I denna del kommer vi diskutera användandet av sociala plattformar i förhållande till vårt resultat. Här kommer vi återkoppla till studiens problemformulering och framförallt syfte för att summera slutsatsen. Vi kommer även att lyfta våra egna reflektioner kring studien.
6.1 Diskussion
6.1.1 Attityd
I analysen blev det tydligt att det finns en negativ bild av informationshanteringen på Facebook, men att denna bild inte påverkar användandet på ett betydande vis. Detta har vi kunnat komma fram till både genom vår egna undersökning och datainsamling, men också genom tidigare forskning som styrker det vi sett i vår data.
Vi är medvetna om att den genomförda studien är relativt liten i sin skala både i förhållande till tid och resurser. För att kunna göra en mer tillförlitlig studie hade det till exempel varit intressant att ha ett större, och även bredare urval av respondenter, att se på mer än en social plattform och att göra en djupare datainsamling. För att göra en mer noggrann kartläggning av respondenternas användande hade man till exempel kunnat genomföra någon typ av experiment, och det hade varit intressant att se på flera nivåer av användande då användande kan se väldigt olika ut. Det tror vi är den största begränsningen i vår studie, att vi inte kunnat urskilja olika grader eller typer av användning. Vi har under studiens gång stött på många ”Ja, men jag använder inte Facebook så mycket” eller ”Ja, men jag lägger ju aldrig upp något eller så”. Kanske är det svårt att säga att användandet inte påverkas när vi inte riktigt kunnat kartlägga användandet. Faktum kvarstår dock, 87,5% av de respondenter vi använt oss av i vår studie är inloggade på Facebook dagligen. Vi kan därför med säkerhet säga att respondenterna är flitiga användare och att det användandet inte påverkas av attityder eller inställningar till informationshantering på sociala plattformar.
6.1.2 Respondenter
Vi valde att i vår undersökning använda oss av ett urval med olika bakgrunder och erfarenheter inom ämnet informationshantering och sociala plattformar. Vi hade en föreställning om att dessa olika bakgrunder skulle påverka attityden och därmed användandet. Vi kan dock se nu i efterhand att detta inte utgjorde någon betydande skillnad då alla respondenter var relativt insatta i ämnet och då alla respondenter hade ett liknande användande. Det gick däremot att urskilja till de respondenter som var i åldern 18-19 år att de hade kunskap som låg i hand med de övriga fokusgrupperna men att de hade en annan tanke bakom vad de gjorde. Det fanns inget samband i att de som hade en större kunskap, också var mer restriktiva i sitt användande. Det var till exempel intressant att se att hälften av Facebooks användare inte är medvetna om hur algoritmerna fungerar på sociala plattformar eller hur nyhetsflödet sorteras utifrån dem. Det betyder alltså att vissa personer vet om hur det fungerar och andra inte, men det finns ingen större skillnad i användandet hos dessa två personer.
29
Attityden till integritet var dock något som varierade mellan de olika respondenterna, men utan att framgå vad de grundar sig i. Då vårt syfte var att ta reda på hur användandet påverkas av attityder, och vi inte kunde se något speciellt i användandet var det heller inte viktigt i detta avseende. Vill man ta reda på vad dessa olika attityder kring integritet betyder eller grundar sig i krävs en större studie med andra infallsvinklar. Det var även så att under datainsamlingen var det vissa områden som kom till diskussion som för vissa var helt självklara men det fanns personer som aldrig förr hade tänkt på det där. Detta var just för att vi valde att låta dem föra diskussionen och se vad den ledde till istället för att låsa dem till fasta frågor.
Om 87,5 % av våra respondenter går in på Facebook dagligen går det även att göra ett antagande om att de går in på andra sociala plattformar lika ofta. Detta just för att det går i hand med den inmatade vanan som många har. Relationen till dessa sociala plattformar är inget måste men ändå ingenting som någon som använder det flitigt kan se sig leva utan. Idag lever vi i ett samhälle där vi inte enbart använder sociala plattformar för att få likes på våra bilder precis som många respondenter har påpekat. Det ses idag mer som ett verktyg och en viktig del av livet.
6.1.3 Sverige som samhälle
En annan aspekt som hade varit intressant att se närmre på i denna undersökning är det faktum att vi lever i Sverige, ett väl utvecklat tekniskt land som aldrig haft några stora problem med missbruk av vår information. Vi är till exempel övertygade om att en liknande studie i Tyskland, som varit ett övervakningssamhälle, skulle få helt andra resultat. Något som också visar på detta är till exempel att nästan inga Facebookanvändare i Tyskland använder sina riktiga och hela namn. Nästan alla profiler har någon typ av Alias och man kan heller inte hitta dem på hemsidor motsvarande www.hitta.se. Om de till och med har svårt att ge ut sitt fulla namn på Facebook så är vi övertygade om att de också är mer restriktiva när det kommer till andra delar av användandet. Kanske hade vi också fått andra slutsatser i vår studie om vi genomfört den i en annan tid, antingen för 15 år sedan då sociala plattformar var väldigt nya, eller om 5 år då den tekniska utvecklingen och också inställningen och kunskapen till den hela tiden förändras. Kanske skulle vi få ett annat resultat bara efter den 25e maj 2018 då GDPR träder i kraft med en förhoppning om att öka både förtroende och kunskap om informationshanteringen på internet.
Något som många såg som intressant kring den offentlighet av personuppgifter som finns upplagda om oss som svenska medborgare på sidor som hitta.se är just hur mycket information det faktiskt finns lagrat där. Det som chockerar är även hur enkelt det faktiskt är att ta fram den här informationen. På en social plattform behöver du ofta inloggningsuppgifter och det kan till och med vara så att du får upp en “notis” om att någon varit inne och besökt din profil, i vissa fall även vem, så är det inte i detta fall. Det var även en av de yngre respondenterna som tog upp detta. Den information som vi delar med oss på sociala plattformar ser ingen som skadlig om den sätts i jämförelse till vad vi faktiskt kan ta reda på om någon annan utanför sociala plattformar. En kombination av den här typen av information och vad vi väljer att lägga upp skulle kunna vara den som blir skadlig men var för sig kan den i viss mån vara harmlös.
Vi ser också en tendens i denna undersökning, och i vårt egna användande av sociala plattformar, som visar på att användandet av sociala plattformar blir mindre privat och mer professionellt. Denna utveckling kommer att bli spännande att följa och är också något som säkert skulle påverka utfallet av en liknande studie i framtiden.
30
6.1.4 Cambridge Analytica-skandalen
När studien påbörjades hade media ännu inte gått ut med skandalen kring Cambridge Analytica och Facebook, men under studiens gång eskalerade denna diskussion. Det var därför inte ett lika hett ämne i fokusgrupp 1 som det senare blev i fokusgrupp 4. Vi valde dock att åter kontakta alla respondenter som medverkat i våra fokusgrupper för att ta reda på om deras inställning eller användning påverkats av denna skandal. Det var ingen av respondenterna som hade undgått att höra om och tänka över Facebook och Cambridge Analytica. Detta blev också ett bra exempel på hur Facebook kan använda sina användares information på fel sätt och hur det kan komma att påverka stora viktiga delar av vårt samhälle, som till exempel utfallet i det amerikanska valet 2016. Förutom att använda detta som ett exempel i vår egen datainsamling har det varit intressant att se på hur detta har påverkat hela världens syn på och användande av Facebook. Där kunde vi se och bekräfta vårt egna resultat, att användandet av sociala plattformar inte påverkas av individens inställning till informationshantering och integritet. Men kanske är detta en allt för aktuell nyhet där människor inte hunnit förändra sin inställning eller sitt användande av sociala plattformar då denna studie slutfördes. Vi kommer kanske få se en förändring i både användande och inställning till Facebook, och kanske sociala plattformar i stort, som en reaktion på Cambridge Analytica-skandalen.
6.2 Slutsats
Vårt syfte har varit att studera hur användandet av sociala plattformar påverkas av individens inställning till informationshantering och integritet. Studien har haft som utgångspunkt att studera fenomenet hur inställningen till integritet, digitala fotspår och informationshantering påverkar användandet av sociala plattformar. Urvalet av informanterna delades upp i fyra olika fokusgrupper och en intervju med olika demografi och erfarenheter inom ämnet men som alla var flitiga användare av den sociala plattformen Facebook.
Det har visat sig i studien att användandet av sociala plattformar inte påverkas av individens inställning till informationshantering och integritet. Många av respondenterna har olika attityder och kunskaper i ämnet, de flesta negativa, men ingen av dessa attityder och kunskaper verkar påverka deras användande. Detta kan bero på att användandet som vana är så starkt och svårt att förändra, att Facebook är en så pass stor och välkänd plattform som det finns en typ av tillit till och att bekvämligheten av att finnas på en social plattform är större än rädslan av att få sin integritet äventyrad.
1
REFERENSER
Adams, B., Clark, A., Craven, J. (2018). It is Free and Always Will Be - Trading Personal Information and Privacy for the Convenience of Online Services. Cornell University. New York
Ashktorab, Z., & Vitak, J. (2016). Designing Cyberbullying Mitigation and Prevention Solutions through Participatory Design With Teenagers. In Proceedings of the 2016 CHI Conference on Human Factors in Computing Systems (pp. 3895-3905).
Boyd, D., ; Hargitta, E., Facebook privacy settings: Who cares?. First Monday, [S.l.], july 2010. ISSN 13960466. Available at: <http://journals.uic.edu/ojs/index.php/fm/article/view/3086/2589>. Date accessed: 07 mar. 2018. doi:http://dx.doi.org/10.5210/fm.v15i8.3086
Biography. (2018) Edward Snowden biography. Hämtad 2018-03-21 från https://www.biography.com/people/edward-snowden-21262897
Bryman, A. (2006). “Integrating quantitative and qualitative research: how is it done?”, Qualitative Research, Vol. 6 No. 1, pp. 97-113.
Business Today (2018) Despite Cambridge Analytica scandal, no decrease in user interaction on Facebook: Mark Zuckerberg. Hämtad 2018-05-03 från: (https://www.businesstoday.in/technology/despite-cambridge-analytica-scandal-decrease-in- user-interaction-on-facebook-mark-zuckerberg-us-testimony/story/274663.html)
Chaitin, D. (2018) Edward Snowden: Facebook is a surveillance company rebranded as 'social media' hämtad 2018-03-21 från https://www.washingtonexaminer.com/news/edward- snowden-facebook-is-a-surveillance-company-rebranded-as-social-media
Debatin, B., Lovejoy, J. P., Horn, A.-K. and Hughes, B. N. (2009), Facebook and Online Privacy: Attitudes, Behaviors, and Unintended Consequences. Journal of Computer- Mediated Communication, 15: 83–108. doi:10.1111/j.1083-6101.2009.01494.x
Dienlin, T., and Trepte, S. (2015), Is the privacy paradox a relic of the past? An in- depth analysis of privacy attitudes and privacy behaviors. Eur. J. Soc. Psychol., 45, 285–297. doi: 10.1002/ejsp.2049.
Eugdpr. (2018) Home page of EU GDPR. Hämtad 2018-04-17 från https://www.eugdpr.org/ Eslami, M., Rickman, A., Vaccaro, K., Aleyasen, A., Vuong, A., Karahalios, K., ... & Sandvig, C. (2015, April). I always assumed that I wasn't really that close to [her]: Reasoning about Invisible Algorithms in News Feeds. In Proceedings of the 33rd annual ACM conference on
human factors in computing systems (pp. 153-162). ACM.
Fageström, E. (20018, april). Tio års samlad Facebookdata blir en brutal påminnelse om allt nätverket vet om mig. hämtad 2018-04-19 från https://www.sydsvenskan.se/2018-04-02/tio-ars-samlad-facebookdata-blir-en-brutal-
paminnelse-om-allt-natverket-vet-om-mig
Holland, H. B., Privacy Paradox 2.0, 19 Widener L.J. 893 (2010). Available at: https://scholarship.law.tamu.edu/facscholar/334
Hultén, P., Hultman, J. & Eriksson, L.T. (2007). Kritiskt tänkande. (1. uppl.) Malmö: Liber. Golder, S., Ahmed, S., Norman, G., & Booth, A. (2017). Attitudes toward the ethics of research using social media: A systematic review. Journal of medical Internet research, 19(6).
Jarboh. M., (2017) Kunskap och attityder kring digitala fotspår och hur det påverkar användandet av internet. Södertörns högskola, Institutionen för Naturvetenskap, Miljö och Teknik Kandidatuppsats
Jick, T.D. (1979). “Mixing Qualitative and Quantitative Methods: Triangulation in Action”, Administrative science quarterly, Vol. 24 No. 4, pp. 602-611.
Kang, R., Dabbish, L., Fruchter, N., & Kiesler, S. (2015, July). my data just goes everywhere:” user mental models of the internet and implications for privacy and security. In Symposium on
Usable Privacy and Security (SOUPS) (pp. 39-52). Berkeley, CA: USENIX Association.
Kehr, F., Kowatsch, T., Wentzel, D., and Fleisch, E. (2015) Blissfully ignorant: the effects of general privacy concerns, general institutional trust, and affect in the privacy calculus. Info
Systems J, 25: 607–635. doi: 10.1111/isj.12062.
Kietzmann, J. H., Hermkens, K., McCarthy, I. P., & Silvestre, B. S. (2011). Social media? Get serious! Understanding the functional building blocks of social media. Business horizons, 54(3), 241-251.
Laughland, O., & Solon, O. (2018) Cambridge Analytica The Cambridge Analytica Files. Hämtad 2018-05-03 från https://www.theguardian.com/uk-news/2018/may/02/cambridge- analytica-closing-down-after-facebook-row-reports-say
Ngai, E. W., Tao, S. S., & Moon, K. K. (2015). Social media research: Theories, constructs, and conceptual frameworks. International Journal of Information Management, 35(1), pp. 33- 44.
Nissenbaum, H.F. (2010). Privacy in context: technology, policy, and the integrity of social
life. Stanford, Calif.: Stanford Law Books.
Noyes, D. (2018) The Top 20 Valuable Facebook Statistics – Updated March 2018. Hämtad 2018-03-08 från https://zephoria.com/top-15-valuable-facebook-statistics/
Nyman, L. (2017) Vad vet Google om dig? Del 1: Om verktyget Google Dashboard. hämtad 2018-02-05 från http://okrypterat.blogg.hbl.fi/sv/2017/11/12/vad-vet-google-om-dig/
Oates, B.J. (2006). Researching information systems and computing. London: SAGE.
Oxford Dictionaries | English. (2017). digital footprint | Definition of digital footprint in English by Oxford Dictionaries. https://en.oxforddictionaries.com/definition/digital_footprint (hämtad 2017-12-27).
Repstad P. (2007) Närhet och distans. Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Rader, E., & Gray, R. (2015, April). Understanding user beliefs about algorithmic curation in the Facebook news feed. In Proceedings of the 33rd annual ACM conference on human factors
in computing systems (pp. 173-182). ACM.
Robson C. (2002) Real world research. Oxford: Blackwell publisching. Sajland, G. (2018) Help us save our Oscar Sajland. Hämtad 2018-03-16 från https://www.youcaring.com/oscarsajland-1086200
Svenskar och internet (2017) Användning av sociala plattformar Nätrapport 2017 Svenskar och internet (2017) Facebook Nätrapport 2017
Van Dijck, J., & Poell, T. (2013). Understanding social media logic. Media and Communication. Volume 1 (1). (pp 2–14).
VILLANACCI, J. (2017). Media@ LSE Working Paper Series. Bilder
Figur 1
Svenskar och internet, Sociala plattformar Hämtad 2018-05-09 från
http://www.soi2017.se/kommunikation-och-sociala-plattformar/anvandning-av-sociala- plattformar/ Figur 2: Google maps Hämtad 2017-05-07 från https://www.google.se/maps/dir/Malm%C3%B6+Universitet,+Nordenski%C3%B6ldsgatan,+ Malm%C3%B6,+Sverige/Turning+Torso,+Malm%C3%B6,+Sverige/@55.6067355,12.9761 168,15z/data=!4m22!4m21!1m10!1m1!1s0x4653a1559b147d81:0xa2379237f618d968!2m2! 1d12.9945611!2d55.6087954!3m4!1m2!1d12.9981566!2d55.6103257!3s0x4653a3f9138c9cb 9:0x528e1ac966a06aad!1m5!1m1!1s0x4653a41b25832a17:0x92a4099f458e3e51!2m2!1d12. 9762858!2d55.6133308!2m2!7e2!8j1525712400!3e0 Figur 3
Svenskar och internet, Sociala plattformar Hämtad 2018-05-05 från
http://www.soi2017.se/kommunikation-och-sociala-plattformar/anvandning-av-sociala- plattformar/
BILAGA
Scenario:
Emelie är 23 år gammal och pluggar marknadsföring. Hon har ett mycket socialt liv där en viktig del är att vara aktiv på sociala medier. Hon har 2500 vänner på Facebook och har sina inställningar så att alla inlägg är offentliga vilket innebär att de personuppgifter hon även har angett kan ses av alla som är inne på hennes profil. När hon vaknar på morgonen är det första hon gör på morgonen att kolla på mobilen där hon har en lista av notiser på mobilen. Listan av notiser går hon alltid igenom innan hon tar steget att lämna sängen. Under dagens gång går hon in ett flertal gånger på Facebook där hon lägger upp flera statusar och bilder om dagen, i dessa statusar och bilder är det viktigt för henne att hon inte glömmer att tagga plats, vem hon är med och ibland även en känsla för att göra det extra personligt. Hon är också flitig på att kommentera andras statusar, dela saker hon tycker är intressant och taggar gärna de närmsta kompisarna i roliga inlägg som innehåller internskämt och annat. Hon älskar att hon kan hålla kontakten med folk på andra sidan jorden som hon aldrig hade pratat med annars, samt att hon lätt kan hitta nya vänner med samma intressen. Hon anser det viktigt att vara aktiv på Facebook dagligen, om hennes sida skulle vara tom under en hel dag så skulle det se tråkigt ut. Hon anser att Facebook är en viktig plattform att vara aktiv på, och hon gillar att hon kan se vart hennes kompisar befinner sig och vilka av dem som ska gå på olika evenemang i närheten, att reklam som intresserar just henne dyker upp på sidan och att hon kan använda Facebook för att logga in på andra hemsidor. Emelie tycker att det är smart och praktiskt att Facebook “känner henne”, då kan de skräddarsy hennes användande efter hennes profil. Hon får tips på saker som skulle passa henne eller som ligger nära där hon befinner sig, hon kan alltid logga in via Facebook och hon kan gå tillbaka och se exakt vad hon gjorde för tre år sedan, roliga minnen eller vänskapsdagar. Hon kan inte se något negativt med att använda Facebook för mycket.