SAMHÄLLE-KULTUR-IDENTITET
Examensarbete i fördjupningsämnet
samhällsorientering och lärande
15 högskolepoäng, avancerad nivå
Att skapa aktiva medborgare
En studie om undervisning i aktivt medborgarskap och
identitetsskapande i lågstadiet
To Create Active Citizens- A Study About how to Educate in Active
Citizenship and Identity creating in Primary School
Malin Olsson
Beatrice Lyberger
Grundlärarexamen med inriktning F-3, 240 högskolepoäng
2018-03-15
Examinator: Mats Greiff Handledare: Erik Alvstad
2
Förord
Vi som skrivit detta examensarbete är Beatrice Lyberger och Malin Olsson, lärarstudenter på grundlärarutbildningen F-3, med fördjupning i de samhällsorienterade ämnena vid Malmö Universitet, fakulteten för lärande och samhälle. Samtliga delar i examensarbetet har vi skrivit tillsammans. Vi har gemensamt läst in oss på tidigare forskning och tillsammans valt vilka teorier examensarbetet bygger på. Totalt har vi genomfört sex intervjuer där Beatrice har intervjuat de tre första lärarna som presenteras i arbetet, och Malin de tre sistnämnda. Intervjuerna har spelats in på olika skolor i Skåne och materialet har vi gemensamt analyserat för att komma fram till resultatet i detta examensarbete.
Vidare vill vi rikta ett stort tack till alla de lärare som ställt upp på intervjuer, och som bjöd in oss till att ta del av hur deras undervisning av aktivt medborgarskap och identitetsskapande ser ut. Vi vill också tacka vår handledare Erik Alvstad som gett oss vägledning under arbetets gång genom kommentarer och samtal. Vi vill även tacka Jens Olsson, som har stöttat under arbetets gång, samt Gabriella Malmgren som gett feedback på vårt arbete.
Beatrice Lyberger Malin Olsson
3
Sammandrag
Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare arbetar och undervisar i aktivt medborgarskap och identitetsskapande i lågstadiet. Examensarbetets teoretiska utgångspunkt är socialkonstruktivismens syn på identitet, Bruners tre kategorier angående inlärning, och Biestas teori om att medborglig bildning är en pågående process. Genom en kvalitativ studie har semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare i lågstadiet genomförts. Det empiriska materialet har spelats in och analyserats, samt jämförts med varandra för att sammanställa resultatet. Sammanlagt har sex stycken intervjuer genomförts med lärare som har olika lång erfarenhet av att arbeta i grundskolan, och som arbetar på olika skolor runt om i Skåne. Studiens resultat visar att samtliga intervjuade lärare arbetar med aktivt medborgarskap och identitetsskapande i sin undervisning. Denna undervisning skiftar i upplägg men grundstenarna är delaktighet, engagemang och eget ansvar. Lärarna anser det viktigt att låta eleverna få påverka och göra sin röst hörd. Samarbetet mellan hemmet och skolan är av största vikt för att gynna elevernas utveckling till att bli aktiva medborgare. Resultatet visar även att det finns en poäng med att samspela med andra aktörer för att främja elever i deras identitetsskapande och för att de ska bli demokratiska och aktiva medborgare.
Nyckelord: Aktivt medborgarskap, delaktighet, demokrati, elevdemokrati, engagemang, identitetsskapande, lågstadiet, medborgerlig bildning, undervisning.
5
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 7
2. Syfte och frågeställning ... 9
3. Bakgrund ... 10
3.1 Definition av begrepp: Aktivt medborgarskap, medborgerlig bildning, identitet. ... 10
3.2 Demokrati och aktivt medborgarskap ... 11
3.3 Identitet ... 12
4. Teoretiska perspektiv ... 13
4.1 Medborglig bildning som process ... 13
4.2 Bruners tre kategorier angående inlärning ... 14
4.3 Socialkonstruktivismens syn på identitet ... 15
5. Tidigare forskning ... 15
5.1 Aktivt medborgarskap i skolan ... 16
5.2 Undervisning i medborgerlig bildning ... 17
5.3 Samspelet mellan skolan och samhället ... 18
5.4 Elevers attityd till delaktighet ... 19
5.5 Elevernas personliga utveckling och identitetsskapande ... 20
5.6 Stiers förståelsenivåer ... 21
6. Metod ... 22
6.1 Metodval ... 23
6.2 Urval ... 24
6.2.1 Skolorna och lärarna ... 24
6.3 Genomförande ... 27
6.4 Etiska överväganden ... 28
6.5 Tillförlitlighet ... 28
7. Resultat och analys ... 29
7.1 Lärarnas perspektiv på aktivt medborgarskap ... 29
7.2 Aktivt medborgarskap och demokratiundervisning i praktiken ... 31
7.3 Hur skolan samverkar med övriga samhället för att främja aktivt medborgarskap ... 34
7.3.1 Samarbete mellan skola och hemmet ... 34
7.3.2 Hur skolan samarbetar med andra aktörer ... 35
7.4.1 Sambandet mellan aktivt medborgarskap och identitetsskapande ... 37
7.4.2 Vilket stöd får lärarna för att kunna undervisa om aktivt medborgarskap och identitet? ... 39
6
7.5 Sammanfattning av resultat ... 40
8. Slutsats och diskussion ... 42
8.1 Diskussion ... 42
8.2 Slutsats ... 44
8.3 Metoddiskussion ... 45
8.4 Diskussion om kommande profession ... 45
8.5 Förslag till fortsatt forskning ... 46
Referenser ... 48
Bilaga 1- Intervjumall ... 51
7
1. Inledning
Den svenska skolan vilar på en demokratisk grund där utbildningen, enligt Skolverket (2017, 7) ska förmedla grundläggande demokratiska värderingar och där undervisningen ska leda till att eleverna blir aktiva i samhällslivet (Skolverket, 2017, 8). Denna formulering finns i skolans värdegrund samt uppdrag, och den gäller således alla årskurser. Demokrati är en färskvara och inget som kan tas för givet. Det kan vi till och med se i Sverige idag när vi, inför valåret 2018, talar om Rysslands eventuella påverkan på det svenska valet och där “fake news” blivit ett välbekant begrepp. Sverige firar 100 år av demokrati och det sägs att hotet mot dess överlevnad kanske aldrig känts större (Dagens Nyheter 2018-01-01). Högerpopulistiska och nationalistiska krafter får stort utrymme och med dagens enorma flöde av information är det svårt att navigera. Det finns forskning som pekar på utbildningens kraft för demokratins överlevnad och Frank Reichert, filosofie doktor inom aktivt medborgarskap och utbildning, sammanfattar det tydligt, “For democratic societies to sustain, it is important to educate young people for active and democratic citizenship” (Reichert, 2016, 130).
En fråga inom politiken som berör många människor i samhället är just skola och utbildning, eftersom det är en institution vilken de flesta av medborgarna har åsikter om och som spelar en viktig samt betydelsefull roll i samhället. Skolan är en aktör där information sprids till många människor samtidigt. Om samhället vill att dess medborgare ska utgå från demokratiska värderingar är skola och utbildning den aktör som underlättar detta arbete på ett brett vis, då de har tillgång till medborgare i spridda åldrar och från olika bakgrunder.
Vi har lagt märke till att det talas om aktivt medborgarskap, både i vår utbildning och i vårt samhälle. Däremot, så vitt vi har sett, saknas det forskning om detta ämne med avseende på lågstadiet. Vidare anser vi att skillnaderna är stora i hur lärare kan bedriva undervisning om aktivt medborgarskap i de olika årskurserna och vill därför undersöka hur det går till i lågstadiet specifikt. Vårt fördjupningsämne är samhällsorienterande ämnen och genom vår utbildning kan vi se en tydlig koppling mellan So-ämnena och demokratifrågor. Vi är medvetna om att demokratifrågor inte endast bedrivs i So-undervisning, utan vår studie riktar sig till alla undervisningsämnen i skolan på lågstadiet. Vi vill undersöka om det går att applicera det vi funnit i tidigare forskning, även på de yngre eleverna. Identitet och aktivt medborgarskap hör ihop och vi vill undersöka huruvida denna koppling även görs i undervisningen. Det finns många olika aktörer som kan påverka elevers identitet, och skolans värld är inget undantag.
Författaren Julia Fiehn (2007, 3) som under längre tid har utbildat och utvecklat medborgarskapsundervisningen i England, talar om unga människors personliga utveckling
8
som ett argument för att undervisa i medborgerlig bildning. Genom denna undervisning får eleverna kännedom om sina rättigheter och ansvar, samt en större förståelse för hur samhället fungerar. Undervisningen kan dessutom visa eleverna hur man kan hantera svårigheter i livet och ge en möjlighet till att lära sig nya förmågor. Elevernas identitetsskapande process startar redan i förskoleklass och följer dem genom hela skolperioden. De får olika roller och huruvida dessa består eller kan förändras är beroende på miljö, klassrumsklimat, elevens egen självkänsla med mera (Gustafsson, 2016, 33). Detta är en av anledningarna till att vi vill undersöka samspelet mellan skolan och det övriga samhället, och skolans inverkan gällande både identitetsskapande och medborgerlig bildning. Vi vill utöka vår kunskap om hur dessa aktörer samverkar och påverkar varandra. Aktivt medborgarskap är i sig inget eget ämne i läroplanen, men ligger nära undervisningen om politik och demokrati. En tanke som väckts hos oss är om denna typ av undervisning genomsyrar alla ämnen och huruvida dessa perspektiv i sådana fall lyfts fram.
9
2. Syfte och frågeställning
Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur lärare kan arbeta med aktivt medborgarskap och demokrati i lågstadiet. Vi vill dessutom ta reda på huruvida skolan och övriga samhället kan samverka för att forma aktiva medborgare, samt hur undervisningen om aktivt medborgarskap kan påverka elevers identitetsskapande. Våra frågeställningar är följande:
Hur arbetar lärare med aktivt medborgarskap och demokrati i lågstadiet? Hur kan skolan samverka med samhället för att forma aktiva medborgare?
Hur kan undervisning om aktivt medborgarskap hjälpa eleverna i deras identitetsskapande?
10
3. Bakgrund
I detta kapitel kommer vi att presentera ett historiskt perspektiv samt definiera olika begrepp som vi kommer använda oss av i examensarbetet. Vidare kommer vi lyfta fram aktivt medborgarskap, medborgerlig bildning, demokrati och identitetsskapande. Vi kommer även att undersöka begreppen i förhållande till tidigare forskning, samt Skolverket och läroplanerna.
3.1 Definition av begrepp: aktivt medborgarskap, medborgerlig
bildning, identitet.
Aktivt medborgarskap är ett centralt begrepp som behandlas i examensarbetet. När vi skriver om aktivt medborgarskap associerar vi det med relevanta begrepp såsom engagemang och delaktighet i skolan och det övriga samhället. Aktivt medborgarskap betonar även vikten av elevers inställning och attityd, samt utvecklandet av förmågor (Kerr& Nelson, 2006, 6).
Medborgerlig bildning används också i vårt examensarbete. Filosofen Henrik Bohlin, skriver att medborgerlig bildning är ett svårdefinierat begrepp men att det finns lärandemål som är utmärkande för medborgerlig bildning. Dessa är; Kunskap och förståelse när det kommer till samhället och människan, samt förmåga och färdighet som innefattar att vara aktiv i samhälleliga beslutsprocesser (Bohlin, 2011, 31). Vidare skriver Bohlin (2011, 31) att Värderingsförmåga och förhållningssätt är ett lärandemål som bygger på moralisk, praktisk klokhet samt samhälleligt engagemang.
Det sista begrepp som definieras är identitet. När ordet identitet används i examensarbetet är det definitionen från teoretikern Michel Foucault som vi syftar till. Han beskriver identitet som en social konstruktion där människans identitet utvecklas och skapas i sociala processer.
Implicit in social constructivism is the idea that we can only develop our sense of self-identity through social processes: all of our identities are socially determined as we define ourselves in relationship to others, whether as in a direct relationship or as the same as or different to the other. (Foucault citerad ur Ross, 2007, 288)
Vidare kommer vi att diskutera begreppet identitet utifrån sociologen Jonas Stiers, fem förståelsenivåer vilka är den biofysiska, psykologiska, grupp- och organisations-, samhälls- samt miljönivån (Stier, 2012, 22-23). Dessa nivåer lyfter fram hur identitetsskapande med hjälp av olika förutsättningar och situationer kan te sig.
11
3.2 Demokrati och aktivt medborgarskap
Demokrati är det begrepp som styrdokumenten lyfter fram som den utgångspunkt utbildningen ska vila på (Skolverket, 2017, 7). Begreppet förekommer även i tidigare styrdokument såsom Lpo94. Vidare skriver Lpo94 under den första rubriken, Skolans värdegrund och uppdrag, att “Skollagen (1985:1100) slår fast att verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar” (Lpo, 1994, 3). Demokratiska värderingar är alltså inget nytt begrepp som införts i de aktuella styrdokumenten.
Begreppet aktivt medborgarskap finns inte i den svenska läroplanen, men begreppet har länge cirkulerat i internationella utbildningssammanhang, till exempel i Storbritannien där medborgarskapsundervisning finns som ett enskilt ämne (Lawson, 2001, 163). I läroplanen för grundskolan, finns det dock olika definitioner som är kopplade till aktivt medborgarskap, så som, att utbildningen ska se till att varje individ ska i sin personliga utveckling bli kreativa, kompetenta, aktiva och ansvarskännande medborgare (Skolverket, 2017, 9). Vidare skriver Skolverket att demokratiska arbetsformer i undervisningen är till för att eleverna ska förberedas för att i framtiden kunna delta aktivt i samhällslivet (Skolverket, 2017, 8).
År 2001 skrev Helen Lawson (2001, 163) en artikel där hon konstaterade att under 1980-talet identifierade regeringen i Storbritannien att det fanns behov av aktivt medborgarskap i samhället och att detta skulle förankras i medborgarskapsundervisning. Undervisning i medborglig bildning har funnits länge i den engelska läroplanen men fokus flyttades till att fokusera mer på det aktiva medborgarskapet. Active citizenship är ett begrepp som det svenska språket har lånat från engelskan och direkt översatt till aktivt medborgarskap, därför är begreppet ibland svårt att direkt applicera i en svensk kontext. Här kan man göra skillnad på det som engelska kallas för civic respektive citizen, orden är nära besläktade med varandra (Olson, 2015, 170). Civic är i högre grad kopplat till de formella och faktamässiga orienteringar när det kommer till att vara medborgare i samhället. Citizen handlar i högre grad om det medborgerliga engagemanget och frågan om olika sorts identiteter och handlingar. På det kollektiva planet handlar det ofta om former av värdeladdade handlingar som kan utföras av enskilda individer eller grupper i samhället (Olson, 2015, 170).
12
3.3 Identitet
Begreppet identitet nämns i Lpo94 två gånger och det nämns under rubriken Förståelse och medmänsklighet, samt Skolans uppdrag. Lpo94 poängterar att eleverna ska utveckla sin identitet genom delaktighet samt genom att bygga en förståelse för andra människors värderingar och villkor (Lpo94, 1994, 3-4). Vidare poängterar Lpo94 (1994, 5) att identitetsskapande är sammanflätat med språk och lärande. Identitet nämns i betydligt större utsträckning i läroplanen för grundskola 2017, då begreppet används under enskilda ämnen, till exempel i religion och historia (Skolverket, 2017, 202).
I skolan ska undervisningen leda till att eleverna får utveckla sina förmågor att ta ett personligt ansvar för att i framtiden kunna delta aktivt i samhällslivet (Skolverket, 2017, 8). Vidare ska undervisningen präglas av förståelse och omsorg och eleverna ska ha empati för sina medmänniskor. Under rubriken Elevernas ansvar och inflytande i läroplanen för grundskolan, ska eleverna få inflytande över sin utbildning. Vidare kan vi läsa att “de demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever” (Skolverket, 2017, 15).
Skolan ska bidra till att elever får undervisning om de demokratiska principerna. Dessa är dock inte tillräckliga för att eleverna ska bli framtidens aktiva medborgare:
Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar. (Skolverket, 2017, 8)
Tomas Englund som bland annat forskat inom pedagogik samt utbildning och demokrati poängterar att det krävs mer från samhällets sida för att eleverna ska bli aktiva medborgare (Englund, 2011, 359). Skolan kan inte vara den enda aktör som utbildar elever till aktiva samhällsdeltagare även om det är den viktigaste institutionen i samhället (Englund, 2011, 359). Det krävs även andra aktörer för att forma eleverna till morgondagens aktiva medborgare. Samhället i sig har ett gemensamt ansvar för att ta hand om sina medborgare och har en möjlighet till att påverka och forma Sveriges utbildning. Hemmet och föreningslivet är exempel på aktörer som påverkar eleverna dagligen och dessa bidrar till elevers aktiva medborgarskap- och identitetsskapande hela tiden. Genom att låta aktörerna samarbeta med skolan kan varje individ få ett bredare stöd i att bli en demokratisk och aktiv medborgare.
13
4. Teoretiska perspektiv
Teorier om hur undervisningen bör bedrivas för att kunskapen ska befästas hos eleverna är många och hur inlärningen ska ske finns det också många teorier om. I detta kapitel kommer vi presentera och fördjupa oss i tre olika teorier gällande medborgarskap, inlärning och identitet. Med hjälp av dessa teorier kommer vi att analysera och diskutera vårt resultat.
4.1 Medborglig bildning som process
Gert Biesta, forskare och professor inom bland annat utbildningsvetenskap, har gjort omfattande forskning inom området demokrati, medborgarskap och utbildning. Vi kommeratt använda oss av hans teorier när vi analyserar vårt resultat. Biesta (2011, 86) hävdar att medborgerlig bildning uppstår i elevernas vardagsliv och är en ständig process som är nära sammanflätad med deras känsla av medborgarskap. Vidare menar han att man inte kan se undervisningen med varken en tydlig start eller ett tydligt slut, utan som en ständigt pågående process. Människans alla erfarenheter, både positiva och negativa, kommer att påverka hur vi lär oss och hur vi kommer att agera (Biesta, 2011, 86). Biestas tankar är djupt influerade av teoretikern John Deweys teorier om människans tankeförmåga. Biesta tolkar Deweys tankar om att tänkandet är något som människan tillägnat sig och som är ett resultat av det gemensamma och sociala livet. Vidare beskriver Biesta (2003, 68) människor som levande organismer där interaktionen med andra bidrar till att forma vanor såsom att reflektera och tänka.
Centralt i Deweys förståelse för kommunikation är att se interaktionen som ett deltagande och inte som en envägsprocess. Biesta (2003, 68) förtydligar detta genom att förklara att kommunikationen är en helt igenom praktisk process där individer formas, förändras och växer. För att kommunikationen ska bli en process behövs det åtminstone två olika beteendecentrum närvarande. Vidare anser Biesta (2003, 68) att människans tankeförmåga är beroende av utbildning och att identiteten formas genom att delta i sociala sammanhang. Dewey anser att utbildningen är en, “social function, securing direction and development in the immature through their participation in the life of the group to which they belong” (Dewey citerad ur Biesta, 2003, 69). Biesta (2003, 70) nämner att genom deltagande i samhället, snarare än att samhället påverkar människan, får hon ett samhälle i förändring. Genom deltagandet får människan också rättigheter att förändra och vara en röst i demokratin. Därför blir utbildningen viktigt för att forma demokratiska medborgare. Vidare i artikeln beskrivs en demokratisk
14
medborgare som en del i ett samhälle, som strävar efter människors utveckling (Biesta, 2003, 71).
4.2 Bruners tre kategorier angående inlärning
Jerome Bruner var en känd amerikansk psykolog som har forskat mycket om kognitiv inlärningsteori inom utbildningspsykologi. Bruners teorier används frekvent i förskolepedagogik då de tre stadierna kan appliceras från väldigt tidig ålder. Vi har valt att använda oss av professor Alistair Ross, som tolkar Bruners teorier och som går att applicera på vår studie, vilket fokuserar på elever i lågstadiet.
Ross tar stöd ur Bruners teorier vilka argumenterar för tre olika sätt för människan att besitta kunskap. Det första sättet är att människan, genom handling, lär sig om hur världen fungerar genom handlingar i förhållande till objekt (Ross, 2007, 298). Det andra sättet att lära sig sker genom att barnet använder sig av bilder och modeller och denna kallas för den ikoniska representationen. Det tredje sättet för människan att inneha kunskap om något är att använda sig av symbolik “which describes the capacity to think in abstract terms“ (Ross, 2007, 298). För att få ett effektivt lärande anser Ross (2007) Bruner att det krävs en kombination av aktiviteter som innehåller något konkret, något med bilder samt något symboliskt. Det sker en progression mellan de tre sätten där det är viktigt att börja med något konkret, fortsätta med bilder och sedan avsluta med någon form av symboliska representationer (Ross, 2007, 298).
Vidare skriver Ross (2007, 298-299) att redan vid tidig ålder uppfattar barn bilder och dess betydelse, till exempel kan de känna igen sitt eget lands flagga. När barnen sedan börjar skolan blir de introducerade till symboliska representationer genom samhällslektionerna, som lär eleverna om rättigheter och skyldigheter, samt processer och strukturer i samhället. Vidare skriver Ross (2007, 298-299) att aktivt medborgarskap inte enbart handlar om att människor deltar aktivt i samhället och utför olika aktiviteter, utan Ross beskriver aktivt medborgarskap som:
Active citizenship requires the ability to engage in action for social change, the establishment of active solidarity, and the extension of rights: of necessity, it is engaging in debate, discussion and controversy, and using skills of engaging with and arguing with alternative viewpoints. (Ross, 2007, 299)
Det ger dock ingen kunskap om hur individen ska få en förståelse för sociala ojämlikheter och analysera sociala förhållanden, genom att endast delta i samhällslivet (Ross, 2007, 298-299).
15
För att vara en aktiv medborgare är det önskvärt att utveckla förmågor så som att kunna argumentera och diskutera för att visa på alternativa tankesätt.
4.3 Socialkonstruktionismens syn på identitet
Begreppet identitet har olika betydelser utifrån olika teoretiska perspektiv. Vi kommer att utgå ifrån socialkonstruktionism som har sin utgångspunkt i den sociala och psykologiska verkligheten. Detta handlar om att identitet är något som aktivt konstrueras av människan själv (Stier, 2012, 21).
Varje individs identitet påverkas av och bör förstås utifrån samhälles betingelser, den sociala och kulturella omgivningen, livs- och utvecklingskriser, oförutsedda händelser och livserfarenheter (Stier, 2012, 12).
Utmärkande för socialkonstruktionismen är att identitet skapas genom en social process. Olika identiteter tar sin grund utifrån hur vi definierar oss själva i relation till andra. Människans identitet kommer alltid påverkas huruvida andra människor ser på individen, utifrån sina perspektiv, konstruktioner och personliga erfarenheter. Dessa föreställningar är inte alltid överensstämmande med hur individen definierar sig själv (Ross, 2007, 288).
4.4 Sammanfattning av teori
Våra teoretiska utgångspunkter grunder sig i Biestas resonemang om medborglig bildning som en ständigt pågående process. Biestas teori bygger på Deweys resonemang om elevers delaktighet och ständiga kommunikation för att bli en aktiv deltagare. I vår analys kommer vi att använda oss av Biestas tankar som en utgångspunkt för elevers pågående utveckling till aktiva och demokratiska medborgare, och hur skolan påverkar denna process.
Vidare använder vi oss av Ross argument för tidig inlärning och resonemang gällande huruvida barn redan besitter kunskap. Ross resonerande om aktivt medborgarskap som en deltagande process där människan kan bidra till samhället med hjälp av förmågor som att argumentera, diskutera och agera stödjer vår oss i vår analys av delaktighetens betydelse i klassrummet. Avslutningsvis kommer vi att ta avstamp ur Jonas Stiers teori om identitet som en social och ständigt pågående process. Detta kommer berika analysen genom att lyfta fram socialkonstruktionismens syn på hur identitet skapas.
16
5. Tidigare forskning
I detta kapitel diskuteras den tidigare forskning som är relevant gällande vårt problemområde. Vi har funnit relativt mycket forskning inom ämnet och har valt att avgränsa oss till forskning som sammankopplar aktivt medborgarskap och utbildning, samt aktörers samspel med skolan. Vidare har vi även valt ut forskning som belyser identitets- och medborgarskapande. Forskningen som sammanställtsär hämtad både ur ett nationellt och internationellt perspektiv, för att ge en större förståelse av examensarbetets problemområde.
5.1 Aktivt medborgarskap i skolan
Runt om i världen kan man se initiativ från regeringar där medborgerlig bildning och aktiv medborgarskapsundervisning får ta plats i skolan (Brookes & Holford, 2009, 90). Detta då man sett ett ökat behov av att utbilda unga människor i frågor rörande demokrati, delaktighet och engagemang. Sociologerna, Rachel M. Brookes och John A.K. Holford (2009, 90) hävdar att det inte är enbart genom röstning som en demokrati överlever, utan att dess medborgare måste engagera sig i den. Ett av många argument för att undervisa i aktivt medborgarskap är för att få fler unga att engagera sig i samhället (Brookes & Holford, 2009, 91). För att uppnå detta, har undervisningen delvis skiftat fokus från ett kunskapsinhämtande perspektiv till att i allt större grad premiera aktivt handlande. I och med detta skifte betonas också samspelet mellan samhället och eleven, och de praktiska kunskaperna får större utrymme (Brookes & Holford, 2009, 91).
I en internationell studie gjord av Andreia Caetano, Isabel Menezes och Ana Bela Ribeiro vid fakulteten för psykologi och utbildningsvetenskap på Universitetet i Porto, belyser de vikten av att undervisa i aktivt medborgarskap i tidig ålder, då yngre elever i allt mindre utsträckning har den kunskap som krävs för att vara en aktiv och ansvarstagande medborgare (Caetano, Menezes & Ribeiro, 2016, 646). De komplexa frågeställningarna som rör skyldigheter och rättigheter, och som i sin tur bidrar till att fullt ut vara en aktiv del av samhället, var enligt Caetano, Menezes och Ribeiro svåra att förstå för ungdomarna. Därför betonar forskarna värdet av att undervisningen bör påbörjas tidigt för att ge ungdomarna den kunskap och värderingar som behövs i framtiden (Caetano, Menezes & Ribeiro, 2016, 646-647). Gert Biesta tar det ett steg längre och understryker vikten av att undervisningen drivs ur ett demokratiskt perspektiv, ” […] the guarantee for democracy lies in the existence of a properly educated citizenry so that
17
once all citizens have received their education, democracy will simply follow.” (Biesta 2010, citerat ur Caetano, Menezes, & Ribeiro, 2016, 647).
5.2 Undervisning i medborgerlig bildning
Undervisningen i medborgerlig bildning handlar även om ungas personliga utveckling (Fiehn, 2007, 3). Genom undervisningen bör de få kunskap om hur samhället fungerar samt deras egna rättigheter och ansvar gentemot detsamma. Fiehn belyser även att undervisningen kan bidra till att utveckla nya förmågor som till exempel att hantera svårigheter i livet. Biesta och Lawy (2006, 65) har liknande argument när det kommer till att ge eleverna möjlighet att själva vara en del i och kunna påverka de problem som finns i deras närhet genom undervisning i medborgerlig bildning. Ungdomar och barn är redan en aktiv, bidragande del i samhället och bör således även betraktas som det. Vidare konstaterar statsvetare Magnus Dahlstedt som bland annat forskat inom socialt arbete och Maria Olson, Fil dr i pedagogiskt arbete, att elevers egen vilja och ansvar är en viktig del i processen till aktivt medborgarskap (Dahlstedt & Olson, 2013, 11). Om detta uteblir finns det risk att även undervisningen i aktivt medborgarskap får minskad effekt. För att undervisningen ska landa och få resultat är individens intresse och motivation en starkt bidragande orsak. Eleverna bör således ha en egen vilja att arbeta med sig själva och en positiv attityd till lärande och utbildning. Lärande och utbildning är komponenter som hjälper till i processen till att bli en aktiv medborgare(Dahlstedt & Olson, 2014, 15-16). Detta är inget nytt utan Dewey (1916) betonade tidigt vikten av elevernas egen motivation för en framgångsrik inlärning: “interest in learning from all the contacts of life is the essential moral interest” (citerat ur Caetano, Menezes, & Ribeiro, 2016, 647).
I Sofie Gustavssons (2016, 22) doktorsavhandling diskuteras medborgarskapande som en pågående process där människor formar sig själva och sin egen identitet i samspel med omgivningen. När det talas om medborgarskapande handlar det även i stor utsträckning om olika maktstrukturer. Dessa strukturer är en del av identitetsprocessen som skapas hos människan och skapandet sker i samspel med andra. Vilka förutsättningar vi har med oss från hemmen och de krav och förväntningar som lärare och samhället har på eleverna, speglar deras möjlighet till att bli aktiva medborgare. Olika syn på vad som behöver läras ut och hur olika elevgrupper tar till sig undervisningen skapar olika medborgare. Individer i utsatta grupper som nyanlända, lågutbildade och ekonomiskt svaga förväntas i mindre utsträckning bli aktiva medborgare och undervisningen reflekterar dessa förväntningar (Gustafsson, 2016, 138).
18
5.3 Samspelet mellan skolan och samhället
Englund (2011, 359) poängterar att skolan är en av de största institutionerna där många människor samlas och deltar i undervisning om demokrati och aktivt medborgarskap. Dock kan inte skolan stå för sig själv och ta det fulla ansvaret för att eleverna ska bli aktiva medborgare (Dahlstedt & Olson, 2014, 21). Det krävs fler aktörer och resurser från övriga samhället för att forma eleverna till ansvarstagande och aktiva, samt demokratiska medborgare med goda värderingar redan från tidig ålder. Barn har lättare att ändra tankesätt och beteende skriver Brookes och Holford (2009, 90), som menar att det inte finns någon tid att förlora i avseende med att börja undervisning av aktivt medborgarskap. Caetano, Menezes, och Ribeiro (2016, 647) skriver att ett samspel mellan samhällets aktörer såsom olika föreningar, familj och vänner, bostadsområden, medier, politiker etcetera, är väsentligt för att eleverna ska få erfara och lära sig om demokrati och formas till aktiva medborgare. Genom att låta barn och ungdomar vara en del av, samt vara delaktiga i samhället de lever i, kommer deras egna perspektiv av att vara aktiva och goda medborgare att präglas och forma dem i varje möte med andra människor som är förebilder (Caetano, Menezes, & Ribeiro, 2016, 647).
Biesta och Lawy (2006, 65) skriver att medborgerlig bildning inte endast kan förknippas med en psykologisk funktion, utan begreppet ska också appliceras i förhållande till processen av barns individuella utveckling. Vidare skriver de att den kontext som ungdomar befinner sig i påverkar deras utveckling, när det kommer till det ekonomiska, politiska, kulturella och sociala aspekterna av identitetsskapande. Undervisningen kommer aldrig att kunna ersätta övriga samhällets plats. För att eleverna ska bli delaktiga i samhället och på så sätt fortsätta att vara aktiva medborgare, krävs det att ansvaret inte endast läggs på utbildning, skola och lärare utan också på samhället (Biesta & Lawy, 2006, 65).
En aktör som skolan har ansvarig för att ha kontakt och samspel med är elevernas vårdnadshavare. Skolverket (2017, 16) skriver att det finns ett gemensamt ansvar för både skolan och vårdnadshavaren att skapa förutsättningarna för att eleverna ska kunna lära och utvecklas på bästa sätt under hela skolgången. Vidare skriver Skolverket (2017, 16) att det finns riktlinjer som säger att personalen i skolan ska samarbeta med elevernas vårdnadshavare för att utveckla verksamheten och skolans innehåll. Skolverket (2017, 16) poängterar värdet av ett gott samarbetet mellan lärare och hemmet, “läraren ska samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling, och hålla sig informerad om den enskilda elevens personliga situation och iaktta respekt för elevens integritet”
19
(Skolverket, 2017, 16). Skolan behöver alltså arbeta tillsammans med hemmet för att eleverna ska få goda förutsättningar att utvecklas.
5.4 Elevers attityd till delaktighet
Åsa Olsson (2013, 154-156) belyser delaktighet, respekt och ansvar, samt vilka delade åsikter barn har om att vara och leva i medborgarskap. I sin empiri fann hon stor kritik mot skolans regler, däremot var reglerna mer accepterade i idrottsklubben. Olsson (2013, 154-156) menar att skolan kan lära sig något av föreningslivet i detta avseende genom att analysera föreningens regler, kultur och auktoriteter. Vidare skriver Olsson (2013, 154) att barnen själva såg till att reglerna följdes och accepterades, samt att de ansåg att disciplin och klubbens regler var rimliga, “ […] drivkraften att följa reglerna tycktes således inte bero på någon slags yttre auktoritet eller hot om bestraffning eller uteslutning” (Olsson, 2013, 154).
I Olssons doktorsavhandling skriver hon om att barn upplever en frustration över att vuxna inte följer de regler som finns och att när vuxna bryter mot regler sänder det ut signaler till barnen att regler inte är något som behöver följas (Olsson, 2013, 158). Barnen upplever inte att vuxna har respekt för dem, dessutom är deras erfarenhet att det inte finns några konsekvenser när de vuxna bryter mot reglerna, vilket i sin tur betyder att det är acceptabelt att bryta mot dem; “Mot detta reagerar barnen med förakt mot vad de upplever som ett blåögt eller förljuget beteende” (Olsson, 2013, 158).
Olsson (2013, 154) poängterar att alla de besökta skolorna i studien hade inslag av möjligheter för elevinflytande genom dialog, forum för information samt beslut i råd. Här skapades förutsättning för delaktighet och deltagande och detta stod skolan i framkant med kontra idrottsklubbarna. I Sverige är det skolplikt och Olsson (2013, 154) poängterar skillnaden mellan det upplevda medlemskapet i skolan och i idrottsklubben, med betoning på ökad meningsfullhet och delaktighet i idrottsklubben. Diskussioner har förts gällande barns bristande attityder och beteenden när det kommer till uppförandet i skolan och att skolan har disciplinproblem, men Olsson (2013, 154) skriver att:
Civil olydnad är exempel på ett aktivt medborgarskap. Att ta ställning, göra motstånd, argumentera och agera utifrån eget omdöme kan alltså ses som uttryck för ett aktivt medborgarskap bland barnen. Man skulle kunna hävda att skolan till skillnad från idrottsklubben är en plats där barn tillåts utöva detta aktiva medborgarskap, i och med att de har möjlighet att opponera sig och ifrågasätta. Men samtidigt lyfter motståndet också fram att skolan är en plats där det finns intressekonflikter och där ojämlika maktförhållanden råder. (Olsson, 2013, 154)
20
Detta är en av många definitioner på vad aktivt medborgarskap innebär, dock bör också nämnas att det finns en rad olika definitioner av begreppet beroende på kontext. Lawson (2001, 166) menar att det inte finns någon exakt definition av begreppet eftersom olika intressegrupper använder begreppet för sitt eget syfte. Därför blir det problematiskt att beskriva hur undervisning i aktivt medborgarskap kan te sig då uttryckssätten är mångfacetterade.
5.5 Elevernas personliga utveckling och identitetsskapande
Det är självständigt och unikt att ha en egen identitet, det är också ett grundläggande behov för människan (Stier, 2012, 25). Englund poängterar att barn ska få välja att leva sina liv så som de vill med sina egna föreställningar om det goda, samt att de har rätt till att få en självständig framtid (Englund, 2011, 278). Genom demokratisk och politisk utbildning kan självständighet växa fram som ett gott resultat av deliberativ demokrati, som kännetecknas av öppenhet och deltagande ifrån alla parter. Enligt Brumark (2010, 82) menar John Dewey att om någon ska delta i den samhälleliga debatten krävs det att denna utvecklar den kommunikativa förmågan. I en vetenskaplig artikel av Magnus Dahlstedt och Andreas Fejes skriver de om medborgarskapandet som en tillblivelseprocess som pågår under hela elevens liv och som grundläggs både via undervisning från skolan, men även via andra aktörer (Dahlstedt & Fejes, 2013, 359). Vidare skriver Dahlstedt och Fejes (2013, 60-63) att den personliga resan sker inombords hos eleven och att den handlar om att utveckla sitt känsloliv, reflektera kring beteende, samt arbeta med självkänsla, tankar och sin identitet. Vidare handlar det om att utveckla empati, medkänsla och medmänsklighet samt självförtroende (Dahlstedt & Fejes, 2013, 60-63). Genom att arbeta med den inre resan anser Dahlstedt och Fejes (2013, 60-63) att tanken är att eleverna ska lära sig att kunna utveckla förmågor som att reflektera och jämföra åsikter, samt kommunicera och relatera till diverse situationer i vardagen och i samhället.
Vidare skriver Dahlstedt och Olson (2013, 15) att det inte bara finns en inre process utan också en yttre. Denna sammanflätas med den inre förändringen som sker hos individen och den yttre förändringen som påverkar hur individen uppför sig och vad den gör mot andra människor i sin omgivning. Den förändring som sker tack vare den inre och yttre processen är enligt Dahlstedt och Fejes (2013, 61-62) ett konstant pågående projekt som är nödvändigt för att eleven ska kunna bli en aktiv medborgare och fortsätta att utvecklas.
Stier skriver att innebörden av att vara en medborgare kan kopplas samman med politisk-juridisk nationell tillhörighet som symboliseras av ett pass och att det är en symbol för ett medborgarskap. Ett pass säger dock inte allt om vem individen är, medborgarskap går in på
21
djupet av den individuella identiteten (Stier, 2012, 69). “Det är en grund för kollektiv gemenskap och samhörighet. Ofta sammankopplas dessutom medborgarskap med en delad värdegrund och politiskt engagemang“ (Stier, 2012, 69).
Vidare skriver Stier (2012, 17-18) att identitet är något som påverkas utifrån samhället och den kulturella omgivningen, samt allt som människan erfar både på gott och ont, under sin livstid. Alla människor bär på en egen identitet men den tillskrivs också av andra människor. Den blir meningsfull för individen och skapas i relation till någon eller något annat än sig självt, skriver Stier (2012, 17-18). Identitet är också kopplat till olika situationer, individer och grupper, och den kollektiva identiteten baseras på gemensamma egenskaper och tillhörigheter.
5.6 Stiers förståelsenivåer
Stier (2012, 21-22) nämner fem olika sammanflätade förståelsenivåer när det kommer till identitet. Den första förståelsenivån är den biofysiska nivå som handlar om processer gällande de yttre, fysiska egenskaper där identitet kopplas ihop med kroppen. Människor tillskrivs identiteter efter utsidan. Den andra förståelsenivån är den psykologiska nivån som innefattar känslor och tankar. Människor är handlande varelser som formar sin självkänsla och självbild och fokus ligger kring individens medvetande och personens egna jag, det som kallas personlighet (Stier, 2012, 21-22). Vidare lyfter den tredje förståelsenivån grupp- och organisationsnivå blicken från individens identitet i förhållande till kropp och själ, och flyttar fokus till identiteter som skapas inom grupper och människor i gemenskap. Här fokuseras på lojalitet, laganda, samhörighet och gemenskap, samt att i relation till andra och i sociala samspel, blir dessa delar en identitetsskapande arena (Stier, 2012, 22).
Olsson (2013, 154) fortsätter på spåret med gruppidentitet och medlemskap genom att skriva att det krävs att människan blir accepterad av gruppen, samt att gruppens representationer måste godtas och bevaras om personen i fråga ska bli en medlem i gruppen. Vidare skriver Olsson (2013, 154) att sociala identiteter och gruppens tankar om sin egen representation skapas utifrån att medlemmen bekräftar att gruppen motsvarar de representationer som gruppen vill representera. Representationerna säger något om vad man gör och hur man är i klubben (Olsson, 2013, 154). Om man inte följer de regler som gäller har man ingen tillhörighet med gruppen och “Det föreföll som om det var den kollektiva identiteten och känslan av tillhörighet som var drivkraften till att barnen trädde fram som väktare av idrottsklubbens regler.” (Olsson, 2013, 154).
22
För att återgå till Stiers förståelsenivåer beskrivs den fjärde nivå enligt Stier (2012, 22-23), samhällsnivån som behandlar identitet i förhållande till samhälle och kultur, där identiteter blir produkter av samspel. Det formas en kollektiv identitet som handlar om gemensamma identiteter så som religion, kultur, kön etcetera. Den femte och sista nivån är miljönivån som fokuserar på människan när hon är på olika platser såsom i en stad eller ett annat land. Beroende på var människan är förändras identiteten och lika så identitetsskapandet som ständigt påverkas av miljön (Stier, 2012, 22-23).
5.7 Sammanfattning av tidigare forskning
Forskningen som presenterats belyser behovet av undervisning i demokrati, delaktighet och engagemang i tidig ålder för att forma aktiva och ansvarstagande medborgare. Vidare poängterar forskningen begrepp som delaktighet, engagemang och eget ansvar, som viktiga komponenter till att skapa aktiva medborgare. Denna tidigare forskning relaterar till vår studies Undervisningen bör hjälpa unga i deras personliga utveckling och belyser vikten av elevens egen vilja och ansvar.
Medborgar- och identitetsskapande ses av forskarna som en ständigt pågående process där eleverna formar sig sin egen identitet i samspel med andra. Vidare lyfter forskningen vikten av att skolan inte kan stå för sig själv när det kommer till att undervisa och fostra eleverna till aktiva medborgare. Det övriga samhället och framförallt hemmet har en stor betydande roll när det kommer till att forma eleverna till demokratiska och ansvarstagande medborgare. Forskningen lyfter också fram identitet som ett viktigt begrepp i relation till skapandet och formandet av aktiva medborgare. Vidare kopplas identiteten till olika situationer, grupper och individer, samt att den är under ständig utveckling och påverkas av de erfarenheter människan får under livets gång.
Vår forskning relaterar till tidigare forskning som nämnt ovan, genom att lyfta fram begreppen delaktighet, engagemang och eget ansvar, dels i våra intervjuer samt i vår analys. Den tidigare forskning som presenterats är högst relevant för vår studie då den gett oss fördjupad kunskap om vårt problemområde, men också visat på de luckor som finns inom forskningen.
23
6. Metod
I detta kapitel kommer att redogöras för vilken metod vi har använt oss av för att samla in empirin till vår studie. Vidare förklaras de etiska övervägandena och vi diskuterar studiens tillförlitlighet. Vi kommer också att tydligt redogöra för hur studien har genomförts och de olika avvägningar som gjorts i samband med intervjuerna.
6.1 Metodval
Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod. Som en del av en kvalitativ metod använder vi oss av semistrukturerade intervjuer, som har utförts med verksamma lärare i lågstadiet. Kvalitativ metod har valts som lämplig metod för denna studie då vi är intresserade av att ta reda på hur lärare undervisar om aktivt medborgarskap i skolan. Eftersom vi är under en tidsbegränsning och är ute efter att ta reda på svar till våra forskningsfrågor, anser vi att det är lämpligast att utgå ifrån lärarnas perspektiv. Detta valdes för att samla in material som belyser hur de lägger upp sin undervisning, samt samverkar med övriga samhället.
Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer där vi konstruerat öppna frågor för att pedagogen som intervjuas kan ge ett mer öppet, bredare och berättande svar utifrån sina egna perspektiv (Alvehus, 2013, 82). Detta har även gett oss möjlighet att kunna ställa följdfrågor. Vår utgångspunkt har varit att förstå hur lärare tänker och undervisar eleverna; ”I enlighet med fenomenologin och hermeneutiken ska vi alltså förstå med utgångspunkt i det subjektiva. Det vill säga arbeta i riktning mot att förstå de människor vars vardagsliv, praktik eller världsbild vi intresserar oss för, sett genom deras egna ögon” (Brinkkjær & Høyen, 2016, 109).
Våra intervjuer har utgått från ett fåtal huvudfrågor och som hjälp till oss har vi haft stöd av nyckelord för att dels hålla oss till ämnet dels hjälpa till med följdfrågor. Alvehus poängterar vikten av att inte ha för många frågor i intervjun, ” […] det finns annars en risk att intervjun kommer att handla mer om att se till att få svar på alla sina frågor än att få ta del av den intervjuades berättelse” (Alvehus, 2013, 83). Intervjufrågorna och stödord finns i bilaga 1 och denna mall har endast använts av intervjuaren. Stödorden har varit en hjälp för att hålla den röda tråden samt ställa berättigade följdfrågor. Vidare förespråkar Ann Kristin Larsen (2009, 87) att det är viktigt med en god intervjumiljö så att läraren känner sig bekväm och trygg. Vi har låtit de intervjuade bestämma plats för var intervjun ska ske för att ytterligare skapa trygghet och underlätta för de intervjuade. Vidare har vi underrättat lärarna om hur lång tid intervjun
24
eventuellt skulle kunna tänkas ta, att den kommer att spelas in samt vad undersökningen är till för och vilket område det behandlar. Det hade varit intressant att göra observationer i klassrum där undervisning bedrivs för att se hur lärare arbetar med aktivt medborgarskap men eftersom vår frågeställning inte berör ett specifikt skolämne är observation oerhört tidskrävande.
Vi har valt bort andra typer av undersökningar så som en elektronisk enkätundersökning då denna metod inte ger studien fördjupade kunskaper. Dock skulle denna metod vara till fördel för att sammanställa en större mängd svar. Däremot såg vi en risk i att bortfall skulle ske, samt att frågorna som ska besvaras kan tolkas så pass olika att de inte besvaras över huvud taget. Dessutom finns det en risk för missförstånd då följdfrågor och handledande stödord inte skulle kunna bidra med sitt stöd för vår insamling av material. Avslutningsvis skulle interaktion och berättandet utifrån informantens perspektiv inte ge ett lika brett material genom en enkätundersökning.
6.2 Urval
Vi har valt att genomföra intervjuer med verksamma lågstadielärare på sex olika skolor runt om i Skåne. Våra utvalda lärare är valda för att de utgör ett bekvämlighetsurval (Alvehus, 2013, 68), det vill säga att vi valt lärare som fanns tillgängliga för vår studie. De lärare vi har valt att intervjua är personer som vi haft tidigare kontakt med samt genom rekommendation från andra lärare. Tre av de intervjuade lärarna har vi etablerad kontakt med i form av bekantskapsrelationer. Vi är medvetna om att dessa informanters svar samt vår tolkning, möjligtvis kan påverka resultatet. Denna medvetenhet om eventuella påverkningar har gjort oss uppmärksamma på att genomföra intervjuerna med största möjliga professionalitet. En anledning till att vi valde olika skolor är möjligheten till att bredda perspektivet på vårt problemområde. Skolorna ligger i två olika, större skånska städer, och i områden med varierande socioekonomiska förutsättningar
6.2.1 Skolorna och lärarna
Vi har intervjuat lärare med olika lång erfarenhet som verksamma lärare. Vidare är det intressant att undersöka och jämföra hur nyexaminerade lärare, samt lärare med lång erfarenhet av yrket, arbetar med aktivt medborgarskap och identitetsskapande med sina elever i lågstadiet. Vidare är vi medvetna om att vår närvaro i intervjuerna kan ha påverkat lärarnas svar i viss mån. Lärarnas och skolornas namn är anonyma i detta examensarbete.
25
går cirka 500 elever. Skolan ligger i ett socioekonomiskt utsatt område och majoriteten av eleverna har svenska som andraspråk. Skolan ligger i en större stad i Skåne. Lärarens fiktiva namn är Anna, hon är 38 år och arbetar i en årskurs 1. Hon har arbetat som verksam lärare i 1 och 1/2 år, dessförinnan 10 år som förskollärare. Anna är utbildad F-6 lärare, och har en magisterpåbyggnad i pedagogik. Hon undervisar i ämnena Svenska, NO och Musik.
Skola B har närmare 600 elever och är en F-9 skola.Skolan ligger också i en storstad i Skåne. Denna skola finns liksom skola A, i ett socioekonomiskt utsatt område. Lärare Bodil är 28 år och tog lärarexamen år 2017, med fördjupningsämne Engelska. Hon har tidigare erfarenhet av att ha arbetat på förskola, men sedan examen arbetar hon nu på skola B i en årskurs 2. Bodil undervisar i ämnena: Svenska, Svenska som andraspråk, Matematik och samverkar i delar av SO och NO undervisningen.
Den tredje skolan är en F-5 skola och kallas för skola C i denna text. Skola C har cirka 300 elever och ligger i en storstad i Skåne. Majoriteten av eleverna har svenska som modersmål och skolan ligger i ett medelklassområde. Carin är 25 år och har varit verksam lärare i sex månader, hon arbetar i en årskurs 1. Hon har arbetat på skolan sedan hösten 2017 och har Svenska som fördjupningsämne från sin utbildning. Carin undervisar i ämnena: SO, Svenska och Bild.
Skola D ligger i en medelstor stad i Skåne. Där arbetar Dora i en förskoleklass. Dora är 40 år och har 15 års erfarenhet som lärare. Skolan är en F-6 skola, har cirka 355 elever och ligger i ett medelklassområde. Skolans elevunderlag är mestadels elever med svenska som modersmål. Dora är idrottslärare med inriktning Svenska och Matematik i skolans tidigare år. Hon undervisar mest i Matematik men eftersom hon för tillfället är i förskoleklass är hon delaktig i alla ämnen.
Elsa arbetar på skola E, en F-6 skola med cirka 450 elever. Skolan ligger i ett starkt socioekonomiskt område i en medelstor stad i Skåne, och majoriteten av elever har svenska som modersmål. Elsa är 47 år och har varit verksam lärare i 25 år. Hon är utbildad grundskolelärare, 1-7, med inriktning Matematik/ NO/ Musik. Elsa är behörig i alla ämnen i F-3 och arbetar i en årskurs 2 där hon är ansvarig för all undervisning.
Den sista skolan, skola F, ligger även den i en medelstor stad i Skåne. Där arbetar Fredrik i en årskurs 6, för tillfället, på grund av personalbrist. Fredrik är 39 år och har varit verksam lärare i 15 år. Han är utbildad grundskolelärare, 1-7, med inriktning Matematik/ NO och är även idrottslärare. Skolan har cirka 570 elever och ligger på gränsen mellan ett socioekonomiskt starkt område och ett svagare socioekonomiskt område. Skola F är en F-9 skola där ungefär hälften av eleverna har svenska som andraspråk.
27 Tabell 1. Översikt över informanter.
Informanter Ålder Erfarenhet Skola Årskurs Undervisningsämne Anna 38 år 11.5 år Skola A Åk.1 Sv, NO, Musik
Bodil 28 år 0,5 år Skola B Åk. 2 Sv, SvA, Ma,
Carin 25 år 0,5 år Skola C Åk. 1 Sv, SO, Bild
Dora 40 år 15 år Skola D Förskoleklass Alla ämnen
Elsa 47 år 25 år Skola E Åk. 2 Alla ämnen
Fredrik 39 år 15 år Skola F Åk. 6 Ma, NO
Ma= Matematik
NO= Naturorienterande ämnen SO= Samhällsorienterande ämnen Sv= Svenska
SvA= Svenska som andraspråk
6.3 Genomförande
De sex intervjuer som genomförts i denna studie har gjorts med verksamma lärare i lågstadiet som arbetar på skolor i Skåne. En av de intervjuade arbetar för tillfället i en årskurs 6 på grund av personalbrist men undervisar vanligtvis i lågstadiet. Fem av intervjuerna spelades in med hjälp av en ljudinspelningsapp på telefonen och tog cirka 30 minuter. Lärare Elsa hade tappat rösten när intervjun skulle genomföras och kunde därför inte spelas in. Istället fick hon skriva ner sitt svar i ett dokument och efter varje fråga läste intervjuaren igenom svaret och följdfrågor kunde därefter ställas.
Vi valde att göra sex intervjuer för att få tillgång till ett varierat material, bredare empiri till analysen och för att stärka tillförlitligheten i resultatet. Tre intervjuer gjordes av Beatrice, på skolorna, A, B, och C, och Malin gjorde intervjuerna på skolorna D, E och F. Intervjuerna har genomförts på platser önskade av lärarna själva. Detta har i sin tur bidragit till att tre av intervjuerna genomförts hemma hos respektive lärare. Alla intervjuer har känts lättsamma och avslappnade och har fått ta sin naturliga tid. Inspelningarna har varit tydliga och lätta att lyssna på. Stödorden på intervjumallen var viktiga för oss, då den hjälpte till att föra intervjun framåt.
28
Intervjuerna har analyserats och jämförts med varandra för att vidare sammanställas till ett avslutande resultat.
6.4 Etiska överväganden
Vi har följt de fyra huvudkraven från Vetenskapsrådets forskningsetiska principer (Vetenskapsrådet, 2002, 6) inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Det första kravet är informationskravet som innebär att vi har informerat lärarna om syftet med vår studie och att deras deltagande är frivilligt, samt att de när som helst kan avbryta deltagandet i intervjun och studien. Det andra kravet är samtyckeskravet som innebär att deltagande lärare fick skriva under en samtyckesblankett (Bilaga 2), vid intervjutillfället. Vidare informerades lärarna om att intervjuerna kommer att spelas in. För att uppfylla det tredje kravet som är konfidentialitetskravet informerades lärarna om att deras personliga uppgifter såväl deras namn som arbetsplats kommer att förbli anonyma i studien. Dessa uppgifter kommer dessutom behandlas med största möjliga konfidentialitet. Personuppgifterna kommer heller inte förvaras så obehöriga kommer åt informationen. Det sista kravet, nyttjandekravet, innebär att alla uppgifter vi samlar in under arbetets gång endast kommer användas för denna forskningsstudie.
6.5 Tillförlitlighet
Vi anser att vår studie är tillförlitlig och att en kvalitativ metod varit lämplig för att uppnå ett godtagbart resultat. Våra sex intervjuer har gett oss tillräckligt med material för att kunna besvara de tre frågeställningarna och arbetets syfte. Då det finns en given, och begränsad, tidsåtgång har vi valt att endast intervjua sex stycken lärare. Detta bidrar i sin tur till att det inte går att dra allt för stora generella slutsatser av vårt material, och det har inte heller varit vår avsikt. Liknande studier hade därför kunnat se annorlunda ut, beroende på vilket urval av tidigare forskning och teori som ligger till grund samt vilka personer man intervjuar.
29
7. Resultat och analys
I detta kapitel kommer resultatet av studiens empiriska material att redovisas. Resultatet kommer att jämföras med de teorier som nämnts i tidigare avsnitt; “Teoretiska perspektiv” (Se kap 4). Materialet kommer även att analyseras i förhållande till tidigare forskning som presenterats (Se kap. 5). Vidare presenteras resultatet i förhållning till de tre frågeställningarna. Avslutningsvis finns en sammanfattning av vårt resultat.
7.1 Lärarnas perspektiv på aktivt medborgarskap
Eftersom det inte finns någon självklar definition på aktivt medborgarskap varierar lärarnas svar och syn på detta begrepp. Lärarna hade i viss mån, svårigheter att definiera aktivt medborgarskap, men med hjälp av följdfrågor så vidareutvecklades svaren och samtliga intervjuade kunde applicera begreppet utifrån egna erfarenheter.
Ord som delaktighet och ansvar har frekvent återkommit och varit genomgående i tankarna om aktivt medborgarskap. Fredrik beskriver det genom att säga, “ […] aktivt medborgarskap betyder att man är delaktig i det som händer i sitt närområde, på skolan, man är aktiv helt enkelt”. Vidare menar Fredrik att ett aktivt medborgarskap handlar om att kunna ta ansvar och göra något, en egen handling. Elsa fortsätter på samma spår genom att säga att, “vi behöver skapa medborgare som vågar, och vill, säga och göra, vad de tänker och tycker är viktigt”. Vidare anser Elsa att demokrati och medborgerlig bildning är en viktig del av undervisningen för att styrka eleverna så de känner att deras röst är viktig. Hon vill skapa medborgare som känner att de har en uppgift och att deras engagemang är värdefullt. Biesta lyfter tydligt fram deltagandet som en viktig aspekt för att låta eleverna vara med att förändra och bli demokratiska medborgare (Biesta, 2003, 71).
Fler av lärarna uttrycker att aktivt medborgarskap är något som man arbetar genomgående med i sin undervisning. Dora beskriver det som något som sker hela tiden där eleverna får känna sig delaktiga och vara med och bestämma.
Ja, men jag tänker att det är ju det som vi håller på med hela tiden. Att barnen är med, demokrati i det lilla. Om det är högläsning till exempel så väljer jag tre böcker och läser baksidan och då får dem vara med och bestämma, och då brukar jag köra röstning. Och så pratar vi om varför den med flest röster vinner. Det tänker jag är kopplat till ett större samhälle. I leken pratar vi om att man får kompromissa, först den ena sen det andra. (Dora, Skola D, F-klass)
30
Vidare utvecklar Dora tanken med delaktighet i ett större perspektiv då hon menar att det som sker i skolan blir en träning för att eleverna ska kunna vara delaktiga i samhället. Detta kan kopplas samman med Biestas tankar om medborgerlig bildning som en ständig pågående process i elevernas vardagsliv, utan en tydlig start och tydligt slut (Biesta, 2011, 86). Liknande tankar finns hos Fredrik som talar om att det är viktigt att få eleverna att inse att om de vill förändra något så måste de göra något, en förändring kommer inte av sig självt. Vidare belyser han att detta inte endast gäller i skolans värld utan att det kan handla om kompisrelationer, situationer i samhället, eller elevernas fritidsaktiviteter.
Jag pratar jättemycket med eleverna om ett eget ansvar och om man vill att någonting ska hända så måste man göra något åt det själv. Konflikt med kompis, fotbollsklubb som gör fel och så vidare. Om man tycker något är fel måste man själv göra något åt det, ingen annan som kommer göra det. Ett aktivt medborgarskap handlar om att kunna ta ansvar och göra något, en egen handling. (Fredrik, Skola F, åk 6)
Anna betonar vikten av att eleverna får en känsla av att kunna påverka och att göra det konkret för dem. Det handlar till exempel om omröstningar i klassrummet gällande både stora och mindre viktiga beslut. Eleverna får känna delaktighet i beslutsprocesser och Anna poängterar att hon vill främja eleverna till att våga ta ställning efter sina personliga åsikter. Liknande tankar finner vi hos Bodil som menar att aktivt medborgarskap handlar om att ta egna beslut, samt att eleven kan vara med och resonera om saker och ting runt omkring sig i samhället. Precis som Fredrik poängterar Bodil att aktivt medborgarskap är förknippat med att elever kan vara med och påverka samhället, eller sin omgivning.
Carin kämpade med att definiera vad aktivt medborgarskap betyder för henne. Hon resonerade kring begreppet utifrån ett vuxenperspektiv och hade svårigheter med att koppla samman det till att eleverna redan är aktiva medborgare, och hur det i sådana fall yttrar sig.
En person som arbetar, röstar, tar del av nyheter, kan diskutera saker med vänner och kollegor. Om man inte har ett arbete, så är man aktiv genom att söka jobb, eller arbeta ideellt eller arbetar på andra vis. Att rösta är en sån sak, alla är inte kapabla till att arbeta, men man måste ändå få vara en del och visa att man är aktiv på sitt sätt. (Carin, Skola C, åk.1)
Samtliga lärare talar om begreppet politik som nära sammankopplat med aktivt medborgarskap, Anna poängterar detta tydligt genom att säga att hon inte är politiskt aktiv för tillfället på grund av olika anledningar, som om detta vore den ultimata definitionen av att vara en aktiv medborgare. Visserligen poängterar Biesta vikten av att vara en röst i demokratin, men att deltagande i politiken inte är den enda definitionen (Biesta, 2011, 86). Aktivt medborgarskap är ett mycket vidare begrepp och handlar i större grad om den personliga utvecklingen och
31 individens ansvarstagande.
De verksamma lärarna resonerar om aktivt medborgarskap i förhållande till undervisning. Samtliga betonar vikten av att ta elevernas tankar och idéer på allvar. Elsa anser att relationer är betydelsefulla och det viktigaste för henne i sitt arbete är att uppmärksamma sina elever varje dag. “Grunden för mig är att alla känner sig sedda och lyssnade på av mig och av varandra. Utifrån det kan jag sedan bygga demokratikulturen i klassråd, diskussioner om hur vi ska göra i ett temaarbete med mera”. Anna fortsätter på samma spår som Elsa då hon säger att det är viktigt att eleverna får känna att deras röster räknas redan i skolan, inte endast i klassråd, utan också under lektionerna. Vidare menar Anna att det är viktigt att ta elevernas funderingar och åsikter på allvar, samt att det sker ofta. Genom att ge eleverna utrymme för deras perspektiv tror hon att det hjälper till att skapa ett bättre framtida samhälle.
Carin talar om att det inte endast handlar om att bli lyssnad på av läraren, utan att det ger större effekt när eleverna lyssnar och samtalar med varandra. Liknande synsätt finner vi hos Bodil som säger att eleverna ska kunna redogöra för varför de tycker som de tycker. Att de ska kunna argumentera och visa sitt tankesätt bakom sina svar. Carin poängterar att det är viktigt att eleverna känner att de har en röst, att de vet att de kan påverka sin situation. Ett exempel som Carin lyfter fram är att hennes klass har arbetet med barnkonventionen för att belysa artiklarna om att barn ska få säga till om beslut som sker gällande dem, samt bestämma om saker som rör dem. Vidare anser Carin att det är viktigt att informera eleverna om deras rättigheter och att de ska få möjlighet att tycka till om olika saker. Detta stämmer överens med Ross (2007, 298) som skriver om elevernas möjlighet att utveckla förmågor som att diskutera, argumentera och engagera sig som anses vara önskvärda kvalitéer för att bli en aktiv medborgare.
7.2 Aktivt medborgarskap och demokratiundervisning i
praktiken
Aktiv medborgarskap och demokratiundervisning är inget eget ämne i den svenska skolan så som svenska och matematik. Däremot är det något som lärare arbetar med på varierande vis inom de olika ämnena i sin undervisning. Klassråd är något som nämnts genomgående i intervjuerna och som anses vara ett demokratiskt verktyg till att forma eleverna till aktiva medborgare. För tillfället arbetar Bodil inte med klassråd då hon är ny i arbetet och vill istället fokusera på att skapa ett öppet klassrumsklimat för sina elever. Dock planerar hon att lyfta in det i sin undervisning nästa termin då hon anser att det är en viktig del i undervisningen. Bodil
32
vill att eleverna ska få hålla i klassråd för att få en förståelse för hur det går till, och att deras röst räknas. Hon anser att i ett formellt forum kan eleverna få vara med och styra, samt lära sig om turordning, och föra sin tala om saker som eleverna är intresserade av och vill förändra.
Anna berättar att klassråden i hennes klass är utmanande, men att det ger eleverna möjlighet till att uttrycka sina åsikter och att det ökar engagemanget hos dem. Carin använder sig också av klassråd som ett konkret verktyg för att lära eleverna hur demokrati är uppbyggt. Hon upplever att det är viktigt att låta eleverna själva hålla i klassrådet och låta de vara ansvariga för innehållet. Vidare menar Carin att, “klassråd är en viktig del i demokratiuppdraget. Det visar att alla behövs, man är bra på olika saker, vi är unika och olika, men ändå lika mycket värda. Det genomsyrar ju både svenskan och SO”.
Bodil arbetar med ett koncept som hon kallar hemliga stjärnan. Konceptet finns till för att hjälpa eleverna till att följa sociala regler både i och utanför klassrummet, eftersom de har svårigheter med detta. Om den elev som läraren slumpmässigt utvalt under morgonen, i hemlighet, klarat av att uppföra sig under dagen, får klassen en gemensam stjärna som sätts på klassrumsdörren. När klassen samlat ihop 20 stycken stjärnor får de gemensamt bestämma en lektion, inom skolans ramar. Bodil kan se att eleverna tillsammans motiverar varandra till att försöka uppföra sig och följa reglerna då de ofta säger till varandra, “Tänk på den hemliga stjärnan”. Olsson (2013, 154-156) poängterar vikten av att det finns regler som måste följas för att medlemmarna ska trivas, både individuellt och i grupp.
Ett annat verktyg som används för att eleverna ska få vara delaktiga och visa sina kunskaper, är att använda sig av “Glasspinnarna”. Bodil och Carin använder det dagligen och även Anna vid olika tillfällen, för att låta fler elever få ordet och lyfta vad de tänker. Carin säger att om hon “ […] drar en glasspinne med elevens namn på, då kan det bli vem som helst som får svara, och eleven får säga pass om hen inte vill svara, man ska inte känna någon press. Genom detta får man fram saker som annars kanske inte skulle bli sagda”.
Anna lyfter fram begreppet formativ undervisning och hon berättar att hennes skola, och hon själv, arbetar formativt för att eleverna ska få syn på sin egen inlärning. Både Anna och Carin menar att de förklarar för sina elever att de inte är de som vuxna och lärare som står för all inlärning, utan att eleverna själva måste få bidra och delta för att undervisningen ska fungera på ett givande sätt. Anna säger att hon har en lös planering för sin undervisning då hon tidigare har arbetet mycket med projekt som är styrda av barnen i förskoleklass, och sett att det fungerar väl för kunskapsinlärning. Bodil resonerar om arbetssätt för att inkludera eleverna mer i sin undervisning.
