Diskussion
I detta kapitel sammanfattas och diskuterar resultaten. Diskussionen kretsar kring hur gatans karaktär förändras i scenarierna, hur offentliga rummet påverkas av platsen egenskaper (till exempel träd, buskar, sittplatser) och vilka effekter som scenarierna skulle kunna medföra. En reflektion till begränsningar för metoden och eventuell vidare forskning kommer även ingå i kapitlet. Till sist avslutas uppsatsen med en slutsats.
I alla tre scenarier förväntas karaktären förändras, vilket medför frågor om vilka effekter som scenarierna skulle föra med sig. Det skapar även frågor om vilka som gynnas respektive missgynnas av effekterna, vilket är viktigt att ta ställning till inom policymobilitet (Fält 2018, s. 92).
Gemensamt för alla scenarier är att biltrafiken i olika grad reduceras. En reducerad biltrafiken och hastighet kan påverka det generella tempot på gatan vilket är gynnsamt för människors förmåga att uppfatta omgivningen och ökar känslan av säkerhet (Gehl 2011, s. 67–69, Svensson 2001, s. 18, 21). Trafiken sker på de gåendes villkor och kan minska konflikten mellan bil- och gångtrafik (Jacobs 2005, s. 370, 379), en tydlig hierarki uppstår och bilarna får anpassa sig efter gatans gång och cykeltrafikanter.
Den minskade trafiken skulle troligtvis påverka den i dagsläget (2020-05-22) höga bullernivån och sannolikt ge en ökad rörelse, vilket i sin tur kan resultera i fler sociala interaktioner (Gehl 2011, s. 167). Trots att varutransporter och leveranser tillåts finns en risk att framkomligheten för dessa försämras eftersom planteringar, sittplatser och besökare kan utgöra ett hinder. Något som i ett bredare perspektiv kan äventyra gatan funktionalitet kopplat till verksamheter (Örebro Kommun 2014, s. 5). Cruisingen för äldre bilar skulle troligen påverkas negativ i scenarierna “Ända in i kaklet” och “Sommaren är kort”, eftersom genomfartstrafik inte tillåts. Cruisingen som genom triangulation kan bidra till värdefull attraktionskraft (Whyte 1980, s. 96) riskerar därmed att gå förlorad.
Grönskan i form av träd, buskar och blommor ökade i samtliga scenarier, vilket möjliggör positiva effekter på stadens sociala värden (Littke 2016). Med undantag för “Ända in i kaklet” då den höga andelen träd riskerar att skugga stora delar av torget. Som, å ena sidan skapar högre diversitet för sittplatserna, å andra sidan, riskerar att reducera solens varma strålar. Scenariot riskerar även att främja oönskade aktiviteter, till följd av skymd sikt som skapar en ökad känsla av osäkerhet (Littke 2016, s. 25–27).
Den ökade andelen sittplatser tenderar att ge Kungsgatan positiva effekter, där fler besökare lockas och möjligheten för konversation mellan besökare ökar, vilket Montgomery kallar “kravlösa kontakter” och menar är viktigt för stadens sociala liv (Montgomery 2013, s. 107). Samtidigt kan en hög andel sittplatser medföra att gatan upplevs tom när sittplatserna inte används och riskerar att ge ett negativt intryck (Whyte 1980, s. 27–28).
Sammantaget skulle samtliga scenarier utifrån litteraturen och observation troligtvis resultera i positiva effekter på gatans sociala värden. Idag besitter Kungsgatan många olika egenskaper och förändras kontinuerligt, på morgonen och förmiddagen används gatan till stor del som en transportled, på eftermiddagen för aktiviteter. Gatans karaktär kan därmed ändras från transportled till mötesplats. Scenarierna tyder därmed på att gatans roll som en mötesplats skulle kunna gå och förlänga genom att addera fler valbara aktiviteter (Gehl 2011, s. 9).
När gatan går ifrån rollen som transportsträcka för att istället bli en mötesplats innebär det att bilresenärer som använder Kungsgatan kommer få välja en alternativ väg. Det tyder på att främst biltrafikanter kommer missgynnas av scenarierna. Fler träd, planteringar och sittplatser
kan medföra en tydligt positiv effekt för Kungsgatans besökare. Därmed kommer besökarna troligtvis gynnas mest av förändringen, tillsammans med butiker och restauranger som möjligen ges ett utökat kundunderlag.
Genom att använda scenarier kan en bild skapas som visar hur en plats kan förändras. Studien har utgått ifrån en explorativ scenarioanalys som ämnar till att besvara vad som kan hända. Tillvägagångssättet för att framställa dessa scenarier är inte entydigt och kan se ut på flera olika sätt. Bland annat beskriver Börjesson a. lt (2006) att det inte finns ett tydligt mönster, utan att de flesta är framtagna i en ”gråzon”. Tillsammans med oerfarenhet för scenarioanalys har arbetet medfört vissa svårigheter som lämnar utrymme för frågor om scenarierna framställts adekvat utifrån studiens syfte.
Det går även att utläsa svagheter för studiens empiriska underlag, där enbart en observation av Kungsgatan genomfördes. Möjligtvis skulle en observation av Superkvarter eller Sommargågator ge andra viktiga insikter som inte gick att nå via texterna. En observation ger dessutom endast ett utifrånperspektiv (vi som studerar) av Kungsgatan, varför en intervju av Kungsgatans besökare skulle kunna uppmärksamma andra sociala mönster än vad som enligt observationen gick att utläsa.
Studien kan således ge en begränsad bild av hur Kungsgatan används idag samt hur den skulle kunna förändras utifrån Superkvarter och Sommargågator. Vidare forskning skulle kunna bygga vidare på denna utforskande tanke och skapa bredare scenarier. Det finns troligen många ekonomiska, hälsomässiga och miljömässiga aspekter vilka kan påverkas. En djupdykning i hur Kungsgatan används för att skapa ett bredare underlag skulle vara spännande.
Uppsatsen har undersökt Kungsgatan definierat som plats och genom scenarioanalys satt den i perspektiv. Uppsatsen kan ses som ett experiment för hur Kungsgatan kan tänkas förändras i framtiden. Genom att undersöka hur Kungsgatan används idag har flera av gatans egenskaper synliggjorts, bland annat att det är en transportled för cykel- och biltrafik. Men även en mötesplats för många av Örebros invånare. I förlängningen har förståelsen för hur gatan används inneburit att egenskaper som gatan saknar har kunnat utkristalliserats, vilket ökar förståelsen för hur gatan kan utvecklas.
Litteraturen har främst visat att en blandning av funktioner, som ger besökaren valmöjligheter, är framgångsrikt för att skapa möjligheter för socialt liv i staden. Staden behöver inte bara kommersiella verksamheter för att locka besökare, utan behöver även kunna erbjuda valbara aktiviteter som sittplatser, promenadstråk eller lek. Genom litteraturen och insikter från hur Kungsgatan används har tre scenarier utformats.
Scenarierna syftar till att berika Kungsgatan, till en trivsam plats där fler kan mötas och interagera. Trots olika tillvägagångssätt finns det flera likheter mellan scenarierna som speglar den litteratur och dokument som analyserats. Diskussionen kring scenarierna har inte bara lyft fram hur planeringsmodellerna Superkvarter och Sommargågator förändras utan även hur Kungsgatan som plats förändras samt vilka som gynnas respektive missgynnas. De tre olika scenarierna har tillsammans kunnat visa på flera positiva effekter på gatan. Främst som en plats där ingen exkluderas och där aktiviteterna bestäms av besökaren och inte av aktörerna bakom. Avslutningsvis har uppsatsen visat hur Kungsgatan kan förändras för framtida behov. Hur planeringspolicys som Superkvarter och Sommargågator kan påskynda normen för hur staden ska prioriteras och ge möjligheter för människor att vistas i staden på sina egna villkor.
Referenser
Ajuntament de barcelona (å.u.). Superilles.
https://ajuntament.barcelona.cat/superilles/ca/noticia/la-superilla-de-sant-antoni-disminueix- en-un-82-el-pas-de-vehicles [hämtad 2020-05-02]
Andersson, Ida (red.) (2018). Globala flöden och lokala praktiker - policymobilitet i tid och rum. [Stockholm]: Svenska sällskapet för antropologi och geografi (E-bok)
Bcnecologia (u.å.). Superblocks. http://www.bcnecologia.net/en/conceptual-model/superblocks
[hämtad 2020-05-05]
Björk, Cecilia, Nordling, Lars & Reppen, Laila (2018). Så byggdes staden. Fjärde uppdaterade utgåvan Stockholm: Svensk Byggtjänst
Borén, Thomas & Young, Craig (2018). Policymobilitetens spektrum och diffuserat lärande - kulturpolicy i Stockholm. I Andersson, Ida. (red.). Globala flöden och lokala praktiker - policymobilitet i tid och rum. Ymer: Stockholm, ss. 25-46 (e-bok)
Boverket, Trafikverket, Sveriges kommuner och landsting (2015). Trafik för en attraktiv stad - underlag till handbok. Stockholm: Trafikverket
https://www.trafikverket.se/contentassets/347f069e6d684bfd85b85e3a3593920f/trast3_underlag_till_ handbok.pdf [Hämtad 2020-05-25]
Boverket. (2019). Regler och riktvärden för buller. https://www.boverket.se/sv/PBL-
kunskapsbanken/planering/detaljplan/temadelar-detaljplan/buller-vid-detaljplanering/regler-och- riktvarden-for-buller/ [2020-05-06]
Bravo, D. (2019). Poblenou “Superblock”. https://www.publicspace.org/works/-/project/k081- poblenou-s-superblock [2020-04-20]
Börjeson, L., Höjer, M., Dreborg, K., Ekvall, T., & Finnveden, G. (2006). Scenario types and techniques: Towards a user's guide. Futures,38(7), 723-739.
https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0016328705002132 [2020-05-17]
Carmona, Matthew (2010). Public places - urban spaces: the dimensions of urban design. 2. ed. Oxford: Architectural Press/Elsevier (e-bok)
Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Towns, Ann E. & Wängnerud, Lena (2017). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. Femte upplagan Stockholm: Wolters Kluwer
Flowerdew, Robin. & Martin, David (red.) (2005). Methods in human geography. a guide for students doing a research project. 2nd edition. Harlow, England: Prentice Hall (e-bok)
Folkhälsomyndigheten (2020). Bromsa smittan - det här kan du som privatperson göra.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/alla-har- ansvar-att-forhindra-smitta-av-covid-19/bromsa-smittan--det-har-kan-du-som-privatperson-gora/ [hämtad 2020-05-10]
Folkhälsomyndigheten (2020a). Information till restauranger och krogar med anledning av covid-19. https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-
19/verksamheter/restauranger-och-krogar/ [hämtad 2020-05-10]
Forsberg, Christina & Wengström, Yvonne (2013). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. 3. utg. Stockholm: Natur & Kultur
Framtiden 2050 – scenarioanalys av trafiken i Stockholms län. https://docplayer.se/4491907-Framtid- 2050-scenarioanalys-av-trafiken-i-stockholms-lan.html [2020-04-20]
Fält, Lena (2018). Globala planeringsideal - insikter från Ghana nya stad Appolonia. I Andersson, Ida. (red.). Globala flöden och lokala praktiker - policymobilitet i tid och rum. Ymer: Stockholm, ss. 89-110 (e-bok)
Gehl, Jan (2011). Life between buildings: using public space. Washington, DC: Island Press (E-bok) Gehl, Jan & Svarre, Birgitte (2013). How To Study Public Life. Island Press/Center for Resource Economics (e-bok)
Gunnarsson-Östling, U., Höjer, M., & Dreborg, K.-H. (2006). Att använda scenarier : förslag till långsiktigt miljömålsarbete (TRITA-INFRA-FMS). Stockholm: KTH Royal Institute of Technology. Hämtad från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-33742
Gunnarsson-Östling, Ulrika, Höjer, Mattias & Dreborg, Karl-Henrik (2006). Att använda scenarier förslag till långsiktigt miljömålsarbete. Stockholm: KTH Royal Institute of Technology
http://kth.diva-portal.org/smash/get/diva2:417140/FULLTEXT01.pdf [hämtad 2020-05-03]
http://www.euro.who.int/__data/assets/pdf_file/0008/383921/noise-guidelines-eng.pdf?ua=1 [hämtad
2020-05-13]
Hass-Klau, Carmen (2014). The pedestrian and the city. New York: Routledge, Taylor & Francis Group (E-bok)
Hass-Klau, Carmen (2014). The pedestrian and the city. New York: Routledge, Taylor & Francis Group (e-bok)
Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn (1997). Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa metoder. 2., [rev. och utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Håkansson, M. (2014). “vi skapar det offentliga rummet”. https://www.kth.se/aktuellt/nyheter/vi- skapar-det-offentliga-rummet-1.504301 [hämtad 2020-05-17]
InfoBarcelona (2018). The new Sant Antoni superblock regains 5,000 square metres for use by local residents. https://www.barcelona.cat/infobarcelona/en/tema/urban-planning-and-infrastructures/the- new-sant-antoni-superblock-regains-5000-square-metres-for-use-by-local-residents_663863.html [hämtad 2020-05-15]
Insynsverige (u.å.). Riktlinjer för sommargågata och sommartorg.
https://insynsverige.se/documentHandler.ashx?did=1867185 [hämtad 2020-05-24] Jacobs, Jane (2005). Den amerikanska storstadens liv och förfall. Göteborg: Daidalos
Lindgren, Mats & Bandhold, Hans (2008). Scenarioplanering: länken mellan framtid och strategi. 1. uppl. Uppsala: Konsultförlaget/Uppsala Publishing House
Merriam, Sharan B. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur
Littke, H. (2016). Planning Practices of Greening - Challenges for Public Urban Green Space. Diss. Stockholm: Kungliga Tekniska Högskolan KTH https://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:928827/FULLTEXT01.pdf [Hämtad 2020-05-25]
Montgomery, Charles (2013). Happy city: transforming our lives through urban design. First edition New York: Farrar, Straus and Giroux (E-bok)
Roberts, D. (2019). Superblocks: Barcelona’s plan to free itself form cars. Pennsylvania: School of design https://kleinmanenergy.upenn.edu/sites/default/files/policydigest/Superblocks.pdf [2020-05-17] SCB (2019). Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2019 och befolkningsförändringar 1 april– 30 juni 2019. Totalt https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens- sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik-- kommun-lan-och-riket/kvartal-2-2019/ [hämtad 2020-05-24]
SFS 2019:350. Ordningslag. Stockholm: Justitiedepartementet.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/ordningslag- 19931617_sfs-1993-1617 [2020-05-21]
Sharingcitiesaction (2019). Poblenou’s Superblock. https://www.sharingcitiesaction.net/wp- content/uploads/2019/05/SuperillaPoblenou_PremiEuropeuEspaiPublic.PRES_.pdf [2020-04-21] Stockholm stad (2020). Levande Stockholm 2020. Förslag till platser och fortsatt utveckling.
https://trafik.stockholm/gator-torg/levande-stockholm/[hämtad 2020-04-24]
Svensson, Tomas (2001). Konsekvenser för restriktioner för biltrafik i städer, VTI notat 40–2001, Väg- och transportforskningsinstitutet
Thurén, Torsten (2013). Källkritik. 3., [rev. och omarb.] uppl. Stockholm: Liber
The Gurardian (2016). Superblocks to the rescue: Barcelona’s plan to give streets back to residents.
https://www.theguardian.com/cities/2016/may/17/superblocks-rescue-barcelona-spain-plan-give-
streets-back-residents [hämtad 2020-05-07]
Trafikverket (2019). Farthinder på enskild väg.
https://www.trafikverket.se/resa-och-trafik/vag/Enskilda-vagar/Underhall-av-enskild-vag/farthinder- pa-enskild-vag/ [hämtad 2020-04-24]
Transportstyrelsen (2019). Gågata och gångfartsområde.
https://www.transportstyrelsen.se/sv/vagtrafik/Trafikregler/Generella-trafikregler/Gagata-och- gangfartsomrade/ [hämtad 2020-04-24]
Västra Götalandsregionen kollektivtrafiksekretariatet (2015). Trend- och scenarioanalys för kollektivtrafiken i Västra Götaland Ett diskussionsunderlag.
https://alfresco.vgregion.se/alfresco/service/vgr/storage/node/content/workspace/SpacesStore/c11a048 0-f878-4313-b12e-8745741db77f/Trend-%20och%20scenarioanalys.pdf?a=false&guest=true [2020- 04-20]
Whyte, William Hollingsworth (1980). The social life of small urban spaces. Washington, D.C.: The Conservation Foundation (E-bok)
Örebro som det var förr: en krönika i 170 bilder jämte kortfattad text. (1982). Örebro:
Sällsk.Gunnarsson-Östling, Ulrika, Höjer, Mattias & Dreborg, Karl-Henrik (2006). Att använda scenarier förslag till långsiktigt miljömålsarbete. Stockholm: KTH Royal Institute of Technology http://kth.diva-portal.org/smash/get/diva2:417140/FULLTEXT01.pdf [hämtad 2020-05-03]
http://www.euro.who.int/__data/assets/pdf_file/0008/383921/noise-guidelines-eng.pdf?ua=1 [hämtad
2020-05-13]
Örebro kommun (2013). Hållbar utveckling i Örebro kommun Temarapport 2013.
https://www.orebro.se/download/18.2bea29ad1590bf258c529db/1484207045798/H%C3%A5llbar+ut veckling+i+%C3%96rebro+kommun+-+temarapport+2013.pdf [2020-04-21]
Örebro kommun (2013a). Karta: Stadsbyggnad, Örebro kommun 2013.
https://www.orebro.se/download/18.1d8f9a39155628f7384168ab/1467966351948/Karta%20över%20 Örebros%20stadsdelar.pdf [2020-04-21]
Örebro kommun (2014). Trafikprogram för Örebro kommun.
https://www.orebro.se/download/18.242f1fb1556288bfbf18150/1467967587662/Trafikprogram+f%C 3%B6r+%C3%96rebro+kommun.pdf [2020-04-21]
Örebro kommun (2017). Temarapport trafik i Örebro kommun år 2017.
https://www.orebro.se/download/18.397eb4d8167208d4562e7d2/1543924502451/Temarapport%20tra fik%20i%20%C3%96rebro%20kommun%20%C3%A5r%202017.pdf [2020-04-21]
Örebro kommun (2017a). Trafikflödeskarta.
https://www.orebro.se/download/18.5b8d08f515b1e1b111c26d2/1520517236633/Trafikfl%C3%B6de skarta.pdf [2020-04-21]
Örebro kommun (u.å.). Karta. https://karta.orebro.se/#0&1;0&1&160461.31178;6575416.06599&- 1&49& [2020-05-15]