7.1. Resultatdiskussion
Ett av undersökningens syften var jämföra målgruppernas tankar kring dilemmat mellan likvärdig utbildning och individanpassad utbildning. Resultaten visar att det inte råder några markanta skillnader i respektive respondents svar angående dilemmat. Även om den komparativa intentionen var att hitta intressanta skiljaktigheter gav resultaten istället upphov till en intressant konsensus angående de frågor som ställdes. Återkommande svar som alla i hög grad påverkar dilemmat handlar om en skola för allas innebörd, nivågruppering, tolkningsföreträdet gällande styrdokumenten, tid – och resursbrist men också förhoppning om förändring i form av positiva inställningar till gymnasiereformen 2011. Svaren uppkom i relation till huvudsyftet och frågeställningen om hur dilemmat mellan likvärdig utbildning och individanpassad utbildning påverkar respondenterna (pedagogerna) i sin verksamhet.
Temana i litteraturgenomgången användes som frågeområden under intervjuerna och svaren utifrån dem resulterade i gällande resultatdiskussion. Temanas syfte var att ge en grund och teoretisk förklaring kring dilemmat (undersökningens teoridel), temana återges i de ord som respondenterna upplever dem (undersökningens empiridel/analysen) som följer nedan.
Gemensamt har respondenterna likartade grundläggande värderingar angående en skola för alla. Jag har tolkat svaren som att majoriteten av de tillfrågade tycker att begreppet urholkats och att det i realiteten transformerats till att handla om en skola för majoriteten istället för en skola för alla. Fredrik benämner de senaste tio årens skola som en form av likriktning. En skola för alla ger ett visst antal utbildningar som alla innehåller en specifik teoretisk undervisning som alla elever mer eller mindre är tvungna till att läsa, även elever som valt yrkesinriktade utbildningar. Om motstridiga mål som likvärdig utbildning och individanpassad utbildning ska realiseras måste systemet byggas ut.
Respondenten Anders gav en intressant tolkning av begreppet en skola för alla som resterande inte reflekterade över. Anders menar att begreppet är väsentligt på grund av vår tids mångkulturella samhälle. En skola för alla kan inte längre anses vila på någon specifik svensk värdegrund utan lärarna måste också bejaka elever med annan kulturell bakgrund eller religiös
tillhörighet. Lpf94 trädde i kraft för 17 år sedan, år som inneburit stora och snabba förändringar i samhället. Skolan är även den i behov av förändring för att kunna möta samtidens strömningar. Tankegångar som i stora drag liknar de Hargreaves framställer och det samhälle som Tännsjö menar föreligger.
Utifrån svaren är min hypotes att likvärdighet har kommit att betyda likriktning vilket gynnar majoriteten av eleverna. Lärarna internaliserar undermedvetet likriktningstanken i sin undervisning eftersom det inte finns utrymme för självreflektion eller kollegial reflektion. Likriktningen kan också innebära ett medvetet val för att klara av arbetsbelastningen, man mäktar helt enkelt inte med att se varje individ eller ge alla elever samma undervisning. Man kör på efter det man tror fångar in de flesta eleverna. Respondenternas svar och upplevelser tyder på att individanpassning ger vika för en likvärdig utbildning, vilket i realiteten mynnar ut i en likriktad undervisning som gynnar mittfåran och majoriteten av eleverna.
Nivågruppering är i sig känsligt då metoden motverkar målet om en likvärdig utbildning. Dock blir nivågruppering ofta en naturlig lösning och konsekvens för att tillgodose olika individers behov. Hur nivågrupperingen rent praktiskt ska gå till ställer respondenterna sig öppna till och menar att resurser måste till för att nivågruppering ska bli genuint givande. Björn ville ha fler lärare i klassrummet för att få igenom en uppdelning av arbetet mellan varandra. Erika delade ibland upp en och samma uppgift i olika svårighetsgrader för möta olika elevers nivå. Faran med nivågruppering är att sätta elever i fack och ge dem en stämpel. I realiteten tycks nivågruppering vara en metod som gör att man överlever och som svarar mot en del av styrdokumentens krav, men målet om likvärdighet blir lidande och avvägningen målen emellan är enligt alla respondenter en svår balansgång. Jag uppfattar respondenternas användning av nivågruppering som kompensation för de svagare eller starkare eleverna eftersom en skola för alla egentligen gynnar mittfåran av elevantalet, dvs. majoriteten. Genom nivågruppering kan även målet om individanpassning (när tillfälle ges) få genomslag i den
praktiska undervisningen.
Lärarens rätt till att relativt fritt tolka styrdokumentens mål upplevs som en börda och målen upplevs som otydliga. Samtidigt framhåller majoriteten av respondenterna att
man dock få tid till reflektion i olika former. Självreflektion och kollegial reflektion är något som David finner vara otroligt viktigt och det finns inte i nuläget. Förutsättningen för ett friutrymme som ger upphov till reflektion och tolkning är tid. Eftersom ingen tid finns för varken enskild reflektion eller kollegial reflektion upplevs styrdokumenten ofta som en börda med allt för vaga och otydliga mål. Läraryrket är svagt differentierat på grund av målens mångfald, oklarhet och ofta motstridiga karaktär. Man förväntas omsätta mål i en oklar värdehierarki som gör det svårt att hävda vilket av målen som är av mervärde (Colnerud 1995, s.162). Till slut blir det svårt att motivera vissa handlingsval och dilemman uppstår. Konsekvenserna blir att motstridiga mål som likvärdig utbildning och individanpassad utbildning accepteras fastän de inte anses vara realiserbara. Möjligtvis kan mer tid och gemensam reflektion mellan lärare ge upphov till att deras professionalitet som tolkare av styrdokumentens mål får genomslag och att de tillåts vara reflekterande praktiker. Ett reflekterat tänkande kännetecknas av en upplevelse som får en att stanna upp på grund av en svår uppgift eller något annat problematiskt (Brusling & Strömqvist red. 1996, s.5). Vidare handlar reflektion om att vända beteendet i tanken in mot sig själv för att på så sätt kunna reflektera och granska det som man vill lösa (Ibid, s.5).
Respondenterna har överlag en positiv inställning inför framtiden, främst med tanke på gymnasiereformen 2011 (om den går igenom). Ur mitt perspektiv en konsekvens av att nuvarande läroplan upplevs som otydlig. Styrningen via de nationella måldokumenten är översiktligt och visionärt. Avsikten är att erbjuda kommunerna och de lokala skolenheterna ett frirum för måltolkning (Maltén 2003, s.24). Meningen är att det lokala tolkningsarbetet ska upplevas som meningsfullt i mötet mellan det lokala och de nationella visionerna (Ibid, s.25). Respondenterna medger att det är en bra tanke och intention men dagens målstyrda skola lider av för vaga och otydliga mål samt saknas förankring till den verklighet som lärarna befinner sig i. En förhoppning om något nytt och förändring av rådande situation kännetecknar respondenternas svar.
Sammanfattat råder det konsensus i svaren och inga markanta skillnader mellan respektive respondent eller målgrupp kan urskiljas. Resultaten visar att dilemmat mellan likvärdig utbildning och individanpassad utbildning faktiskt är ett problem och det upplevs på ungefär
samma sätt, vare sig man är lärarstudent, nyexaminerad lärare eller har varit verksam som lärare under en längre period.
7.2. Slutord
Dilemmat som undersökts handlar i grunden om filosofin om rättvisa och skillnaden mellan två rättviseprinciper. Likhetsprincipen innebär att alla har rätt till lika behandling oavsett ras, kön, religion mm. Likhetsprincipen är i sin tur oförenlig med behovsprincipen som innebär att var och en ska få det man är i behov av och som inte nödvändigtvis betyder samma sak som det de andra är i behov av (Colnerud 1995, s.82). Båda principerna är lika eftertraktade och tydliga spår av principerna finns uttryckligen i skolans måldokument. Problemet är att de ofta krockar. Läraryrket består av inneboende konflikter, en av dessa konflikter är dilemmat mellan likvärdig utbildning och individanpassad utbildning. Det finns inga rätt eller fel huruvida vilket av målen som ska få företräde. Dilemmat kan istället spegla läraryrkets motstridiga karaktär och de val som lärare ständigt ställs inför. Utöver de inneboende inre konflikterna finns intressekonflikter mellan grupper i samhället som har påverkat och påverkar styrdokumentens motstridiga mål som lärarna i sin tur ska försöka omsätta och hantera i sitt arbete.
Som diamanten har flera sidor finns bakom en skola för alla inte bara en sanning. Tankar och upplevelser är subjektiva företeelser men respondenterna har i många fall samma tankegångar kring dilemmat. Det gäller att finna metoder och strategier för att hantera dilemmat och andra konfliktfyllda situationer. Varje försök till lösning ger upphov till ännu ett dilemma eftersom lösningarna ofta är tveeggade och rymmer både fördelar och nackdelar. ”Därför blir läraryrket oerhört komplext. Det är en verksamhet där vi snarare hanterar dilemman än löser problem. Yrkesskicklighet handlar därför mer om att göra rätt avvägningar än om att göra rätt” (Kernell 2002, s.13).