Diskussion

Detta utvecklingsarbete analyseras utifrån innehållet till ett material som ännu befinner sig i planeringsstadiet. Ur denna aspekt kan man betrakta denna uppsats som en visualisering av en bok som ännu inte existerar i fysisk form, om man ser innehållet ur perspektivet visuell kultur utifrån Mirzoeffs resonemang. I denna uppsats visualiserar jag en bok som ännu inte är framställd i visuell fysisk form,”One of the most striking features of the new visual culture is the growing tendency to visualize things that are not in themself visual” (Mirzoeff s. 5). Boken är ännu en inre bild, av en visualisering i ett examensarbete som syftar till läromedelsutveckling. Att försöka förmedla en hel boks innehåll i en uppsats är inte realistiskt, därför har jag valt att hanterat detta genom att välja centrala begrepp och peka på underlag som visar varför just de specifika begrepp jag valt är relevanta att belysa. Processen har givit mig relevanta och lärorika erfarenheter som jag kommer att ha nytta av i min framtida yrkesprofession som bildlärare och läromedelsutvecklare. Att utveckla läromedel för ämnet bild är ett område som intresserar mig och som jag betraktar som en meningsfull praktik delvis därför att det innebär att man själv måste fördjupa sig ytterligare i teorierna för att kunna konkretisera teorierna för de tilltänkta läsarna.

Under arbetets gång har jag bearbetat kunskapsfältet och undersökt vad som händer när jag placerar in ämnet bild i kontexten av visuell kultur och bildanalys, i en lärobok. Jag menar att det som händer är att skolämnet bild får en teoretisk vetenskaplig bakgrund av traditioner att förlita sig på. Läraren får ett teoretiskt material i form av en

39

text att referera till som dessutom kan ge omgivningen en översikt av ämnet bild och detta kan bidra till att höja ämnets status på grundskolan i form av ett ökat utrymme vad gäller resurser. Teorin om att den visuella vändningen avlöser den lingvistiska traditionen är en teori som flertalet bildteoretiker relaterar till. Detta betraktar jag som positivt för bildämnets utveckling och status, därför att teorin ger oss ett underlag att referera till. Men att använda teorin om den visuella vändningen för att hävda att bildlärare inte behöver läromedel därför att de förväntas inneha bildkompetens, tolkar jag som ett felaktigt sätt att använda teorin. I en lärandesituation där bedömning och betygsättning ingår, ingår det i lärarens uppdrag att göra en likvärdig bedömning av elevarbeten oavsett var i Sverige eleven bor och för att kunna bedöma jämlikt behöver vi texter att utgå ifrån. Samtidigt finner jag inget skäl till att diskutera huruvida det visuella eller det lingvistiska ska placeras överst i hierarkin, åtminstone inte i denna uppsats. I denna uppsats betraktar jag det visuella och det lingvistiska som jämlikt eftersom områdena fyller olika funktioner. Vi behöver texter för att förmedla vetenskapen och bidra till utveckling och vi behöver det visuella för att kunna kommunicera och orientera oss i verkligheten. Dessutom består texter av visuella tecken som i vidare mening faktiskt är tillfälliga bilder ur ett semiotiskt perspektiv (Hansson, Karlsson, Nordström 2006 s. 19).

Kress och Van Leeuwens diskussion om hur mellanrum skapar mönster som har betydelse för helheten har varit användbar (2001 s. 3). Jag har undersökt vilken information som ryms i den lucka som skapas i det mellanrum där ett läromedel i bild saknas. Säkerligen finns det mer information än vad jag haft utrymme att utreda i denna uppsats. Den slutsats jag dragit är att ett utökat samarbete mellan de tre kunskapsregimerna Skolverket, bildlärarutbildningen och grundskolan skulle vara gynnsamt för framtida läromedelsutveckling. Detta kom jag fram till genom att identifiera parternas visuella placering. Skolverket agerar via rapporter och styrdokument. Lärarutbildningen agerar via forskning och utbildning av lärare. Grundskolelärare agerar genom att framställa eget material och föra långa resonemang med sig själva kring nya riktlinjer samtidigt som de undervisar (bildlärarna är oftast ensamma ämnesrepresentanter på sin skola). Samarbete mellan dessa parter är ytterst begränsat och jag menar att ett utökat samarbete skulle kunna utvecklas genom kommunikation som leder till utveckling av mer kurslitteratur i skolämnet bild. Att det finns läromedel betyder inte att lärarna måste följa det från pärm till pärm och känna sig styrda. Läroböcker kan betraktas som inspirationsunderlag, redskap och eventuellt

40

uppslagsverk. Läroböcker kan också betraktas som representanter som bekräftar ämnets kunskapsregim genom att upprepa och utveckla de sanningar som agerar utsagor i olika varianter av tryckta läromedlet. Min målsättning med detta examensarbete är att inspirera och motivera till läromedelsutveckling och fler läroböcker för bildlärare. Jag ser att skolämnet bild skulle kunna utvecklas på ett positivt sätt som ger ämnet ett större utrymme på skolschemat både tidsmässigt och resursmässigt om vi satsar på utveckling av läromedel för bildlärare. Med läromedel i detta avseende menar jag kurslitteratur som har en nära förankring i vetenskapliga teorier. Litteratur som via ett tema kopplas till styrdokumenten och samtidigt är lätt att applicera och anpassa i undervisningen. Jag föreslår ett utökat samarbete vad gäller läromedelsutveckling mellan de tre kunskapsregimerna bildlärarutbildningen, Skolverket och bildlärare. Målsättningen är att ett sådant samarbete skulle komma elever tillgodo via en mer jämlik, bedömningssituation och undervisning som väcker elevers nyfikenhet på lärande. Mitt forskningsförlag är att det i anslutning till bildlärarutbildningen ges utrymme för en forskare som undersöker och utvecklar underlag och material för praktiserande bildlärare ute på fältet. En sådan tjänst skulle jag med stor övertygelse betrakta som utvecklande och angelägen för skolämnet bilds framtid!

41

Referenser

Tryckt litteratur

Eriksson Yvonne och Göthlund Anette. (2004 uppl 1:6) Möten med bilder. Lund. Studentlitteratur.

Gripsrud Jostein. (2008, 2002 uppl 2:4) Mediekultur, mediesamhälle. Daidalos

Hall Stuart. (2007, 2003, 2002twice, 2001, 2000, 1999, 1998) Representation, Cultural

Representation and signifying Practices. London. Sage.

Hansson Hasse, Karlsson Sten-Gösta, Nordström Gert Z. (2006 uppl 1:3) Seendets

språk- exempel från konst reklam, nyhetsförmedling och semiotisk teori. Lund.

Studentlitteratur

Juhlin Svensson Ann-Christine. (2000) Nya redskap för lärande, studier av lärares val

och användning av läromedel i gymnasieskolan. Stockholm. HLS Förlag

Kress Gunther och Van Leeuwen (2001) Multimodal discourse, the modes and media of

contemporary communication. London. Hodder education Part of Hachette UK

Lind, Ulla, Hasselberg, Kersti, Kühlhorn, Britt-Marie Tidsbilder (1992) Skolverket – Utbildningsradion.

Lindstrand Fredrik och Selander Staffan (2009) Estetiska lärprocesser- Upplevelser,

praktiker och kunskapsformer: Studentlitteratur AB: Lund

Mirzoeff Nicholas (2006, 2004, 2003(twice), 2001, 2000) An introduction to Visual

Culture. Routledge Taylor & Fracis group London and New York

Rose, Gillian. (2001) Visual Methodologies- an Introduction to Interpreting Visual

Objects, Sage Publications LTD

Sturken Marta och Cartwright Lisa (2009 uppl 2) Practices of Looking, an introduction

42

Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Edita Västerås)Stockholm

Selander Staffan & Kress Gunther. (2010) Design för lärande – ett multimodalt

perspektiv. Norstedts

Säljö, Roger(2007, 2005). Lärande & kulturella redskap- om lärprocesser och det

kollektiva minnet Nordstedts akademiska förlag. Falun

Winther Jörgensen Marianne, Phillips Louise(2011) Diskursanalys som teori och metod. Studentlitteratur AB:Lund

Östern Anna-Lena, Sjöholm Kaj & Arnolds-Granlund Solbritt. (2006) Kulturella

mötesplatser i tid och rum. Rapport nr 8. Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi

Webb

Ref a: Anna Axelssons examensarbete Malmö högskola (2011)

http://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/13139/AX_EXAMENSARBETE.pdf?seque nce=2

Ref b: Boel Englunds rapport: Vad har vi lärt oss om läromedel? En översikt av nyare forskning. Lärarhögskolan i Stockholm. (Underlagsrapport till Läromedelsprojektet, november 2006 Projekt 103 168, Läromedelsundersökningen – lärares val, användning och bedömning av läromedel i bild, engelska och samhällskunskap i årskurs 5 och 9)

http://www.skolverket.se/2.3894/publicerat/2.5006?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww4.sk olverket.se%3A8080%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FReco rd%3Fk%3D1640

Ref c: Rapport 284, Skolverket. Läromedlets roll i undervisningen (2006)

43

Ref d: Artikel: Estetik en röd tråd i läroplanen 2011-10-21, Annica Claesdotter, Lärarnas nyheter via Skolverket. Fotnoten, Slöjdforum

http://www.lararnasnyheter.se/slojdforum/2011/10/21/estetik-rod-trad-laroplanen

Ref e: Kursmanschetten till Bild och visuellt lärande (2012)

http://www.mah.se/upload/Fakulteter-och-