Användning av sociala plattformar:
en studie om integritet och digitala
fotspår
Use of Social Platforms: A Study on
Integrity and Digital Footprints
Hannah Haglund och Linnéa Olsson
Huvudområde: Informatik Kandidatnivå 13 högskolepoäng VT 2018
ABSTRAKT
Nivå: Kandidatuppsats, 13 hp Sidantal: 30
Titel: Användning av sociala plattformar: en studie om integritet och digitala fotspår
Författare: Hannah Haglund, Linnéa Olsson Handledare: Helena Holmström Olsson Datum: 2018-06-04
Abstrakt:
Vi lever idag i ett samhälle där stora delar av den sociala kontakt vi har med andra personer sker via sociala plattformar. På dessa plattformar lagras det otroliga mängder information om oss som användare. De vet var vi befinner oss, våra intressen, vem vi tycker om att umgås med och ofantligt mycket mer. Vi har genom den här studien tagit reda på om attityden kring integritet och informationshantering på sociala plattformar påverkar kontinuitet i användandet av Facebook. Studiens datainsamling har genomförts med en blandning av fokusgrupper, en intervju och enkäter. Resultatet visar att attityderna hos användarna ser olika ut men att detta i större utsträckning inte påverkar användandet. Användandet sker mer av vana och är någonting som är inmatat i vårt beteende och framförallt någonting som underlättar det vardagliga livet.
Nyckelord:
Social plattform, Facebook, integritet, information, digitala fotspår, personuppgifter, privatliv, Big Data, kartläggning, medvetenhet, användning.
ABSTRACT
Level: Bachelor Thesis, 13 ECTS Number of pages: 30
Title: Use of Social Platforms: A Study on Integrity and Digital Footprints Authors: Hannah Haglund, Linnéa Olsson
Advisor: Helena Holmström Olsson Date: 2018-06-04
Abstract:
We live today in a society where large parts of the social interactions we have with other people are done through social platforms. These platforms keep an incredible amount of information about us as users. They know where we are, what our interests are, who we like to hang out with and much more. Through this study, we have identified whether the attitude towards privacy and information management on social platforms leads to another way of using these platforms. The data collection of the study has been conducted with a mix of focus groups, interview and questionnaires. The result shows that the attitudes of users look different but that this does not affect the use of social platforms to a greater extent. The use is more of a routine and something that is included in our behavior and, above all, something that facilitates everyday life.
Keywords:
Social platform, Facebook, privacy, information, digital footprints, personal data, privacy, big data, mapping, awareness, use
FÖRORD
Vi vill rikta ett stort tack till samtliga respondenter som gjort studien möjlig. Vi vill även tacka vår handledare och våra opponenter för den hjälp som bidragit till att färdigställa uppsatsen. Till sist vill vi rikta ett tack till varandra för ett väl genomfört arbete!
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 INLEDNING 1
1.1 Informationshantering på sociala plattformar 1
1.2 Sociala plattformar i vardagen 2
1.3 Syfte och mål med studien 3
1.4 Forskningsfråga 3
1.5 Uppsatsens avgränsningar 3
1.6 Bidrag 4
1.7 Disposition 4
2 BAKGRUND OCH RELATERAD FORSKNING 4
2.1 Användande av sociala plattformar 4
2.2 Sociala plattformar; kommunikation 6
2.3 Konsekvenser av informationshantering 6
2.4 Vad påverkar användandet? 6
2.5 Attityder och medvetenhet kring informationshantering 7
2.5.1 Medvetenheten ökar 7
2.5.2 Övervakning 7
2.6 Okunnig eller godtrogen 8
2.7 Facebook 8
2.8 Vad vet Facebook om oss? 9
2.9 Informationshantering på Facebook 9 3 FORSKNINGSMETOD 10 3.1 Kvalitativ forskning 10 3.2 Intervjustudie 11 3.2.1 Fokusgrupper 11 3.2.2 Intervju 12 3.3 Enkätstudie 12 3.4 Urval 12
3.5 Analys av empirisk data 13
3.6 Etiska överväganden 14
3.7 Validitet och reliabilitet 14
4 EMPIRI 15
4.1 Fokusgrupper 15
4.1.2 Informationshantering 19
4.2 Empirisk data om Facebookanvändande 22
4.3 Att sluta använda Facebook 22
4.4 Sammanfattning 24
5 ANALYS 24
5.1 Användande 25
5.2 Informationshantering 26
6 DISKUSSION OCH SLUTSATS 28
6.1 Diskussion 28
6.1.1 Attityd 28
6.1.2 Respondenter 28
6.1.3 Sverige som samhälle 29
6.1.4 Cambridge Analytica-skandalen 30
1
1 INLEDNING
Detta kapitel ger en kort bakgrund till problemet vi valt att studera och leder fram till syfte och mål samt studiens forskningsfråga, vi presenterar också studiens avgränsningar, bidrag och uppsatsen disposition.
1.1 Informationshantering på sociala plattformar
När vi använder sociala plattformar lämnar vi ifrån oss digitala fotspår. Oxfords engelska uppslagsverk sammanfattar en förklaring av digitala fotspår enligt följande: ”Informationen
om en specifik person som existerar på internet på grund av dennes aktiviteter online” (Oxford
Dictionaries English, 2017).
I en tid då det mesta digitaliseras och alla ständigt är uppkopplade, ofta genom sociala plattformar, anser vi detta som ett relevant ämne att fördjupa sig i. Det är också en tid då det talas mycket om integritet och personuppgiftsansvar, inte minst med den nya dataskyddsförordningen (GDPR) som träder i kraft den 25e maj 2018 (Eugdpr, 2018). En ökad medvetenhet kring informationshantering online borde leda till en förändring i användandet av sociala plattformar. Är vi beredda att sluta använda sociala plattformar för att vi tycker att informationshanteringen är oetisk? Eller kommer vi fortsätta använda dessa sociala plattformar och acceptera att det är som det är för att fördelarna väger över nackdelarna? Hur mycket information finns det egentligen om oss på sociala plattformar? Det finns de som säger att de stora sociala plattformarna som tex Facebook och Google vet mer om vår framtid än vad vi själva gör. De vet var människor befinner sig, hur de samlar kunskap, reser, agerar politiskt, gör affärer och för krig. De kan se och sortera allt och vet nästan allt om oss. (okrypterat, 2017) Dessa sociala plattformar är “gratis” i den mening att vi inte betalar med fysiska pengar för att använda dem. Det finns självklart flertalet undantag gällande denna kostnad men att äga och använda ett konto är gratis i monetära mål mätt. Det är något annat som vi betalar med, något som är svårare att sätta ett värde på, det är individens privata information. För några människor är den här informationen värd mer än pengar och andra har lättare att ge bort den. Till de största sociala plattformarna som Facebook, Twitter, Instagram och Google krävs det inte pengar för att få använda tjänsten. Vad dessa sociala plattformar kräver av oss i utbyte är individens privata information och inblicken i våra liv. Den är det många som utlämnar om sig själva och andra utan att tänka efter. (Adams, B., Clark, A., Craven, J. 2018)
Många människor är medvetna om att information samlas in av olika företag, men vet vi hur mycket? Vad informationen används till och när den samlas in? Och vad vi kan göra för att förhindra att detta sker? När kan informationen användas emot oss och när kan den vara praktisk att ha?
Är det någon som faktiskt läser igenom alla “jag har läst och förstår” villkoren på internet eller trycker privatpersoner endast okej för att komma vidare. Ett annat sätt kan vara att logga in via tex Facebook för att det är lättare och snabbare än att skapa ett nytt konto, vad är det vi ger till Facebook i det ögonblicket? Många tänker kanske att de inte delar med sig av så mycket information på internet. “Jag är inte så aktiv, lägger aldrig upp några bilder eller statusar, jag chattar, gillar och scrollar ju bara lite”, stämmer detta? Vad skulle krävas för att förändra användandet? Och vad skulle krävas för att sluta använda tjänster som tex Facebook helt?
2
1.2 Sociala plattformar i vardagen
Även om individen kan tycka att denna insamling av privat information är fel, så finns det många praktiska aspekter av informationslagring. Svenskar och internet (2017) har gjort en undersökning som visar att användandet av sociala plattformar ökar trots den negativa inställningen till insamlingen av privat information (se figur 1).
Det ökande användandet tyder på nöjda användare, man kan till exempel snabbt och enkel få hjälp med något, nå ut till många personer eller bjuda in till ett evenemang. Det går att se var bilen är parkerad, när restaurangen stänger eller vad frisören har fått för betyg. Väger dessa praktiska aspekter tyngre än eventuell kränkning av vår integritet? Hur påverkar attityden kring detta vårt användande?
Svenskarna och internet (2017, Figur 1) visar hur ofta svenskar väljer att gå in på sociala plattformar.
Debatin et al. (2009) menar att Facebook är djupt integrerat i användarnas dagliga liv genom specifika rutiner och ritualer. Detta gör att tillfredsställandet av att använda Facebook väger upp för eventuellt upplevda hot mot användarens integritet. Precis som Figur 1 visar är det inte bara en vana i den omfattning att svenskar går in någon gång i veckan, 56% av Sveriges internetanvändare använder en social plattform så frekvent som dagligen.
En händelse som gör det ytterligare hithörande och aktuellt att studera detta just nu är den omtalade skandalen om Cambridge Analytica och Facebook. Det är en skandal som uppmärksammades internationellt under början av 2018 och som har resulterat i en ny medvetenhet och attityd till Facebooks informationshantering hos många människor.
3
Skandalen handlar om hur data om Facebooks användare har använts för att påverka utfallet på presidentvalet 2016 i USA då president Donald Trump valdes. (Laughland & Solon 2018)
1.3 Syfte och mål med studien
I vår studie har vi tittat närmare på människors attityder och förhållningssätt till informationshanteringen på sociala plattformar och hur detta påverkar användandet av dem. Vi undersöker om personer som använder sociala plattformar helt väljer att sätta den kunskap och attityd de har till informationshantering och integritet åt sidan eller om användandet är en så stark vana som utförs utan att tänka på konsekvenserna.
Genom ett antal fokusgrupper, enkäter och intervjuer har vi tagit reda på hur inställningen till informationshantering på sociala plattformar ser ut bland individer mellan 18 och 30 år. Vi har även kartlagt deras användande för att ta reda på hur inställningen till informationshantering och integritet påverkar deras användande av sociala plattformar. Syftet med denna studie är att ta reda på hur medvetenhet, attityder, och kunskap om informationshantering och integritetsfrågor påverkar användandet av sociala plattformar.
1.4 Forskningsfråga
Hur påverkas användandet av sociala plattformar av individens inställning till informationshantering och integritet?
1.5 Uppsatsens avgränsningar
Med anledning av att studiens syfte är att undersöka hur attityder kring informationshantering och integritetsfrågor påverkar användandet av sociala plattformar har vi valt att undersöka ett exempel närmare. Vi har valt att se närmre på Facebook, då de utgör ett utomordentligt exempel för den typ av social plattform som vi vill undersöka. Det talas mycket om Facebook i media just nu vilket gör ämnet aktuellt, och den största del av vår omgivning är aktiva användare. I vår datainsamling ligger största fokus på exemplet Facebook för att göra det tydligare för respondenterna att svara utifrån egen erfarenhet. Facebook är också valt för att de enligt Svenskar och internet (2017) anses vara den sociala plattform som används mest. Facebook är valt även för att vi som författare till den här studien ska få möjligheten till att ställa de olika fokusgrupperna mot varandra vilket blir svårt om de har diskussioner om helt olika sociala plattformar. Det är dock fenomenet informationshantering, integritet och användande som vi undersöker med hjälp av detta exempel.
4
1.6 Bidrag
Vår studie visar hur sambandet mellan kunskap och attityder till integritet och informationshantering påverkar användande av sociala plattformar. Vi har studerat och analyserat vad individer vet och hur de uppfattar informationshantering ur ett integritetsperspektiv. Sedan har vi sett på hur denna medvetenhet påverkar deras användande av sociala plattformar med Facebook som utgångspunkt i vår datainsamling. Detta är viktigt för oss eftersom vi anser att vårt bidrag till forskningen kan leda till att vi gör människor mer medvetna om hur de själva använder sociala plattformar och att den här studien ska kunna användas för vidare forskning.
1.7 Disposition
I följande kapitel kommer vi ge en överblick och introduktion till ämnet genom tidigare forskning kring användande av sociala plattformar, informationshantering, integritet och digitala fotspår. Här presenteras även teorier och de perspektiv som vi utgår ifrån i denna studie. I efterföljande avsnitt redogör vi för vår forskningsmetod och hur vi valt att genomföra studien. Nästa avsnitt som heter Empiri redogör för vår egen datainsamling i form av fokusgrupper, intervju och enkät. Efter detta analyserar vi vår insamlade data tillsammans med den forskning som vi tagit del av i bakgrunden. Slutligen diskuterar vi den slutsats som tagit form under analysen och reflekterar över intressanta aspekter som dykt upp under studiens gång samt idéer till eventuell vidare forskning i ämnet.
2 BAKGRUND OCH RELATERAD FORSKNING
I detta kapitel presenteras tidigare forskning i ämnet samt bakgrund för att ge en förståelse för det ämne vi studerar. Kapitlet ger en ökad förståelse för vad vi senare tar upp i vår analysdel samt slutsats.
2.1 Användande av sociala plattformar
Enligt en undersökning använder 81 procent av det svenska folket någon typ av social plattform, en ökning sedan 2016 (Svenskarna och internet, 2017). Facebook, Google, Instagram och Skype är några av de sociala plattformarna som används mest. Google vet till exempel vart vi har parkerat vår bil och hur långt vi har till jobbet, inte bara enligt sträckan utan även kopplat till hur pass mycket trafik det är på vägarna just nu. Detta kan Google räkna ut för att de kan se vart människor befinner sig och i vilken hastighet de rör sig, se Figur 2.
5
(Figur 2: Google maps (2017) Vägbeskrivning från Malmö universitet till Turning torso, blå sträcka innebär ingen trafik, orange att det kan gå lite långsamt och rött att trafiken står still.)
Instagram vet också var vi befinner oss och vem vi är nära vänner med genom vilka bilder vi gillar, taggar kompisar i samt platsen bilden togs på. Det svenska folket lämnar alltså ifrån sig mängder av digitala fotspår på sociala plattformar och de stora plattformarna som till exempel Google, Facebook, Twitter, LinkedIn, Instagram och Snapchat sitter därmed på stora mängder data om det svenska folket.
Svenskarna och internet (2017, Figur 3) visar de största sociala plattformarna som svenskar använder.
6
2.2 Sociala plattformar; kommunikation
Sociala medier finns idag närvarande bland majoriteten människor och har under det senaste årtiondet blivit en del av många människors vardag (Van Dijck & Poell, 2013). Sociala plattformar kommer ifrån Web 2.0 och innebär att användare har möjlighet att generera eget innehåll och dela med sig av detta till andra användare (Ngai, Tao & Moon, 2015). Detta har i sin tur lett till att användare har möjlighet att kommunicera med varandra via en digital plattform. Denna delning av eget innehåll kan förekomma i form av bild, ljud eller text (Ashktorab & Vitak, 2016). En social plattform är den digitala tjänst där användare kan dela med sig av dessa former av egengenererat innehåll genom att skapa en egen profil och via denna dela innehåll, starta diskussioner, skicka meddelande och mycket mer (Kietzmann, Hermkens, McCarthy & Silvestre, 2011).
Sociala plattformar har ändrat det sätt på vilket vi väljer att kommunicera med varandra. Från att skicka enkla sms eller ha fysiska möten kan vi idag ha ett videosamtal med en person på andra sidan jordklotet utan att detta är speciellt omständigt för någon part. Det krävs endast att båda har internetuppkoppling och ett konto på samma sociala plattform (Ngai et al., 2015). Sociala plattformar behöver inte enbart innebära att människor har kontakt med personer de redan känner. De möjliggör att knyta nya kontakter genom exempelvis grupper där personer har samma intressen (Boyd & Ellison, 2007). En studie har även visat att för yngre personer är sociala plattformar den aktivitet de anser som allra viktigast i vardagen (Friends, 2017).
2.3 Konsekvenser av informationshantering
Villanacci (2017) menar att Google känner oss bättre än vad vi själva gör. Detta på grund av att mycket digitaliserats idag, saker som anses vara personliga och som tidigare endast sågs av de absolut närmaste publiceras nu på helt offentliga plattformar. Den stora anledningen till varför de vet så pass mycket och väljer att lagra så mycket information är bland annat för att kostnaden för lagring har sjunkit väsentligt (Villanacci, 2017). Det finns två faror med detta. Den första är att vi lämnat över all makt till någon annan part, de får då möjligheten att granska den information som finns online om oss (Villanacci, 2017). Detta kan även vara saker som angår det förflutna. Många saker som finns upplagt minns vi inte men det finns ändå kvar där och skulle vi vilja hade vi kunnat gå tillbaka för att ta reda på detta men sannolikheten att komma ihåg allting som finns upplagt är minimal. Den andra handlar om att vi inte har någon förmåga att problematisera det ovannämnda vilket i sin tur påverkar att vi glömmer hur vi ska agera på individ och social nivå (Villanacci, 2017).
2.4 Vad påverkar användandet?
“The privacy paradox” beskrivs av Holland (2010) som individens avsikter att avslöja personlig information, och individens faktiska upplysningsbeteenden. Han beskriver det som att vi har specifik delar av personlig information som vi inte vill avslöja, men att vi ger bort samma data med vad som verkar vara liten hänsyn till riskerna med att göra det och för att få lite i gengäld. The privacy paradox är ett begrepp som beskriver att personer vill ha bekvämligheten och nyttan av att leva online, samtidigt som de vill ha kontroll över sin personliga information, vart den finns och hur den används.
7
Debatin et al. (2009) skriver i sin artikel i Journal of computer-mediated communication om Facebookanvändares medvetenhet om integritetsfrågor och upplevda fördelar och risker med användning av Facebook. Forskningen har visat att Facebook är djupt integrerat i användarnas dagliga liv genom specifika rutiner och ritualer. Forskningen som Debatin et al. (2009) genomför har undersökt Facebookanvändares medvetenhet om integritetsfrågor och upplevda fördelar och risker med att använda Facebook. De har utgått ifrån fyra olika hypoteser om användarnas attityder till integritetsfrågor på Facebook. De undersöker dessa hypoteser genom kvalitativa intervjuer med fyra olika områden i fokus; Rutin, ritual, ryktets kvarn och integritetsintrång. Något som diskuteras mycket i artikelns diskussion och resultat är till hur stor grad Facebook är integrerat i användarnas vardag och hur detta påverkar användandet. De kommer fram till att Facebook är djupt integrerat i sina användares dagliga liv genom specifika rutiner och ritualer. Att användarna menar att de förstår integritetsfrågan, men att de trots detta lägger upp stora mängder personlig information. I slutsatsen skriver de att tillfredsställandet av att använda Facebook väger upp för upplevda hot mot användarens integritet.
2.5 Attityder och medvetenhet kring informationshantering
2.5.1 Medvetenheten ökar
Frågor kring informationshanteringen på sociala plattformar är aktuella i dagens samhälle och det pratas mycket om hur informationshantering av vår privata data hotar vår integritet. Hos många människor ökade denna medvetenhet 2013 då visselblåsaren Edward Snowden, en tidigare anställd hos National Security Agency i USA läckte konfidentiell information om USAs övervakning (Biography, 2018). Snowden lever nu i exil i Ryssland men fortsätter belysa detta samhällsproblem. I mars 2018 kommenterade han på sitt twitterkonto kring hur Facebook påverkade det amerikanska valet där Donald Trump blev vald genom följande citat:
“Businesses that make money by collecting and selling detailed records of private lives were once plainly described as ‘surveillance companies,'” Snowden said, adding, “Their rebranding as ‘social media’ is the most successful deception since the Department of War became the Department of Defense.” (Washingtonexaminer, 2018)
2.5.2 Övervakning
Det är inte enbart på sociala plattformar som vi blir övervakade och som information om oss lagras. Detta är ett fenomen som ständigt pågår i många olika branscher och i det vardagliga livet. Nissenbaum (2010) skriver i sin studie om att det finns vissa fördelar med att bli övervakade. Detta möjliggör exempelvis att de äldre får bo i sina hem längre tack vare att de är uppkopplade till olika system som ger den övervakning som krävs samt att de snabbt kan få hjälp om det skulle behövas. Han jämför även hur det är att genomföra ett köp i en butik med att handla online. När du handlar i butiken kommer alla som ser dig kunna känna igen dig och komma ihåg att du har varit på den här platsen vid det här klockslaget till skillnad från att handla online. De som övervakar dig när du handlar på internet kan inte se var vad du har på dig just nu, ditt ansiktsuttryck osv, däremot har de möjlighet att koppla dig till ett namn och en identitet som blir mycket mer formell eftersom detta är information som kommer vara mer detaljerad och kanske till och med lagras permanent än om du hade fysiskt tagit dig till butiken.
8
När du enligt Nissenbaum (2010) går in på en hemsida har den domänen full inblick i ditt beteende. De lagrar på vilket sätt du hamnade på hemsidan, alltså vilken hyperlänk i många fall som förde dig till den domänen du ville till. De noterar i stort sätt allting du gör på deras hemsida, till och med hur länge du är inne på varje sida.
2.6 Okunnig eller godtrogen
Kehr, Kowatsch, Wentzel och Fleisch (2015) har studerat okunnigheten som finns när det kommer till integritetsfrågor på nätet. De argumenterar för att attityden kring integritetsfrågor beror på situationen och (1) tidigare attityder och läggning, som generella integritetsfrågor eller institutionellt
förtroende, och
(2) begränsade kognitiva resurser och heuristiskt tänkande. Resultaten av studien visade att bedömningen om kränkning av integritet påverkas av tillfälliga emotionella tillstånd, som indikerar att användarna underskattar riskerna för informationsutlämning när de konfronteras med ett användargränssnitt som framkallar positiv påverkan.
Vi tror att en tjänst som Facebook, och många andra sociala plattformar, är en sådan tjänst som framkallar en positiv påverkan på sina användare. En plattform med ett snyggt och trevligt gränssnitt, där man är för att “umgås” med familj och vänner framkallar då denna positiva påverkan på attityden till integritet och informationshantering.
Kang, Dabbish, Fruchter och Kiesler (2015) har utfört en liknande studie som handlar om användarens mentala modeller av Internet och konsekvenser när det kommer till integritet och säkerhet på nätet. I sin studie undersökte de individers förtroende för olika platser på internet. De kom fram till att förtroendet är större för stora företag som de känner till. De parametrarna som deltagarna i studien beskrev om huruvida de litar på en webbplats eller inte inkluderade kunskapen kring om andra personer använder samma service, om det är ett ansett varumärke, användarvillkor, certifikat, varningar och om de hade haft en dålig upplevelse på webbplatsen. En respondent i studien tar till exempel upp att ett stort välkänt företag som Amazon förmodligen är skyddat och säkert.
2.7 Facebook
Det finns enligt Noyes, D. (2018) idag över 2.13 miljarder aktiva användare på Facebook, 1.4 miljarder av dessa användare är inloggade dagligen. Enligt Debatin et al. (2009) är Facebook så djupt integrerade i sina användares liv att användarna väljer att bortse ifrån att deras integritet eventuellt äventyras. Svenskar och internet (2017) skriver att Facebook är den plattform som är störst i Sverige och även den som fortsätter att växa mest. Detta är en av de stora anledningarna till att Facebook är ett bra exempel för just den här studien.
Av egen erfarenhet går det snabbt och enkelt att nå ut till ett stort antal människor på sociala plattformar. Att till exempel hyra ut en lägenhet, starta en penninginsamling eller få hjälp med något annat går ofta på bara några timmar. Detta bevisar att ett stort antal människor i vår omgivning är uppkopplade nästan konstant till Facebook eller andra sociala plattformar även om användandet ser olika ut hos olika personer. Vi upplevde nyligen ett exempel på att det är oerhört enkelt att nå ut via Facebook då en 14-årig pojkes familj skrev ett inlägg om att han var sjuk och behövde hjälp med att få ihop 3 000 000 kr för en behandling för att kunna bli frisk.
9
Det tog inte lång tid innan flera tusen personer hade sett inlägget och donerat pengar till det konto hon hade skapat i hans namn och den summa som behövdes för hans behandling uppnåddes på bara ett få antal dagar (YouCaring, 2018). Det finns alltså ingen tvekan om att både företag och privatpersoner kan nå ut till otroligt många människor genom sociala plattformar under en mycket kort period, vilket kan innebära stora fördelar.
2.8 Vad vet Facebook om oss?
I april 2018 skrev Fagerström (2018) en artikel om informationshanteringen på Facebook. Han beskriver att relationen till Facebook kan klassas som ett missbruk, att plattformen vet allt om honom och att de samlade spår vi lämnar efter oss på Facebook har blivit en av världens mest åtråvärda råvaror. Han laddade ned all den data som Facebook har samlat in om honom och insåg att detta var ungefär 400 megabit av denna råvara. Det är ungefär lika mycket som 250 böcker om 500 sidor vardera. Det var inte bara text. Det var också 241 foton från tidslinjen, 202 mobiluppladdningar, 359 Instagramfoton, 64 profilbilder och en hel del annat. Till och med alla konversationer på chattfunktionen Messenger fanns sparade ned till minsta kommatecken. Fagerström (2018) skriver:
“Vad är det är för en hög av information? Är det bara skräp? En organiserad offentlig dagbok? Ett gigantiskt slöseri av tid? Tio år av liv, minutiöst arkiverat i en serverhall någonstans.”
Han beskriver att Facebook vet allt. Så när som på de innersta tankarna vet de allt om honom och hans närmaste. Bostad, barn, släkt, intressen, arbetskamrater, hobbys, dygnsrytm, resor, politiska sympatier. Vilka personer han uppskattar och vill hålla sig väl med.
Fagerström avslutar artikeln med:
“Inte heller tror jag att jag kommer att kunna lämna Facebook. Som många andra har jag låtit nätverket bli helt centralt för att organisera nästan varje aspekt av vardagen. Det skulle bli rysligt opraktiskt att stå utanför.”
Eslami, Rickman, Vaccaro, Aleyasen, Vuong, Karahalios och Sandvig (2015) har bedrivit forskning kring de algoritmer som finns på sociala plattformar och kommit fram till i sin undersökning med 40 användare av Facebook att mer än hälften inte är medvetna om hur nyhetsflödet är sorterat. De vet alltså inte om varför vissa artiklar ligger högre upp i flödet för att de ska synas framför andra artiklar. Rader och Gray (2015) har däremot genom sin forskning kommit fram till att de flesta faktiskt vet om att de inte ser allt i sitt flöde.
2.9 Informationshantering på Facebook
Boyd och Hargitta skrev 2010 i sin artikel om ett citat från Mark Zuckerberg, utvecklaren av Facebook som lyder:
”People have really gotten comfortable not only sharing more information and different kinds, but more openly and with more people. That social norm is just something that has evolved over time.”
Enligt honom var detta ett citat som redan då påverkade alla Facebook användare och det var många som började ändra sina säkerhetsinställningar så att färre personer kunde se de delar av sin Facebook som de anser vara av mer privat information. Vi riktar oss till liknande delar och
10
eftersom det här är en artikel skriven 2010 är det mycket intressant att inte bara undersöka detta ämnet utan även se om det finns några skillnader nu mot hur det var då.
Mark Zuckerberg (2018), Facebooks grundare, har nyligen skrivit ett Facebookinlägg där han delar med sig av en del misstag som Facebook har gjort genom hela sin tid gällande integritet. Han tar bland annat upp en incident där ett spel skapades och via detta spel fick skaparen inte bara tillgång till information från användaren av spelet utan även tillgång till information av personens vänner utan att de hade möjlighet till att förhindra detta. Detta är någonting som Zuckerberg (2018) skriver att de ändrat på. Idag måste varje person själv godkänna vad en aktör som länkar till Facebook ska veta, det går alltså inte att godkänna vilken information som den här aktören kan ta del av från en annan person bara för att de är vänner på Facebook.
2.9.1 Cambridge Analytica
I mars 2018 pratades det mycket om skandalen kring Cambridge Analytica och Facebook i media över hela världen. Skandalen handlar om hur data insamlad om användare på Facebook genom en applikation skapad av Aleksandr Kogan på Cambridge University har använts. Denna applikation tillät Kogan att ta fram data om användarna och deras vänner, data om likes, aktivitet, check-ins, platstjänster, bilder, religion, politik och andra detaljer. Han gav sedan vidare denna data till företaget Cambridge Analytica.
Visselblåsaren Christopher Wylie från Cambridge Analytica gick sedan ut i tidningen The Observer och berättade att den data som Kogan samlat in hade använts för att påverka utfallet av både USAs presidentval 2016 och Brexit samma år. (Laughland & Solon 2018)
Trots att över 87 miljoner Facebookanvändares data har äventyrats har plattformen inte på ett betydande sätt tappat användare. Detta erkände Facebooks grundare Mark Zuckerberg under ett kongressförhör relaterad till Cambridge Analytica. (Business Today, 2018)
3 FORSKNINGSMETOD
I detta kapitel presenteras vår forskningsmetod. Vi presenterar vad som inspirerat vår forskningsdesign, vilka datainsamlingsmetoder vi valt, urvalet av respondenter, analys av data, etiska överväganden samt validitet för vår studie.
3.1 Kvalitativ forskning
Då vår forskningsfråga handlar att se på ett samband och att analysera en påverkan har vi valt att använda oss av en kvalitativ datainsamlingsmetod. En kvalitativ datainsamling är att föredra då man vill skapa förståelse över individers sätt att tänka och handla (Robson, 2002). Nedan redogör vi för vilken datainsamlingsmetod vi har valt, vilka vi har undersökt samt hur vi har analyserat vår data.
I vår undersökning har vi använt oss av datatriangulering, som innebär att använda sig av flera blandade metoder (Bryman, 2006). Att använda sig av flera olika metoder kan möjliggöra att validiteten stärks och ge en bredare data att utgå ifrån. Enligt Denscombe (2016) är det bra att använda flera datainsamlingsmetoder för att kontrollera resultatet bättre och kunna ställa dem
11
emot varandra. Det finns enligt Jick (1979) flera fördelar med att använda triangulering. Det gör att forskaren blir tryggare i sina svar och kan stimulera utvecklingen av kreativ datainsamling och leda till bättre data. Vi valde att använda oss av datatriangulering för att få ett större bredd och djup i vår analys. Därför använde vi oss av fyra olika datainsamlingsmetoder, enkäter, fokusgrupper, intervju och litteratur, för att få en så bred analys som möjligt utifrån dessa olika perspektiv. Olika tekniker och källor för data samverkade då för att komma fram till en förståelse grundad i både bredd och djup för att bättre kunna kontrollera resultatet och ställa dem mot varandra (Denscombe, 2016).
3.2 Intervjustudie
3.2.1 Fokusgrupper
Vi har valt att använda oss av intervjuer i form av fokusgrupper som den primära datainsamlingsmetoden för den här studien. Enligt Pernilla Hultén (2007) är en intervju till skillnad från enkät mer djupgående på ett visst fall där antalet svar inte är speciellt relevant vilket vi anser stämmer överens med vår undersökning och vilket är en stor anledning till varför vi valde att använda fokusgrupper som datainsamlingsmetod (Hultén, 2007).
Att använda fokusgrupp som datainsamlingsmetod istället för intervjuer med en person i taget har valts ut då vi ansåg att fokusgrupper möjliggör att få fram svar på de frågor som vi vill styra mötet kring och även möjligheten till att starta upp diskussion där det inte enbart är den enskilda personens åsikt som blir det väsentliga. Oates (2006) skriver om att en av de stora fördelarna med att använda sig av gruppintervjuer är möjligheten till att respondenterna kan hjälpa varandra att generera svar. Personerna som deltar kan sätta sig in i olika synvinklar genom att lyssna på varandras erfarenheter och på så sätt enklare få fram ett svar till skillnad från om en person ensam hade utformat ett svar. Oates (2006) beskriver en fokusgrupp som en grupp på mellan 3-6 personer där alla är med i intervjun, detta innebär alltså inte att varje person får en fråga i turordning utan frågan ställs till hela gruppen där alla har möjlighet till att svara och diskutera. Forskaren ska vara med inte bara som den personen som ställer frågor utan ansvarar också för att se till att alla får sin röst hörd. Det är därför bra att välja ut en grupp som har liknande status för att de ska känna sig bekväma med att uttrycka sig och inte känner sig underlägsna om exempelvis gruppen består av kollegor inom samma organisation. Vi har därför valt ur grupper av människor som har ungefär samma livserfarenheter. För att säkerställa detta har vi tittat på deras utbildning och yrkesbakgrund. Vi ansåg att det var bra att konstruera grupper även efter sociala sammanhang för att få alla att våga uttrycka sina åsikter.
Vi valde att sätta ihop fokusgrupper där alla respondenterna i samma grupp kände varandra sedan innan. Något annat som Oates (2006) anser vara viktigt under en gruppintervju är att alla ska vara synliga för varandra och att forskaren inte ska sitta i fokus under mötet. Detta var därför också något som vi tog hänsyn till under våra möten.
Vi valde att vara med och påverka fokusgruppens början i form av att starta mötet kring ett scenario som vi lät respondenterna sätta sig in i innan diskussionen kring ämnet påbörjades. Detta scenario är ett extremfall om en 23-årig tjej som i princip lever sitt liv på sociala medier och det tas upp många exempel på hur hon gör för att vara aktiv på i detta fallet Facebook. Detta genomförs för att alla i fokusgruppen ska kunna utgå från denna situation och sätta sig in i scenariot för att säkerställa att det finns någon viss bas i ämnet utan att diskussionen blir
12
för spridd och även för att enklare kunna starta upp en diskussion.
3.2.2 Intervju
Vid sidan av intervjuer i form av fokusgrupper har vi valt att ta med en intervju med en enskild person. Detta har vi gjort med en journalist på Sydsvenskan inom framförallt sociala medier. Vi såg honom som särskilt lämpad med anledning av att han är involverad i det vi har undersökt mer än de andra deltagarna i de fokusgrupper vi har haft. Han har bland annat skrivit en artikel där han berättar om sina egna erfarenheter kring just Facebook och han har även laddat hem all den data som de har samlat in om honom och analyserat detta i sin artikel. Anledningen till att han inte var med i en fokusgrupp och istället fick en avskild intervju är just för att vi ansåg honom ha mer kunskap kring ämnet och risken finns då att han med sina erfarenheter hade tagit över diskussionen (Denscombe, 2016).
3.3 Enkätstudie
Efter mötet med fokusgrupperna lät vi respondenterna svara på en enklare enkät. Detta gjorde vi för att se ytterligare på respondenternas attityd till informationshantering samt för att mäta deras användande. Enkäten genomförde vi individuellt eftersom vi inte ville att gruppen skulle komma fram till ett gemensamt svar, istället ville vi se om det som sades under mötet var någonting som alla höll med om eller om det endast var majoriteten. Därför beslutade vi att alla delar av det material vi samlat in skulle vara anonymt. Det är endast demografin för respondenterna som har presenterats, alltså ålder, kön och yrkesbakgrund.
3.4 Urval
Repstad (2007) skriver att det är viktigt att välja intervjupersoner som är relevanta för ämnet och som därför kan komma med relevant information inom det som undersöks. Då vi i vår undersökning ser på attityder och användande av Facebook så var det viktigt att vår undersökningsgrupp bestod av användare av Facebook.
Även om vi i den här undersökningen inte har frågat alla som känns relevanta utan bara en del av de som känns lämpade för studien kan de enligt Denscombe (2016) representera hela gruppen. De som deltagit i våra fokusgrupper är personer i åldrar mellan 18 till 30 år. Anledningen till att vi valt detta åldersspann är för att personer som är över 30 år inte har vuxit upp med internet. I vår studie är det viktigt att alla respondenterna är väl införstådda med informationshantering och därför valde vi att endast se på personer mellan 18 och 30 år. Det är personer som använder Facebook i den mån att de har ett Facebookkonto och är inne på denna plattform minst en gång i veckan vilket vi säkerställer genom den enkätundersökning som genomfört. I den måste deltagarna bland annat ange hur pass ofta de anser sig själva använda Facebook. Denna gräns finns satt just för att alla som deltar ska vara flitiga användare av denna plattform för att på så sätt möjliggöra diskussioner där alla kan känna sig lika involverade, samt för att få mer tillförlitlig data (Denscombe, 2006). Deltagarna i fokusgruppens urval är även framtaget utifrån geografiska referensramar. Alla som är med och deltar i underökningen bor i antingen Sverige eller Danmark. Den geografiska ramen är satt för vi anser att resultatet vi hade fått fram inte hade varit lika sanningsenligt om vi hade valt att ta med personer från hela världen eftersom då hade en mycket större grupp behövt vara med och deltagit. Personerna
13
som är med och deltar har speciellt valts ut av oss som författare och har därmed en relation till oss.
Vi valde att kontakta fyra personer för varje fokusgrupp där alla fyra hade mer eller mindre samma demografi, vi fokuserade på ålder och yrkesbakgrund. Detta resulterade i fyra olika fokusgrupper, en med en ungefärlig ålder på 25 år där respondenterna alla har studerat informatik och därför är relativt insatta i ämnet informationshantering. En fokusgrupp med en ungefärlig ålder på 30 år, där respondenterna inte har någon tidigare yrkesbakgrund inom ämnet informationshantering. Den tredje fokusgruppen bestod av fyra personer i artonårsåldern där alla studerar på gymnasienivå. Samt en sista fokusgrupp där åldern varierade mellan 18 och 30 år och där alla respondenterna på något sätt använt Facebook i sitt arbete. Deltagarna i fokusgruppen kom alltså in undersökningen med olika tidigare erfarenheter och representerar olika grupper av människor. Alla är flitiga användare, men några i ett mer arbetsrelaterat perspektiv, några som studerar liknande fenomen samt olika åldersgrupper. Vi valde att ha fokusgrupper med olika åldrar och tidigare erfarenheter för att göra resultatet av datainsamlingen så bred som möjligt med de resurserna vi har.
Vi valde att ta med personer som vi känner just för att kunna säkerställa att det är personer som vi anser ha någonting att bidra med mer än att de enbart har ett Facebook konto, detta kan ha att göra med bland annat ett intresse för sociala plattformar eller någon som vi anser generellt vara tillräckligt pålästa för att de ska kunna bidra till det resultat vi har tagit fram.
3.5 Analys av empirisk data
Vår studie har inspirerats av ett induktivt arbetssätt kallat grounded theory. Det innebär att vi började med att samla in data som vi har kunnat se på med ett öppet sinne istället för att från början utgå ifrån en teori (Robson, 2002). Efter att vi analyserat vår data och det vi kommit fram till såg vi närmare på litteratur i ämnet och jämförde det med vad vi hittat. Vi valde detta tillvägagångssätt för att låta vår data bestämma riktningen i arbetet och vi samlade under arbetets gång in teorier som hjälpte oss att analysera datan.
Vi började analysen av vår data genom att noggrant lyssna igenom ljudfilerna från intervjuerna igen, se över anteckningar och diskutera resultatet så länge intervjun var färsk i minnet. Vi analyserade sedan vidare i materialet först var för sig och sedan tillsammans för att få en så bred analys som möjligt. När vi började se mönster i analysen av de olika fokusgrupperna valde vi att bryta ned det i flera olika teman, dessa teman delades upp mellan användande och informationshantering och ser ut såhär:
Användande
- Det egna användandet - Attityder till Facebook
Informationshantering
- Integritet
- Agerande utifrån informationshantering - Kunskap
Utifrån dessa teman jämförde vi sedan de olika fokusgrupperna och intervjun för att se efter likheter, skillnader och annat som kan vara intressant för resultatet.
14
Till sist använde vi oss av datatriangulering då vi i analysen sammanställde data från vår intervju, våra fokusgrupper, enkäter och teorier vi samlat in under vägen för att möjliggöra analys från olika perspektiv (Bryman, 2006). Med all denna data som samlats in på olika vis kunde vi analysera från olika perspektiv då olika tekniker samverkade för att komma fram till en förståelse grundad i både bredd och djup. Den data vi samlade in under fokusgrupperna samt intervju och litteratur ställs mot varandra i analysen för att hitta gemensamma nämnare såväl som olikheter med ett kvalitativt synsätt. Den data som samlades in under enkäterna har framförallt använts i diagram som visar på ett mer kvantitativt förhållningssätt för att tydligt illustrera användande och attityder utifrån respondenterna. När vi sammanställt dessa två analyser ställde vi dem mot varandra och kunde där få en större bredd och ett djup i vår slutsats och diskussion vilket också var syftet med att låta vårt arbetssätt inspireras av datatriangulering. 3.6 Etiska överväganden
Vi har valt att hålla alla respondenter i våra fokusgrupper anonyma av etiska skäl. Vi kommer endast presentera personernas demografi och varför vi har gjort det urval vi har gjort till fokusgrupperna och sedan endast referera till dem som fokusgrupp 1, 2, 3 respektive 4. Detta går i hand med vad Denscombe (2016) anser vara de forskningsetiska huvudprinciperna. De finns till för att skydda individen som är med i studien och har fyra utgångspunkter:
● Skydda deltagarnas intressen
● Garantera att den deltagande är frivilligt med i undersökningen och informerad om samtycke.
● Att forskaren undviker falska förespeglingar
● Att forskaren följer den nationella lagstiftningen För denna undersökning är det inte relevant eller intressant att se vem som har sagt vad då vi ser på en generell attityd och användning, vi har därför valt att göra både fokusgrupperna och enkäterna anonyma och vi har kommunicerat detta väl till alla respondenter.
I intervjun med Fagerström tycker vi att det är nödvändigt att nämna hans namn då han är en framgångsrik skribent inom ämnet vi skriver om och då vi länkar till och nämner den artikel han skrivit. Vi har varit noga med att fråga och få bekräftat att han har givit sitt samtycke till detta. Vi har dock valt att referera till honom mest som “journalisten” i vår empiri.
Vi anser också att det är det är relevant och nödvändigt att nämna att det är just Facebook som vi använder som exempel i vår undersökning istället för att bara referera till “en social plattform”. Facebook är ett så utmärkt exempel på det fenomen som vi undersöker att vi väljer att nämna dem i texten. Detta för att Facebook är ett väldigt specifikt, unikt företag som många också har en relation till och som vi tar upp konkreta exempel från i både fokusgrupper, enkäter och i vår text.
3.7 Validitet och reliabilitet
Validitet och reliabilitet anger giltigheten respektive pålitligheten i en studie. För att en uppnå validitet menar Robson (2002) att studien ska mäta det som syftet och frågeställningarna avser. För att uppnå validitet i vår studie har vi varit noga med att förankra intervjufrågorna i syftet och våra frågeställningar. Detta gjorde att vi höll oss inom ramarna för vårt ämne när vi styrde
15
fokusgrupperna. Något annat som styrker validiteten i fokusgrupperna är att vi båda två var närvarande och tog egna anteckningar som vi sedan jämförde och sammanställde för att vara säkra på att vi inte missat något. Vi valde att sätta oss ned direkt efter fokusgruppen för att gå igenom anteckningar, diskutera och reflektera över resultatet. Detta gjorde vi för att ha det så färskt i minnet som möjligt för att göra resultatet av fokusgruppen så fyllig och riktig som möjligt.
Validiteten i vår datainsamling kan ha påverkats negativt av att vi har någon typ av social relation med respondenterna. Det hade möjligtvis blivit andra svar om respondenterna var helt okända för oss och varandra. Något annat som kan påverka studiens validitet är att vi valt att endast undersöka åldrarna 18-30 år. Kanske hade vi kommit fram till ett annat resultat om vi också undersökt äldre och yngre åldrar, men detta ansågs inte relevant för denna studie. Om tiden och resurserna hade varit större hade en större undersökning kunnat genomföras med större antal fokusgrupper och med fler åldersgrupper. Det ansågs dock bättre att ha fyra fokusgrupper med åldrarna 18-30 än fyra fokusgrupper med tex åldrarna 15-65 för att få så valid data som möjligt. Åldern 18-30 är undersökt just för att det är mellan det åldersintervallet som Facebook enligt Svenskar och internet (2017) används som mest.
Reliabiliteten i en studie handlar alltså om att resultatet är pålitligt, generaliserbart och om resultatet hade blivit det samma vid en ny undersökning (Robson, 2002). För att försäkra oss om att vår studie har reliabilitet har vi valt att spela in alla fokusgrupper och intervjuer samt att vara noga i transkribering och citeringar. Vi var även noga med att inte ställa ledande frågor eller påverka respondenterna på något vis under intervjuerna för att undvika bias. En annan del vi ansåg vara viktig var att de som var med i fokusgrupperna skulle ha någon typ av relation till varandra så att de kände sig bekväma med att föra en diskussion tillsammans (Oates, 2006). Generaliserbarheten och resultatet vid samma undersökning är svårt att veta då detta är en relativt liten undersökning. Vår undersökning använder Facebook som exempel i datainsamlingen, och om en liknande studie hade genomförts på en annan social plattform hade resultatet möjligen blivit annorlunda. Om precis samma undersökning hade tillämpats med ett annat urval i datainsamlingen, senare i tiden eller på en annan geografisk plats hade resultatet också kunnat sett annorlunda ut. Om precis samma undersökning genomförts igen tror vi dock att den fått samma resultat som den vi har kommit fram till i denna undersökning.
4 EMPIRI
I detta kapitel presenteras det empiriskt insamlade materialet i form av de fokusgrupper, enkäter och den intervju som vi genomfört. Vi börjar med att redogöra för datan i de fyra fokusgrupperna utifrån olika tema, för att sedan gå igenom enkäten, och slutligen den expertintervju som genomförts.
4.1 Fokusgrupper
Nedan presenteras resultatet från fokusgrupperna, all text som är kursiv är citat och de har vi valt att ta med för att bäst spegla diskussionen som var. Resultaten från fokusgrupperna delas
16
upp enligt två huvudteman, användning och informationshantering, och inom dessa teman finns ytterligare underrubriker. Dessa teman kom vi fram till då vi studerade det insamlade materialet från fokusgrupperna tillsammans med vår forskningsfråga. Empirin delas upp enligt dessa teman:
Användande
- Scenario
- Det egna användandet - Attityder till Facebook
Informationshantering
- Integritet
- Agerande utifrån informationshantering - Kunskap
4.1.1 Användande
Scenario
Alla fokusgrupper startade med att respondenterna fick läsa igenom ett scenario som vi komponerat för att alla snabbt och enkelt skulle kunna sätta sig in i ämnet. Se scenariot i bilaga 1, nedan följer några citat som diskussionen kring scenariot resulterade i.
”Det är horribelt att Facebook känner henne. Det är en kränkning av integritet. Ett hot mot demokratin. Saker blir slängda mot dig beroende på vad du varit inne på tidigare. Du får inte ett objektivt flöde, vilket kräver källkritik som många saknar. Det blir farligt.
Information är värt mer än olja och guld. Maktfulla personer kan stärka sin makt med hjälp av information och det är livsfarligt.” (fokusgrupp 1)
Efter detta följde en diskussion om källkritik och vad ett objektivt flöde innebär och varför det är viktigt. Respondenterna menade att det kan vara skadligt att Facebook endast visar saker i ditt flöde som de menar intresserar dig, då det kan leda till att man endast ser en del av saken. Det diskuterades kring presidentvalet i USA 2016 och om denna ensidighet på sociala plattformar kan ha påverkat resultatet. Respondenterna menade att när man först börjat gilla eller läsa mycket om något så är det det enda som visas i ens flöde framöver och ingenting som visar den andra sidan av myntet. Det krävs då en förståelse för hur Facebooks algoritmer fungerar och en källkritisk förmåga som gör att man inte påverkas för mycket av detta fenomen. Alla respondenterna trodde att många av Facebooks användare saknar denna förståelse och källkritiska förmåga och att detta kan innebära ett problem för dagens samhälle. De var dock också eniga i att oavsett om förståelsen och källkritiken finns där, så påverkas alla av att endast bli matade med de ting som Facebook tror att vi vill se i stället för att visa allt, frågan är hur mycket det påverkar oss.
I en annan fokusgrupp låg fokus mer på de positiva delarna av användandet av Facebook. De två diskussionerna var väldigt olika och detta kan ha att göra med att demografin i de två grupperna är olika. Det var även av detta skäl vi valde att dela upp fokusgrupperna och att välja personer med olika bakgrund. I fokusgrupp 2 där personerna inte har någon speciell bakgrund inom informationshantering sas bland annat detta:
17
Det är smart att hon litar på det. Att de som har skapat Facebook har gjort det ofarligt. Det är ju dumt att vara rädd i onödan, man litar också på att en bils bromsar fungerar.” (Fokusgrupp 2)
“Det negativa är om informationen någonsin läcker ut då hon använt tjänsten så blint och naivt. Det är naivt att lägg upp allt om sitt liv. Hon borde veta med hackers och allt med wikileaks och liknande att saker alltid kommer fram. Det är också dumt med tanke på till exempel inbrott, en tjuv kan se allt på hennes profil, vad hon har där hemma, vart hon är just nu, det blir väldigt lätt att göra inbrott hos henne.” (Fokusgrupp 2)
I fokusgrupp 2 låg det alltså inte så mycket fokus på själva informationshanteringen som Facebook har eller på att ens integritet eventuellt äventyras vid användande. Det var mer diskussion kring hackers eller att andra användare kan använda ens information på ett skadligt vis. Saker som att det blir lätt för en tjuv att se om man är på semester istället för att demokratin eventuellt äventyras. Det kändes också som att respondenterna i fokusgrupp 2 hade en större tillit till Facebook och att det var onödigt att gå och vara orolig över något som de aldrig haft några problem med tidigare. Det diskuterades bland annat att det nog inte var upp till dem att ta reda på allt om hur Facebook arbetar, för att om de gjorde något stort fel så hade man säkert hör om det i medierna.
Det var en liknande diskussion i fokusgrupp 3 där respondenterna diskuterade om man bör ha ett Facebookkonto eller inte, vad skillnaderna skulle bli utan och vad det skulle innebära att inte finnas med på Facebook.
“Vill du få tag på någon kan du göra det om du vill ändå, den information Facebook har om dig är enkelt att få fram från andra plattformar så det spelar ingen roll om man har ett Facebookkonto eller inte.”(Fokusgrupp 3)
Detta scenario gav många intressanta diskussioner i fokusgrupperna. De flesta åsikterna kring agerandet i scenariot var negativt vinklade och handlade mycket om integritet. Trots att respondenterna tyckte att personen i scenariot agerar naivt och ogenomtänkt fanns det dock också positiva delar som togs upp. Även en del igenkänning i användandet även om respondenternas egna användande är av en annan grad. Ett exempel på detta är:
“Det går ju att se en förståelse till hennes beteende om hon exempelvis är en influencer eller om detta är någonting som hon strävar emot, många använder ju Facebook i sitt
arbete”(Fokusgrupp 3)
Det egna användandet
I fokusgrupperna diskuterades det kring hur och varför man använder Facebook. Varför man inte använder det mer och varför man egentligen använder det överhuvudtaget. Vi ville ta reda på mer kring hur respondenternas användande ser ut och vad de själva tänker om det.
“Facebook är en dålig vana. Jag är beroende. När jag inte vet vad jag ska göra, så går jag in på Facebook av en vana, jag har inte lust till det, men jag gör det ändå. När jag borde fokusera på något annat - som jobb - tar Facebook för mycket tid. Det fyller mer i mitt liv än jag skulle önska att det gjorde. Men jag har svårt att låta bli.” (Fokusgrupp 2)
18
De andra respondenterna höll med om och kunde relatera till detta citat när det egna användandet diskuterades. Det var ett återkommande tema att man egentligen inte vill eller behöver använda Facebook, men att man gör det ändå av en vana. Att Facebookanvändandet tar för mycket tid var också ett återkommande tema och något som nästan alla höll med om. Mycket av användandet sker av ren vana och inte för att man vill se eller göra något speciellt inne på Facebook. Det diskuterades i alla fokusgrupperna och det var många som höll med om att man ofta går in och kollar lite utan någon egentlig plan med användandet bara för att det är en vana. När man inte har något bättre för sig så går man snabbt in, scrollar lite och går sedan ut igen, och allt detta sker i ett inarbetat mönster. När man sitter på bussen, innan man går och lägger sig eller när man är lite uttråkad så finns Facebook alltid där så lättillgängligt att klicka in på för att fördriva lite tid. Det diskuterades kring hur svårt det är att bryta en sådan vana som man har haft i så lång tid, ofta flera gånger om dagen. Det gick dock även här att hitta positiva delar med det “onödiga” användandet, till exempel att det är ett bra tidsfördriv eller att man kan snappa upp många nyheter som man kanske annars hade missat om man inte suttit och scrollat.
Det diskuterades också kring andra fördelar med att använda Facebook, fördelar som att spara tid på internet eller att få ett mer skräddarsytt användande. Detta citat kommer från en sådan diskussion i fokusgrupp 3:
“När jag får upp ett popup-fönster från en app länkad till Facebook godkänner jag det alltid för att spara tid, jag har nog aldrig läst igenom vad jag godkänner där. Det tar för lång tid jag vill bara komma vidare dit jag vill så fort som möjligt.” (Fokusgrupp 3)
Respondenten ansåg att detta var ett helt naturligt sätt att använda den här funktionen eftersom Facebook är ett så pass stort och etablerat företag att om de skulle göra någonting fel skulle det bli en världsnyhet. Till följd av detta citat kom det upp en diskussion om det fall som uppmärksammats på nyheterna nyligen. Det angår skandalen om Cambridge Analytica men deltagarna i fokusgruppen hade inte någon större inblick i vad det innebar, de menade att det inte var någonting som påverkade dem direkt.
Attityder till Facebook
Under fokusgrupperna diskuterade respondenterna vad som skulle krävas för att de ska sluta använda Facebook helt. Tidigt i diskussionerna framgick det att alla deltagande respondenter, i alla fokusgrupper, hade en relativt negativ bild av Facebook, men att alla också är flitiga användare. Detta citat speglar hur denna diskussion lät.
“De tar sig kränkande friheter, men det finns för många fördelar med Facebook att jag får ta
den smällen. De begår övergrepp på min integritet, men jag använder det ändå, jag vill inte bli av med mitt nätverk, tappa kontakten. Jag är FAST I GREPPET.” (Fokusgrupp 1)
Detta citat speglar diskussionerna som pågick i alla fokusgrupperna. Att man är fast i greppet, att man inte vill tappa sitt nätverk och att alla i ens nätverk använder Facebook vilket gör att det är där mycket av kontakten med vänner sker. Om man själv bestämmer sig för att sluta använda Facebook så skulle ens vänner ha svårare att få kontakt med en och bli irriterade över att man inte finns på samma kanal som alla andra. Efter följdfrågor kring vad som egentligen skulle krävas för att sluta använda Facebook helt diskuterades några olika anledningar. Det var bland annat om den egna informationen blev använd till något negativt eller skadligt, om information blev använd utan tillåtelse eller om det kändes som att man blev utnyttjad.
19
“Jag skulle aldrig någonsin lägga upp en status om något jag gör, enda anledningen skulle vara om jag behöver hjälp med någonting.”(Fokusgrupp 3)
“Vad Facebook vet om mig spelar ingen roll det är vad som mina vänner på Facebook ser som är viktigt.” (Fokusgrupp 3)
“Alla har facebook så man är så godtrogen” (Fokusgrupp 3)
Alla dessa tre citaten angår alltså inte vad Facebook faktiskt gör utan mer om hur ens Facebook-profil ser ut och det var det som var det viktiga i denna fokusgrupp. Dessa tre citat kommer också från fokusgrupp 3 som innehöll lite yngre respondenter som inte har någon bakgrund eller större erfarenhet inom informationshantering. Det var tydligt att se att fokus låg mer på hur andra Facebookanvändare tänker och agerar än hur Facebook tänker och agerar. Om det inte ställdes direkta frågor kring integritet så kom det inte heller upp i diskussionerna kring attityden till Facebook.
4.1.2 Informationshantering
Integritet
Diskussionen fortsatte kring informationshantering, integritet och vad vår information är värd. De respondenterna som är väl insatta i ämnet informatik, tyckte att Facebooks informationshantering är obehaglig och oetiskt. I andra fokusgrupper var kunskapen mindre eller åsikterna annorlunda. En av fokusgrupperna avslutades med detta citat som alla var väl överens om.
”Jag vill hellre betala med pengar än med information. Jag är mån om min integritet.” (Fokusgrupp 1)
I en annan fokusgrupp var kunskapen också hög, men inställningen en helt annan. Där diskuterades för- och nackdelar och värdet av personlig information och integritet och en av respondenterna kom med detta citat:
“Jag kan tillbringa tre timmar med att hänga på Facebook, primärt med att läsa alla ledare, artiklar och samhällskrönikor som någon delat som läsvärt. Flertalet av dem hade jag missat för 10 år sedan, dvs före Facebook. Facebook berikar alltså mitt liv, mitt kunnande, mitt perspektiv och min insikt så att jag glatt och villigt betalar priset i form av min integritet.” (Fokusgrupp 4)
I en annan fokusgrupp lät diskussionen ytterligare annorlunda. Det diskuterades bland annat att Facebook inte hade varit Facebook om de inte fick utgå ifrån sina användares information. Att anledningen till att Facebook fungerar så bra är för att innehållet är filtrerat utifrån användaren. Det som dyker upp i din feed är det som intresserar dig och som du vill se, utan denna funktion hade Facebook inte varit lika intressant att scrolla igenom tyckte de. På frågan om respondenterna hellre hade velat betala med pengar än med sin information kom detta citat: “Nej aldrig. Det låter dumt. Då försvinner Facebooks bästa funktion. Och jag tycker inte att
min information är värd lika mycket som mina pengar. Det roliga försvinner när det kostar pengar” (Fokusgrupp 2)
20
Det var även en respondent som påpekade just att det kanske finns en del som hade stannat kvar men att det då hade varit en helt annan plattform. De menade på att det hade kommit en ny liknande social plattform som hade varit gratis om Facebook började ta betalt och den respondenten antog även att ett större antal skulle välja att gå över till den nya som är gratis då. Sedan fortsatte diskussionen kring vart gränsen går mellan när det är praktiskt och när det blir obehagligt med informationshantering på sociala plattformar. Det pratades om exempel som att Google vet var du parkerar din bil eller hur långt du har att köra hem. Eller att Google har hittat flyginformation i din mailkorg som visas med en gång du Googlar efter en flygplats dit du bokat en biljett. En respondent tog även upp en så enkel funktion som att den sociala plattformen vet var du är och många gånger ger dig en liten hälsning, tips på vad som finns att göra i området om du är på någon ny plats eller vad vädret är där du befinner dig just nu. En av respondenterna var väldigt tydlig i sitt svar när hen gav detta citat:
”Ingen ska veta någonting om mig. Inget är smart eller praktiskt så länge det inte är självvalt. Allt annat är obehagligt.” (fokusgrupp 1)
Den här respondenten ställer sig tydligt till att det är fel. Hen menade att det självklart kan vara trevligt att det finns dessa extrafunktioner som många gånger är sådant som respondenterna inte tänkt på innan. Den hälsningen skadar ingen men i det här fallet tycker just den här respondenten att allt det är fel så länge det inte är självvalt. En respondent tog till och med upp ett problem till följd av detta.
“Tänk dig att någon kan se var jag är eller att jag har lagt upp en bild om att jag är på semester. Det är ju en garanti om att någon inte är hemma och då är det ett enkelt byte att göra inbrott hos.”(Fokusgrupp 3)
Alla respondenter i den här fokusgruppen såg att kan vara ett stort problem och en av respondenterna berättade även av egen erfarenhet att han fått instruktioner att inte lägga upp bilder på någon social plattform när hela familjen är iväg på semester just av denna anledning men att detta har blivit någonting som ingen i familjen följer längre. Respondenten menar att om någon vill veta om de är på semester kan de säkert göra det ändå via någon social plattform, det behövs ingen bild för detta.
Samma diskussion i en annan fokusgrupp gav helt andra perspektiv och visade nästan på motsatsen av citatet ovan. I den fokusgruppen var det en person som sa detta:
“Det är bara smart. Helt fantastisk. Då är utvecklingen på tekniken bra, att det blir praktiskt och nyttigt och inte bara saker som inte ger något värde för mig personligen.
Fördelar man faktiskt kan använda, som gör livet lättare.
Jag kan se nackdelarna, men tycker att fördelarna väger över.” (Fokusgrupp 2)
Detta citat genererade en god diskussion där respondenterna hade lite olika åsikter om vart gränsen går mellan när det är praktiskt och när det är obehagligt. Alla höll dock med om att det fanns en gräns. Denna gräns beskrevs bland annat såhär:
“Jag tycker att gränsen går när det blir för personligt, när det plötsligt handlar om MIG och inte den “grupp” jag representerar. När det känns som att man blir förföljd, eye in the sky.
21
När man plötsligt känner att man inte kan vara ensam eller off the radar för att tekniken alltid har koll på en.” (fokusgrupp 2)
Agerande utifrån informationshantering
I denna del av fokusgrupperna diskuterades det bland annat om inställningarna som man har på sin Facebookprofil. Vi var intresserade av att ta reda på om respondenterna vet vad de har för inställningar på sin profil samt varför de ser ut som de gör. Ett citat som stack ut här var detta:
“Jag har ingen koll på inställningarna. Inte kollat på det sedan jag upprättade profilen. Jag vet inte hur mycket man kan se av min aktivitet faktiskt. Jag tycket det är viktigt, men jag har inte tänkt så mycket på det.
Jag litar på att Facebook har satt en god default på min profil.” (Fokusgrupp 2)
Det diskuterades också kring hur mycket man vet om den informationshanteringen som sker på Facebook och det var ingen respondent som hade 100% koll på detta. Hur mycket respondenterna visste varierade lite men vi såg tidigt ett tydligt mönster i att det fanns en bristande kunskap om detta. Det verkar inte som att respondenterna har reflekterat så mycket kring hur och varför Facebook samlar in information om dem och hur denna information kan användas. Ett ämne som kom upp på tal även i denna diskussion blev naturligt de senaste händelserna kring Cambridge Analytica. Även här var kunskapen något varierande men ett exempel på ett citat där vi pratade om informationshanteringen på Facebook från fokusgrupp 4 lät såhär:
“Jag har inte reflekterat över det tidigare, men det senaste halvåret har jag fått upp ögonen för det. Det har pratats mycket om det i medier som gör att man börjar tänka till och en varningsflagga har helt klart satts upp. Men plusen överväger fortfarande minusen tycker jag, även om det är bra att vi lär oss att bli lite mer kritiska.” (Fokusgrupp 4)
Händelserna kring Cambridge Analytica var ett återkommande tema i fokusgrupperna och vi frågade respondenterna om de har fått en annan medvetenhet eller om de förändrat sitt användande i och med detta. Majoriteten av respondenterna har fått en annan medvetenhet och har funderat mer över sitt Facebookanvändande och de är oroade av händelserna, men de har inte beslutat sig för att sluta använda Facebook.
Kunskap
Det diskuterades kring hur mycket respondenterna vet om hur Facebook fungerar och hur deras informationshantering ser ut. Det ställdes bland annat frågor kring vilka inställningar man har på sin profil och varför, vilken information man tycker är mest privat, om man läst igenom användarvillkoren, om man vet vilken information Facebook har och hur den används. Några citat från dessa diskussioner nämns nedan:
“Jag vet nästan ingenting, jag blir alltid överraskad när det bara hoppar upp saker som jag gillar, men det är väl så det är skapat med algoritmerna. Det är mest praktiskt tycker jag, skönt att jag inte ska lägga tid på att hitta saker, de hittar mig. Det gillar jag. Jag tänker inte så mycket över hur de använder min data.” (Fokusgrupp 2)
