Diskussion

Nedan följer en diskussion med uppsatsens frågeställningar som riktlinje för att förtydliga diskussionen.

Genom min undersökning har jag försökt besvara ett antal frågor som jag ställde till uppsatsens syfte. Den första frågeställningen ”Hur framställs kvinnor i kristendomen, judendomen och islam?” är presenterat under analysen. Undersökningen har visat att

kvinnorna oftast framställs negativt främst inom judendomen och kristendomen. Med negativt menas att texterna kategoriseras under 0 i min modifierade genustrappa. Islam däremot kan kategoriseras över 0 i min modifierade genustrappa. Mitt resultat stämmer mestadels med Skys teorier. Exempelvis i Religion och Liv tas kvinnans roll upp i ett separat avsnitt. Kvinnan är inte en del av den tidigare historiebeskrivningen utan den har varit mannens historia. Det här händer när genusperspektivet är frånvarande. Sky skriver;

... religiösa människor har behandlats som om de varken hade kön eller tillhörde en klass, och det har saknats en insikt om att religioner faktiskt indelar människor

i genus.124

Sky menar att en förändring har skett i och med 1970-talets feminister började få intresse för ämnet. Sky är dock kritisk till detta då bristen av intresse för män i religionshistoria har gjort analysen enkelriktad. Detta har lett till att nya böcker har behandlat kvinnan som ett separat kön medan männen fortfarande är inkluderad i de traditionella historiebeskrivningarna. Detta har lett till att religionen blir mannens vilket speglar sig i många religiösa traditioner och kulturer.125

Jag fann både likheter och skillnader gällande framställningen av kvinnor i de olika religionerna. Oftast framställde författarna kvinnan på ett snarlikt sätt med undantag av att

Religion och Liv 9 hade en mer könsmytsbrytande trend. Där det rådde mindre skillnader i

framställningen var i avsnitten om Kristendomen då kvinnan ofta tydligt i båda böckerna var mycket marginaliserad och fick vara objektet.

Framställningen av kvinnorna inom judendomen var också könsmytsförstärkande, speciellt i Religion Maxi. Det fanns ingen genusmedvetenhet eller några jämställdhetsperspektiv och kvinnans olikheter beskrevs ofta men utan reflektioner. Kvinnan fick även här en biroll, så som i framställningen av kvinnor inom Kristendomen. I Religion och Liv

fanns det vissa element av genusmedvetenhet där kvinnan framställdes starkare i jämförelse med Religion Maxi. Det som saknades mest i texterna om judendomen och kristendomen var problematiseringar och plats för diskussion. Öppna frågor som låter eleverna reflektera över ämnet visar på en större genus-och jämställdsmedvetenhet.

Kvinnors roll inom islam har blivit en omdebatterad fråga för både muslimer och icke muslimer på grund av föreställningen om att muslimska kvinnor är förtryckta.126 Det

intressanta här är att islam, som oftast är problematiskt enligt Sky, är den religion författarna i båda böckerna framställde kvinnan som mest jämställd och där störst genusmedvetenhet tog plats. Detta kan bero på att författarna faktiskt har tänkt på jämställdheten inom islam då det är på den aktuella agendan i jämförelse med judendomen och kristendomen som det inte råder lika stor debatt om. Debatter om kvinnans roll i historiebeskrivningar behöver ta mer plats på olika nivåer i samhället i olika delar av världen för en större genusmedvetenhet.

Många av de värderingar och normer som kom fram i läromedelsanalysen är i enlighet med Skys beskrivningar om hur kvinnan osynliggjorts. Mikaelsson och Gilhus beskriver hur det

124 _{Sky, s. 40.} 125 _{Sky, s. 40.} 126 _{Sky, s. 127.}

alltid har varit och fortfarande är mannen som är norm när det talas om män och kvinnor. Mannen representerar hela mänskligheten. Mannen är alltså inte bara man utan människa i våra historiebeskrivningar. Kvinnan däremot ses endast som kvinna, det vill säga ett eget kön och inte något som är lika komplett som en människa.127 I Religion Maxi kan man tydligt se detta i följande exempel, ”Nästan vem som helst kan leda bönen... Kvinnor får däremot inte leda bönen…”Här kan vi tydligt se att ”vem som helst” syftar till män och att kvinnor beskrivs som något annorlunda. Andra värderingar framkommer i beskrivningar om både mannen och kvinnan. Mannen associeras ofta med beskrivningar som ledare, ståthållare, kejsare och begåvade medan det inte finns liknade skildringar i beskrivningarna om kvinnan. Författarna har medvetet eller omedvetet gjort ett ordval som belyser ett frånvarande

genusperspektiv.

Jag vill även ta upp hur alla texter har belyst dessa religioner som patriarkala religioner genom att knyta an till de manliga huvudrollsinnehavarna i religionernas historia. Det har gjorts utan en diskussion och ingen av texterna har följt upp den mansdominerade historien genom att problematisera det. Som tidigare nämnt beskriver Gilhus och Mikaelsson att man ofta i kvinnoforskning finner ordet patriarkat som ett system som möjliggör kvinnoförtryck. Detta ensidiga och styrande hierarkiska system präglas av mäns makt över kvinnor och män av längre rang”.128 _{Varför författarna till läroböckerna valt att inte belysa detta i en uppdaterad}

bok som ska vara anpassad till Lgr11 finner jag märkligt.

Slutligen vill jag belysa just hur läroböckerna inte genomgående är anpassade till Lgr11.

Religion och Liv är på god väg då den ofta är genusmedveten men en lärobok kan inte endast i

vissa avseenden vara anpassad till Lgr11. Att läroböckerna upprätthåller traditionella

könsmyter är inte acceptabelt då Lgr11 tydligt tar avstånd från detta. Det är oroväckande hur dessa läroböcker inte lever upp till alla de krav Lgr11 ställer utan ofta verkar på ett motsatt sätt.