Ämnet dyslexi valdes som examensarbete då den kunskapen som vi hade kring diagnosen var bristfällig. Vi har båda mött elever med dyslexi men när man pratat med pedagoger har de inte haft mycket information att ge oss. Vi har försökt att arbeta med en röd tråd för att underlätta för läsarna och hålla arbetet intressant.
Efter att ha intervjuat flera pedagoger och rektorer upptäcktes det att det fanns verksamma pedagoger som inte hade tillräcklig kunskap. Då, det precis som lyfts innan, finns det många elever med dyslexi och att det är en diagnos som växer är det viktigt att blivande pedagoger ges tillräcklig med information under sin utbildning. Informationen som funnits på skolorna där vi varit och intervjuat har varit bristfällig. Pedagogernas kunskaper kring dyslexi var bristfälliga.
För att det ska vara en så meningsfull skolgång som möjligt för eleverna är det viktigt att man som pedagog är medveten om sina elevers intressen och inte minst för de elever som har svårigheter. Ett gott samarbete mellan pedagogerna som har kontakt med eleven är viktigt. En elev med dyslexi bör aldrig känna sig bortglömd eller på något sätt upptäcka att där finns större svårigheter än vad där behöver vara.
I efterhand och önskar vi att det funnits möjligheter att intervjua fler pedagoger och rektorer. Elever med diagnosen dyslexi hade kunnat tas med för att få reda på vad de anser skolan gör för att få deras skolgång så meningsfull som möjligt. Medvetenheten om hur viktigt det är att begränsa sig gjorde att det fokuserades på hur pedagoger och rektorer tillämpar hjälpmedel och vad de har för några samt hur mycket kunskap och information de har kring dyslexi. Detta för att därigenom se om den information som finns på skolorna är tillräcklig.
När det gäller våra frågeställningar;
Hur ser två rektorer och fyra verksamma pedagoger på deras kunskaper kring dyslexi?” När och vilka insatser sätter skolan in för att hjälpa elever med dyslexi och hur tillämpas
de?
så har de varit öppna och de har gett många svar. De har även gett möjlighet till att ställa följdfrågor som gett djupare information. För att komma fram till valda frågeställningar lästes litteraturen först. Detta öppnade upp till funderingar som senare blev våra frågeställningar. Litteraturen kombinerades senare med intervjuer och detta gjorde att vi fick fram vårt resultat. Frågeställningarna har under arbetets gång varit i fokus när det gäller intervjuerna och den valda litteraturen. Detta har gjort att man aldrig kunna frångå och hamna på sidospår.
Det har varit ett intressant arbete att göra och under bearbetningen av det har det väckts många frågor och funderingar. Det har även gjort att man som snart färdig pedagog har fått större kunskap och har en bättre förståelse för elever med svårigheter. Det har även öppnat upp för tankarna att ”lathet” inte alltid är just lathet utankan vara att man har det svårt.
6.1 Funderingar inför framtiden
Vi önskar att alla pedagoger får grundkunskap om dyslexi i lärarutbildningen. Vi är medvetna om att man aldrig kan vara fullärd då dagens samhälle är i ständig förändring. Förhoppningarna är att alla blivande och redan arbetsverksamma pedagoger ser till att använda de otroliga
möjligheter till fortbildning och lärande som finns. Vidare så är det önskvärt att alla skolor har en plan om hur de ska gå till väga när de misstänker att en elev har dyslexi. Forskningen kring
dyslexi bör aldrig avta utan fortsätta att utvecklas för att möjliggöra en tidigare diagnosticering. Detta för att minimera risken för problematisk skolgång för dessa elever.
Vi önskar att denna kunskap om dyslexi får större grund i lärarutbildningen i framtiden. Detta borde ske oavsett vilket program eller inriktning man valt att läsa.
7 Referenslista
Carlsson, Sven G, Hjelmquist Erland & Lundberg Ingvar (2000) Delaktighet eller utanför – psykologiska perspektiv på hälsa och handikapp. Umeå: Boréa Bokförlag
Dahlberg, Josefi (2007) När bitarna föll på plats- en berättelse om dyslexi. Finland: Ica Bokförlag
Gillberg, Christopher & Ödman, Maj (1994) Dyslexi- vad är det? Borås: Natur och Kultur Hallberg Klas & Kull, Magnus (1997) Varför växer gräset? Och 57 andra inspirerande
berättelser att tänka till. Karlstad: Brain Books
Holme, Magne Idar & Solvang Krohn, Bernt (1997) Forskningsmetodik- om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur
Höien, T & Lundberg (1992) Dyslexi. Stockholm: Natur och kultur
Kere, Juha & Finer, David (2008) Dyslexi. Kristianstad: Kristianstads Boktryckeri AB Lindell, Carl-Gustav & Lindell, Sonya (1996) Dyslexi: problem och möjligheter. Stockholm:
Brevskolan
Teveborg, Lennart (2001) Elever i behov av särskilt stöd – en bok om olika funktionshinder och skolans stödjande insatser för elever med dessa funktionshinder. Solna: Ekelund Förlag Trost, Jan (2005) Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur
Dyslexiföreningen, Frågor och svar, http://www.dyslexiforeningen.se/faq.html (Läst 2010-11-09)
Region Skåne, Detta är dyslexi, http://www.skane.se/templates/Page.aspx?id=9021 (Läst 2010-09-16)
Svensk författningssamling (SFS), Riksdagen,
http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=2006:67 (Läst 2010-09-16) Statens offentliga utredningar, SOU 1997:108a,
http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/02/21/16/bff1115e.pdf (Läst 2010-09-16) Talbok- och punktskriftsbiblioteket- DAISY teknik,
http://www.tpb.se/verksamhet/produktion/daisy_teknik/ (Läst 2010-09-16)
PDF filer
Bilaga 1
Intervjufrågor till pedagoger och rektorer
1. Hur mycket information har du om dyslexi?2. Hur mycket information har du fått genom ditt arbete?
3. Har ni haft några fortbildningar, kurser eller möten angående ämnet?
4. Vilka olika insatser har ni/sätter skolan in och när sätts det in för att hjälp eleverna? Krävs det en diagnos?