Malmö högskola
Lärarutbildningen
Barn unga samhälle
Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivåEn skola för alla?
-
Hur pedagoger arbetar med de ”snabba” eleverna
inom svenskämnet
A school for all?
-How teachers work with the ”quick learners” within the Swedish subject
Anna Andersson
Lotta Andersson
Lärarexamen 210hp Handledare: Ange handledare
Barndoms och ungdomsvetenskap 2010-11-03
Examinator: Caroline Ljungberg Handledare: Thom Axelsson
Abstract
Examensarbetet En skola för alla? Hur pedagoger arbetar med de ”snabba” eleverna i
svenska är skrivet av Anna Andersson och Lotta Andersson. De elever som har varit
snabba inom skolämnen har enligt tidigare forskning inte varit en prioriterad grupp inom den svenska skolan. Enligt tidigare forskning har dessa elever inte fått någon stimulerande undervisning på deras rätta nivå. Syftet med denna undersökning var att belysa hur pedagoger inom årskurs F-3 arbetar med de elever som är snabba inom svenskämnet och hur dessa elever blir stimulerade och motiverade under sin skolgång. Samt belysa vilken form av materiel pedagogerna använder sig av för att ge eleverna den undervisning som de har rätt till. Tre intervjuer och åtta enkäter med verksamma pedagoger i årskurs F-3 genomfördes för att få en bild av hur det ser ut i några skolor. Resultatet från intervjuer och enkäter visade, tvärtemot vad tidigare forskning visar, på en bild av lärare som arbetade för en individanpassad undervisning för att alla elever skulle få känna sig motiverade och stimulerade till sitt arbete i skolan.
Nyckelord
Förord
Första steget i arbetet var att söka upp relevt tidigare forskning, vilket reulterade i ett flertal timmar på biblioteket. Därefter delades litteraturen upp för att effektivisera sökandet av relevant tidigare forskning. När vi tillsammans enats om vilken litteratur som skulle vara med i arbetet började diskussionen om vad som skulle undersökas. En frågeställning utformades och metodval diskuterades fram. För att kunna genomföra undersökningen valde vi att tillsammans utforma en enkät och frågor som skulle användas vid intervjuer. Intervjuerna genomfördes med en pedagog åt gången. Transkriberingen gjordes enskilt i lugn och ro, direkt efter att intervjuerna var avslutade. Den andra studenten lyssnade sedan igenom intervjun som var inspelad med hjälp av diktafon för att se att allt hade kommit med i transkriberingen. När intervjuerna var genomförda och enkätsvaren insamlade analyserade empirin tillsammans.
Tack till alla de pedagoger som har deltagit i våra intervjuer samt enkäter, ni har gjort vår undersökning möjlig. Även tack till vår handledare Thom Axelsson för ditt stöd och dina tips och idéer som du har bidragit med. Slutligen ett tack till dem som har korrekturläst vårt arbete för att göra det så bra som möjligt.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 7
1.1 Syfte och frågeställningar ... 8
1.2 Disposition ... 8
2. Tidigare forskning ... 9
2.1 Begrepp ... 9
2.2 Internationella perspektiv på särbegåvade barn... 9
2.3 Inlärningsteorier... 11 2.4 Begåvade barn ... 12 2.5 Motivation ... 13 2.6 Anpassad undervisning ... 14 3. Metod ... 16 3.1 Metodval ... 16 3.2 Urval ... 17
3.3 Genomförande och etiska överväganden ... 18
4. Resultat och analys ... 19
4.1 Motivation ... 19
4.2 Gruppindelning ... 21
4.3 Feedback ... 22
4.4 Arbetssätt ... 23
4.5 Materiel ... 24
4.6 Sammanfattning och slutsatser ... 28
5. Diskussion ... 30 5.1 Ämnesområdet ... 30 5.2 Genomförande ... 31 5.3 Tidigare forskning ... 32 5.4 Vidare forskning ... 33 5.5 Slutord ... 33 Referenslista ... 34 Bilaga ... 36
1. Inledning
Undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den skall med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling (Skolverket:4).
Grunden i läroplanen och det pedagogerna ska arbeta för är en skola för alla. I Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, läggs det mycket fokus på de elever som har svårigheter i skolan och mindre fokus på elever som klarar av att uppnå målen utan några större problem. I Lpo 94 står det att ”skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen” (Skolverket:4). Redan i 1920 års undervisningsplan står det att pedagogen ska anpassa innehållet på lektionerna utifrån alla barns olika förmågor. Undervisningen ska således anpassas efter både de lågpresterande samt de högpresterande elevernas behov (Persson, 1997:21).
I denna uppsats ligger fokus på hur pedagoger arbetar med de elever som är snabba inom svenskämnet och hur de lägger upp sitt arbete för att stimulera och motivera dessa elever att komma vidare i sin utveckling. I Lpo 94 står det att lärare ska organisera och genomföra arbetet så att eleven:
– utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga,
– upplever att kunskap är meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen går framåt, […] (Skolverket:12).
Detta är något som ska tillämpas för alla elever inte bara för de elever som har svårt för ämnet. Persson (2008:8) menar att alla inom skolan ska arbeta med en skola för alla så att alla elever får en meningsfull skolgång. Genom egna upplevelser och iakttagelser har det framkommit att pedagoger använder sig av materialet Äppel, Päppel, Piron, Paron, Kråkan och Tallekvist. I böckerna finns det ord och ordspråk som inte längre är aktuella inom det svenska språket. Undersökningen kommer att lägga fokus på hur pedagoger arbetar för att motivera och stimulera de kunskapsmässigt duktiga eleverna till att utvecklas vidare.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur pedagoger arbetar för ”en skola för alla”, med fokus på de elever som är snabba i svenskämnet. Eftersom dessa elever behöver få motivation och stimulans på sin befintliga nivå för att kunna vidareutvecklas.
Hur arbetar lärare för att stimulera, motivera och vidareutveckla eleverna? Vilket materiel används för att få de snabba eleverna att komma vidare i sin
utveckling?
1.2 Disposition
Kapitel 2 består av en genomgång av tidigare forskning. Den tidigare forskningen behandlas utifrån rubrikerna begrepp, internationella perspektiv,inlärningsteorier,
högpresterande barn, , motivation samt anpassad undervisning. Därefter följer i kapitel
3 metoddelen som är uppdelad efter rubrikerna, metodval, urval, genomförande och
etiska överväganden. Kapitel 4 är en resultat och analysdel där undersökningens
resultat knyts samman med den tidigare forskningen, vilket avslutas med en underrubrik där vi tar upp sammanfattning och slutsatser. Slutligen i kapitel 5 återfinns diskussionen som kopplar samman hela arbetet.
2. Tidigare forskning
2.1 Begrepp
I de källor som presenteras i arbetet använder sig författarna av orden begåvad,
särbegåvning samt högpresterande elever. I Nationalencyklopedin definieras begåvad
som en person som har gott förstånd eller har stor talang antingen allmänt eller inom ett visst område (ne.se1). Med särbegåvning menas att en elev har ett eller flera områden där eleven har visat högre begåvning än sina jämnåriga (Winner, 1999:13-15).
Högpresterande elever definieras
När det i arbetet skrivs om snabba elever syftar det till de elever som blir klara med den planerade undervisningen i god tid innan sina klasskamrater.
2.2 Internationella perspektiv på särbegåvade barn
2.2.1 USA
I slutet av 1950-talet fick makthavare och politiker i USA smått panik efter att Sovjetunionen visat sig ligga före USA i den teknologiska utvecklingen. Sovjetunionen lyckades med att sända ut den första rymdsatelliten, Sputnik, vilket USA inte kunde tolerera. En kamp mellan de två stormakterna var i farten och man skyllde USAs nederlag på den amerikanska skolan, som uppenbarligen inte kunde producera tillräckligt kvalificerade människor för att hålla USA i ledningen i alla avseenden. Detta ledde till att USA började förändra sitt utbildningssystem och i slutet av 1970-talet fanns det inskrivet i skollagen i hela 75% av alla amerikanska stater en definition på
begåvning. Skolorna var nu tvungna att arbeta för att även de högpresterande eleverna
2.2.2 England
I anglosaxisk forskning som handlar om begåvade barn används ofta intelligenskvot, IQ, som ett mått för begåvning hos barn (Wahlström, 1995:25). Dock är IQ mer en jämförelse mellan en människas levnadsålder och dess mognadsålder än ett mått på begåvning (Wahlström, 1995:26).I England finns det många exklusiva privatskolor där i stort sett enbart elever går som tillhör de högre socioekonomiska familjerna, där särbegåvning är något som varje förälder strävar efter gällande sina barn. På privatskolorna finns det högutbildade lärare och dyr utrustning som inte finns på de kommunala skolorna, vilket även leder till att det är väldigt få elever i de kommunala skolorna som betraktas som särbegåvade. Däremot menar forskare att en skola som kan producera en sådan elit när det kommer till kunskap missar ofta viktiga delar i barnens emotionella utveckling eftersom fokuset ligger på kunskap (Persson, 1997:28).
Engelsk forskning pekar dock på att det även finns särbegåvade barn i de kommunala skolorna som är i behov av särskilt stöd. För att ge lärare möjlighet att ge dessa särbegåvade barn vad de behöver för att vidareutvecklas genomfördes 1973 de första kurserna om just lärares roll i att vidareutveckla särbegåvade barn. Intresset för särbegåvade barn är en fråga som i England bara växer och växer, det läggs mycket pengar på både forskning och skolor för att kunna ge särbegåvade barn det som de behöver (Persson, 1997:28-29).
2.2.3 Tyskland
Tiden då Berlinmuren delade upp Tyskland i Öst respektive Väst-tyskland var det en markant skillnad i deras syn på särbegåvning. I Östtyskland var pedagogiken betydligt mer avancerad när det kom till särbegåvade barn. Man ville söka upp och ge de särbegåvade barnen och ungdomarna den bästa hjälpen som gick att få. Vad som senare framkommit är att detta inte gjordes för att ge barnen de stöd de behövde utan baktanken var att skapa duktiga medborgare för att höja statusen i landet.
Efter Berlinmurens fall har frågan vuxit i hela Tyskland. Nu ses de särbegåvade barnen som en investering för framtiden, där det läggs ner mycket pengar och resurser för att
utveckla pedagogiken för dessa barn. De satsar mycket på att så tidigt som möjligt kunna identifiera särbegåvade barn, för att på så sätt kunna sätta in de resurser som behövs för att barnet ska kunna utnyttja sin potential till fullo (Persson, 1997:29-31).
2.3 Inlärningsteorier
I dagens undervisning är Piaget och Vygotskijs teorier centrala för verksamma pedagoger. Deras terorier har även blivit vidarutvecklade av andra (Arfwedson, 2003:143). Ackommodation är en avgörande del i inlärningsprocessen enligt Piaget. Piaget menar att det som sker när ny information omformas så att den passar ihop med den befintliga kunskapen är ackommodation (Imsen, 2000:106). En annan viktig teori för lärande är enligt Piaget jämnviktsprocessen vilket betyder att uppgifterna ska ligga på en nivå som är lite svåra för eleverna. På så sätt kommer eleven uppleva att det är något som inte stämmer och därför anstränga sig lite extra för att lära något nytt (Imsen, 2000:244–245). Piagets teori om lärande har sin grund i processförståelse där kunskaperna vidareutvecklas och omformas beroende på vad som sker i omgivningen (Illeris, 2001:29).
Vygotskijs teori fokuserar på betydelsen av utmaningar för den enskilda eleven. Det är viktigt att undervisningen sker i elevens proximala utvecklingszon (Imsen, 2000:245). Den proximala utvecklingszonen är skillnaden mellan den nivå som eleven kan nå på egen hand och den nivå som eleven kan nå med hjälp och handledning (Imsen, 2000:188). Läraren hjälper eleverna att flytta fram gränserna för sin proximala utvecklingszon genom att ge uppgifter som varken är för lätta eller får svåra för den enskilda individen (Korp, 2003:67). Vygotskij anser att undervisning är en relation mellan två personer, vilket i de flesta fall betyder relationen mellan lärare och elev. Han menar att det optimala för undervisningen borde vara att alla elever har en egen lärare, dock finns det inget samhälle som har råd att tillämpa detta. Ett sätt att nå upp till detta kan enligt Vygotskij vara att låta eleverna hjälpa varandra (Arfwedson, 2003:145).
En annan del i Vygotskij teori är att pedagoger och elever använder sig av språket som ett redskap för inlärningen. Det är viktigt att eleven inom denna ram möter utmaningar,
så att eleven kan utnyttja sina möjligheter på bästa sätt. Det handlar inte om vad eleven redan kan utan vilka möjligheter eleven har för att klara av det nya med hjälp och stöd av någon som kan mer (Imsen, 2000:245).
Bakhtin belyser en annan aspekt angående anpassad undervisning. Medan de andra teorierna skiljer mellan vad eleven kan och inte kan, med eller utan hjälp, så blir skillnaden mer otydlig mellan elev och lärare i Bakhtins teori. Det kan vara så att det inte bara är elevens röst som läraren lyssnar på utan också lärarens egen röst. Att det är lärarens röst som är filtrerad genom eleven. Då blir det svårt att skilja mellan vad som är elevens egna tankar och vad som är lärarens röst i det som eleven säger och gör (Imsen, 2000:245).
Enligt Pavlov och Skinner har den behavioristiska teorin en mekanistisk inriktning vad gäller elevernas förutsättningar, samtidigt som synen på inlärning är optimistisk. Eleverna kan lära sig vad som helst, så länge den får optimal stimulering i det tempo som passar eleven bäst (Imsen, 2000:244).
Enligt Imsen (2000: 247) finns det ingen inlärningsteori som kan ge direkta svar på hur anpassad undervisning ska genomföras i praktiken. Teorierna ska användas som glasögon inte som recept. Glasögonen ska hjälpa pedagogerna att se varje enskild elev.
2.4 Begåvade barn
Det som ofta beskrivs som begåvning är att barn har utfört något som inte är ”normalt” för deras ålder, det kan vara att de skrivit musik eller tecknar på en nivå som kan jämföras med en vuxen (Wahlström, 1995:27). Persson (1997:52) menar att det är viktigt att begåvade barn blir uppmärksammade i skolan, för blir inte barnet tillfredställt i skolan så kan detta leda till att de börjar bråka och störa lektionerna.
Det råder skilda meningar om det ska läggas ner resurser på de högpresterande eleverna, trots att det borde ligga i landets intresse att samhällets medborgare blir så skickliga som möjligt inom olika områden (Persson, 2010:26; Winner, 1996). Persson (2010:2) menar:
While providing special education for slow learners is never controversial, providing intellectual stimulation to the fast learners: the highly able in a school system, is on occasion very controversial.
Detta speglar enligt Persson (2010:26) hela det svenska samhället ur ett internationellt perspektiv. Skandinavien är i stort sett ensamt om att vägra sina begåvade elever undervisning som låter dem utvecklas till sin fulla potential.
2.5 Motivation
Vid undervisning är motivation en av de viktigaste faktorerna i lärandet enligt psykologiskt orienterad undervisningsforskning. I forskningssammanhang definieras motivation som den process som startar, styr och bibehåller en aktivitet (Arfwedson, 2003:112). Enligt Imsen (2000:271) handlar motivation om hur känslor, tankar och förnuft påverkar våra handlingar. Motivation definierar även en orsak till aktivitet, vilket ger ett mål och en mening åt handlingen.
Om en begåvad elev inte finner skolarbetet meningsfullt så kan detta resultera i att eleven inte fungerar bra på lektionerna eller i kamratgruppen (Persson, 1997:52). Tvingas en elev som har lätt för att lära att repetera saker de redan kan, så kan detta resultera i dåliga studievanor eftersom eleven känner sig uttråkad och omotiverad (Wahlström, 1995:41; Persson, 1997:270). Persson (2010:22) beskriver det med följande ord:
Very few of the intellectually gifted participants experienced the Swedish compulsory school (ie. year 1 – 9) as a place of understanding and support, nor did they feel that they were intellectually stimulated.
Även Winner (1996:210-211) tar upp elevers omotivation som lett till att de upplevt sin skolgång negativt på grund av att de ansett att skolan inte haft något att lära dem. Dessa elever har enligt Winner uppfattats som arroganta, ouppmärksamma eller omotiverade av sina lärare som då har haft en negativ attityd gentemot dem.
Wahlström (1995:40-41) menar att motivation behövs för att kunna uppnå sina mål. När väl målet är definierat kommer motivationen in som en sporre för att kunna uppnå målen. Imsen (2000:278) anser att det finns två olika sorters motivation, inre och yttre. Inre motivation drivs av intresse för en sak eller en handling och att det upplevs som
meningsfullt. Yttre motivation drivs av en vilja att få en belöning i någon form, uppnå ett ovidkommande mål.
Ett sätt att stärka motivationen och ge eleverna stöttning i sin utveckling kan enligt Jönsson (2009:75) vara att ge eleverna feedback på deras prestationer. Feedbacken som läraren ger påverkar hur eleven kommer att prestera i kommande arbetsuppgifter, då lärarens ord påverkar elevens förväntningar på sin egen förmåga (Arfwedson, 2003:113). För att feedbacken ska kunna hjälpa eleven framåt i utvecklingen gäller det att den svarar på frågorna Vilket är målet jag strävar efter? Vart befinner jag mig i
förhållande till målet? Samt Hur ska jag närma mig målet? (Jönsson, 2009:76).
2.6 Anpassad undervisning
Individanpassad undervisning är ett mål att arbeta mot för att få en skola för alla, vilket betyder att pedagogerna anpassar undervisningen efter varje elevs enskilda behov. Undervisningen ska inte enbart utgå från elevernas behov utan den ska även utgå från elevens kulturella förutsättningar och intressen. För att pedagogerna ska kunna ge eleverna anpassad undervisning är en differentieringsåtgärd ett alternativ (Imsen, 1999:140, 280). Med differentiering menas att variera undervisningen så att den överensstämmer på bästa möjliga sätt med den enskilda elevens förmågor och förutsättningar, det vill säga anpassad inlärning (Imsen, 2000:21).
Tidigare forskning pekar entydigt på att lärare har problem med att tillämpa differentiering. Lärare uppfattar det som svårt att genomföra anpassad undervisning i praktiken. Förväntningar om individuellt anpassad och meningsfull undervisning för alla elever upplevs som en stor belastning för det stora flertalet lärare (Imsen, 2000:21).
I dagens skolor utgår undervisningen från den genomsnittliga nivån i klassen, vilket betyder att den genomsnittliga nivån i klassen avgör vilket material som används (Mönks & Ypenburg, 2009:71). Persson (1997:17) menar att det har ansetts vara politiskt otillbörligt att anpassa undervisningen efter de elever som har en större kapacitet än vad läroplanen anser vara normalprestation. Däremot ska elever som inte når upp till genomsnittseleven få hjälp genom stödundervisning för att uppnå målen (Mönks & Ypenburg, 2009:71). Persson (1997:22-23) anser att det inte går att bortse
från att den svenska läroplanens definition av individualisering oftast syftar till att ge hjälp åt de svagpresterande eleverna. De elever som ligger långt före sina klasskamrater har ingen möjlighet att få hjälp då all tid läggs på de elever som inte klarar att nå upp till genomsnittet (Mönks & Ypenburg, 2009:71). För att ha möjlighet att se till varje elevs behov kan pedagoger arbeta med ett differentierat undervisningsinnehåll vilket innebär att de arbetar med både acceleration och berikning. Det är de åtgärder som är aktuella att använda för att ge de högpresterande barnen uppgifter att arbeta med och moment som ger dem en utmaning och möjlighet att gå vidare i sin utveckling (Persson, 1997:284-286; Winner, 1996). Persson (1997:284) menar att acceleration betyder att eleven får möjlighet att inom vissa ämnen få använda sig av material som är anpassade för högre årskurser. Ett annat alternativ som enligt Persson (1997:285) är det mest vanliga i Skandinavien är årskurseliminering, vilket betyder att eleven får börja tidigare i högre årskurser. Med berikning menas att eleven får arbeta med samma moment som den övriga klassen men att han/hon fördjupar sig mer i ämnet. Det kan även innebära att den högpresterande eleven arbetar med helt andra moment än vad de andra i klassen hinner med (Persson, 1997:286). I andra länder kan det också vara aktuellt att begåvade elever får gå i speciella klasser eller skolor där undervisningen är särskilt anpassad för dem (Winner, 1996:). Med berikning menas att det är ett långsammare tempo samt mycket repetition för de elever som behöver just detta (Mönks & Ypenburg, 2009:83).
Ett sätt att anpassa undervisningen efter alla elevers behov kan enligt Wahlström (1995:23) vara att arbeta tematiskt. Genom att arbeta tematiskt får alla elever möjlighet att arbeta efter sina egna intressen och förkunskaper. Alla elever får möjlighet att arbeta med olika uppgifter som är mer individanpassade än de uppgifter som finns i läroböcker där alla elever helst ska klara samma uppgifter på samma tid (a.a.). Även Mönks & Ypenburg (2009:111) rekommenderar att skolor arbetar med projekt i undervisningen eftersom det ger alla elever möjlighet att helhjärtat engagera sig i ett ämne. Ett arbetssätt som innebär att var och en arbetar i sin takt och med olika projekt i grupper eller individuellt skulle underlätta för dessa barn att använda sin kompetens (Wahlström, 1995:45).
Att anpassa undervisningen gäller både för de elever som är snabba och de elever som är så kallat svaga. Det är oftast de elever som har ett problem som får den mesta uppmärksamheten när det gäller anpassad undervisning (Imsen, 2000:243).
3. Metod
3.1 Metodval
Undersökningen bygger på en studie där empirin samlats in genom mailbaserade enkäter samt kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger. Med kvalitativa intervjuer menas att det enbart är själva frågeområdet som är förutbestämt och att frågorna utformas under intervjuns gång. Genom den kvalitativa intervjun ges den intervjuade möjlighet att ge så detaljerade svar som möjligt (Johansson & Svedner, 2006:73,43).
De kvalitativa intervjuerna har dokumenterats med hjälp av diktafon. Diktafon används som ett hjälpmedel för att få med all information som ges under intervjun och för att undvika egna värderingar (Trost, 2004:40). Kylén (2004:40) menar att det finns två nackdelar med att spela in under en intervju. För det första kan diktafonen hämma den intervjuade och för det andra är måste hela intervjun lyssnas igenom en gång till. Fördelarna med att använda sig av diktafon under en intervju är att tonfall, pauser i samtalet och avbrutna meningar hörs tydligt. Dessa faktorer kan vara avgörande för hur kontentan av intervjun blir (Johansson & Svedner, 2006:43). Genom att använda diktafon hålls fokus hela tiden på den intervjuade istället för att fokus läggs på att anteckna det som sägs (Trost, 2005:53).
För att komplettera intervjuerna gjordes en enkätundersökning via mail. Den gjordes för att få mer materiel och en mer stabil grund att stå på. Trost (2004:54)menar att en stor fördel med att genomföra en enkät är att det gåt att ställa samma frågor till många personer samtidigt. Innan enkäterna till undersökningen skickades ut genomfördes en försöksversion. Försöksversionen genomfördes med hjälp av fem stycken personer som gick igenom frågorna för att kunna ge muntlig respons på enkätens relevans och möjliga oklarheter (Kylén, 2004:58). Anledningen till försöksversionen var att undvika missförstånd när enkäten skickades ut till slumpmässigt valda skolor i Sverige.
Enkäten har skickats ut till olika skolor och till de pedagoger som arbetar i de berörda årskurserna, F-3. Valet av pedagogerna som tilldelades enkäten skedde genom att olika skolor runt om i Sverige söktes upp via internet, sedan skickades enkäten till de pedagoger som arbetade i årskurs F-3. Tillsammans med enkäten skickades ett följebrev som Kylén (204:59) menar är ett brev som tar upp avsikten med arbetet, vem som har utformat den, vilka personer enkäten vänder sig till, mailadresser för inlämning av svar, sista svarsdag, vad svaren kommer att användas till, när rapporten är klar och var de kan hämta den. Följebrevet informerade även deltagarna om att deras svar inte kommer att återges med namn på varken deltagaren eller skolan deltagaren arbetar på.
3.2 Urval
Urvalsgruppen består av pedagoger som arbetar inom grundskolans tidigare år. De pedagoger som deltog i intervjuerna arbetar inom årskurs F-3 på tre olika skolor i södra Sverige.
Pedagog 1: Området är relativt etniskt homogent och pedagogen har varit verksam i tio år. Pedagogen är utbildad Sv-So lärare i årskurs 1-7 och arbetar i en F-1 klass.
Pedagog 2: Skolan ligger i ett mångkulturellt område och pedagogen har varit verksam i fyra och ett halvt år. Pedagogen har studerat Barndoms- och ungdomsvetenskap vid Lärarutbildningen i Malmö och arbetar nu i årskurs 2.
Pedagog 3: Skolan är till större delen etniskt homogen. Pegagogen har varit verksam i sju år och arbetar nu i årskurs 2.
För att validiteten (Kylén, 2004:12) i undersökningen ska bli så hög som möjligt genomfördes en enkätundersökning via mail som skickades ut till 41 pedagoger runt om i Sverige som arbetar i åk F-3. Det var åtta stycken pedagoger som svarade på enkätundersöknngen.
3.3 Genomförande och etiska överväganden
Innan insamlingen av empirin påbörjades togs det kontakt med de pedagoger som deltog i undersökningen. Pedagogerna fick information om varför studien gjordes, vad den skulle handla om, att deltagandet var frivilligt och att de deras identitet skulle skyddas. Identiteterna skyddas genom att pedagogerna har fingerade namn såsom pedagog 1 och pedagog 2. Eftersom intervjuerna spelades in med diktafon försäkrades pedagogerna att ingen annan skulle få lyssna på banden samt att banden skulle spelas över när transkriberingen var gjord (Johansson & Svedner, 2006:44). Genomförandet fortsatte med intervjuer av vardera pedagog om det valda ämnet. Intervjuerna genomfördes på tu man hand och i ett avskilt rum för att ge möjlighet till ett öppet samtal. Endast en av oss studenter närvarade under intervjun för att pedagogen inte skulle känna sig i underläge och att det skulle framstå som om vi hade övertaget.
Direkt efter att intervjuerna genomförts transkriberades de och kategoriserades i 6 kategorier. Vid sammanställningen av empirin kategoriserades svaren efter kategorierna: 1. Motivation 2. Gruppindelning 3. Feedback/respons 4. Arbetssätt 5. Material 6. Extramaterial
4. Resultat och analys
Utifrån syfte och frågeställningar var utgångspunkten att ta reda på hur pedagoger arbetar med snabba elever samt att få reda på vad det är för materiel som används på skolorna. Resultatet kommer att presenteras utifrån rubrikerna motivation,
gruppindelning, feedback, arbetssätt, materiel samt extra materiel.
4.1 Motivation
Vid sammanställningen av intervjuer och enkäter framkom det att de tillfrågade pedagogerna är ense om att det är viktigt att hålla eleverna motiverade för att de ska kunna vidareutvecklas. De anser att det är viktigt att eleven inte sitter på lektionen och gör saker som de redan kan. Om eleven som har lätt för att lära endast får repetera saker som de redan kan så kan, detta resultera i att eleven känner sig uttråkad och omotiverad (Wahlström, 1995:41; Persson, 1997:270). Därför försöker de tillfrågade pedagogerna att från början hålla uppgifterna på rätt nivå, inte för svårt och inte för lätt, då har alla en utmaning och de blir motiverade och tycker att det är kul. För att ge utmaningar på en nivå över elevernas egen kunskapsnivå ökar till exempel pedagogerna svårighetsgraden i texter och läsförståelse. För genom utmaningarna anser de att de håller eleverna motiverade till skolarbetet. Pedagog 11 motiverar detta med:
De behöver utmaningar och de behöver få fortsätta att utvecklas. Det är viktigt att inte bromsa dem, det finns alltid övningar man kan ha i helklass likaväl som man kan anpassa till dem som jobbar snabbt. Prata med eleven, gå till källan, vad vill han eller hon utveckla? De har ofta bra förslag och mål som går att ordna. Till exempel skrivstil är några som önskats i min klass.
Genom att låta eleverna vara med och bestämma målen själva menar pedagog 11 att det bidrar till att eleverna håller sig motiverade till att fortsätta sin kunskapsutveckling. Pedagog 5 tar upp samma sak som pedagog 11 men menar också att det är pedagogens ansvar att ge eleverna uppgifter på rätt nivå ”sen kan jag även känna att om eleverna är
"snabba" så kanske det tyder på att uppgifterna är för lätta och de behöver något mer att bita i” (pedagog 5).
För att eleverna ska bli motiverade till skolarbetet låter pedagog 5 eleverna arbeta ”över gränserna”. Med detta menar pedagogen att hon låter de snabba eleverna få uppgifter som är anpassade till den egna kunskapsnivån och inte endast till vilken årskurs som eleven går i:
Har haft några elever som till exempel gått i klass 1 men varit lika duktig som en elev i klass 2, har då helt enkelt gjort så att den eleven har fått en tvåas uppgifter, annars så lär ju sig inte eleven något.
Under intervjuerna återkom samtalet ofta till att anpassad undervisning och motivation hänger samman. Pedagogerna menar att genom anpassad undervisning blir barnen motiverade och för att kunna motivera eleverna gäller det att anpassa undervisningen efter deras behov. Pedagog 3 beskriver en sådan situation med följande ord:
I ettan var ju skrivuppgiften till läsläxan att skriva av de tre första meningarna som vi har förskrivit. Men känner jag att det är fullständigt meningslöst, det kan vara så att även om man är duktig så behöver man detta för att få in punkt och mellanrum och stor bokstav och så. Det är ju ändå en bra formell träning. Men sen var det ju vissa man kände att men detta är ju löjligt, hon skriver ju finare än vad jag gör och har finare mellanrum. Då fick hon skriva egna meningar om det hon hade läst, då fick hon ju en lite större utmaning att tänka till och så småningom kanske få skriva en sammanfattning, att i kronologisk ordning skriva att så här började det och så här slutade det. För det är ju inte samma sak som att bara skriva några meningar.
Det är viktigt för lärandet att uppgifterna ligger på en nivå som är lite högre än elevernas egna. På så sätt kommer eleverna få anstränga sig lite extra för att lösa uppgiften (Imsen, 2000:244-245). Genom att ge eleverna uppgifter som varken är för lätta eller för svåra hjälper läraren eleverna att flytta fram gränserna för sin proximala utvecklingszon (Korp, 2003:67). Att som pedagog erbjuda möjligheter till fördjupning kan ge eleverna motivation. Huvudsaken är att de får göra saker som de känner sig motiverade till. Enligt Persson (1997:52) kan omotiverade elever leda till att de inte fungerar bra på lektionerna.
4.2 Gruppindelning
Efter sammanställningen av empirin framkom det att pedagogerna har olika synsätt när det rör sig om grupp- eller parindelning. Pedagogerna ser både fördelar och nackdelar med hur de väljer att para ihop eleverna. Pedagog 3 försöker dela in par i kombinationen att de ligger på en ganska jämn nivå. Hon tycker inte om att para ihop den som är snabbare med någon som är långsammare, hon vill inte att de som är snabbare ska vara till som draghjälp eller som extra lärare bara för att hon ska få mindre att göra. Därför försöker hon att dela in grupperna rätt så lika, att eleverna är på ganska jämlik nivå. ”För det första för att jag inte tycker att det är rättvist mot den som är snabbare, de blir inte nöjda med att arbeta med någon som inte är på samma nivå för att de inte blir stimulerande.” Även pedagog 2 väljer att dela in eleverna efter deras nivå. Hon har valt att arbeta mycket i halvklass. ”Jag har försökt dela upp dem efter kunskapsnivå men det är svårt när man bara har två grupper, men någorlunda efter det i alla fall”.
Winner (1996:206) menar att det finns argument för varför man bör ha gruppering efter förmåga. Att dela in grupper efter förmåga framställs ofta av forskare som är specialiserade på undervisning av särbegåvade som något positivt. Att inte ha indelning för de snabba eleverna leder till att undervisningen läggs på den lägsta nivån vilket leder till att skolan misslyckas med att tillgodose elevernas behov. Sett från de andra elevernas perspektiv anser Imsen (2000:245) att det är viktigt att eleven kan utnyttja sina möjligheter på bästa sätt. Det handlar inte om vad eleven redan kan utan vilka möjligheter eleven har för att klara av det nya med hjälp och stöd av någon som kan mer. Därför är det till fördel för de andra eleverna om de får arbeta med någon som är något snabbare. Indelningen av grupper i klassrummet menar pedagog 6 är en svår balansgång eftersom grupperna bör vara stimulerande för alla elever.
När det gäller indelning säger pedagog 1 att hon låter eleverna som har kommit långt hjälpa de andra eleverna. För genom att de snabba eleverna förklarar för andra elever så lär de själva sig något. För det kan vara så att eleven tycker att något är självklart men när den förklarar för någon annan så förstår den kanske inte det. Då får den snabba eleven prova på andra sätt att hjälpa sin klasskamrat till exempel genom att omformulera sig.
En av huvudteserna i Vygotskijs teorier är att om en mer kapabel elev uppmuntras till att vara till hjälp för de svagare eleverna så stimulerar det deras fortsatta utveckling (Arfwedson, 2003:146). Enligt Winner (1996:205) finns det argument för varför man inte bör ha gruppindelning efter förmåga. Utbildningen anses som onödig när det antas att de särbegåvade eleverna kan ge sig själva utmaningar och lära sig i sin egen takt i det vanliga klassrummet, samtidigt som de får hjälpa de andra eleverna och fungera som förebilder. Indelningen anses vara av akademiskt värde, det vill säga att genom att undervisa någon annan hjälper det till att stärka det eleven redan har lärt sig. Det anses också vara av socialt värde, att särbegåvade barn lär sig i samverkan med barn med all slags förmåga.
4.3 Feedback
För att eleverna ska känna sig motiverad att fortsätta arbeta vidare och inte tappa lusten att gå till skolan är pedagogerna ense om att det är viktigt att ge eleverna feedback på det som eleverna har presterat. Pedagogerna anser att de dagligen ger eleverna uppmuntran och feedback på deras arbete. Det är då viktigt att den feedback som ges är individuellt anpassad efter varje elevs behov. Pedagog 8 menar att ”det är viktigt att eleven får utmaningar och respons på det som hon eller han gör”.
Både Arfwedson (2003:113) och Jönsson (2009) betonar vikten av feedback när det kommer till elevers utveckling. Jönsson (2009:75) menar att den svenska skolan utgår i summativa bedömningar vilket enbart visar hur långt eleven nått och inte hur eleven ska kunna ta sig vidare. Då är det viktigt att läraren ger eleverna feedback så att eleven får veta hur de ska kunna ta sig närmre målet.
Pedagogerna betonar hur viktigt det är med daglig feedback för att stärka eleverna, samtidigt anser de att de inte har tillräckligt med tid för att hinna med att ge feedback i den mån de vill. Här menar pedagog 8 att ”Ibland är det svårt att som lärare räcka till.”
4.4 Arbetssätt
All undervisning i skolan ska enligt läroplanen, Lpo94, planeras efter varje elevs enskilda behov (Skolverket:4). Av de 11 pedagoger som deltagit i undersökningen planerar sex stycken sin undervisning med hjälp av ett körschema, vilket innebär att klassen har en veckoplanering där det tydligt står vilka moment som ska genomföras i de olika ämnena.
Eleven får ett anpassat arbetsschema i svenska som innehåller gradvis svårare moment som till exempel att slå upp i ordlista, jobba mer med läsförståelse. Eleven behöver inte traggla igenom alfabetet om den redan kan. Får läsläxor efter läsförmåga, en elev som jag har nu är en läsare på vuxennivå och duktig på att skriva, hon får träna på att recensera böcker istället för att lästräna (pedagog 11).
Pedagog 2 motiverar sitt val att använda körschema med att ”det går inte att bara göra ett schema att så här ska ni göra exakt i denna ordning, för då tappar de suget”. Hon ger istället eleverna ett schema med vad hon anser att de bör hinna på en vecka. Klassen har ett gemensamt schema där veckoplaneringen finns, sedan är uppgifterna anpassade för att ge varje elev rätt utmaning för att de ska kunna utvecklas och lära sig nya saker (pedagog 2). Imsen (2000:245) trycker på att det är viktigt att eleverna får rätt utmaning i skolarbetet så att de kan utnyttja sin fulla potential för att vidareutvecklas.
Pedagog 3 arbetar mycket med samtal i klassen, de har ett moment som de kallar för
Ringen där hela klassen arbetar tillsammans. I Ringen samlas eleverna när de till
exempel har haft högläsning. Sedan återberättar de det som lästs tillsammans, eller så diskuteras olika uppgifter.
Och sen så brukar vi prata om det i ringen ganska öppet. Att du ska alltid göra ditt bästa och vi pratar öppet om att vissa har skrivit länge och vissa har precis börjat lära sig och tycker att det är lite svårt. Och jag vet och jag ställer olika krav på er. Sen kan det innebära att de som då är väldigt duktiga och väldigt långt framme där nöjer inte jag mig med fyra eller fem meningar och att det går på fem minuter. Utan där kräver jag annat, där kräver jag kanske en hel sida där du ska skriva mer, berätta mer, ställa följdfrågor, beskriva (pedagog 3).
Pedagog 3 arbetar med undervisningsmateriel som hon själv tillverkar, materielet innehåller alltid uppgifter där eleverna ska diskutera olika saker, både i Ringen och i mindre grupper eller två och två. Hon anser att eleverna lär sig mycket av att diskutera och hjälpa varandra.
Lev Vygotskij menar att elever lär i samspel med varandra och språket är ett av de viktigaste redskapen för inlärning (Imsen, 2000:245). Det är även viktigt att uppgifterna varken är för lätta eller för svåra, utan måste ligga inom gränsen för den proximala utvecklingszonen. Gränsen för den proximala utvecklingszonen flyttas hela tiden varefter eleven lär sig nya saker (Korp, 2003:67).
Pedagog 2 säger att ”för att eleverna ska få den stimulans de behöver för att utveckla sin kunskap måste man som lärare vara föreberedd och ha ett stort utbud av materiel” Hon arbetar med ett körschema för att eleverna ska slippa fråga ”vad ska jag göra nu?” på det sättet kan hon koncentrera sig på att finnas där för de elever som behöver hjälp.
4.5 Materiel
När det kom till frågan om vilket materiel som används i skolorna blev svaren varierande. Det fanns inte ett specifikt materiel som alla använde sig av. Imsen (2000:247) skriver att det inte finns ett svar som är rätt när det kommer till hur pedagoger ska anpassa sin undervisning efter varje elev.
Nedan följer en presentation på de olika materiel som pedagogerna tog upp under intervjun.
Kulvagnen- Är kort med olika uppgifter som bland annat tränar elevernas läsförståelse. Kulvagnen är uppdelad i fyra svårighetsgrader där nummer ett är lättast och nummer fyra är svårast (Sli.se).
Lektion.se- En mötesplats för lärare och alla som arbetar i den svenska skolan. Här finns tusentals tips och idéer på materiel till lektioner (Lektion.se).
Läsförståelse- Är ett materiel skrivet av Hanne Solem och är uppdelat i tre nivåer. Blå är lättast sedan följer röd och slutligen gul. Varje bok innehåller 22 texter inom varierande genrer, till exempel faktatexter, berättelser, fabler, brev, instruktioner och annonser. Uppgifterna ger eleverna träning i att söka information i texten eller i illustrationerna, dra slutsatser av olika ledtrådar i texten eller sina egna erfarenheter, samt att reflektera över ords betydelse (Söderström.se).
Skriveria- Är ett materiel som eleverna kan arbeta med på egen hand. Den är både till för att lära eleven nya saker men även till för att låta eleven visa vad de redan kan.
Uppgifterna är tänkta att ge eleverna möjlighet att upptäcka ordens sammanhang och att ha roligt med ord (Gleerups.se2).
Språkgodis- Är ett materiel för svenskämnet i grundskolans tidiga årskurser av författaren Camilla Hörlin. Genom enkla instruktioner med tydliga illustrationer kan eleverna arbeta självständigt i sina böcker. Varje bok innehåller ett arbetsschema som gör att eleverna kan planera upp sitt arbete själva. Efter varje kapitel finns det en utvärdering där eleven ska måla i grodor som visar om de tycker att arbetet varit lätt,
roligt eller svårt (Gleerups.se1).
Tummen upp- Är ett häfte som är uppdelat efter årskurser. I början av boken finns ett kapitel som beskriver kunskapskraven i åk 3 och hur de brutits ner till delmål, anpassade till årskurserna 1 och 2. Med hjälp av Tummen upp kan pedagogen kartlägga, diagnostisera och följa upp elevernas kunskaper i svenska så att de når upp till målen för årskurs 3 (Bokus.se1).
Äppel päppel- Är ett extra materiel i svenskämnet som är skrivet av Lilly Jakobson.
Äppel päppel häftena tränar eleven i läsförståelse och eleven svarar på uppgifterna
direkt i häftet. Uppgifterna består av faktatexter, tidningsartiklar, korsord, meddelanden, ord och uttryck m.m. (Bokus.se2).
Persson (1997:283) skriver att det i läroplanen, Lpo 94, står att all undervisning i grundskolan skall individanpassas så att alla elevers behov blir tillgodosedda. För att kunna individanpassa undervisningen behöver pedagogerna materiel som är varierande och som kan ligga till grund i deras undervisning. Däremot står det inte i några böcker om vilket materiel som är det bästa att använda. Undersökningen visar att det finns mängder av olika materiel som används ute på grundskolorna runt om i Sverige. Pedagogerna som deltog i undersökningen använde alla olika läroböcker och extramaterial inom svenskämnet.
Pedagog 1 berättar i intervjun att hon tillverkar mycket av undervisningsmaterielet själv. Eftersom pedagogen utformar materielet själv så kan det anpassas efter varje elevs behov.
Några får en text där de till exempel ska ringa in bokstaven e och sedan skriva en mening som börjar på den bokstaven. Medan de elever som är duktigare kan få en bild som de sedan ska skriva en berättelse till (pedagog 1).
Även pedagog 10 tillverkar i stort sett allt materiel själv. Hon gör det för att hon anser att det färdigtryckta materielet inte kan stimulera eleverna på samma sätt som det materiel hon själv tillverkar. Hon säger att ”eftersom jag gör mitt materiel själv kan jag hela tiden utgå ifrån elevernas intresse”. Pedagog 3 arbetar på att liknande sätt där materielet tillverkas utefter behoven i klassen. Pedagogen anser att det är svårt att hitta materiel som går att anpassa efter alla elever, ”använder man sig av färdigtryckt materiel så måste man hålla sig till deras takt och kapitel, vilket jag anser är jättedåligt”. Hon har valt att arbeta med arbetsblad, som hon utformar med två eller tre olika nivåer för att kunna ge eleverna det som de behöver. Materielet hon arbetar med innebär att minst en av uppgifterna går ut på att eleverna ska diskutera med varandra.
Att kommunicera och använda sig av språket är något som Vygotskij anser är ett viktigt redskap för inlärning. Vygotskij menar att man lär i samspel med andra som ligger inom sin egen proximala utvecklingszon (Imsen, 2000:245). Piaget anser däremot att lärande sker när eleven upplever att något inte stämmer överens med deras förkunskap, denna process kallas jämnviktsprocessen. För att uppleva detta måste uppgifterna som eleverna arbetar med vara på en högre svårighetsgrad än deras befintliga kunskapsnivå (Imsen, 2000:244-245). För att göra detta arbetar pedagog 2 med ett material som heter
Läsförståelse blå/röd/gul. Hon anser att detta material ger en bra spridning när det
kommer till olika nivåer. I klassen där pedagog 2 arbetar ligger eleverna på olika nivåer, en del av eleverna har svårigheter med alfabetet medan andra läser böcker som ligger på en nivå för årskurs fyra.
I de böcker som jag använder nu finns det tre olika nivåer, som de får utifrån sin individuella nivå. En bok är det väldigt låg nivå på, det är mycket dra streck mellan bilder och ord, medan den andra har jättemycket läsförståelse, där varje kapitel börjar med en kort berättelse som det sedan kommer frågor till (pedagog 2).
På skolbiblioteket finns ett material som heter Språkgodis detta materiel använder pedagog 2 mycket då hon finner att det är ett brett materiel. Hon säger att:
Det är så fina bilder och instruktionerna är väldigt lätta. Det bästa är att varje uppgift går att utveckla så de snabba eleverna kan arbeta vidare utan att komma för långt fram jämfört med sina klasskamrater.
För att kunna individanpassa undervisningen ytterligare använder sig pedagog 2 bland annat av materiel som hon hittar på Internetsidan www.lektion.se. Pedagogen anser att
den sidan är bra eftersom det är andra lärare som lagt ut uppgifterna och det är även så att det går att vidareutveckla dem ytterligare om det behövs. ”Lektion.se är en bra sida där man får massa nya idéer” säger pedagog 2. Även pedagog 4 använder sig av Lektion.se. Han menar att det materiel som finns där är materiel som andra pedagoger redan utformat ”så varför ska jag göra samma jobb som någon annan redan har gjort?”. Han låter även eleverna själva vara med och utveckla undervisningsmaterialet. Pedagog 4 menar att eftersom dagens ungdomar kan så mycket om IT är det en självklarhet att eleverna själva hjälper till att utforma materielet.
Under intervjuerna och även i enkäterna togs det upp att alla som är verksamma inom skolan ska arbeta för att ge alla en likvärdig utbildning. Pedagoger måste arbeta för att alla elever ska nå upp till de olika mål som finns för grundskolan. Pedagog 2 tog upp att hon använder sig av ett materiel som heter Tummen upp. I det materielet finns målen som eleverna ska ha uppnått till årskurs 3 nerbrutna till delmål för årskurs 1 respektive 2. Pedagogen som arbetar med detta materiel berättar:
Jag trodde inte det kunde vara så lätt, att det finns ett material där jag som pedagog kan se exakt vad jag som lärare ska gå igenom och ska lära mina elever för att de ska nå upp till målen i åk 3[...]Här finns det till och med ”prov” som jag kan ge mina elever för att kontrollera om alla har förstått eller om jag måste gå igenom mer noggrant, på så sätt får man en överblick på vilken nivå alla elever ligger.
4.5.1 Extramateriel
Undersökningen visar på att pedagogerna vi varit i kontakt med lägger ner mycket tid och arbete på att individanpassa undervisningen. Några av dem använder färdigtryckt materiel samtidigt som en del tillverkar sitt materiel på egen hand. Det nämndes tidigare i arbetet att pedagogerna som intervjuats använder sig av körschema i sin undervisning. Genom att arbeta med körschema menar pedagogerna att det inte behövs mycket extramateriel eftersom de moment som de planerar varar ofta så länge som pedagogen beräknar. Pedagog 2 lägger gärna in lite extramateriel i körschemat för att ge eleverna en chans att välja att ”göra något annat än att arbeta med samma sak hela tiden”. Hon tillverkar en del materiel själv eller så använder hon sig av Kulvagnen som eleverna arbetar med när de har lite tid över. Pedagog 7 använder sig av Skriveria eller Äppel
pedagogerna. Några tycker att klassikern Äppel päppel-böckerna är ett bra extramateriel eftersom de är ett lätt materiel med många olika moment (pedagog 7). Pedagog 3 använder det enbart i början av åk 1 för att se vilken nivå eleverna befinner sig på. Samtidigt får detta material en del kritik eftersom det enligt vissa pedagoger inte känns så givande. I mångkulturella områden kan det vara mycket svåra uppgifter då böckerna tar upp gamla svenska ordspråk. Pedagog 2 anser att ett extramaterial är något som ska vara utmanande men det ska samtidigt inte vara så svårt att man som lärare måste hjälpa eleverna hela tiden.
Biblioteket är något som pedagog 1 använder sig mycket av för att kunna erbjuda eleverna läsböcker som är anpassade efter deras behov, dock anser hon att ”det kan vara svårt att hitta böcker som är bra anpassade i både svårighetsgrad och i handling”. Samtidigt trycker hon på att en pedagog ska kunna ge eleverna individanpassade böcker då är biblioteket det ställe där det med största sannolikhet kan finnas.
Pedagog 1 betonar även att ett extramateriel bör vara något som eleven inte är så duktigt på, ”för vad får man ut av att göra samma saker som man redan kan?”. Undersökningen tyder på att det inte är materielet i sig som är problemet. Pedagogerna i undersökningen är snarare enade om att ”det är tiden att individualisera planeringen för det enskilda barnet som saknas alltför ofta” (pedagog 9).
4.6 Sammanfattning och slutsatser
Resultatet visar att pedagoger eftersträvar att ha anpassad undervisning som är stimulerande och ger eleverna möjlighet för vidareutveckling. Pedagogerna försöker redan från början att använda sig av materiel som är anpassat för varje elev. Några pedagoger gör det genom att själva tillverka sina materiel, medan andra använder sig av färdigtryckt materiel som de anser att de kan individanpassa. I tidigare forskning finns det ett antal som påpekar hur viktigt det är med individanpassad undervisning för att eleverna ska känna sig motiverade i skolan. Det finns även tidigare forskning som tyder på att detta inte följs inom skolans verksamhet, vilket vår undersökning visar motsatsen till.
Genom individanpassat materiel blir eleverna ständigt motiverade då de får uppgifter som de behöver arbeta för att lösa. Det är ingen som blir motiverad av att göra saker som de redan kan, detta tas upp i både den tidigare forskningen samt av pedagogerna. Pedagogerna har delade meningar när det gäller gruppindelning efter elevernas förmåga. Några av pedagogerna anser att det är omotiverade för eleverna att arbeta med någon som inte är på samma nivå, medan andra pedagoger menar att det är utvecklande för eleverna att arbeta med de elever som inte befinner sig på samma nivå. Det kan vara en svår balansgång om hur grupperna bör delas in och det är något som pedagogerna själva tar ställning till.
Det är inte alltid som extramateriel behövs eftersom pedagogerna från början använder sig av individanpassat materiel. När pedagogerna använder sig av extramateriel är det olika materiel som används. Inom den tidigare forskningen finns det inga speciella direktiv på vad pedagogerna borde använda sig av. Därför är valet av det extramateriel som användes grundat i vad pedagogerna anser vara passade för eleverna.
5. Diskussion
Syftet med denna uppsats är att lyfta fram hur lärare arbetare med de elever som är snabba inom svenskämnet för att hålla dem stimulerade och motiverade till att fortsätta att utvecklas.
5.1 Ämnesområdet
Under intervjuerna med pedagogerna var det svårt att undvika att prata om de elever som har det svårt i skolan istället för de elever som är snabba. Det visade sig i både några av de följdfrågor som ställdes samt i många av de svar vi fick. Svaren på frågorna började ofta med de snabba eleverna men gled sedan över på de elever som pedagogerna ansåg var kunskapsmässigt svaga. Detta är inte konstigt eftersom det läggs mycket fokus på de kunskapsmässigt svaga barnen i den svenska skolan. Läroplanen, Lpo 94, poängterar att det är skolans plikt att se till att alla elever når upp till målen men där står inga direkta direktiv om de snabba eleverna.
När det under intervjuerna pratades om individualisering gled ofta svaren in på hur pedagogerna individuellt arbetade med eleverna i matematik. Det framstod av empirin att pedagogerna ansåg att matematiken var lättare att individanpassa eftersom matematiken ger mer möjlighet till varierade uppgifter.
Under tidigare forskning behandlades internationella perspektiv på särbegåvning. De tre länderna som togs upp arbetar alla för att tillgodose de högpresterande elevernas behov. I USA blev skolorna i slutet av 1970-talet tvungna att tillgodose de begåvade elevernas behov. I England arbetar både många exklusiva privatskolor och kommunala skolor för att stimulera de begåvade eleverna. Frågan om särbegåvade barn i England bara växer och växer, det läggs mycket pengar på både forskning och skolor för att kunna ge särbegåvade barn det de behöver. I Tyskland ses de elever som är särbegåvade som en investering för framtiden. Det läggs mycket pengar och resurser på att utveckla
pedagogiken för de barnen (Persson, 1997:24-31). De internationella perspektiven bearbetades för att få en bild av hur andra länder än Sverige arbetar med de elever som är snabba.
Det går inte att läsa i någon tidigare forskning om hur pedagoger ska arbeta i praktiken för att få en skola för alla. Det enda som finns är olika teorier som går att tolka på olika sätt. Inte ens läroplanerna ger några konkreta exempel utan allt är väldigt vagt. Det finns inga recept för hur den perfekta undervisningen ska utformas. Görs det en sökning på Internet om material till undervisning så kommer det upp väldigt många resultat. Det är en hel djungel av material som alla är bra på sitt sätt. Vilket gör att när nyutexaminerad lärare kommer ut i verksamheten kommer de få lägga ner mycket tid på att hitta materiel som passar just deras undervisning och de elever som finns i klassrummet. Att man som pedagog vågar pröva nya materiel är viktigt, för att pedagogerna inte ska använda sig av samma materiel det under hela sin yrkesverksamma tid. Pedagoger får inte glömma att alla är olika, och att alla har olika behov. Då kan omöjligt alla i samma klass arbeta med samma sorts uppgifter och samma materiel.
5.2 Genomförande
Meningen med examensarbetet är också att få mer kunskap om de olika materiel som används av verksamma pedagoger. Därför söktes först kunskap via tidigare forskning som kan kopplas till ämnet för att sedan intervjua lärare och skicka ut enkäter för att se om den tidigare forskningen stämde med deras arbetssätt.
Eftersom intervjuerna har varit kvalitativa så har de inte följt något specifikt frågeschema utan istället har fokus legat på den öppna dialogen i intervjun. Det positiva med att ha använt just denna intervjuform är att intervjuaren kan ställa följdfrågor som leder till mer utförliga svar (Johansson & Svedner, 2006:43).
Det fanns enbart möjlighet att genomföra intervjuer med tre pedagoger som kompletterades med en mailbaserad enkät. Trots detta innehar undersökningen en hög tillförlitlighet eftersom pedagogernas svar har varit likvärdiga. Empirin visar på att
pedagogernas svar grundar sig på samma sak, nämligen att arbeta för att individanpassa undervisningen.
Skulle samma undersökning genomföras igen, eller om det skulle ha forskats vidare på samma ämne hade metodvalet blivit detsamma. Däremot hade det genomförts flera intervjuer på olika skolor runt om i Sverige. Detta för att få en stabilare grund. Under processen har det varit en utmaning att få tag i pedagoger som ansåg sig ha tid och lust att ställa upp på intervjuer. När pedagoger tackar nej på grund av tidsbrist så framstår det tydligt hur lite tid det finns i skolans verksamhet.
5.3 Tidigare forskning
I den tidigare forskningen hittades det ingen forskning som enbart handlade om svenskämnet, utan den tidigare forskningen berörde många andra ämnen såsom matematik, bild och idrott. Trots den problematik med att hitta tidigare forskning som enbart behandlade svenskämnet så fanns där materiel kring det berörda området som ansågs relevant. Det är något som vore intressant att fortsätta forska i, varför det finns så mycket forskning kring matematik men inte om svenskämnet.
Många böcker har även handlat om överbegåvade barn eller särbegåvade barn och det är inte det undersökningen har syftat till. Därför har arbetet med tidigare forskningen varit tidskrävande för att få det till den nivå som eftersträvats. Tanken med undersökningen var inte att se hur pedagoger arbetar med dem som den tidigare forskningen beskriver som särbegåvade elever, utan om de elever som med största sannolikhet finns i dagens klassrum. Alltså de elever som har lätt för att lära och är snabbare än sina klasskamrater, utan att vara särbegåvade.
5.4 Vidare forskning
Området är brett och med mer tid skulle mycket mer empiri kunnat samlats in och analyserats. Utifrån detta område finns det stor möjlighet för fortsatt forskning; hur ser till exempel den optimala lärmiljön ut för snabba elever? Finns det några riktigt goda exempel på undervisningsmetoder som kan spridas till fler pedagoger? Hur arbetar länder i världen med särbegåvade barn?
5.5 Slutord
Undersökningen anser vi är lika bra för både lärarstudenter som för verksamma pedagoger. Av den anledningen att pedagoger och lärarstudenter bör diskutera om hur de arbetar så att de kan få nya infallsvinklar så att de inte fastnar i samma gamla vanor, vilket inte alltid är det bästa. Genom diskusioner kan pedagoger och lärarstudenter få tips om olika materiel samt hur dessa kan anpassas efter varje enskild elev.
Det borde enligt oss bli självklart att ta in dessa frågor i lärarutbildningen samt ge verksamma lärare verktyg via vidareutbildning som då ger konkreta tips på hur pedagoger ska arbeta med de snabba elever för att få en skola för alla.
Referenslista
Arfwedson, Gerd.B (2003). Undersvisningens teorier och praktiker (tredje tryckningen). Stockholm: HLS förlag
Bokus.se1
http://www.bokus.com/bok/9789147083657/tummen-upp-mal-i-svenska-ar- 3/?pt=category _level1_5 (tillgänglig 2010-09-22)
Bokus.se2
http://www.bokus.com/bok/9789121204436/appel-pappel-pappel/ (tillgänglig 2010- 09-22)
Gardner, Howard (1994). De sju intelligenserna. Jönköping: Brain Books. Gleerups.se1 http://webbshop.gleerups.se/gleerups/se/grundskola_f- 6/svenska/?ew_15_p_id=48280&product_category_id=1099&groupdetail=true (tillgänglig 2010-09-22) Gleerups.se2 http://webbshop.gleerups.se/se/grundskola_f-6/forskoleklass/grundskola_f-6/svenska/skriverian.ecp?product_category_id=1291 (tillgänglig 2010-09-22) Illeris, Knud (2001). Lärande i motet mellan Piaget, Freud och Marx. Lund: Studentlitteratur
Imsen, Gunn (1999). Lärarens värld- Introduktion till allmän didaktik. Lund: Studentlitteratur
Imsen, Gunn (2000). Elevens värld. (3:upplagan) Lund: Studentlitteratur
Johansson, Bo & Svedner, Per-Olov (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala: Kunskapsföretaget
Jönsson, Anders (2009). Lärande bedömning. Malmö: Gleepurs
Korp, Helena (2003). Kunskapsbedömning – hur, vad och varför. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Kylén, Jan-Axel (2004). Att få svar. Stockholm: Bonnier utbildning AB
Lektion.se www.lektion.se (tillgänglig 2010-09-22)
Mönks, Frans J & Ypenburg, Irene H (2009). Att se och möta begåvade barn. Stockholm: Natur & Kultur
http://www.ne.se.support.mah.se/sve/beg%C3%A5vad?i_h_word=beg%C3%A5vad (tillgänglig 2010-08-13)
Ne.se2
http://www.ne.se.support.mah.se/lang/motivation (tillgänglig 2010- 08-12) Nordstedts (2006). Svenska ordboken. Finland: WS Bookwell
Persson, Bengt (2007). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber.
Persson, Roland (2005). Voices in the wilderness: Counselling gifted students in a Swedish egalitarian setting. International Journal for the Advancement of Counselling, 27, (2), 263-276.
http://hj.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:34791 (tillgänglig 2010-09-04) Persson, Roland (2010). Experiences of intellectually gifted individuals in an egalitarian and inclusive educational system: A survey study. Journal for Gifted Education. http://hj.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:321684 (tillgänglig 2010-09-04) Persson, Roland (1997). Annorlunda land- särbegåvningens psykologi. Stockholm: Liber Skolan.umea.se http://www.skola.umea.se/vastangardsskola/avdelningarklasser/forskoleklassak 6/kiwimetoden.4.2e86e4ef1106ebbc01b80002474.html (tillgänglig 2010-09-22) Skolverket http://www.skolverket.se/publikationer?id=1069 (tillgänglig 2010-04-16) Sli.se http://www.bocker.sli.se/artinfo.asp?db=41&id=0&u=0&g=&s=0&i=20&o=1&f= 1&l=BETA&w=&y=&ok=yes&artnr=BETA2611 (tillgänglig 2010-09-22)
Trost, Jan (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur
Wahlström, Gunilla (1995). Begåvade barn i skolan. Duglighetens dilemma?. Stockholm: Liber utbildning.
Winner, Ellen (1996). Begåvade barn – myt och verklighet. Jönköping: Brain Books.
Bilaga
Enkät
Vi är två stycken lärarstudenter på Malmö högskola som skriver vårt examensarbete angående hur man som pedagog arbetar med de elever som är ”snabba” inom svenskämnet i årskurs 1-3. Med ”snabba” elever menar vi de elever som snabbt blir klara med de uppgifter de får i svenskan. Hur stimulerar pedagogen eleven för att den inte ska tappa motivationen. Denna enkät är frivillig och svaren kommer inte på något sätt kunna kopplas till dig som har ställt upp på att delta i vår undersökning. Vi vill gärna ha in enkäten så fort som möjligt, dock senast den fredagen den 1 oktober. Utförliga svar uppskattas.
Tack på förhand att du deltog i denna enkätundersökning. Anna Andersson LL070852@student.mah.se
Lotta Andersson LL070781@student.mah.se
Kön: Utbildning: Ålder:
Antal arbetade år som lärare: Årskurs/Årskurser:
Skola:
Har du någon särskild utbildning eller erfarenhet kring hur du ska arbeta med ”snabba” elever i ämnet svenska?
Hur arbetar du med den enskilda eleven inom svenskämnet för att hålla den motiverad och utmanad i skolarbetet?
Vad använder du dig av för material i din Svenskundervisning?
Finns det något speciellt extramaterial i svenskämnet som du använder sig av eller skulle vilja använda dig av?
Har du något mer att tillägga angående ditt arbete med de ”snabba” eleverna inom svenskämnet?
