Syftet med denna uppsats är att lyfta fram hur lärare arbetare med de elever som är snabba inom svenskämnet för att hålla dem stimulerade och motiverade till att fortsätta att utvecklas.
5.1 Ämnesområdet
Under intervjuerna med pedagogerna var det svårt att undvika att prata om de elever som har det svårt i skolan istället för de elever som är snabba. Det visade sig i både några av de följdfrågor som ställdes samt i många av de svar vi fick. Svaren på frågorna började ofta med de snabba eleverna men gled sedan över på de elever som pedagogerna ansåg var kunskapsmässigt svaga. Detta är inte konstigt eftersom det läggs mycket fokus på de kunskapsmässigt svaga barnen i den svenska skolan. Läroplanen, Lpo 94, poängterar att det är skolans plikt att se till att alla elever når upp till målen men där står inga direkta direktiv om de snabba eleverna.
När det under intervjuerna pratades om individualisering gled ofta svaren in på hur pedagogerna individuellt arbetade med eleverna i matematik. Det framstod av empirin att pedagogerna ansåg att matematiken var lättare att individanpassa eftersom matematiken ger mer möjlighet till varierade uppgifter.
Under tidigare forskning behandlades internationella perspektiv på särbegåvning. De tre länderna som togs upp arbetar alla för att tillgodose de högpresterande elevernas behov. I USA blev skolorna i slutet av 1970-talet tvungna att tillgodose de begåvade elevernas behov. I England arbetar både många exklusiva privatskolor och kommunala skolor för att stimulera de begåvade eleverna. Frågan om särbegåvade barn i England bara växer och växer, det läggs mycket pengar på både forskning och skolor för att kunna ge särbegåvade barn det de behöver. I Tyskland ses de elever som är särbegåvade som en investering för framtiden. Det läggs mycket pengar och resurser på att utveckla
pedagogiken för de barnen (Persson, 1997:24-31). De internationella perspektiven bearbetades för att få en bild av hur andra länder än Sverige arbetar med de elever som är snabba.
Det går inte att läsa i någon tidigare forskning om hur pedagoger ska arbeta i praktiken för att få en skola för alla. Det enda som finns är olika teorier som går att tolka på olika sätt. Inte ens läroplanerna ger några konkreta exempel utan allt är väldigt vagt. Det finns inga recept för hur den perfekta undervisningen ska utformas. Görs det en sökning på Internet om material till undervisning så kommer det upp väldigt många resultat. Det är en hel djungel av material som alla är bra på sitt sätt. Vilket gör att när nyutexaminerad lärare kommer ut i verksamheten kommer de få lägga ner mycket tid på att hitta materiel som passar just deras undervisning och de elever som finns i klassrummet. Att man som pedagog vågar pröva nya materiel är viktigt, för att pedagogerna inte ska använda sig av samma materiel det under hela sin yrkesverksamma tid. Pedagoger får inte glömma att alla är olika, och att alla har olika behov. Då kan omöjligt alla i samma klass arbeta med samma sorts uppgifter och samma materiel.
5.2 Genomförande
Meningen med examensarbetet är också att få mer kunskap om de olika materiel som används av verksamma pedagoger. Därför söktes först kunskap via tidigare forskning som kan kopplas till ämnet för att sedan intervjua lärare och skicka ut enkäter för att se om den tidigare forskningen stämde med deras arbetssätt.
Eftersom intervjuerna har varit kvalitativa så har de inte följt något specifikt frågeschema utan istället har fokus legat på den öppna dialogen i intervjun. Det positiva med att ha använt just denna intervjuform är att intervjuaren kan ställa följdfrågor som leder till mer utförliga svar (Johansson & Svedner, 2006:43).
Det fanns enbart möjlighet att genomföra intervjuer med tre pedagoger som kompletterades med en mailbaserad enkät. Trots detta innehar undersökningen en hög tillförlitlighet eftersom pedagogernas svar har varit likvärdiga. Empirin visar på att
pedagogernas svar grundar sig på samma sak, nämligen att arbeta för att individanpassa undervisningen.
Skulle samma undersökning genomföras igen, eller om det skulle ha forskats vidare på samma ämne hade metodvalet blivit detsamma. Däremot hade det genomförts flera intervjuer på olika skolor runt om i Sverige. Detta för att få en stabilare grund. Under processen har det varit en utmaning att få tag i pedagoger som ansåg sig ha tid och lust att ställa upp på intervjuer. När pedagoger tackar nej på grund av tidsbrist så framstår det tydligt hur lite tid det finns i skolans verksamhet.
5.3 Tidigare forskning
I den tidigare forskningen hittades det ingen forskning som enbart handlade om svenskämnet, utan den tidigare forskningen berörde många andra ämnen såsom matematik, bild och idrott. Trots den problematik med att hitta tidigare forskning som enbart behandlade svenskämnet så fanns där materiel kring det berörda området som ansågs relevant. Det är något som vore intressant att fortsätta forska i, varför det finns så mycket forskning kring matematik men inte om svenskämnet.
Många böcker har även handlat om överbegåvade barn eller särbegåvade barn och det är inte det undersökningen har syftat till. Därför har arbetet med tidigare forskningen varit tidskrävande för att få det till den nivå som eftersträvats. Tanken med undersökningen var inte att se hur pedagoger arbetar med dem som den tidigare forskningen beskriver som särbegåvade elever, utan om de elever som med största sannolikhet finns i dagens klassrum. Alltså de elever som har lätt för att lära och är snabbare än sina klasskamrater, utan att vara särbegåvade.
5.4 Vidare forskning
Området är brett och med mer tid skulle mycket mer empiri kunnat samlats in och analyserats. Utifrån detta område finns det stor möjlighet för fortsatt forskning; hur ser till exempel den optimala lärmiljön ut för snabba elever? Finns det några riktigt goda exempel på undervisningsmetoder som kan spridas till fler pedagoger? Hur arbetar länder i världen med särbegåvade barn?
5.5 Slutord
Undersökningen anser vi är lika bra för både lärarstudenter som för verksamma pedagoger. Av den anledningen att pedagoger och lärarstudenter bör diskutera om hur de arbetar så att de kan få nya infallsvinklar så att de inte fastnar i samma gamla vanor, vilket inte alltid är det bästa. Genom diskusioner kan pedagoger och lärarstudenter få tips om olika materiel samt hur dessa kan anpassas efter varje enskild elev.
Det borde enligt oss bli självklart att ta in dessa frågor i lärarutbildningen samt ge verksamma lärare verktyg via vidareutbildning som då ger konkreta tips på hur pedagoger ska arbeta med de snabba elever för att få en skola för alla.
Referenslista
Arfwedson, Gerd.B (2003). Undersvisningens teorier och praktiker (tredje tryckningen). Stockholm: HLS förlag
Bokus.se1
http://www.bokus.com/bok/9789147083657/tummen-upp-mal-i-svenska-ar- 3/?pt=category _level1_5 (tillgänglig 2010-09-22)
Bokus.se2
http://www.bokus.com/bok/9789121204436/appel-pappel-pappel/ (tillgänglig 2010- 09-22)
Gardner, Howard (1994). De sju intelligenserna. Jönköping: Brain Books. Gleerups.se1 http://webbshop.gleerups.se/gleerups/se/grundskola_f- 6/svenska/?ew_15_p_id=48280&product_category_id=1099&groupdetail=true (tillgänglig 2010-09-22) Gleerups.se2 http://webbshop.gleerups.se/se/grundskola_f-6/forskoleklass/grundskola_f- 6/svenska/skriverian.ecp?product_category_id=1291 (tillgänglig 2010-09-22) Illeris, Knud (2001). Lärande i motet mellan Piaget, Freud och Marx. Lund: Studentlitteratur
Imsen, Gunn (1999). Lärarens värld- Introduktion till allmän didaktik. Lund: Studentlitteratur
Imsen, Gunn (2000). Elevens värld. (3:upplagan) Lund: Studentlitteratur
Johansson, Bo & Svedner, Per-Olov (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala: Kunskapsföretaget
Jönsson, Anders (2009). Lärande bedömning. Malmö: Gleepurs
Korp, Helena (2003). Kunskapsbedömning – hur, vad och varför. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Kylén, Jan-Axel (2004). Att få svar. Stockholm: Bonnier utbildning AB
Lektion.se www.lektion.se (tillgänglig 2010-09-22)
Mönks, Frans J & Ypenburg, Irene H (2009). Att se och möta begåvade barn. Stockholm: Natur & Kultur
http://www.ne.se.support.mah.se/sve/beg%C3%A5vad?i_h_word=beg%C3%A5vad (tillgänglig 2010-08-13)
Ne.se2
http://www.ne.se.support.mah.se/lang/motivation (tillgänglig 2010- 08-12) Nordstedts (2006). Svenska ordboken. Finland: WS Bookwell
Persson, Bengt (2007). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber.
Persson, Roland (2005). Voices in the wilderness: Counselling gifted students in a Swedish egalitarian setting. International Journal for the Advancement of Counselling, 27, (2), 263-276.
http://hj.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:34791 (tillgänglig 2010-09-04) Persson, Roland (2010). Experiences of intellectually gifted individuals in an egalitarian and inclusive educational system: A survey study. Journal for Gifted Education. http://hj.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:321684 (tillgänglig 2010-09-04) Persson, Roland (1997). Annorlunda land- särbegåvningens psykologi. Stockholm: Liber Skolan.umea.se http://www.skola.umea.se/vastangardsskola/avdelningarklasser/forskoleklassak 6/kiwimetoden.4.2e86e4ef1106ebbc01b80002474.html (tillgänglig 2010-09-22) Skolverket http://www.skolverket.se/publikationer?id=1069 (tillgänglig 2010-04-16) Sli.se http://www.bocker.sli.se/artinfo.asp?db=41&id=0&u=0&g=&s=0&i=20&o=1&f= 1&l=BETA&w=&y=&ok=yes&artnr=BETA2611 (tillgänglig 2010-09-22)
Trost, Jan (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur
Wahlström, Gunilla (1995). Begåvade barn i skolan. Duglighetens dilemma?. Stockholm: Liber utbildning.
Winner, Ellen (1996). Begåvade barn – myt och verklighet. Jönköping: Brain Books.
Bilaga
Enkät
Vi är två stycken lärarstudenter på Malmö högskola som skriver vårt examensarbete angående hur man som pedagog arbetar med de elever som är ”snabba” inom svenskämnet i årskurs 1-3. Med ”snabba” elever menar vi de elever som snabbt blir klara med de uppgifter de får i svenskan. Hur stimulerar pedagogen eleven för att den inte ska tappa motivationen. Denna enkät är frivillig och svaren kommer inte på något sätt kunna kopplas till dig som har ställt upp på att delta i vår undersökning. Vi vill gärna ha in enkäten så fort som möjligt, dock senast den fredagen den 1 oktober. Utförliga svar uppskattas.
Tack på förhand att du deltog i denna enkätundersökning. Anna Andersson LL070852@student.mah.se
Lotta Andersson LL070781@student.mah.se
Kön: Utbildning: Ålder:
Antal arbetade år som lärare: Årskurs/Årskurser:
Skola:
Har du någon särskild utbildning eller erfarenhet kring hur du ska arbeta med ”snabba” elever i ämnet svenska?
Hur arbetar du med den enskilda eleven inom svenskämnet för att hålla den motiverad och utmanad i skolarbetet?
Vad använder du dig av för material i din Svenskundervisning?
Finns det något speciellt extramaterial i svenskämnet som du använder sig av eller skulle vilja använda dig av?
Har du något mer att tillägga angående ditt arbete med de ”snabba” eleverna inom svenskämnet?