgripande kunskap utan mer ett verktyg för nödvändig/vardagsnära kunskap. Med det menar jag att många av informanternas beskriver att de kommer använda läsandet till att läsa på skyltar, konserver, mediciner o.s.v. men inte till att t.ex. läsa till ett yrke (i svensk bemärkelse). Ett intressant exempel på denna kunskapssyn är diskussionen med informant BM29 (se 5.2.2) rörande om det är möjligt att läsa till snickare. Jag tolkar

informantens (BM29) svar att han ser läs och skrivande som ett verktyg i yrket och inte ett verktyg till att lära sig yrket. Kopplat till denna diskussion är Gustavssons (2002) resonemang om skillnaden mellan information och kunskap där vi kan, utifrån intervjuerna, anta att läs och skriv förmågan är mer ett informationsverktyg än ett kunskapsverktyg. Så till frågan: .

Hur beskriver vuxna bunonger vad kunskap är?

Kunskap beskrivs bland de bunonger jag har intervjuat på ett liknande sätt i jämförelse med ett svenskt perspektiv, d.v.s. går att härleda till Aristoteles beskrivningar av vad kunskap är (Gustavsson 2002). Det som däremot utmärker bunongerna är deras traderingstradition som gör människan till bärare av kunskap. Med den ökade förmågan att kunna läsa och skriva kan nu bunongerna få tillgång till mer kunskap än tidigare. Grupp E beskriva tillgången till ny kunskap som ett led i en positiv samhällsförändrande. Den reflektion jag gör utifrån detta resultat är att jag ser en fara i att denna nya kunskap som bara en viss del av befolkningen äger kommer leda till segregation. (fortsatt diskussion som segregation se 6.2

alfabetiseringsprocessens värde).

6.2 Alfabetiseringsprocessens värde

Som resultatet visade (5.3.6) finns det tre områden där alfabetiseringsprocessen har ett högt värde för bunongerna. Dessa är; frågan om arbete, relationen till khmererna och bevarandet av

kultur, språk och traditioner. Som rapporten från ICC beskriver (International Cooperation Cambodia 2006) har bunongerna hamnat i en svår, relativt ny situation, då det skett en ökad inflyttning till området och företag som är intresserade av deras mark (International

Cooperation Cambodia 2006). Som studierna visar på kan vi alltså se att det finns en fara att bunongerna kommer att fara illa om de inte kan bemöta den ”nya världen” som kommit till dem. ICC har därför en vision att: “Enable current and successive Bunong ethnic minority communities to make informed choices for well-being and development” (International cooperation Cambodia 2006, s15). Jag tolkar ICC:s projektbeskrivning (International Cooperation Cambodia 2006, 2004, 2003) och resultatet av intervjustudien att READ projektet fungerar väl eftersom de arbetar med NFE (non formal education) och bilingual

education (se 3.2.1). Att arbeta med tvåspråkig undervisning och att utforma utbildningen så

att den även inkluderar undervisning om hälsa, jordbruk, matematik m.m. ger bunongerna möjlighet till att utveckla deras samhälle. Enligt Olsson & Torrance (2001) är detta en förutsättning för att ett alfabetiseringsprojekt ska fungera, att alfabetiseringen får en mer instrumentell roll så att den kan vara till hjälp till samhällsutveckling men däremot inte vara enda lösningen.

När det gäller alfabetiseringsprocessens värde beskriver grupp E att de tror att

alfabetiseringsprocessen kommer att leda till ett bättre och fridfullare liv för bunongerna. Utifrån Olsson & Torrance (2001) kan grupp E:s antagande ifrågasättas. Som Graffs (1991) forskning beskriver är det inte en självklarhet att alfabetisering leder till demokrati utan istället segregering mellan människor. Nu baserar Graff sina studieresultat på dåtidens alfabetiseringsprojekt och som i utformande, mål och syfte skiljer sig mot dagens

alfabetiseringsprojekt. Ändå anser jag att det finns en viss substans i hans varning och att det just därför är viktigt att inte se alfabetiseringen som lösningen på orättvisor i samhället utan istället belysa att dessa problem måste arbetas med parallellt. READ projektet anser jag gör detta genom deras tre sektorer research, education och development (International

Cooperation Cambodia 2006) som genom forskning (research) utbildning (educationen som förutom alfabetisering innefattar NFE utbildningar) och utvecklingsarbete (development) skapar möjlighet för bunongerna att öka deras levnadsstandard.

I denna process, som Graff (1991) poängterar, finns det orsak att det uppstår

segregationsproblem. I intervjustudien framkommer att ett antal informanter beskriver att det finns en segregering i jämförelse med khmererna eftersom de kan läsa. T.ex. beskriver BM35

i 5.1.2, DM20 i 5.1.4 att de genom alfabetisering kommer få samma värde som khmererna, och att ingen då kan förtrycka dem. Jag tolkar deras uttalande som om att de idag upplever hur kunskap är en maktfaktor som Gustavsson (2002) poängterar. Därför anser jag att det är viktigt, utifrån alfabetiseringsprocessens värde för bunongerna som folkgrupp att den blir tillgänglig för så många som möjligt. Ett sätt att öka tillgängligheten är att låta utbildningen vara gratis och så är fallet för READ projektet (International Cooperation Cambodia 2006).

I resultatanalysen 5.3.6 beskrivs hur grupp A tror att de traditionella arbetena för bunongerna kommer att finnas kvar men att situationen för kommande generation kommer att förändras eftersom jordbruket inte kommer räcka som inkomstkälla. Alfabetiseringsprocessen får alltså ett framtida värde för bunongerna och BM29 beskriver i 5.1.2 att han tror att det är därför många vuxna stannar hemma för att låta den yngre generationen studera. Olsson & Torrance (2001) beskriver att för att alfabetiseringen skall anses värdefull är det viktigt att det

sammankopplas med individens livsvärld, d.v.s. att det finns ”goda skäl” att lära sig läsa och skriva.

Slutligen se bunongerna alfabetiseringsprocessen som ett sätt att bevara sin kultur och sitt språk. Att detta skulle ske är inte en självklarhet men jag tror, som ICC (2006) beskriver att med hjälp av den tvåspråkiga undervisningen ökar bevarandet av kultur och språk. Baker (2006) beskriver att just bilingual education har fler värden än att bara ge en folkgrupp ett kommunikationsverktyg. Dessa är t.ex. ökat självförtroende för elever från minoritetsspråk och att gruppen i sin helhet gagnas eftersom det hjälper den etniska identiteten och kulturen att fortleva (Baker 2006). Intressant att reflektera över är vad som menas med kultur. Ett flertal informanter beskriver kultur som det som gör dem till bunong och det som ger dem ett värde. Kulturen och bevarandet av språket tolkar jag det som att det handlar om en inre känsla av värde och kanske inte så mycket om exakt bevarande av yrkestraditioner.

Vilken uppfattning finns bland bunongfolket om alfabetiseringsprocessens värde?

Sammanfattningsvis värderar samtliga informanter alfabetiseringsprocessen högt.

Alfabetiseringsprocessen har en god förankring i bunongernas kontext och värderas utifrån att de kan konkretisera det instrumentella användandet av läs och skrivkunskaper. Bunongerna värderas alfabetiseringen utifrån att de ser att det kommer leda till arbeten, förbättrad relationen till khmererna och bevarandet av kultur, språk och traditioner. Till detta bör dock

knytas problematiken kring alfabetiseringens möjlighet att påverka till samhällsförändring och problematik kring segregation eftersom kunskap betraktas som maktmedel.

6.3 Motivationsorsaker

Resultatet av fallstudiens intervjuer visar på att alla informanter vill lära sig att läsa och skriva men att det inte är alla som gör det (intervjugrupp A). Jag tolkar det som att alla har en inre längtan/motivation men att den inte är tillräckligt stark så att den leder till handling. d.v.s. att röra sig från punkt A (analfabeter), till punkt B (alfabeter). Utifrån bakgrunden om

bunongernas levnadsvillkor får vi en bild av de är ett fattigt folk som kämpar dagligen för att få mat på bordet (International Cooperation Cambodia 2006). Detta antagande bekräftades i de intervjuer som jag gjorde där flera hänvisade till att de och andra är väldigt trötta på kvällarna och att de trodde att de var orsaken till att många vuxna inte orkar.

Ändå visar deltagare i undervisningsklasserna att det finns det människor som tagit sig från punk A till punkt B och frågan är då vad som är orsaken? Som resultatanalysen visar (5.1.6) har dessa informanter (intervjugrupp B-E) yttre mål som driver dem. Många har blivit erbjudna arbeten som kräver att de ska kunna läsa och skriva eller så beskriver de hur de på något sätt känner sig begränsade i sin vardag eftersom de inte kan/har kunnat läsa och skriva. Denna koppling gör inte grupp A. Detta resultat bekräftar Stensmo (1997) och Dyste (2003) som poängterar det viktiga sambandet mellan motivation och intresse. Eleven måste finna undervisningen relevant för sin vardag. Om motivation är ett relationellt begrepp, som Ahl (2004) hävdar, är motivationen inte ett problem hos de trötta bunongerna utan ett problem i relation till omvärldens krav på alfabetisering. De bunonger som i sin vardag inte är betjänta av att kunna läsa och skriva har inte en allmän brist på motivation utan riktar sin motivation till något som han/hon prioriterar högre.

Här tror jag att det finns en viktig nyckel till motivation d.v.s. det upplevda

motivationsproblemet som ICC:s personal beskriver är egentligen ett problem i relation mellan olika människors/gruppers syn på alfabetiseringsprocessens värde. Detta antagande förstärks när vi tittar på det intervjuresultat som intervjugrupp D och E ger. Denna grupp ser fler fördelar med att fler kan läsa och skriva och värderar där med förmågan att kunna läsa och skriva högre. Detta stämmer väl överens med Olson & Torrance (2001) forskning som pekar på att alfabetiseringen, för individen, måste förankras i verkliga behovså att det inte

med tiden dör ut om han/hon inte har någon användning för det. Motivationen för bunongerna är alltså kopplad till yttre faktorer som står i relation till varandra och där individen, om hon/han anser sig befrämjad av att lära sig läsa och skriva troligtvis kommer att göra detta. Så till svaret på forskningsfrågan:

Vad motiverar vuxna bunonger till lärande?

Utifrån studiens resultat och den forskning jag har tagit del av tolkar jag det som att det inte går att finna ett generellt svar på denna fråga. Fallstudien visar på att det inte finns ett, enligt behavioristerna (Ahl 2004), specifikt stimuli som ger ett visst resultat. Vidare kan vi inte heller finna en inre motivationsorsak som är gällande för alla som lär sig läsa och skriva. Det vi istället finnar av intervjuresultat blir en omskrivning av frågan till; Vem (av de vuxna

bunongerna) motiveras till lärande? Svaret på denna fråga blir; den person som värderar läs

och skrivkunskaper så pass högt att den prioriterar bort andra värden är motiverad. Denna person har ofta klara mål med lärandet som t.ex. ett arbete, eller så har den kunskap om större konsekvenser som denna nya förmåga kan ge. T.ex. att alfabetiseringsprocessen kommer att hjälpa dem att inte bli lurade så de förlorar mer mark eller så att de blir mer aktiva

samhällsmedborgare och på så sätt påverka sin egen framtid. Detta resultat finner stöd i Ahls (2004) resonemang om att motivation bör betraktas utifrån den sociala kontext individen lever i. I den sociala kontext som bunongfolket lever i värderas motivationen till studier inte lika högt som att arbeta för mat på bordet. Motivation till studier har alltså inte samma innebörd för bunonger som för oss. Utifrån det resonemanget tror jag det är svårt för ICC:s personal att hitta nya ”lockbeten” för att få fler vuxna att studera. Istället anser jag de borde satsa på den grupp av människor som kommer till undervisningsgrupperna, eftersom de är motiverade och inte begränsa undervisningsgruppen utifrån ålder. De som kommer ser troligtvis ett konkret värde i att lära sig läsa och skriva. Intervjuerna visade på att detta är ett medvetet val hos vissa familjer när de skickar sina barn till undervisningsklasserna istället för att själva gå.

7 SLUTORD

Uppsatsen syfte var att belysa vad som motiverar vuxna bunonger till lärande. Vidare var även syftet att belysa hur de beskriver vad kunskap är för dem i deras kontext och hur de ser på alfabetiseringsprocessens värde. Syftet konkretiserades genom en fallstudie som

genomfördes i Kambodja hösten 2006. Resultatet av denna fallstudie gav 15 intervjuer som transkriberades, analyserades och diskuterades i förhållande till uppsatsens vetenskapliga bakgrund. Sammanfattningsvis kan jag konstatera att denna uppsats inte lett till några nya revolutionerande idéer men kanske ändå till några slutsatser:

- Motivation när det gäller lärande är relationellt sammankopplat med vad individen värderar som mest nödvändigt för hans/hennes situation. Detta är även kulturellt och kontextuellt betingat och hör samman med möjligheten att se positiva konsekvenser som överstiger mödan att anstränga sig.

- Bunongernas kunskapssyn är förknippat med den traditionella traderingen. När en person lär sig läsa och skriva förändras hans/hennes syn på kunskap och han/hon ser även kopplingen mellan kunskap och makt.

- Antal bunonger som kan läsa och skriva kommer att öka eftersom det omgivande samhället förändras och ställer nya krav på dem som kommer att öka alfabetiseringens värde. Till detta finns bland bunongerna även en positiv syn som handlar om att alfabetiseringsprocessen kommer leda till ökad levnadsstandard och ett fredliggare samhälle. Denna förståelse bör dock problematiseras eftersom forskning visar på att historiskt sett har alfabetisering idealiserats och att för en samhällsförändring skall ske bör det tillkomma fler faktorer.

- ICC bör fortsätta arbeta som de idag gör eftersom deras READ projekt har en

övergripande vision om samhällsförändring utöver alfabetisering. Vidare anser jag att de arbetar på ett sätt som hjälper folket utan att för den skull göra dem beroende av yttre stöd. Detta exemplifieras i att största delen av ICC:s fältkontor i Mondulkiri av bunonger och att alla deras lärare och lärarmentorer är bunonger.

- ICC bör även omvärdera sin målgruppsbeskrivning och istället satsa på de människor som kommer till undervisningsklasserna, även om de är under 15 år. Vuxna bunonger behöver först se att de har nytta av att kunna läsa och skriva för att vara så pass

motiverade att de kan prioritera undervisningen. Om så inte är fallet anser jag att det är väldigt svårt att skapa någon annan slags motivation.

- För att inte skapa för stor segregation i denna process tror jag det är viktigt att fortsätta låta undervisningen vara gratis så att alla har en chans och möjlighet.

7.2 Metoddiskussion

Metoden för denna uppsats grundar sig i en fallstudie som genomförde i Kambodja hos bunongfolket. Att jag fick möjlighet att göra intervjuerna på plats tror jag ökade min förståelse för bunongernas levnadsvillkor och även den alfabetiseringsprocess som pågår bland dem. Här anser jag att fallstudie var det bästa sättet att uppnå uppsatsen syfte och besvara frågeställningarna. Dock är jag väl medveten om att jag kom till en, för mig,

främmande kontext med en annan kultur än min egen. Detta försvårar tolkningen av resultatet och utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv borde jag ha varit en längre tid bland

bunongerna för att bättre förstå hur de ser på jaget, språket och samhället (Berger & Luckman 1967). Detta var dock inte möjligt.

Det finns ändå anledning att diskutera studiens genomförande då ett större urval av

informanter skulle öka generaliserbarheten. Vidare inser jag nu i efterhand att det skulle ha varit intressant att intervjua fler bunonger som var analfabeter men det skulle ha blivit en annan typ av uppsats med en annan metod.

7.3 Fortsatt forskning

En studie som denna föder så klart en mängd nya frågor och öppnar även för fördjupning. Det som gör bunongerna så intressanta är hur de så länge levt utan ett skriftspråk som för oss är så naturligt. Det jag märkte under min tid bland bunongerna var att vi har otroligt mycket att lära av dem när det gäller tradering av kunskap och deras enorma kapacitet att minnas och det skulle bara intressant att fortsätta forska på. Vidare anser jag att den socialkonstruktivistiska synen på verkligheten inte är helt oproblematisk. Även den är skapad i en västerländs kontext och där funderar jag på om en kambodjans forskare skulle dra samma slutsatser. Den

socialkonstruktivistiska teorin skapar, för sig själv, ett slags alibi; att allt har ”rätt syn” utifrån sin kontext. Tänk om deras teori i grunden är fel och att det i människan ändå finns något essentiellt? Därför vore det intressant att vidare forska på hur bunonger beskriver jaget,

språket och samhället. Slutligen vore det intressant att besöka bunongfolket om 10 år för att

göra en jämförande studie utifrån vad de idag tror alfabetiseringsprocessen kommer att innebära och vad den fick för konsekvenser.

REFERENSER

Ahl, Helene (2004): Motivation och vuxnas lärande, en kunskapsöversikt och

problematisering. Stockholm: Myndigheterna för skulutveckling.

Baker, Colin (2006): Foundations of Bilingual Education and Bilingualism. Clevedon: Multilingual Matters.

Backman, Jarl (1998): Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.

Berger, Peter & Luckmann, Tomas (1967): The Social Construction of Reality. London: Allen Lane The Penguin Press.

Berggren, Carol Ann & Berggren, Lars (1974): The literacy process : a practice for

domestication or liberation? Stockholms Universitet, Pedagogiska institutionen. [C1-

uppsats.]

Graff, Harvey (1991): The literacy myth: cultural integration and social structure in the

nineteenth century. New Brunswick: Transaction Publishers.

Gilje, Nils & Grimen, Harald (1992): Samhällsvetenskapernas förutsättningar. Göteborg: Daidalos.

Dysthe, Olga, red (2003): Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur.

Giota, Joanna (2002): Skoleffekter på elevers motivation och utveckling. En litteraturöversikt.

Pedagogisk forskning i Sverige, nr 4/2002.

Gustavsson, Bernt (2000): Kunskapsfilosofi. Stockholm: Walström & Wistrand.

International Cooperation Cambodia (2003): Mondulkiri Literacy Baseline Survey Report. Phnom Penh: ICC.

International Cooperation Cambodia (2004): A Livehood And Gender Study of Three Bunong

Krooms. Phnom Penh: ICC.

International Cooperation Cambodia (2006): Mondulkiri READ Project –Research, Education

and Development”Proposal (2005-2008). Phnom Penh: ICC.

Imsen, Gunn (2006): Elevens värld. Lund: Studentlitteratur.

Jenner, Håkan (2004): Motivation och Motivationsarbete. Stockholm: Liber.