Syftet med denna studie har varit att beskriva maskrosbarns upplevelser av sin uppväxt samt hur de upplever att uppväxten har format dem som människa i vuxen ålder. Studien syftar även till att ge svar på hur maskrosbarnen har upplevt sin anknytning till sina föräldrar och hur den har kommit till uttryck i deras relation. Vi har genomgående under studiens gång arbetat utifrån två frågeställningar och dessa frågeställningar har blivit besvarade genom att genomföra intervjuer. Det empiriska materialet har sedan kopplats till de två teorierna samt tre tidigare forskningsstudier som presenteras i studien. Våra frågeställningar baseras på vårt syfte och lyder som följande: ” Hur upplever
maskrosbarn att deras uppväxt har format dem som människa i vuxen ålder?” och
”Hur upplever maskrosbarn att anknytningen till föräldrarna har kommit till
uttryck under uppväxten?”.
I förarbetet till studien trodde vi att vi skulle möta respondenter vars föräldrar både hade ett missbruk och led av psykisk ohälsa men vi kan dock se att så har inte varit fallet. De flesta respondenternas föräldrar har antingen haft ett missbruk eller en psykisk sjukdom och alltså inte i kombination med varandra. Under intervjuerna ställdes dock frågor som innebar att respondenterna reflekterade över om det kunde ha funnits en psykisk ohälsa i bakgrunden som hade startat
missbruket, detta är inget som är bevisat då de föräldrar som hade ett missbruk inte hade någon diagnos.
Genom studien har vi fått svar på våra frågeställningar och nedan redovisas kort de övergripande resultaten som har framkommit. Utifrån resultatet kan vi se många likheter mellan respondenternas upplevelser av att känna sig otillräckliga och osynliggjorda av sina föräldrar. Att känna sig otillräcklig innebär att
respondenterna har blivit hämmade i sin egen känslomässiga utveckling. Detta har gett konsekvenser att de som vuxna har fått bygga upp en grund att stå på för att kunna fungera som välmående och anpassningsbara vuxna. Utifrån denna grund har de sedan utvecklat olika strategier för att handskas med sin uppväxt, till exempel har några av respondenterna distanserat sig från sina familjemedlemmar och brutit kontakten med sina föräldrar för att undvika att hamna i samma dåliga förhållanden igen.
Vidare kan vi se i resultatet att alla respondenter har haft en dålig kontakt med en eller båda av sina föräldrar, vilket vi anser kan kopplas till det som kännetecknas för en otrygg anknytning. Att växa upp med en otrygg anknytning till sina föräldrar kan innebära en avgörande riskfaktor för barnet och barnet behöver därför ett antal skyddande faktorer för att kunna skapa en motståndskraft. Att växa upp med många riskfaktorer så som föräldrarnas missbruk och/eller psykiska ohälsa, bristande omsorg och känslomässiga otillgänglighet innebär att människan behöver fler skyddande faktorer än riskfaktorer för att kunna bemästra
svårigheter. Alla respondenterna har haft någon skyddsfaktor som har gjort att dem har haft möjlighet att utveckla en motståndskraft mot livets svåra händelser. Ett tydligt exempel är Anna som har vuxit upp med två drogmissbrukande syskon där Anna är den enda som har klarat sig bra och hennes syskon fortfarande har ett pågående missbruk. Detta tolkar vi som att Anna har haft de skyddsfaktorer som krävts för att utveckla en motståndskraft. Trots att denna studie inte har haft fokus på att undersöka huruvida risk- och skyddsfaktorer kommit till uttryck så har det varit oundvikligt att inte se att skyddsfaktorer har varit en avgörande faktor för respondenternas förmåga att utveckla en motståndskraft.
Resultatet i studien visar att alla respondenter har påverkats av sin uppväxt på något vis och det är förmodligen oundvikligt att inte göra det eftersom uppväxten har präglats av dåliga förhållanden med psykisk ohälsa och/eller missbruk. Utifrån resultatet kan vi se att respondenterna har påverkats både positivt och negativt där den negativa delen är den största. Det negativa innebär att dem i vuxen ålder har fått jobba med att stärka sitt självförtroende och sin självkänsla efter många år av nedtryckningar och påfrestningar i uppväxten. Att växa upp med föräldrar som inte är känslomässigt tillgängliga skulle förmodligen vara en påfrestning för alla människor, men särskilt påfrestande för respondenterna i studien eftersom deras föräldrars känslomässiga otillgänglighet och bristande omsorg har kommit till uttryck i kombination med missbruk och/eller psykisk ohälsa. Vi anser, i likhet med de nationella forskningsstudierna, att fokus bör ligga på barnet och att ett barnperspektiv ska vara utgångspunkten när det gäller psykisk ohälsa och/eller
missbruk i familjen. Som nämndes inledningsvis i problemformuleringen innebär det en börda för barn som växer upp under familjeförhållanden där det
förekommer missbruk och/eller psykisk ohälsa och generellt sätt blir dessa barn oftast osynliggjorda i samhället. Eftersom barnen hamnar i skymundan läggs inget fokus på barnens bästa i utsatta situationer och vi tror att det krävs mer
engagemang för att stärka barnet i sin roll. Vi tror att barnen påverkas mer än vad man kan förstå och därför är det särskilt viktigt att de inte uteblir eller osynliggörs när missbruk och/eller psykisk ohälsa präglar familjeförhållandena. Genom att ha ett barnperspektiv går det att synliggöra barnets upplevelser och känslor kring problematiken och då är även chansen större att barnet får en förståelse för vad som pågår, vilket gör att barnet förhoppningsvis kan handskas bättre med situationen.
I studien har vi fått möjlighet att möta fem maskrosbarn i olika åldrar och med olika kön. Dessa maskrosbarn är dock bara några av alla dem som har vuxit upp under förhållanden som har varit påfrestande, otrygga och riskfyllda. De fem maskrosbarn vi har träffat har berättat sina historier utifrån vad och hur dem har upplevt sin uppväxt. Under studiens slutfas har vi reflekterat över att dem respondenter vi har mött är alla i vuxen ålder och vi har bara kunnat ta del av deras historia genom att dem har berättat för oss. Detta kan innebära att minnen och händelser från deras uppväxt kan ha glömts bort eller förträngts. Utifrån Werner och Smiths forskningsstudie har vi fått ett intresse att likt deras
forskningsstudie följa maskrosbarnen under hela deras livsförlopp för att kunna se med egna ögon hur de upplever uppväxten och påverkas av den. Detta är dock ingen möjlighet under ett examensarbete på 10 veckor men vi skulle gärna velat se mer forskning som inbegriper hela livsförloppet där maskrosbarn kan följas från tidiga levnadsår upp till vuxen ålder för att se vilken påverkan
uppväxtförhållandena har. Detta tror vi att man har möjlighet att göra genom exempelvis socialtjänsten, där man kan möta familjer med problem i ett tidigt skede och då finns det en möjlighet att följa upp och se hur utgången blir och dess påverkan på barnen. Att följa barn i likhet med Werner och Smiths forskning går det att se vad som är de avgörande faktorerna för att barnen ska utveckla
motståndskraft. Att studera barn från tidig barndom till vuxen ålder innebär att det går att se hur barnen formas som människor när de växer upp under förhållanden som präglas av missbruk och/eller psykisk ohälsa. Genom att följa människor under ett helt livsförlopp kan det finnas möjlighet att ha ett starkare fokus på anknytningen i de tidigare levnadsåren eftersom det är framförallt då
anknytningen är avgörande. Vi har inte kunnat få en helt tydlig och exakt bild av respondenternas anknytning under deras första levnadsår då det är något som de inte minns men utifrån deras berättelser har vi kunnat få en bild av hur deras anknytning har sett ut i barndomen. En utveckling av denna studie skulle kunna vara att genomföra en livsförloppsstudie i likhet med Werner och Smith som då hade kunnat tillföra en annan infallsvinkel med fokus på anknytning i de första levnadsåren.
De fem maskrosbarnen har berättat sin historia och vi har kunnat se likheter utifrån deras uppväxtförhållanden. Vi har fått ta del av respondenternas egna personliga historier vilket innebär att vår studie endast baseras på dessa fem respondenter och kan därmed inte appliceras på alla maskrosbarn. Det är individuellt för hur människor har upplevt sin uppväxt och vilken påverkan den har haft för personen i vuxen ålder och därmed går det att inte generalisera alla maskrosbarn då varje människa har sin egen berättelse. Trots att vi bara har fått
höra deras historia berättas för oss utifrån deras minne anser vi ändå att tillvägagångsättet för insamlingen av empirin har genomförts med den mest passande metoden. Vi anser att intervjuer är mest lämpligt för att få en inblick i andra människors livsöden. Att använda intervju som datainsamlingsmetod kan dock haft den inverkan att respondenterna kan ha svarat utifrån vad dem tror vi vill ha för svar. På grund av denna insamlingsmetod har det endast varit möjligt att nå ett fåtal respondenter vilket kan ses som en svaghet i studien då resultatet inte kan appliceras på en generell bild av maskrosbarn.
Vidare i resultatet har vi kunnat se en koppling mellan hur respondenterna
upplever att de har formats som människor i vuxen ålder till hur deras anknytning har kommit till uttryck. Både tidigare forskning och teori tar upp hur viktig relationen mellan barnet och föräldern är och att en dålig relation kan vara en avgörande riskfaktor. I och med detta påverkas respondenterna väldigt mycket i vuxen ålder beroende på vilken relation de har haft med sina föräldrar under uppväxten. Relationen har påverkat hur respondenterna har formats i vuxen ålder och vi har reflekterat över att våra två frågeställningar har en tydlig koppling till varandra. Detta menar vi eftersom anknytningen i uppväxten är avgörande för hur respondenterna formas som människor och för deras framtida relationsskapande. Respondenterna uppger att dem gärna skapar nya relationer men att dem till viss del är reserverade i möte med nya människor. Detta har sin grund i att de är osäkra på om dessa människor kommer att finnas där som trygghet och respondenterna kan aldrig vara säkra på att det är bestående relationer.
Respondenternas osäkerhet kring nya relationer kan kopplas till att deras relation med deras föräldrar kännetecknas av en otrygg anknytning. På grund av
respondenternas undermåliga relationer med sina föräldrar har det varit avgörande för att respondenterna att söka sig till andra fungerande faktorer i vardagen
exempelvis betydelsefulla vuxna för att få stöd, kärlek och trygghet. Att ha betydelsefulla andra i sin omgivning tror vi är viktigt för alla, då vuxna utanför familjen kan ha värdefulla råd och synpunkter och ser det med andra ögon eftersom dem står utanför familjekonstellationen. Dessa betydelsefulla vuxna har haft en än större signifikant roll för maskrosbarnen i vår studie då dessa vuxna har kompenserat föräldrarnas bristande trygghet och grundläggande omsorg.
Slutsatsen av denna studie visar att barn som växer upp i besvärliga familjeförhållanden påverkas av de svåra villkor som präglar familjer där missbruk och/eller psykisk ohälsa förekommer. Som vuxna bär dessa barn med sig erfarenheter och upplevelser som påverkar dem på olika sätt, bland annat hur anknytningen har sett ut mellan barn och förälder. Slutsatsen visar även att maskrosbarn i vuxen ålder formas utifrån de erfarenheter och upplevelser som de bär med sig från barndomen.
Avslutningsvis tycker vi att det krävs vidare forskning inom detta ämne då det fortfarande finns okunskap kring hur barn far illa i sådana situationer och framförallt hur de påverkas av sina familjeförhållanden i uppväxten. Även om barn får hjälp i sin problematiska relation krävs det ändå en uppföljning för att veta hur de faktiskt påverkas av sin uppväxt. Därmed behövs det kunskap om hur man ska hjälpa barn som befinner sig i en sådan situation idag. Inledningsvis i studien presenterades ett utdrag ur en självbiografi skriven av ett maskrosbarn där det tydligt framgår vilka känslor och tankar som kan vara utmärkande för
maskrosbarn. Utdraget beskriver även hur det är att växa upp under besvärliga familjeförhållanden och att utvecklas till ett maskrosbarn innebär en lång resa där
tillvaron har kantats av många motgångar och svårigheter. I studien går det att se hur starkt respondenterna har tagit sig ur sin uppväxt och bemästrat de svårigheter som har uppstått i livet, vilket är grundläggande för att uppleva sig vara ett
maskrosbarn. Det finns ingen enkel väg att ta sig ur problematiska
familjeförhållanden och ofta handlar det inte enbart om en faktor utan många olika faktorer måste samverka och fungera för att kunna bemästra det omöjliga och växa som människa.
REFERENSER
Ahrne G & Svensson P, (2011) Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen. I: Ahrne, G & Svensson, P. (red) Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber AB, s. 10-17.
Andershed H & Andershed A-K, (2005) Normbrytande beteende i barndomen.
Vad säger forskningen? Stockholm: Gothia förlag AB.
Antonovsky A, (2005) Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur.
Aspers P, (2011) Etnografiska metoder. Malmö: Liber AB.
Bowlby J, (2010) En trygg bas. Kliniska tillämpningar av anknytningsteorin. Stockholm: Natur & Kultur.
Claezon I, (1996) Mot alla odds. Barn till narkotikamissbrukare berättar om sin
uppväxt. Stockholm: Mareld.
Cronström S, (2003) Dansa med träben: Maskrosbarn och andra - om
överlevnadens konst och pris. Stockholm: Mareld.
Eriksson T, (2009) Vi har ju hemligheter i den här familjen. Västerås: Ica Bokförlag.
Eriksson-Zetterquist U & Ahrne G, (2011) Intervjuer. I: Ahrne G & Svensson P, (red) Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber AB, s. 36-56.
Fejes A & Thornberg R, (2009) Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I: Fejes A & Thornberg R, (red) Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber, s. 13-37.
Gillman B, (2008) Forskningsintervjun. Tekniker och genomförande. Malmö: Studentlitteratur.
Hammarberg T, (2006) Mänskliga rättigheter. Konventionen om barnets
rättigheter. Stockholm: Edita Nordstedts Tryckeri AB.
Justesen L & Mik-Meyer N, (2011) Kvalitativa metoder: från vetenskapsteori till
praktik. Lund: Studentlitteratur.
Levin C, (2008) Att undersöka >>det sociala<< - några ingångar. I: Meeuwisse A, Swärd H, Eliasson-Lappalainen R & Jacobsson K, (red) Forskningsmetodik för
socialvetare. Stockholm: Natur & Kultur, s. 32-39.
Nationalencyklopedin, (2014) Maskrosbarn. >http://www.ne.se/sve/maskrosbarn< (2014-03-27).
Patel R & Davidson B, (2003) Forskningsmetodikens grunder: att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Rosengren K E & Arvidson P, (2002) Sociologisk metodik. Stockholm: Liber AB.
Skerfving A, (2005) Att synliggöra de osynliga barnen - om barn till psykisk sjuka
föräldrar. Stockholm: Gothia.
Socialstyrelsen (1993) Barn till alkoholmissbrukaren. SoS-rapport 1993:18 Stockholm: Modin-tryck AB.
Socialstyrelsen (2009) Barn och unga i familjen med missbruk. Vägledning för
socialtjänsten och andra aktörer. Västerås: Edita Västra Aros. Artikelnr: 2009-
12-15.
Svensson P & Ahrne G, (2011) Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I: Ahrne G & Svensson P, (red) Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber AB, s. 19-33.
Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Elanders Gotab.
Werner E & Smith R, (2003) Att växa mot alla odds: från födelse till vuxenliv. Stockholm: Svenska föreningen för psykisk hälsa (Sfph).
BILAGOR
Bilaga 1
Informationsbrev
Vi heter Cassandra Lundvall och Pernilla Jönsson och studerar termin 6 på
socionomprogrammet på Malmö Högskola. Vi skriver just nu vårt examensarbete som handlar om maskrosbarn och syftar till att beskriva hur maskrosbarn har upplevt sin uppväxt och hur uppväxten har format dessa personer i vuxen ålder. Vidare vill vi undersöka hur maskrosbarns anknytning till sina föräldrar har kommit till uttryck under uppväxten samt vilken inverkan anknytningen har haft på relationen mellan barn och förälder.
Vi kommer att ställa frågor utifrån vårt syfte för att på bästa sätt kunna
genomföra denna studie. Alla som medverkar i vår studie kommer att medverka anonymt, vilket innebär att allt som kan tänkas identifiera intervjupersonerna kommer att plockas bort för att säkerställa att materialet inte kan identifieras av utomstående. Vidare kommer materialet endast att användas till just denna studie och kommer ej vara tillgängligt för andra forskningsändamål.
Vid samtycke från intervjupersonen kommer intervjun att spelas in och sedan transkriberats för att underlätta vårt vidare arbete med materialet till studien.
Deltagandet i denna studie är frivilligt och du som intervjuperson kan när som helst avbryta din medverkan. Genom denna intervju samtycker du till att vi använder materialet i vår studie.
Har du några frågor är du välkommen att kontakta oss!
TACK FÖR DIN MEDVERKAN!
Med vänliga hälsningar
Cassandra Lundvall och Pernilla Jönsson Malmö Högskola Cassandra Lundvall cassi90@msn.com 0702 65 39 57 Pernilla Jönsson pernillajoensson92@gmail.com 0723 22 76 99 44
Bilaga 2
Intervjuguide
Övergripande tema: Bakgrund, Missbruk/psykisk ohälsa, Anknytning, Livssituation idag, Eventuella Barn
Bakgrund
– Beskrivning av uppväxt
– Hur var du som barn? Egenskaper, personlighet? – Vem bodde du med? (Om separation, när, hur länge) – Hur såg din bostadsmiljö ut?
– Har du några syskon? (antal, ålder, kön, relation) – Vad jobbade dina föräldrar med?
– Hade du många vänner som liten?
– Hade du några fritidsintressen? Vad i så fall? Betydelse? – Skolgång, hur länge? (Grundskola, gymnasiet, högskola osv.) – Vad gjorde du när det blev jobbigt hemma? Hur hanterade du detta?
(Överlevnadsstrategier)
– Visade du känslor som barn? Hur visade du känslor i så fall? – Vilka känslor präglade din uppväxt? (Rädsla, skam osv)
– Kan du beskriva några starka minnen eller speciella händelser från din barndom? (Positiva/negativa)
Missbruk/psykisk ohälsa
– Förekom det missbruk i din familj?
– Vem var det som missbrukade? Mamma/pappa? – Under vilken tidsperiod förekom missbruket? – Hur hanterade resten av familjen missbruket? – Förekom det psykisk sjukdom i din familj? – Vem i din familj hade psykisk sjukdom? – Hur tog sig sjukdomen i uttryck?
– Under vilken tidsperiod förekom den psykiska ohälsan? – Hur hanterade resten av familjen detta?
– Pratades det om missbruket/psykisk ohälsan i din familj? Visades känslor? – Vad var svårast för dig som barn att förstå/acceptera?
– Vad var det som var svårast att hantera? (missbruk/sjukdom, före, under tiden,
efteråt osv)
– Förstod du vad som pågick? (normalt liv??)
– Fanns det någon kontakt med socialtjänsten eller andra myndigheter under din uppväxt?
– Fick din familj något stöd eller insatser? Om ja, vilka?
– Berättade du för någon om din familjesituation? Iså fall, vem?
Anknytning
– Hur såg din relation ut till dina föräldrar i uppväxten? – Hur ser den ut nu?
– Hur skulle du vilja att relationen såg ut?
– Vilken typ av relation hade ni under uppväxten? Idag?
– Hur var din mamma och pappa? (Egenskaper, personlighet, värderingar) – Vad hade du för känslor gentemot dina föräldrar? Nu och då? (skam, rädsla,
lojalitet, empati)
– Vilken roll har dina föräldrar haft för dig? Deras betydelse?
– Hur upplever du att relationen har kommit till uttryck i uppväxten? – Hur har din relation till dina föräldrar format dig?
– Har du kunnat söka stöd/tröst/trygghet/hjälp hos dina föräldrar?
– Vilken betydelse har relationen haft för dig mellan dig och dina föräldrar? (värdera relationen)
– Hur såg din relation ut till andra vuxna i din närhet under din uppväxt? – Har du kunnat söka stöd/tröst/trygghet/hjälp hos andra vuxna?
– Fanns det andra vuxna personer i din närhet som du kunde knyta an till? (släktingar, skolpersonal, fritidsledare)
– Vilken betydelse hade dessa personer för dig/din familj?
– Vad var det som gjorde att du kunde knyta an till dessa personer?
Livssituation idag
– Hur ser ditt liv ut idag?
– Har du sysselsättning? I så fall vad? – Har du egna barn eller/och sambo?
– Hur ser din hälsa ut? (sjukdomar, andra problem)
– Vilka faktorer tror du det var som gjorde att du lyckades i livet trots din problematiska uppväxt?
– Vad fick dig att känna att livet hade mening? (Självkänsla) – Hur hanterar du svårigheter/motgångar i vuxen ålder?
– Vad var viktigt för dig som barn? Vad är viktigt för dig idag, vad värdesätter du? – Hur ser du på missbruk/psykisk ohälsa idag? (Sjukdom, orsaker)