Föreningsinfo svar från fans HV71
8 Diskussion och slutsats
I detta avsnitt kommer resultatet diskuteras och slutsatser kommer att dras. Dessutom presenteras förslag till framtida forskning inom området som har undersökts under studien.
8.1 Diskussion
Pandemin lamslog SHL-föreningarna i dess förhoppning att kunna ta in publik på matcherna under säsongen 2020/2021. Som max fick 50 personer sitta på läktarna för att titta på matcherna medan ännu fler fick se från logerna och restaurangerna i arenorna. Det fick följderna att fansen samlades på sociala medierna för att kunna uttrycka sig positivt och/eller negativt om det som hände kring föreningarna. Hur kan lag som använder sig av sociala plattformar idag stärka sin relation med sina fans? Genom transparens och öppenhet gentemot sina fans skulle jag säga. Jag själv som följer HV71 kände av frustrationen under hela säsongen 2020/2021 när föreningen inte syntes lika mycket som jag och många andra ville. Det var locket på även fast resultaten i denna undersökning visar att HV71 besvarade tweets och fick gehör för dessa i olika utsträckning. Detsamma gäller Brynäs där de inte
informerade sina fans i tider då fansen krävde det. Brynäs besvarade heller inte lika många tweets som HV71 gjorde vilket även syns i resultatet.
Vad innebär resultatet för SHL i stort att lag använder sig av sociala plattformar som t.ex Twitter för att kommunicera med sina fans? Jag tycker att resultaten visar på ett stort engagemang vilket enbart är positivt enligt mig. Det visar på att folk verkligen bryr sig om sina lag på både gott och ont. Efter den utvalda tidsperioden följde jag båda lagens sociala medier under och efter kvalspelet för att se involveringen från fans kring föreningarna. Som många ishockeyintresserade vet åkte HV71 ur SHL men engagemanget från fansen växte efter det när folk visade att de verkligen stöttade laget innan degraderingen. HV71 själva delade med sig av fansens tweets för att skapa en känsla av att vi är tillsammans i detta.
Till skillnad från HV71 var känslan efter kvalet att Brynäs var laget som åkte ur då det stormade kring spelare som blev häktade och folk som avgick och fans som krävde svar men Brynäs la locket på totalt och var inte alls transparenta. Där och då stärkte inte Brynäs sin relation med sina fans. Det finns ett stort engagemang hos både HV71 och Brynäs men där båda föreningarna jobbar annorlunda med sina twitterkonton.
Tweetsen som analyserades handlade enbart om herrlagen, hade damlagen inkluderats skulle resultatet bli fler tweets och resultatet hade eventuellt sett annorlunda ut. En annan sak att ta i beaktning var att det nog inte bara vara fans till HV71 och Brynäs som delade tweetsen, utan även andra lags fans. En variabel som var särskild intressant för undersökningen handlade om när lagen twittrade om något som rörde vid covid-19 och variablerna där (se bilaga 1). Hur reagerade och engagerade sig fansen till dessa tweets? Eftersom säsongen 2020/2021 var väldigt speciell med pandemin som gjorde att inga fans fick se matcherna på plats i stora delar. Där hade jag förväntat mig ett annorlunda resultat då det berörde fansen runt
om SHL under hela säsongen och att det inte var en sportsligt rättvis säsong på grund av coronautbrotten i lagen.
En intressant tanke som hade varit rolig att se var ifall resultatet hade sett ut ifall de två topplagen i SHL under säsongen 2020/2021 hade varit inkluderade i
undersökningen. Hur hade de stått sig i engagemanget med jämförelsevis HV71 och Brynäs i antalet svar från fans och delade tweets?
8.2 Slutsats
Syftet med studien var att förstå varför människor och fans till idrottslag engagerar sig på Twitter. Det skulle besvaras via tre frågeställningar samt två hypoteser. Med hjälp av tre olika teorier som hade sin egen roll i att förstå hela sammanhanget. Samtliga frågeställningar kunde besvaras med hjälp av ovan nämnda faktorer som spelade in i studien. Båda hypoteserna fick även svar fast båda hypoteserna fick inte det utfallet som jag trodde på inför studien inleddes. Dagordningsteorin och priming styrde mycket över hur föreningarna la upp sin kommunikation rent strategiskt. Det är föreningarna som äger vad de vill ha sagt till sina följare på Twitter. Vad sedan användarna gör med det är upp till dem själva, vilket uses and gratifications är till för.
” Enligt uses and grafifications är den centrala frågan inte vad medierna gör med människor, utan vad människor gör med medierna”
-Jesper Strömbäck (2014)
En av frågorna som skulle besvaras i denna undersökning handlade om när fansen till HV71 och Brynäs engagerar sig som mest när föreningarna twittrar. Även huvudsakliga hypotesen kretsade kring detta och frågan kan besvaras nu. Det är under matcherna som herrlagen till föreningarna som engagemanget är som störst, då fansen skrev direkt till föreningarnas twitterkonto för att uttrycka sig på ett eller annat sätt. Vilket även kan tolkas via diagrammen som redovisades under stycket 7.1.1 Matcherna.
Frågeställning 2 handlade om när fansen delade med sig av tweets som mest från föreningarna. Där visade sig att det var när lagen förlorade som fansen delade med sig av det. Men det kan även vara missvisande för jag tror själv inte att själva lagens fans är dem som enbart delar med sig av sina lags tweets. Det kan även handla om andra lags fans som delar med sig, journalister som vill göra en poäng av resultaten. Men resultatet innebar även att den andra hypotesen sprack då jag trodde inför att när lagen vinner är då fansen delar med sig av det på sina egna twitterkonton genom att re-tweeta. Men det visade sig alltså vara tvärtom vilket förvånade mig.
Den tredje frågeställningen kunde även den besvaras under 7.1.1 Matcherna. Det var en ganska stor skillnad i antalet re-tweets när lagen förlorade kontra när de vann vilket även det förvånade mig då jag trodde att folk gärna visar upp när sitt eget lag vinner och är framgångsrika. Det var som jag nämnde ovan att det är nog inte bara de egna fansen som är inne och delar tweets från HV71 och Brynäs.
Själva syftet med denna undersökning var att undersöka varför fans engagerar sig på Twitter när ens hockeylag publicerar innehåll på nämnda sociala plattform.
Undersökningen blev mer intressant att genomföra då alla matcher spelades inför stort sett tomma läktare. Denna undersökning har visat på en större förståelse kring varför fans till lag riktar sig till sociala plattformar för att dels kunna tillfredsställa sina behov, dels kunna identifiera sig med andra som har samma intresse som en själv samt för att söka något som kopplar bort en från sin egen vardag.
Jag tycker fortfarande att fler sådana här undersökningar borde genomföras eftersom det är ett stort och intressant ämne då sociala medier idag är en stor maktfaktor i media överlag idag. Det är där nyheter sprids, det är där du kan diskutera direkt med personer som har samma intresse som dig själv.
8.3 Förslag på framtida forskning
Ett första förslag på framtida är att utöka den valda tidsperioden och inkludera flera lag till undersökningen. Nu valde jag de två lagen som kvalade mot varandra och en tidsperiod där lagen gick som sämst. Det hade varit intressant att se hur resultatet hade sett ut ifall någon hade inkluderat alla SHL-lag, som var min första tanke, och en tidsperiod som sträcker sig över en hel SHL-säsong, gärna den säsong som jag valde. Då går det även att använda sig av en flermetod där både kvantitativ och kvalitativ metod ingår, då går det dels att göra samma undersökning som den jag gjort plus att det går att genomföra intervjuer med utvalda supportrar, till exempel. En till tanke som slog mig kring framtida forskning var att jämföra involveringen med en säsong innan coronapandemin och säsongen 2020/2021. Det hade varit intressant att se skillnader i engagemanget eftersom jag tror att fans engagerar sig mindre när de är på plats i arenan än när de sitter hemma eftersom när du väl är på plats i arenan är fokus på själva matchen. Resultatet hade kanske sett annorlunda ut när det kommer till engagemang efter matcherna i såna fall, där fansen loggar in på sociala medier efter matcherna för att uttrycka sig direkt till föreningarna.
Det hade varit intressant att se en liknande studie fast att du undersöker en annan plattform som Facebook eller Instagram för att se ifall resultatet hade varit
annorlunda då dessa två plattformar är snarlikt Twitter i sättet du använder apparna idag.
Ett sista förslag på framtida forskning handlar om att det hade varit spännande att välja ut supportrar till olika lag och analysera vad de skriver om och till
föreningarna under en utvald tidsperiod. Hur ser tonen ut? När skriver personerna? Hur mycket skriver de om laget och till laget?