I diskussion och slutsatsavsnittet redovisar vi de aspekter som vi reflekterat kring under studiens gång. De delar som studiens byggts upp av knyts här samman av våra
summerade slutsatser. Studiens innebörd kommer här att diskuteras, förslag på vidare forskning ges och vi kommer att resonera kring vår framtida yrkesroll.
5.1 Resultatdiskussion
Vi anser att vi har fått svar på vårt syfte och vår frågeställning. I vår studie upptäckte vi att argumenten som låg till grund för föräldrars val av I Ur och Skur-förskola var likartade. De gemensamma argumenten uppfattas som föreställningar om den hälsosamma naturen, naturens pedagogik och barnets natur, som till slut bildade en slags helhet inför valet av förskola. Vi förhåller oss till Karlsson, Löfdahl och Pérez Prietos (2013) tidigare forskning. Föräldrars val av barnomsorg visar att de styrs av praktiska, moraliska, sociala och ekonomiska aspekter. Forskning inom detta område är främst inriktad på hur föräldrar faktiskt väljer, hur de talar om sina val och vilka sociala strukturer (social klass, kön, etcetera) som kan ha väglett deras handlingar.
Vi såg ett samband mellan föräldrars val av förskola och föreställningar om den
naturliga relationen mellan barn och natur. Sjöstrand Öhrfelt (2014) anser att relationen mellan barn och natur framställs som självklar och naturlig och som lösningen på många problem. Ett viktigt argument om utomhuspedagogiken är att barn tycks kunna lämna sina sociala förutsättningar när de kommer ut i naturen. Detta på grund av att naturen ses som okönad, värderingsfri och naturlig. I Ur & Skurs grundbok hävdar att när ledaren visar glädje tycker barnen också om aktiviteten (Westerlund, 2009). Vi fick en fundering hur de kan hävda någon sådant. Vi anser att denna mening blir komplex då barn inte behöver visa glädje i naturen bara för att den ses okönad, värderingsfri och naturlig eller för att ledaren/pedagogen visar glädje. Om naturen ses som okönad, värderingsfri och naturlig finns det en risk för att kön inte spelar någon roll i naturen. Det kan bli problematiskt att se naturen och utomhusmiljön som genusneutral, då det kan leda till att genuskonstruktioner inte uppfattas äga rum i verksamheten. Följden av
detta kan bli att genusmedvetenheten faller och verksamheten ”glömmer bort” att uppmärksamma arbetet kring genus. Detta gäller även andra sociala aspekter så som klass, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Vi förundrades över varför genus inte nämndes i intervjuerna. Man kan samtidigt undra vilka personer det är som dras till I Ur och Skur konceptet. Är det huvudsak medelklassföräldrar med svensk kulturell och nationell bakgrund som väljer I Ur och Skur-förskolor till sina barn? Förutom att val av förskola/skola i allt högre grad anses som en mänsklig rättighet anses valfriheten medföra en rad ekonomiska, administrativa och pedagogiska fördelar. Valfriheten kan dock bli problematisk då den kan riskera att segregationen ökar (Damgren, 2002). Det är den pedagogiska inriktningen, ”naturens pedagogik” som lockade till att välja en I Ur och Skur. När man väljer förskola utifrån pedagogisk inriktning är det oftast inte ur ett bekvämlighetsval. Det kan innebära en del uppoffringar för föräldrarna när de gör detta val. Det vi förundras över är att samtliga föräldrar vill att deras barn ska vistas i naturen men de förorenar den gärna genom extra körning. Valfriheten ökar inte bara
segregationen utan kan även komma att påverka vårt klimat sett ur ett hållbart utvecklingsperspektiv.
I Ur och Skur ger uttrycket att människan är gäst i naturen som där blir bjuden på upplevelser (Westerlund, 2009). Vi tolkar att i detta förhållningssätt kan det ligga implicita innebörder om att människans plats egentligen är i hus, inomhus, men att vi går ut och besöker naturen. Samtidigt påpekar Sjöstrand Öhrfelt (2014) att denna distansering till naturen skedde i takt med ”outdoor educations” framväxt. På så vis växte denna romantiska föreställning av naturen fram. Denna romantiska syn av naturen tolkar vi ha påverkat synen på människans välmående positivt. Det har på så sätt format de föreställningar som lever kvar idag. Detta blir komplext eftersom människans plats är inomhus. Om människans plats är inomhus förstår vi inte varför barnens dagar ska spenderas ute. De föräldrar vi har intervjuat har inte intresset för att vara ute på sin lediga tid, detta får oss att undra varför föräldrar väljer att placera sina barn på en I Ur och Skur-förskola. Detta måste ha påverkats av de goda föreställningarna om att vara ute men det konstiga och intressanta är att föreställningarna om relationen mellan barn och natur är så djupt rotade trots att våra liv spenderas till största delen inomhus. Utomhusmiljön kan förknippas mer med praktiskt lärande och användningen av alla sinnen. Man kan undra varför det är så att utomhusmiljön ses som viktigare än
inomhusmiljön. På tal om inomhus fick vi en undran över varför lärandet med sinnena inte får samma pondus som utomhus, som om man inte kan lära sig likaväl inomhus. Det sociokulturella perspektivet genomsyrar hela I Ur och Skurs-pedagogik eftersom den strävar efter att varje barn ska få utrymme att skapa en gemenskap och bygga upp kunskaper tillsammans i naturen. I Ur och Skur menar att deras ledare ska vara
medupplevare, meduppsökare, medupptäckare och medagerande tillsammans med barnen, detta blir problematiskt då vi alla har egna erfarenheter vilket påverkar det sociala sammanhang vi befinner oss i. Människor är inte bara delar av en grupp utan vi är unika individer. Vi fungerar inte alltid på samma sätt och reagerar olika på vissa saker och på så vis kan människan skilja sig från gruppen. Det finns alltid barn som inte vill ingå i en grupp. Hur går man tillväga med de barn på I Ur och Skur som gärna leker själv eller inte utvecklat sociala färdigheter för att kunna fungera i gruppsammanhang? Vi tror att denna studie kan hjälpa förskolor och pedagoger att se varför föräldrar väljer en privat förskola med utomhuspedagogik. På så sätt kan detta hjälpa dem att förbättra sin verksamhet och göra den mer attraktiv om man ser till vad föräldrarna vill ha och varför. Vi vill även genom denna studie väcka frågor hos dem pedagoger och studenter som är verksamma inom förskolorna idag, att de reflekterar över sina egna
föreställningar och normer angående relationen mellan barn, utveckling och natur. Denna studie har bidragit till en djupare förståelse för varför barnet knyts så hårt till naturen. Vi anser att vi har skapat nya kunskaper om föreställningarna om relationen mellan barn, natur och utveckling samt varför föräldrar väljer en I Ur och Skur-förskola. Föräldrarnas barndom har präglat deras barnsyn och på så vis påverkar det
undermedvetet deras val av förskola för sitt barn.
5.2 Metoddiskussion
Urvalet i vår studie skedde på en I Ur och Skur-förskola i en kommun i södra Skåne driven som ett privat personalkooperativ. Utifrån vår kvalitativa studie påstår vi att vi inte kan dra generella slutsatser på grund av att studien genomfördes på en liten urvalsgrupp. Vår metod att utföra intervjuer anser vi vara det bästa för att komma så nära inpå föräldrarnas föreställningar kring relationen mellan barn och natur som
möjligt. Därför valde vi att endast intervjua föräldrar på en förskola i vår studie.
Intervjuformen bjuder in till ett samtal där man kan ställa följdfrågor och gräva djupare i svaren. Föräldrarna kunde under intervjuernas gång ta upp irrelevanta ämnen som vi valde att utelämna då vi ville undersöka det som är relevant för syftet.
Vi gör inte anspråk på generaliserbarheten men de teman och föreställningar som vi upptäckte i det empiriska materialet är faktorer som har betydelse för valet av en I Ur och Skur-förskola. Det relaterar vi till idéer som florerar i dagens samhälle som till naturromantiska strömningar i historien.
Studiens tillförlitlighet kan ha påverkats då vi endast intervjuade en i föräldraparet vilket gjorde att endast den ena förälderns föreställningar och argument kom fram. En annan fundering vi haft är om könet hos den intervjuade spelar någon roll då
majoriteten av de intervjuade var kvinnor. Resultatet hade kanske sett annorlunda ut om majoriteten hade varit män.
5.3 Slutsats
En tydlig slutsats vi kan dra av föräldrarnas argument kring varför de väljer en I ur och Skur-förskola handlar mestadels om deras föreställningar om vad sina barn mår bäst av, vilket är naturen. Relationen mellan barn, natur och utveckling verkar ha stor påverkan i föräldrarnas val av förskola. Vi kan tyda det ur romantiska strömningar i historiens gång då barn ansågs vara naturliga från början och naturen förstärkte det naturliga hos barnet. Vi drar slutsatsen att dessa strömningar fortfarande är djupt rotade i föräldrarna. Vi har kommit fram till att föräldrarna anser att naturen har en positiv effekt på sina barns hälsa, behov av rörelse, bättre inlärning genom samspel med andra barn, naturen och pedagoger. Vi drar slutsatsen att föräldrarnas individuella föreställningar och
värderingar härstammar från sin barndom, samhällsutvecklingar, samhällstrender som hälsotrend och kroppsideal. På grund av detta anser vi att I Ur och Skur koncept vuxit fram, men är det en nutida trend eller kommer det fortsätta att expandera?
Föräldrars aktiva engagemang av val av förskola med olika pedagogiska inriktningar präglar utformningen av dagens verksamheter och barnomsorg, men detta förutsätter
kunskap om de pedagogiska alternativen för att kunna välja ”moraliskt rätt”. Föräldrarna påpekar vikten av att göra ”moraliskt rätt” då de vill uppfylla sitt barns behov. Föräldrarna måste vara medvetna om sina barns behov och förmågor för att kunna göra ett val av förskola. Barnets perspektiv var något som föräldrarna utgick från då de ansåg att sina barns välmående skulle komma i första hand.
5.4 Förslag till fortsatt forskning
Under intervjuerna nämnde en förälder sin rädsla för hur hennes barn skulle hantera skolan vidare fram. Hon nämnde även att hennes barn var aktivt och hur hen skulle klara av stillasittandet. I Ur och Skur-förskolor innebär vardaglig fysisk rörelse. Man kan undra om barn som kommer från I Ur och Skur-förskolor har svårare för att acklimatisera sig i skolan. Detta skulle vara intressant att forska vidare kring och följa barn när de tar steget in i skolans värld.
Det skulle även vara intressant att forska kring hur läroplanen tolkas i en I Ur och Skur- förskola. Det fanns föräldrar som hade upplevt fördomar om att det inte var möjligt att uppnå förskolans strävansmål i en utomhusförskola. Ett annat intressant forskningsfält att studera är om det finns skillnader inom I Ur och Skur-förskolor genom Sverige. Gör det någon skillnad var det ligger geografiskt om man ser till storstäder, tätort eller landsbygd?