Som vi beskrivit i början av vår studie har vårt syfte varit att undersöka och få en ökad förståelse för idealbilden av barn inom förskoleverksamheten genom att analysera förskolors hemsidor. Här i diskussionsdelen kommer vi att försöka uppfylla vårt syfte genom att besvara våra frågeställningar. Den första frågan handlar om förskolornas hemsidors beskrivningar av barn och de begrepp som används. Den andra frågan handlar om hur idealbilden av barn konstrueras och hur denna konstruktion speglar samhälleliga och kulturella diskurser kring barn. Det vi sett i vår undersökning är att förskolorna på sina hemsidor ofta har ett fokus på lärande, en lärandediskurs, som av Halldén (2007) även uttrycker som den dominerade diskursen inom barndom. Vi har dock sett flera andra fokus på förskolornas hemsidor och dessa relaterar ofta till hur barnen beskrivs på hemsidorna. Utifrån dessa beskrivningar har vi utkristalliserat åtta olika diskurser inom den diskursiva praktiken. Dessa är:
1. Diskursen kring Det kompetenta barnet. I denna diskus har förskolorna ett fokus på vad barnen är just nu och vad barnen ska bli längre fram. Förskolorna lyfter här fram barnet som varande och blivande, och framhåller barnets utvecklande och medfödda kompetens. Denna syn finner vi även inom den tidigare forskningen, där Bjervås (2011) i sin avhandling pekar på hur diskursen kring det kompetenta barnet har en stark hållning när lärare samtalar om barn. Denna syn relaterar även till förståelsen inom den sociala praktiken och synen på barnet som kompetent (jmf. Halldén, 2007). En idealbild som blir synlig här är ett barn som är kompetent och utvecklar mer kompetens i förskolan.
2. Barnet och naturen-diskursen. I denna diskurs blir förskolornas fokus på naturen synlig och
förskolorna lyfter fram det positiva med naturupplevelser för barnen. Barnen beskrivs på hemsidorna få många möjligheter till lek och lärande i naturen/utemiljön. Synen vi finner inom den sociala praktiken påvisar även betydelsen av naturen utifrån Rousseaus tankar (jmf. Gianoutsos, 2006). En idealbild som blir synlig här är ett barn som får vara ute mycket i naturen.
3. Lek och lärande-diskursen. I denna diskurs finner vi en syn på hur förskolorna sammanlänkar lek
och lärande. I förskolornas beskrivningar förmedlas en bild av ett barn som lär genom leken. Denna sammanläkning mellan dessa två begrepp ger även Johansson och Samuelsson (2007) uttryck för inom den tidigare forskning vi presenterat. Även Tullgren (2003), som vi nämner i kapitlet tidigare forskning, har i sin avhandling beskrivit hur barnen konstrueras i leken. I vår undersökning finner vi hur leken konstrueras som en lärandesituation för barnen på förskolornas hemsidor. En idealbild som framkommer här är därför ett barn som leker och lär samtidigt.
4. Diskursen kring Det trygga barnet. I denna diskurs lyfter förskolorna fram barnets behov av
trygghet och i sina beskrivningar av barn förmedlar förskolan en bild av ett barn som behöver beskyddas. I den internationella studien av Rutanen m.fl. (2013) framhålls hur Finlands dokument om barn framhåller barns sårbarhet. Denna syn på sårbarhet finner vi även på förskolornas hemsida. Detta eftersom de beskriver hur deras verksamhet kan erbjuda trygghet, något som enligt oss gör barnet mindre sårbart. En idealbild som blir synlig här är ett barn som får sitt trygghetsbehov tillgodosett och därför känner sig tryggt.
5. Diskursen kring Det nyfikna barnet. I denna diskurs fokuserar förskolorna på barnets nyfikenhet. På
hemsidorna beskrivs nyfikenheten som en drivkraft hos barnen för att ta till sig ny kunskap. På detta sätt sammankopplas nyfikenhet med lärande. Inom den sociala praktiken finns en förståelse hur lärande inom förskolan blir ett positivt begrepp när det kopplas till ett nyfiket barn (jmf. Halldén, 2007). Denna syn framkommer även i vår analys och idealbilden som blir synlig här är därför ett barn som är nyfiket till naturen och som vill lära och utvecklas.
6. Diskursen kring Det medbestämmande barnet. I denna diskurs framhåller förskolorna barnets rätt
att komma till tals och få vara med och bestämma. Begreppet förskolorna lyfter fram är demokrati och det de skriver om är själva innebörden av demokratibegreppet (jmf. Fennefoss och Jansen, 2009). Inom den sociala praktiken finner vi även en barnsyn idag, som James m.fl. (1998) beskriver handlar om hur barns egna rättigheter att fatta beslut betonas i vårt samhälle och vår kultur. Denna rättighet framhålls även tydligt på hemsidorna. Idealbilden som blir synlig här är ett barn som får vara delaktig och komma till tals.
7. Diskursen kring Det samspelta barnet. I denna diskurs uppfattar vi en syn på barnet som en individ
som lär i samspel med andra. Begrepp som används här är bland annat medforskare och medupptäckare. På hemsidorna beskrivs barnen som en grupp som söker kunskap tillsammans. Allt detta relaterar till synen inom den sociala praktiken, där exempelvis Brodin och Hylander (1997) beskriver hur barn lär i samspel med andra. Idealbilden som framkommer här är därför ett barn som lär i samspel med andra.
8. Diskursen kring Det språkliga och kulturella barnet. I denna diskurs beskriver förskolornas barnets
språk och kultur. I diskursen ser vi hur beskrivningarna kring barnets språk och kultur skiljer sig beroende på var förskolorna var belägna. Morrow (2011) menar att hur barndomen upplevs skiljer sig från plats till plats. Även James m.fl. (1998) förklarar hur barndom är beroende av bland annat samhälleliga och kulturella kontexter. Även om det finns lokala skillnader, framställs barnets kultur och språkutveckling på olika sätt som en tillgång och ett fokus. Idealbilden som blir synlig här är därför ett barn som utvecklar sitt språk och får en förståelse för olika former av kultur i förskolan.
Slutsats
Idealbarnet är enligt vår undersökning ett barn som är kompetent från födseln, är mycket ute i naturen, leker och lär samtidigt och som känner sig tryggt. Det är även ett barn som är naturligt nyfiket, är delaktig och medbestämmande i förskolans verksamhet, lär i sampel med andra och utvecklar sitt språk och sin kulturkompetens i förskolan. Utifrån dessa diskurser har vi sett hur idealbilden av barn konstrueras genom att sammanlänkas med synen inom den sociala praktiken, vilket är det sociala sammanhanget som diskursen befinner sig inom (jmf. Winther Jørgensen & Phillips, 2000). Det som står i texten på hemsidorna relaterar till den samhälleliga och kulturella synen på barndom. Genom att titta på både texten och det sociala sammanhanget som texten är upprättad i har vi kunnat komma åt den diskursiva praktiken (jmf. Fairclough, 2010).
Som en slutsats kan vi se att bilden av barnet som framkommer i vår undersökning konstrueras genom att beskrivas på förskolornas hemsidor. Detta utifrån de konstruktioner av barn som redan finns i vårt samhälle. På detta vis speglas sedan dessa samhälleliga och kulturella konstruktioner, som framkommer på förskolornas hemsidor, vidare ut i samhället. Där blir de i sin tur sedan en del av synen inom den sociala praktiken. Andra texter som skrivs kommer i sin tur ta utgångspunkt i denna syn som förskolorna förmedlar, och så upprätthålls diskurserna. Sett utifrån en yrkesrelevans lyfte vi i inledningen fram hur vi ser att personal inom förskolan har en betydande roll kring dagens barnsyn och skapandet av idealbilden. Vi förklarade också hur personalens föreställningar påverkar hur personalen förhåller sig till barnen samt vilka förväntningar som finns på barnen. På detta vis är förskolans yrkesanställda med och delar synen på barn inom den sociala praktiken. Samtidigt har de också en påverkansmöjlighet eftersom de ses som professionella inom förskolans verksamhet och därför har ett inflytande på resten av samhällets syn på barn (jmf. Halldén, 2007). Som blivande förskollärare ser vi en fördel med att vara insatt och känna till vilka förväntningar som finns på oss. Som vi har visat på tidigare och nu även med Halldén (2007) har förskolan ett inflytande på idealbilden av barn, vilket är fältet vi kommer bli verksamma inom. Sett till detta kan en ökad förståelse kring idealbilden av barn göra oss mer reflekterande och göra oss medvetna om hur vi bidrar till idealbilden.
Precis som Fairclough (2010) skriver handlar hans metod om relationen mellan diskurserna och andra element i den sociala processen, utifrån en normativ syn. Dessa relationer har vi uppmärksammat och sett hur idealbilden konstrueras genom att kopplas ihop med det som vi, i vårt samhälle och vår kultur, ser som det eftersträvansvärda. Exempelvis sammanlänkas både lek, samspel och nyfikenhet med lärande, som vi tidigare redogjort har en dominerande ställning i dagens samhälle (jmf. Halldén, 2007). Vi ser också hur bilden kring barns lärande konstrueras genom att den framhålls i Lpfö 98 (rev.
10) med uttryck som att barnen har ett ”livslångt lärande” (Skolverket, 2010:5). Detta är något som förskolorna, på sina hemsidor, lyfter fram och på så sätt bekräftar och upprätthåller detta synsätt. Även detta visar på relationen mellan diskurserna och andra element, som här är Lpfö 98 (rev. 10). Således utgår alla diskurser som vi utkristalliserat, inom idealbilden av barn, från samhälleliga och kulturella konstruktioner. På så sätt finns det en normativ aspekt i samtliga diskurser, som används i vår studie, gällande barn och barndom.
Metoddiskussion
Winther Jørgensen och Phillips (2000) skriver om några kritiska anmärkningar mot den kritiska diskursanalysen. De förklarar att ett problem kan vara att skilja mellan det diskursiva och det som inte tillhör diskursen. Vi har i vår studie utgått från Faircloughs (2010) kritiska diskursanalys och använt oss av hans tredimensionella modell. Utifrån denna modell har vi försökt vara tydliga med vad som tillhör den sociala praktiken och vad som står i själva texten. Med detta har vi försökt komma åt den diskursiva praktiken och undvika en otydlig gräns mellan diskursanalysen och den sociala praktiken (jmf. Winther Jørgensen & Phillips, 2000). Ett annat problem vi kan se med vår metod är hur vi har försökt komma åt idealbilden av barn samt hur denna konstrueras. Genom att undersöka och lyfta fram idealbilden som finns bidrar vi dock till att förstärka den bilden ännu mer. Som vi tidigare nämnt är en viktig hållning inom diskursanalysen hur diskurserna speglar samhället (ibid.). Här har vi i vår studie i någon mening förstärkt diskurserna och således bilden av barnet ännu mer. Börjesson och Palmblad (2007) skriver att verklighet skapas så fort språk används och inom diskursanalysen är det intressanta främst hur förståelsen blir till. Det är denna ökade förståelse vi har varit ute efter. Vår undersökning har inte handlat om att tillintetgöra den existerande synen på barn, utan snarare att få en ökad förståelse för vilka de nuvarande normerna är. Vi har inte varit ute efter att ifrågasätta den varande idealbilden av barn, utan endast lyfta fram den för att få en ökad förståelse.
Vidare forskning
Vi har under vår studie funnit flera andra intressanta infallsvinklar på förskolornas hemsidor som skulle kunna vara värda att studera. Ett exempel är hur förskolorna arbetar med mat och betydelsen av att äta rätt. Många förskolor nämner på sina hemsidor hur de arbetar med själva måltidssituationen, vilken mat de serverar (främst ekologisk) och inte serverar (godis, läsk). Här ser vi en stor möjlighet att arbeta vidare utifrån dessa tankegångar och undersöka vidare vad förskolorna på sina hemsidor belyser när det kommer till mat och måltidssituationer. En annan möjlig utgångspunkt för vidare forskning skulle kunna vara att studera bilderna som förekommer på förskolornas hemsidor och vad dessa kommunicerar till omvärlden.
7. Referenslista
Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber
Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. (2009). Stockholm: UNICEF Sverige
Tillgänglig på Internet: http://unicef-porthos-production.s3.amazonaws.com/barnkonventionen-i-sin- helhet.pdf (2016-04-28)
Bergström, Göran & Boréus, Kristina (2012) Diskursanalys i Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.). Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. 3., [utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Bjervås, Lise-Lotte (2011). Samtal om barn och pedagogisk dokumentation som bedömningspraktik i
förskolan: en diskursanalys. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet
Tillgänglig på Internet: http://hdl.handle.net/2077/25731 (2016-04-28)
Brodin, Marianne & Hylander, Ingrid. (1997). Att bli sig själv Daniel Sterns teori i förskolans vardag. Enskede: TPB
Börjesson, Mats & Palmblad, Eva (2007) Introduktion i Börjesson, Mats & Palmblad, Eva.
Diskursanalys i praktiken. 1. uppl. Malmö: Liber
Fairclough, Norman (2010). Critical discourse analysis: the critical study of language. 2. ed. Harlow: Longman
Fennefoss, Anne Tove & Jansen, Kirsten E. (2009). Småbarnspedagogik och praktikberättelser:
pedagogisk dokumentation i förskolan. 1. uppl. Malmö: Gleerup
Gianoutsos, Jamie. (2006) Locke and Rousseau: Early childhood education, The Undergraduate
Journal of Baylor University: Vol. 4, No. 1 Tillgänglig på Internet:
Halldén, Gunilla (2007) Synen på barn och på relationen mellan barn och föräldrar i Halldén, Gunilla (red.). Den moderna barndomen och barns vardagsliv. Stockholm: Carlsson
Harju, Anne & Tallberg Broman, Ingegerd (red.) (2013). Föräldrar, förskola och skola: om mångfald,
makt och möjligheter. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
James, Allison, Jenks, Chris & Prout, Alan (1998). Theorizing childhood. Cambridge: Polity Press
Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (2007). "Att lära är nästan som att leka": lek och
lärande i förskola och skola. 1. uppl. Stockholm: Liber
Morrow, Virginia (2011). 'Understanding children and childhood', Centre for Children and Young
People: Background Briefing Series, no. 1. © Centre for Children and Young People, Southern Cross
University, Lismore, NSW, Australia.
Regeringskansliset (2015) Offenlighetsprincipen. Tillgänglig på Internet: http://www.regeringen.se/sa- styrs-sverige/det-demokratiska-systemet-i-sverige/offentlighetsprincipen/ (2016-04-20)
Rutanen, Niina, Amorim, Katia de Souza, Colus, Katia Miguel & Piattoeva, Nelli (2013) What is Best for the Child? Early Childhood Education and Care for Children under 3 Years of Age in Brazil and in Finland. Springer Science + Business Media Dordrecht
Tillgänglig på Internet: http://web.a.ebscohost.com.proxy.mah.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer? sid=dabd9103-8ef0-4841-8eff-c85e1ad5234c@sessionmgr4005&vid=1&hid=4206(2016-04-28)
Skolverket. (2010). Läroplanen för förskola Lpfö 98, reviderad 2010. Stockholm: Fritzes
Tallberg Broman, Ingegerd (1995). Perspektiv på förskolans historia. Lund: Studentlitteratur
Tullgren, Charlotte (2003). Den välreglerade friheten: att konstruera det lekande barnet. Diss. Lund: Lunds universitet. Tillgänglig på Internet:
http://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/7828/valreglerade_friheten.pdf (2016-04-28)
Vetenskapsrådet (2007). Databaser och digitalisering inom humaniora - existerande resurser och
framtida behov . Tillgänglig på Internet: http://www.sead.se/files/Humaniora_kappa_12%20sept %202007.pdf (2016-04-20)
Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur
8. Bilaga: Urval
Fristående förskolor, sorterade efter ort:
Montessoriförskola – Hjärup. URL: http://www.hjarupsmontessori.se/montessori Föräldrakooperativet Småstad – Lund. URL: https://forskolansmastad.wordpress.com/ Pysslingen Snorre – Lund. URL: http://www.pysslingen.se/snorre
Ekomyran – Malmö - URL: http://www.skabersjoskolan.se/skabersjoskolan/extern/ekomyran Domsagans förskola – Staffanstorp. URL: http://domsagansforskola.se/
Kommunala förskolor, sorterade efter ort:
Holma förskola - Höör. URL: http://www.hoor.se/sv/BUN/Forskolor/Centrala-Hoor/Ekorren/ Norra Rörums Förskola - Höör. URL: http://www.hoor.se/sv/BUN/Forskolor/Norra-Hoor/N-
Rorums-forskola/
Skeppsklockan - Höör. URL: http://www.hoor.se/sv/BUN/Forskolor/Centrala- Hoor/Skeppsklockan1/
Drakens förskola – Malmö, Folkets Park. URL: http://malmo.se/Forskola--
utbildning/Forskola/Forskola-och-pedagogisk-omsorg/Forskolor-A-O/Forskolor/D/Drakens- forskola
Möllevångens förskola – Malmö, Möllevången. URL: http://malmo.se/Forskola-- utbildning/Forskola/Forskola-och-pedagogisk-omsorg/Forskolor-A-
O/Forskolor/M/Mollevangens-forskola Ärtgårdenas förskola – Malmö, Hyllie. URL:
http://malmo.se/forskolautbildning/forskola/forskolaochpedagogiskomsorg/forskolorao/forskol or/a/artgardensforskola
Stockrosens förskola - Malmö, Rosengård. URL: http://malmo.se/Forskola-- utbildning/Forskola/Forskola-och-pedagogisk-omsorg/Forskolor-A-
O/Forskolor/S/Stockrosens-forskola
Sannaparkens förskola - Malmö, Limhamn. URL: http://malmo.se/Forskola-- utbildning/Forskola/Forskola-och-pedagogisk-omsorg/Forskolor-A-
O/Forskolor/S/Sannaparkens-forskola
Sadelmakarebyns förskola - Malmö, Bunkeflo. URL: http://malmo.se/Forskola-- utbildning/Forskola/Forskola-och-pedagogisk-omsorg/Forskolor-A-
O/Forskolor/S/Sadelmakarebyns-forskola
Hemgården - Osby. URL: http://www.osby.se/utbildning-barnomsorg/barnomsorg-1-5- ar/forskolor/hemgarden/
Lärkans förskola – Tomelilla. URL: http://www.tomelilla.se/utbildning-barnomsorg/forskola- och-barnomsorg/forskolor/larkans-forskola/