I detta avsnitt kommer en diskussion kring det presenterade resultatet kopplat till bakgrunden att föras. Med stöd av de sju vetenskapliga artiklarna som presenterats i resultatets kommer
resonemang kring elevers intresse och engagemang för politik föras. Detta kommer att ske utifrån denna uppsats frågeställningar.
102 Ichilov. 1991, 446.
103 Van de Werfhorst. 2007, 35. 104 Van de Werfhorst. 2016, 130. 105 Witschge et al. 2019, 314.
32
5.1 Vilka faktorer används för att förklara elevers intresse och engagemang för politik på yrkesprogram?
Vilka faktorer är det som visar att en person är intresserad, engagerad och delaktig i politik? Den gemensamma nämnaren för några av artiklarna i denna studie är att de använder valdeltagande som en indikator på intresse, engagemang och deltagande. Detta är inte riktigt samma linjer som de två stora internationella studierna ESS och ICCS, som istället fokuserar på hur en individ deltar inom den politiska sfären då genom till exempel att vara medlem i ett politiskt parti eller delat något om politik online. Att rösta är en form av deltagande men att endast ta hänsyn till det gör att bilden av ett politiskt deltagande och engagemang blir snävt. Men genom att artiklarna kombinerar valdeltagande med andra former av politiskt deltagande eller även frågor som syftar till ett generellt engagemang och intresse för samhället, till exempel så använder Van de
Werfhorst deltagande i volontärorganisationer som en faktor, blir definitionen bredare.106 Detta
visar på det författarna till ICCS´s rapport skriver, att civilt engagemang inte endast bör vara begränsat till den partipolitiska sfären, vilket skapar en vid definition av vad som innebär att ha ett intresse och engagemang för samhällslivet. I ICCS´s rapport menar författarna även att det inte bara är de aktiva handlingarna som utförs som bör räknas som ett intresse och engagemang. Det menar att elevens motivation och självförtroende till att delta och bör vara en indikator på ett intresse och engagemang.107 Ichlov tar i sin studie upp det politiska självförtroendet som en faktor
för individens förhållande till den politiska världen vilket då tar hänsyn till att det inte bara kan vara aktiva handlingar som påverkar en individs intresse, engagemang och deltagande för politik.
De former av deltagande som artiklarna baserar sina undersökningar på syftar främst på det som Långström och Virta benämner som ett konventionellt politiskt deltagande. Att rösta och delta i politisk aktivism anses vara ett allmänt accepterat engagemang och deltagande enligt ett demokratiskt samhälles normer och värderingar. Men alla former av deltagande ses inte som konventionellt politiskt deltagande. Persson tar upp ytterligare en kategori av politiskt deltagande vilket han benämner som illegalt politiskt deltagande, vilket innebär till exempel att klottra, delta i ockupationer eller liknande handlingar.108 Resultatet av Perssons studie visar att elever som går på
yrkesprogram har en högre tendens till att vara illegalt politiskt delaktiga.109 Denna typ av
106 Van de Werfhorst. 2007, 17–20. 107 Schulz et al. 2009, 115.
108 Persson. 2012, 205. 109 Ibid, 207–209.
33 deltagande kan ses som ett ”dåligt” politiskt deltagande då det strider mot lagar i samhället och därför inget som skolan bör stödja. Allt intresse och engagemang för politik ses därför inte som något positivt och eftersträvansvärt. Det illegala deltagandet eller den okonventionella formen av politiskt intresse och engagemang som Långström och Virta benämner det kan leda till aktivism i form av extremism eller populism vilket anses vara olämpliga former av politiskt deltagande i en demokrati.110
Skolans roll i att fostra demokratiska medborgare har därmed i uppgift att värdera vilket typ av intresse, engagemang och deltagande som anses följa de demokratiska värderingarna då skolan ”vila på demokratins grund” samt ”förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundlägganande demokratiska värderingarna”.111 Detta innebär att handlingar som strider
mot dessa värderingar inte anses vara acceptabelt och där med kan man hävda att det finns ett intresse, engagemang och deltagande för politik hos elever som man inte eftersträvar att uppmuntra i skolan. Att yrkeselever har en högre tendens till den ”dåliga” typen av ett intresse skulle kunna förklaras med det som Van de Werfhorst presenterar i sin artikel. Det vill säga att det inte är utbildningen i sig som påverkar utan den politiska socialisationen som sker under
utbildningens gång, till exempel vilka sociala kontakter man får samt vilka normer som finns på det program man studerar.112
5.2 Vilken roll ges utbildningen för att förklara elevers intresse och engagemang för politik?
Skolan har ett demokratiuppdrag med syfte att fostra demokratiska medborgare. Detta
framkommer i skolans styrdokument. Även om skolan har ett stort ansvar så betyder det inte att det endast är skolan som gör att elever i skolan blir demokratiska och aktiva medborgare. Vi måste även ha i beräkning de yttre faktorer som påverkar elevers vardag. Detta är något som flera av våra artikelförfattare kommer fram till. Ichilov menar att skolan har en viss effekt på elevers intresse för politik och demokrati, eftersom utbildning kan förstärka involveringen, den politiska effektiviteten samt yttrandefriheten.113 Det som påverkar elever mest är deras deltagande i
klassrumsdiskussioner, vilket kräver att eleverna är aktiva i utbildningen.114 Något som även bör
110 Långström & Virta. 2016, 31–32.
111Skolverket. 2011a. Och SFS 2010:800 Skollagen. Kap 1 §4. 112 Van de Werfhorst. 2016, 130.
113 Ichilov. 1991, 441. 114 Ibid, 438.
34 nämnas är den negativa delen av hur elever påverkas av andra faktorer utanför skolan. Hoskins et al. poängterar att elever som har en bakgrund med ojämlikheter i skola och andra upplevelser under uppväxten har lägre politiskt självförtroende. Dessa elever studerar oftare på
yrkesutbildningar.115 Även Persson pekar på att den största orsaken till det politiska deltagandet
kommer från socialisationsprocessen från elevens familj.116 Den roll som skolan har, kan med
artiklarnas resultat förklaras att samhällskunskapen inte anses vara den viktigaste faktorn till att elever på yrkesutbildningar har lägre intresse och engagemang för politik. Det handlar mer om upplevelser, händelser och socialisationsprocesser utanför skolan, men som skolan bör ha hänsyn till elevernas utveckling för att bli demokratiska medborgare.
Socialiseringsprocessen är en viktig del av elevers intresse för politik och demokrati, detta påpekar Långström och Virta. De menar att aktivt medborgarskap inte är medfött utan att det är en
process som sker i skolan.117 Utbildning är en viktig del i uppfostran av demokratiska medborgare,
genom utbildning ges elever kunskaper inom bland annat mänskliga rättigheter och demokrati. Kunskapen om demokrati är inte det enda som är viktigt för att skapa sig ett intresse för politik och demokrati, det politiska självförtroende spelar också stor roll, enligt Ekman.118 Det politiska
självförtroende växer fram både genom utbildning men också genom socialisation, alltså de människor som eleverna omges av, både i skolan och i hemmet. I Singapore menar Han et al. att elever har ett högre politiskt självförtroende än i jämförelse med Englands elever, man förklarar det med att Singapore har en lång tradition av meritokrati, samt acceptansen av den sociala och ekonomiska hierarkier. Den långa traditionen av respekt mot de äldre och respekt mot det befintliga systemet gör att elever tenderar att rösta även om de inte har den politiska förståelsen.119
5.3 Vilka likheter och skillnader finns i intresse och engagemang för politik hos elever på yrkesförberedande och studieförberedande program?
Historiskt sett har en uppdelade gymnasieskola setts som något positivt, där elever kan känna att det finns variation mellan olika program som innebär att man kan välja det som fungerar bäst för
115 Hoskins et al. 2016, 83–86. 116 Persson. 2012, 214.
117 Långström & Virta. 2016, 31. 118 Ekman. 2004, 161.
35 en själv. När yrkesutbildningen gick från att vara tvåårig till treårig 1988, var syftet att utbildningen skulle få högre kvalitét, ge eleverna mer fördjupade kunskaper inom sitt yrkesämne och ge
behörighet till högskolan.120 Kursplanen ändrades och samhällskunskapen blev en viktig del i
skapandet av aktiva och demokratiska medborgare.121 Idag kan vi se en skillnad mellan kursplaner
för yrkesförberedande - och studieförberedande utbildning, för yrkesförberedande utbildning läser 50 poäng medan studieförberedande läser 100 poäng, i och med det finns det också en innehållsmässig skillnad. På de studieförberedande utbildningarna läses mer fördjupning inom fler områden, men på yrkesförberedande program erbjuds inte denna fördjupning inom politik,
ideologier och samhällsekonomi.122 Dessa ämnen är många gånger det som ligger till grund för en
förståelse för samhällets olika funktioner och därmed inte ges samma möjlighet till att få ett intresse för politik och demokrati. Van de Werfhorst menar att elever på yrkesförberedande utbildning har lägre tendens till att utveckla ett aktivt medborgarskap, han menar att den
tydligaste korrelationen finns i länder som har ett stratifierat skolsystem i tidiga åldrar.123 Van de
Werfhorsts resultat pekar på att desto mer ett lands utbildningssystem är uppdelat i olika
kategorier, exempelvis studie – och yrkesförberedande inriktning, från tidig ålder kommer klyftan mellan elevers intresset och engagemang för politik öka. Intresset och engagemanget för politik kommer främst vara lägre bland elever som går en yrkesförberedande utbildning.124 Flera av
artiklarna pekar på att det inte är utbildningen i sig som skapar ett lägre intresse och engagemang för politik, till exempel menar Witschge et al. att det inte fint ett signifikant stöd för att utbildning påverkar intentionen att rösta.125 Istället skriver Van de Werfhorst att det är
socialisationsprocessen på utbildningsprogrammen som påverkar elevers intresse och engagemang för politik.126