Diskussion

Vi kommer nedan att diskutera och dra slutsatser utifrån våra tre frågeställningar. Den första frågeställningen vi valt att diskutera är: Hur arbetar lärare med aktivt medborgarskap och demokrati i lågstadiet? Vi anser att det finns en stor variation när det kommer till kunskap om begreppen aktivt medborgarskap och demokrati. Samtliga lärare arbetar med dessa frågor i sin undervisning, men har olika erfarenheter och kännedom om begreppen. Detta leder i sin tur till att undervisningen planeras och struktureras olika beroende på vilken lärare som undervisar. Lawson konstaterar att det inte finns någon entydig definition av begreppet aktivt medborgarskap utan det styrs av både intressegrupper och olika kontexter. Detta bidrar i sin tur till att uttryckssätten i undervisningen varierar (Lawson, 2001, 166).

Lärarnas erfarenhet spelar emellertid stor roll, framförallt upplever vi att Fredrik, Dora, och Elsa som arbetat under en längre tid är tryggare i sin lärarroll och de kan därför tydligare fokusera på dessa frågor. Med det sagt kan vi ändå se att Anna, Bodil och Carin undervisar utifrån dessa frågor men att deras lärarutbildning och avsaknad av erfarenhet, inte gett dem de verktyg som de själva anser sig behöva. Dessutom påpekar Anna och Bodil att de arbetar på skolor som ligger i socioekonomiskt utsatta område där andra frågor som inte rör undervisningen tar stort fokus. Gustafsson noterar att individer från utsatta grupper i mindre utsträckning förväntas bli aktiva medborgare, och att det finns en risk att dessa förväntningar motsvaras när det kommer till deras utbildning (Gustavsson, 2016, 138). Dock anser vi att Anna och Bodil i stor utsträckning arbetar med aktivt medborgarskap och demokrati, genom det relationella arbetet och de sociala reglerna som konstant diskuteras i deras klassrum. Att arbeta med aktivt medborgarskap handlar enligt Biesta och Lawy (2006, 65), om att ge eleverna

43

möjlighet att kunna påverka de problem som finns i deras närhet och att själva vara en aktiv del i förändringsprocessen.

Samtliga lärare betonar att delaktighet, engagemang och eget ansvar är avgörande komponenter för att kunna bedriva en fungerande undervisning i medborgerlig bildning. Vi, liksom lärarna anser att elevernas röst är viktig, och Elsa sätter tydligt ord på hur hon anser att detta ska gå till väga genom att säga att, ” […] vi behöver skapa medborgare som vågar, och vill, säga och göra, vad de tänker och tycker är viktigt”. Vidare bör denna undervisning ses som en ständig pågående process utan tydlig start och slut (Biesta, 2011, 86). Med detta som utgångspunkt och stöd av styrdokumenten anser vi att all undervisning ska genomsyras av ett demokratiskt tankesätt. Det bör också finnas en förväntan att alla elever ska skapas till att vara, och bli aktiva och demokratiska medborgare, oavsett bakgrund och socioekonomiska förutsättningar.

Den andra frågeställningen som vi kommer att besvara och diskutera är: Hur kan skolan samverka med samhället för att forma aktiva medborgare? Vi ser att den främsta aktör som lärarna samarbetar med är hemmet. Med tydligt stöd i styrdokumenten är detta viktigt för elevernas utveckling och något som bör ske kontinuerligt (Skolverket, 2017, 16). Bland de intervjuade lärarna, är relationen mellan hemmet och skolan något som varierar och som stundtals kan bli problematisk. Olika tankar och synsätt om hur skolans verksamhet ska bedrivas och vårdnadshavarnas roll i detta, bidrar till varierande förväntningar på eleverna. Vi anser att detta skapar svårigheter när det kommer till att fostra eleverna till aktiva och demokratiska medborgare, då hemmets förväntan inte alltid överensstämmer med samhällets tankar om vad en aktiv medborgare är. Detta kan vi se både i Elsas och Annas beskrivning av vårdnadshavarnas väldiga engagemang och avsaknaden av detsamma.

Som Dahlstedt och Olson (2014, 21) tydligt poängterar kan skolan ej ta det fulla ansvaret för att fostra och forma eleverna till att vara och bli framtidens aktiva medborgare. I vårt resultat kan vi se att lärarnas samarbete med andra aktörer är väldigt skiftande. Bodil och Carins fokus kring samarbete är enstaka besök, medan Fredrik anser det delvis problematiskt att endast bjuda in andra samhällsaktörer till klassrummet, om det inte sker kontinuerligt så att en relation kan skapas. Dora ser fördelar med att andra aktörer får komma in i skolans värld med en profession som lärarna saknar. Med stöd i Doras tankar reflekterar vi över de elever som av olika anledningar inte har möjlighet att delta i föreningslivet utanför skoltid. Vi tror att det finns en stor elevgrupp som önskar få delta i föreningslivet men som inte kan det. Detta kan bli möjligt genom ett större samarbete mellan skola och andra aktörer. Vi ser det önskvärt att lärare bör samverka i större utsträckning med andra aktörer för att vidga elevernas tankesätt och på så vis

44

ge dem en bredare förståelse för hur samhället fungerar. Vi finner stöd för detta från Caetano, Menezes, och Ribeiro (2016, 647) som påtalar vikten av samarbete mellan samhällets aktörer och skolan för att forma eleverna till aktiva och demokratiska medborgare.

Den sista frågan som vi kommer att besvara och diskutera är: Hur kan undervisning om aktivt medborgarskap hjälpa elevers identitetsskapande? Vi anser att socialkonstruktivismens tankar om att identitet aktivt konstrueras av människan är nära sammankopplat med aktivt medborgarskap. Vidare anser vi att identiteten stärks av ett ökat deltagande och ett eget ansvar. Detta leder i sin tur till att eleven blir en aktiv medborgare som känner att de kan påverka och är trygg i sin identitet.

Lärarnas medvetenhet om hur de kan stötta eleverna i deras identitetsskapandeprocess är skiftande. I vårt resultat finner vi att samtliga lärare betonar vikten av att låta eleverna göra sin röst hörd och uttrycka sin åsikt som en viktig del i identitetsskapandet. Lärarna anser att detta i sin tur leder till ökad självkänsla och elevernas känsla för att kunna påverka sin situation. Vi anser att det bör läggas stort fokus på elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter för att stärka deras självkänsla och identitet. Detta får vi stöd från Dahlstedt och Fejes (2013, 60-63) som konstaterar att undervisningen i skolan måste fokusera på att främja elevernas känsloliv, reflektera kring beteende, samt arbeta med självkänsla, tankar och sin identitet.

Lärare Fredrik tydliggör processen av identitetsskapande genom att lyfta fram att människan skapar sig själv, och inte något som “man hittar”. Vi tror att en ökad medvetenhet om att identitet skapas konstant i olika kontexter, i sin tur kan hjälpa lärare att än mer se elevernas tidigare erfarenheter som bidragande faktorer till identitetsskapande. Vidare leder detta till en större förståelse för elevernas handlingar, beteende och sätt att uttrycka sig.

Vi reflekterar över att rektorers och skolledares intresse för vilka utvecklingsfrågor som ska tas upp på agendan styr kollegiets inriktning på undervisningen. Vidare är vi medvetna om att det finns många viktiga aspekter att ta hänsyn till i sin undervisning och som således bör diskuteras kollegialt. Likt Anna och Fredriks tankar om de två inledande värdegrundsavsnittens betydelse för en god utbildning, anser vi att större fokus bör läggas på att diskutera och fortbilda lärarna inom dessa områden. John Dewey betonar att om inlärningen ska bli framgångsrik krävs det att eleverna är motiverade och nyfikna på livet (Caetano, Menezes, & Ribeiro, 2016, 647). Vi tänker att om eleverna ska kunna formastill aktiva medborgare behöver de ständigt få känna en delaktighet i de beslut som rör dem själva. På så sätt tror vi att eleverna kan motiveras till att ta eget ansvar, göra sin röst hörd, och våga argumentera för sin sak.

45

8.1.1 Metoddiskussion

Eftersom vi valde att genomföra intervjuer där vi använt oss av totalt sex lärare, var av tre av lärare som vi har etablerade kontakter med kan detta möjligtvis minska tillförlitligheten en aning. Då vi har en tidigare relation till några av lärarna kan detta eventuellt ha påverkat deras svar samt vår förståelse av det insamlade materialet. Så vitt vi kan se har detta dock inte påverkat resultatet anmärkningsvärt och alla intervjuer har utförts med stor professionalitet. Vi är nöjda med samtliga val av lärare då de arbetar i olika årskurser, skolor, och har varierande erfarenhet av yrket. Anledningen till att vi valde att intervjua Fredrik, trots att han för tillfället arbetar i en årskurs sex, är att vi anser att hans erfarenhet av att arbeta i lågstadiet bidrar till adekvata svar. Större delen av hans verksamma tid som lärare har han undervisat i lågstadiet. . Generellt har våra informanter svarat liknande på de frågor som ställts. Vi reflekterar över att våra frågor och stödord möjligtvis kan ha lett lärarna till att svara liknande på frågorna då vi kan se stora likheter i deras svar. Detta var inget vi kunde förutse då våra lärare har varierande ålder och erfarenhet samt arbetar på olika skolor. Vi anser att intervjuerna genomförts på ett tillförlitligt vis och att vår problemformulering har besvarats, trots entydigheten bland svaren. Möjligtvis hade vi önskat ett mer jämställt underlag men vi anser inte att det påverkat vårt resultat. Vi är väl medvetna om att två av våra informanter är nyexaminerade lärare, men vi valde att intervjua dem då vi anser att deras perspektiv berikar vår undersökning. Vidare reflekterar vi över våra värderingar och erfarenheter som med största sannolikhet påverkat vår forskarroll. Vår studie har genomförts på sex olika skolor i Skåne och därför kan vi inte fastställa några generella slutsatser för skolor i Sverige. Vårt resultat har gett oss en fördjupad förståelse om hur man kan arbeta med demokrati, aktivt medborgarskap och identitet i skolan. Den metod vi valt att använda, samt de urval vi gjort för att samla in vår empiri anser vi vara tillräckligt omfattande för att kunna dra tillförlitliga slutsatser.

8.1.2 Diskussion om kommande profession

Enda sedan vi skrev vår B-uppsats om varför aktivt medborgarskap ska undervisas i skolan har intresset utvecklats till att undersöka hur lärare arbetar med det i sin undervisning. Vi har varit vaksamma på hur det diskuterats i vår utbildning och på våra verksamhetsförlagda praktikskolor. Dessutom anser vi att det diskuterats mycket i media om demokratifrågor och detta har således gjort oss nyfikna på att fördjupa oss i aktivt medborgarskap, medborgerlig bildning och identitet. Vidare anser vi att vårt examensarbete har fördjupat vår syn på hur aktivt medborgarskap kan undervisas och dess koppling till identitetsskapande. Detta har gett oss användbara verktyg för att kunna bedriva egen undervisning i vår kommande yrkesroll.

46

Vi har insett betydelsen av att undervisa i demokratiska former för elevernas möjlighet att bli morgondagens aktiva medborgare. Vidare har vi fått en bredare kunskap om varför och hur samarbete mellan skolan, och andra aktörer är viktiga för att utvidga elevens perspektiv. Slutligen har vi blivit mer medvetna om vikten av elevers delaktighet i undervisningen samt betydelsen av eget ansvar, men också lärarens roll att vara en medskapare till att forma eleverna till aktiva medborgare. Vi hoppas att vår studie kan få stödja andra lärarstudenter och verksamma lärare att reflektera över betydelsen av att undervisa om demokrati, aktivt medborgarskap och identitet.

8.1.3 Förslag till fortsatt forskning.

Tanken med detta examensarbete var att bygga en förståelse och finna mer kunskap om hur lärare arbetar med aktivt medborgarskap, demokrati och identitetsskapande i lågstadiet. Denna tanke grundar sig på hur undervisningen ska bedrivas i en demokratisk anda, där varje enskild individ är delaktig i sin utbildning som det står i den svenska läroplanen (Skolverket, 2017, 8). För fortsatt forskning inom detta område anser vi att det hade varit meningsfullt att undersöka hur eleverna upplever att de får vara delaktiga i undervisningen, samt upplevelsen av att själv kunna påverka sin undervisning. Vidare hade det varit spännande att undersöka hur skolan kan öka samarbetet och samspelet mellan civila organisationer och övriga aktörer för att stödja eleverna i deras medborgarfostran. För att utföra en större studie inom detta område skulle det vara intressant att observera lektioner under en längre tid för att få en inblick i hur undervisningen bedrivs utifrån skolverkets direktiv. Vidare hade det också varit intressant att lyfta in civila organisationer och andra aktörers perspektiv på hur samarbetet kan se ut för att gynna utvecklingen av aktiva och demokratiska medborgare.