I detta avsnitt kommer vi att presentera hur arbetsprocessen har gått, vad vår undersökning har visat, vilken förändring som krävs inom verksamheten och vad som skulle vara intressant att forska vidare om.
Under arbetsprocessen har vi upptäckt svårigheter i vår undersökning. Vi valde ett brett ämne som vi inte hade någon förkunskap om, men som var intressant att läsa in sig på. I och med att vi inte hade så mycket kännedom om ämnet genus så upptäckte vi under processens gång att vi hade behövt läsa in oss mer på ämnet innan vi började genomföra vår undersökning. Det har varit en utmaning att hitta teorier som stämmer överens med resultatet till vår undersökning, många studier visade på samma resultat. Vi intervjuade sex pedagoger och som vi nämnt tidigare valde vi både förskollärare och barnskötare. Resultatet visade att vi fick mer empiri från förskollärare än vad vi fick från barnskötarna. Detta kan bero på att barnskötarna inte haft möjlighet i sin utbildning att läsa om ämnet genus.
När vi genomfört vår undersökning har vi upptäckt att vi kunde ha observerat fler gånger. Det hade gett oss en mer rättvis bild över hur de arbetar i förskolan och vi hade kunnat dra fler och bättre underbyggda slutsatser utifrån våra observationer. I arbetsprocessen var vi tvungna att begränsa oss till våra forskningsfrågor och fokusera på vad som är väsentligt i vår undersökning. De som vi har upplevt som en svårighet var att de fanns många nya begrepp som vi inte var bekanta med. I vår metoddel använde vi oss av kvalitativa intervjuer, denna metod har vi använt oss av tidigare och tycker att det är en välfungerande metod. I vår undersökning har den hjälpt oss att få svar på våra forskningsfrågor och observationer. Det är en metod som är flexibel och anpassad att undersöka den situation vi befann oss i. När resultat- och analysdelen var färdig funderade vi på, om vi hade fått mer svar från pedagogerna om de hade fått intervjufrågorna tidigare. Nackdelen med det skulle kunna vara att pedagogerna hade varit mer pålästa och förberedda på frågorna som ställdes. Vi hade förmodligen haft mer att analysera men intervjuresultatet hade varit mindre trovärdigt eftersom att de hade haft tid på sig att förbereda sig inför svaren. Pedagogerna hade också kunnat ordna aktiviteterna mer ”genuskorrekta” om det var medvetna om vad vi skulle observera.
Vår studie syftade till att undersöka pedagogerna arbete med och syn på genus i förskolan. Vi utgick från tre frågeställningar: Hur ser pedagogerna på genus? Vilka möjligheter och svårigheter ser pedagogerna i arbetet med genus? Hur gestaltas pedagogernas arbete i praktiken?
När pedagogerna skulle besvara frågan hur de ser på genus, var samtliga överens om att man inte ska tala om "flickigt" och "pojkigt". Pedagogerna poängterade allas lika värde men bemötte barnen olika sätt. Eva visar i våra resultat på att hon är medveten om hur hon bemöter barnen i avdelningen. Eva tilltalar flickor och pojkar på olika sätt vilket hon är medveten om. Resultatet visar att pedagogerna inte bemöter barnen på det sättet som de själva säger sig göra. Detta kan bero på att de var påverkade av könsblindhet eller att de blev stressade av vår observation.
Pedagogerna Eva och Nina är emot styrning i leken och vill att barnen själva ska få bestämma vad de vill leka med. Pedagogerna Sara och Karin tycker att det är viktigt att man bestämmer och styr i barnens lek. Författaren Wahlström (2003) poängterar att när vuxna engagerar sig i barnens lek påverkar man barnen på ett positivt sätt i deras utveckling. Resultatet visade att pedagogerna säger sig arbeta på olika sätt och det kan bero på att man har olika uppfattningar och tolkningar om begreppet genus. Det är svårt att dra slutsatser om hur delaktiga pedagogerna är i barnens lek och det är något vi inte har observerat på grund av tidsbrist.
Fyra pedagoger i avdelningen upplevde att pojkarna tog mest utrymme och två pedagoger upplevde att flickorna tog mest plats. Resultatet visade att pojkarna är de som var mest högljudda. Flickorna kan också vara högljudda men inte i samma utsträckning som pojkarna på avdelningen. Samtliga pedagoger upplevde att det finns svårigheter och möjligheter inom genusarbetet. De var överens om att föräldrarna var svåra att samarbeta med. Pedagogen Mia tror att de kan bero på kulturkrockar och Ylva beskriver det som att föräldrar inte har någon förståelse kring genus. Resultatet visar att det inte finns något samarbete kring föräldrar och pedagoger kring genus. De kan bero på att pedagogerna inte har en bra relation med föräldrarna men skulle också kunna vara att föräldrarna liksom många andra i samhället är påverkade av de gamla traditionella könsmönstren.
Pedagogerna ser en möjlighet med genusarbetet och den möjligheten skulle vara om fler män sökte sig till förskolan. En av pedagogerna Nina sade under intervjun:
Nina: Det bästa vore om barnen fick en manlig pedagog vilket också skulle ge mer balans om hur det ser ut i det verkliga livet.
Samtliga pedagoger hävdar att en möjlighet för att lättare kunna arbeta genusmedvetet är att fler män söker sig till förskolan. En anledning till att det finns färre män än kvinnor inom verksamheten är den dåliga lönen. Det skulle också kunna vara att just män inom yrket tenderar att pekas ut, misstänkliggöras och ifrågasättas varje gång en pedofil åker fast. En av anledningarna som stärker förskolans behov av manliga kollegor är att barnen kan se att det finns arbetsuppgifter som män och kvinnor kan genomföra. Det är viktigt för barnen att se att båda könen kan utföra liknande uppgifter. Om verksamheten domineras av kvinnor finns det risk att barnen tror att det bara är kvinnor som kan utföra de arbetsuppgifterna. Vår slutsats av det är att manliga kollegor behövs i förskolan eftersom de kan vara manliga förebilder för de pojkar som saknar sådana i den feminiserade verksamheten som är förskolan.
Vuxna behöver ha en större medvetenhet och kunskap om ämnet genus. Vi som lever i samhället idag har växt upp med de gamla traditionella könsmönstren och är påverkade av media, i synnerhet barnen. Det krävs att man tillsammans gör en förändring för att de gamla mönstren ska försvinna. En åtgärd skulle kunna vara föreläsningar om begreppet genus, hur omedvetna vi är i bemötandet av andra, hur synen på kvinnor och män ser ut i samhället och hur vi vidare formar dessa normer redan i förskolan. Vi som arbetar inom förskolan bör arbeta genusmedvetet och vara kompetenta för att förbättra samhället och bör därför börja med de minsta barnen i förskolan.
Vi är medvetna om att man inte kan generalisera vårt resultat eftersom vi endast intervjuat några få utvalda pedagoger och barnskötare. Vi observerade ett fåtal gånger i två avdelningar i förskolan. Vi kanske hade kunnat komma till ett annat resultat om undersökningen sträckte sig under en längre period. Vi hade haft mer tid att observera och intervjua fler pedagoger. Förskolan som vi har studerat har många avdelningar och de arbetar och bemöter barnen på olika sätt. Vi kan därför inte dra generella slutsatser utifrån vårt resultat.
Det som hade varit intressant är att genomföra ytterligare forskning då man jämför arbetet mellan en genusmedveten förskola och en icke genusmedveten förskola. Hur mycket skulle dessa förskolor skilja sig åt? Är det så att förskolor som säger sig arbeta genusmedvetet verkligen gör det i praktiken? Hur arbetar pedagogerna med genus i en icke genusmedveten förskola? De finns många studier som undersöker en förskola men vi har inte hittat studier där
man jämfört olika förskolor. Det hade också varit intressant att forska vidare om männen i förskolan och hur de ser på sin roll inom verksamheten.
Referenser
Brock-Utne, Birgit (1988). Three papers on gender, the third world and education. Oslo.
Dencik, Lars, Bäckström, Carina & Larsson, Ewa (1988). Barnens två världar. Solna: Esselte studium
Eidevald, Christian (2011). "Anna bråkar!": att göra jämställdhet i förskolan. 1. uppl. Stockholm: Liber.
Eidevald, Christian (2009). Det finns inga tjejbestämmare: att förstå kön som position i
förskolans vardagsrutiner och lek. Diss.
Einarsson, Jan. & Hultman, Tor G. (2001). Godmorgon pojkar och flickor om språk och kön i
skolan. Enskede: TPB.
Eliasson, Annika (2006). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur.
Graf, Johanna, Helmadotter, Anne-Marie & Ruben, Susanna (1991). Visst är det skillnad!: om
att arbeta utifrån både flickors och pojkars behov. Stockholm: Almqvist & Wiksell.
Haavind, Hanne (1992). ”Vi måste söka efter könets förändrade betydelse”. I:
Kvinnovetenskaplig tidskrift. 13(1992):3, s. 16-33.
Hedlin, Maria (2006). Jämställdhet, en del av skolans värdegrund. 1. uppl. Stockholm: Liber.
Hellman, Anette (2010). Kan Batman vara rosa? [Elektronisk resurs]: förhandlingar om
pojkighet och normalitet på en förskola. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2010.
Hirdman, Yvonne (2003). Genus: om det stabilas föränderliga former. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber.
Hägglund, Solveig (1990). Skolmognad och skolstartsproblem i svensk grundskoleforskning. Stockholm: Skolöverstyr.
Johansson, Eva & Johansson, Barbro (2003). Etiska möten i skolan: värdefrågor i samspel
mellan yngre skolbarn och deras lärare. 1. uppl. Stockholm: Liber.
Kvalheim Lødrup Ingeborg. (2009). Hur barn lär sig sociala roller. Johanneshov: TPB.
Lenz Taguchi, Hillevi, Bodén, Linnea & Ohrlander, Kajsa (red.) (2011). En rosa pedagogik:
jämställdhetspedagogiska utmaningar. 1. uppl. Stockholm: Liber
Mark, Eva (2007). Jämställdhetsarbetet teori och praktik. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Martinsson, Lena & Reimers, Eva (red.) (2008). Skola i normer. Malmö: Gleerups.
Månsson, Annika (2000). Möten som formar: interaktionsmönster på förskola mellan
pedagoger och de yngsta barnen i ett genusperspektiv. Diss. Lund: Univ.
Nelson, Anders & Svensson, Krister (2005). Barn och leksaker i lek och lärande. 1. uppl. Stockholm: Liber.
Norman, Jenny (2003). Språkspel i förskolan - uppfostran vid matbordet. Malmö: Forskarutbildningen i pedagogik, Malmö högskola.
Odelfors, Birgitta (1998). Förskolan i ett könsperspektiv: att göra sig hörd och sedd. Lund: Studentlitteratur.
Olofsson, Britta (2007). Modiga prinsessor och ömsinta killar: genusmedveten pedagogik i
praktiken. Stockholm: Lärarförbundets förlag.
Repstad, Pål (1999). Närhet och distans: kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. 3., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur.
Rubinstein Reich, Lena (1996). Samling i förskolan. Lund: Studentlitteratur.
Sandqvist, Anna-Marie (1998). Visst görs vi olika!: jämställda barn - hur skulle det se ut? :
en rapport från programberedningen Kommunerna och jämställdheten om jämställdhet i skola och barnomsorg. Stockholm: Svenska kommunförb.
Svaleryd, Kajsa (2003). Genuspedagogik: en tanke- och handlingsbok för arbete med barn
och unga. 1. uppl. Stockholm: Liber.
Tallberg Broman, Ingegerd (2002). Pedagogiskt arbete och kön: med historiska och nutida
exempel. Lund: Studentlitteratur.
Trost, Jan (2010). Kvalitativa intervjuer. 4., [omarb.] uppl. Lund: Studentlitteratur.
Wahlgren, Victoria C (2011). Genuspedagogiskt arbete i praktiken. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Wahlström, Kajsa (2003). Flickor, pojkar och pedagoger: jämställdhetspedagogik i
praktiken. Stockholm: Sveriges utbildningsradio (UR).
Elektroniska källor
Etikprövning (2014).
Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig på Internet:
http://www.vr.se/etik/etikprovning.4.9232df81081e742f7e800035.html. (2014-04-06).
Utbildningsdepartementet om de grundläggande värden som anges i skollagen (2010). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet:
http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.190331!/Menu/article/attachment/L%C3%A4roplan %20f%C3%B6r%20f%C3%B6rskolan.pdf. (2014-04-06).