SHL-klubbar på Twitter En kvantitativ innehållsanalys om hur människor engageras i samband med HV71:s och Brynäs twittrande under säsongen 2020/2021.

(1)

SHL-klubbar på Twitter

En kvantitativ innehållsanalys om hur människor

engageras i samband med HV71:s och Brynäs

twittrande under säsongen 2020/2021.

Författare: Joachim Yngve Handledare: Britt-Marie Ringfjord

(2)

Abstrakt

Why do supporters to ice hockey teams in Sweden engages with their team on Twitter? The Swedish Hockey League season 2020/2021 was different than the previous ones in the league history. The COVID-19 pandemic forced the league to play games without any spectators. This study aims to understand why fans, to the teams who came in 13th_{and 14}th_{in the league table during the season, engages with}

the teams Twitter accounts. The study will do that with the help of uses and

gratifications theory, agenda setting theory and priming theory. The method used in the study was to check tweets from the teams during a specific time period and code the tweets to get a result and find a conclusion. The result showed that fans to the two teams engages with the teams Twitter accounts when they either win or lose games. The conclusion showed that fan engagement was mostly driven by results.

Nyckelord

Ice hockey, Twitter, uses and gratifications, fan engagement, social media, covid-19

Tack till

Ett stort tack till min handledare Britt-Marie Ringfjord för all stöttning och konstruktiv kritik under arbetets gång! Jag tog mig framåt efter varje

(3)

Innehållsförteckning

1 Inledning 1 2 Bakgrund 2 2.1 Twitter 2 2.1.1 HV71 3 2.1.2 Brynäs 3

3 Syfte, frågeställningar och hypotes 5

3.1 Syfte 5

3.2 Frågeställningar och hypotes 5

4 Teoretiskt ramverk 6

4.1 Uses and gratifications 6

4.2 Dagordningsteorin 7

4.2.1 Strategisk kommunikation 8

4.3 Priming 8

4.4 Sammanfattning och relevans 8

5 Tidigare forskning 10

6 Metod och material 13

6.1 Metod 13

6.2 Kodschema & genomförande 13

6.3 Material 14

6.3.1 Urval och avgränsning 14

6.4 Reliabilitet och validitet 14

6.4.1 Förhållningssätt till reliabilitet och validitet 16

6.5 Forskningsetik 16

6.6 Metodkritik 16

7 Resultat och analys 18

7.1 Resultat 18

7.1.1 Matcherna 18

7.1.2 Övriga variabler 22

7.2 Analys 26

8 Diskussion och slutsats 28

8.1 Diskussion 28

8.2 Slutsats 29

8.3 Förslag på framtida forskning 30

(4)

1 Inledning

SHL-säsongen 2020/2021 blev inte som alla andra säsonger. En pandemi stoppade lagen i ligan från att ta in publik på matcherna under hela säsongen vilket mynnade ut till att alla fick följa matcherna framför tv-apparaterna. För att få ut det du tycker inför, under, efter och mellan matcherna använder sig folk numera av sociala plattformar som Twitter eller Facebook. Syftet med undersökningen var att varför fans till idrottslag involverar sig på sociala medier och den valda plattformen för undersökningen, Twitter. Det blev ett större intresse att förstå detta i och med den pandemi som gjorde att fansen samlades på sociala medier när de inte kunde vara på plats i arenorna.

Både HV71 och Brynäs herrlags säsonger under 2020/2021 blev inte alls vad de hade hoppats på. Båda lagen förväntades att slåss högre upp i SHL-tabellen av flera experter, HV71 sågs till och med som en guldkandidat av vissa (Hockeysverige, 2020). Istället blev det kamp i botten av tabellen för båda lagen vilket resulterade i att lagen valdes ut till denna studie.

Det finns idag inte tillräckligt med studier om detta ämne som rör supportrars engagemang kring deras favoritlag. Den huvudsakliga hypotesen för

undersökningen formulerades att supportrarna engagerade sig mest utifrån hur det gick under lagens matcher. Denna undersökning kommer försöka ge svar på tre frågeställningar som rör vid supportrars involvering på sina favoritlags

Twitterkonton.

Denna studie ska undersöka och analysera HV71 och Brynäs Twitterkonton för att försöka få en bättre förståelse över varför och när fansen till dessa två lag engagerar sig när det rör tweets om herrlagen för föreningarna. Tidigare forskning visar att liknande studier som min inte finns i lika stor utsträckning som jag hoppades på. Den här studien blir mitt bidrag till diskussionen som rör vid supportrars

engagemang till sina lag på sociala medier. Detta gjordes via analyser av re-tweets från supportrar och direkta svar från supportrarna.

(5)

2 Bakgrund

I detta avsnitt presenteras den valda sociala plattformen för undersökningen samt de lagen vars sociala plattform har undersökts och analyserats.

2.1 Twitter

År 2006 grundades Twitter av Evan Williams och Biz Stone. Jack Dorsey tillkom senare till teamet som färdigställde applikationen 2007 på en konferens i Austin, Texas (Twitter, 2020). Tanken med Twitter var att nätverket skulle användas som snabba kommentarer i en dagsdebatt enligt Wadbring & Weibull (2014, s. 230). År 2009 ökade antalet besökare lavinartat för applikationen och det blev tydligt att Twitter var mer än en nischad nyfikenhet hos de som använde appen (Twitter, 2020). I slutet av 2020 fanns det 192 miljoner aktiva användare på Twitter enligt deras egen rapport från slutet av 2020 (Twitter, 2021a).

Det är användarna som skapar innehållet på Twitter och du kan skriva, diskutera, dela och gilla tweets från andra användare på plattformen. När du delar tweets från andra kallas det för re-tweets och är tänkt att användare snabbt kan dela med sig av andras tweets utan att behöva kopiera och klistra in som din egen tweet, du kan re-tweeta både dina egna och andras tweets (Twitter, 2021b). En annan sak du kan göra på Twitter är att svara på andras tweets och nämna andra när du ska twittra själv. Det finns även en funktion där du kan gilla andras tweets, liknande funktion som finns på t.ex Facebook och Instagram (Twitter, 2021b).

Twitter anses idag vara en av de viktiga relationsskapande sociala medierna. Till skillnad från Facebook, som är öppen för alla, har Twitters betydelse att göra med vem som använder den sociala medieplattformen (Ohlsson et al, 2018). En stor del av användarna på Twitter är elitgrupper som kändisar, politiker och journalister. De gör det möjligt att få spridning ut till traditionella medier som är långt bortom Twitters egen spridning.

(6)

I ”Det svenska medielandskapet” skriver författarna om fyra grundpelare (se figur

1) i det sociala medielandskapet idag. Pelarna är delta, publicera, dela och samtala

(Ohlsson et al, 2018). Allt detta går att göra på Twitter vilket föll sig naturligt för denna rapport att rikta sig till just den sociala medieplattformen. Enligt Ohlsson et al (2018) är det pelarna samtala och dela som främst kan appliceras på sociala medier som Twitter, Facebook, Instagram.

2.1.1 HV71

Den 24 maj 1971 slogs föreningarna Husqvarna IF:s ishockeysektion och Vätterstads IF ihop till en gemensam förening med det nya namnet

Husqvarna/Vätterstads IF och föreningens första ordförande blev Owe Jungåker. Senare, den 7 september samma år godkändes det nya namnet HV71. Föreningen har vunnit 5 SM-guld år 1995, 2004, 2008, 2010 och 2017 (HV71, 2021a). Föreningen spelar sina hemmamatcher i Husqvarna Garden (tidigare Kinnarps Arena) i Jönköping och har haft flera stora profiler genom historien. Till exempel Johan Davidsson, David Petrasek, Esa Keskinen, Kari Eloranta, Fredrik Stillman och den bortgångne Stefan Liv med många fler (Berlstedt, 2017).

HV71 startade sitt twitterkonto den 28 mars 2009 (Accountanalysis, 2017) i samband med SM-final mot Färjestad den våren (Berlstedt, 2017). Föreningen har den 7 april 2021 17 028 följare på sitt konto och skrivit 14 925 tweets fram till datumet (Accountanalysis, 2017). Tweetsen som föreningen publicerat består mestadels av information som rör vid föreningen i stort och rapportering kring matcherna som representationslaget för herrar spelar.

Inför säsongen 2020/2021 anställdes Nicklas Rahm som ny huvudtränare för föreningen och laget sågs som en given guldkandidat inför säsongen

(Hockeysverige, 2020). Istället för en tilltänkt toppstrid gick laget trögt och slogs i botten genom hela säsongen och hamnade sist i SHL-tabellen och Nicklas Rahm fick sparken som huvudtränare (HV71, 2021b). Föreningen blev tvungen att ge sig in i ett ovisst kvalspel för att hålla sig kvar i den högsta serien (SHL, 2021). Vanligtvis brukar HV71 ha bland de högsta publiksnitten i SHL (SHL, 2020). Coronapandemin gjorde att arenorna ekade tomma under säsongen vilket gjorde att fansen till laget riktade sig till sociala medier och Twitter för att visa stöttning och ge kritik.

2.1.2 Brynäs

(7)

Ishockeyföreningen startade sitt twitterkonto den 27 februari 2009

(Accountanalysis, 2017). Den 7 april hade föreningen 15 074 följare och antalet skrivna tweets var uppe i 18 384. Föreningens tweets består mestadels av

information kring föreningen och rapportering kring representationslagets matcher för herrar.

Säsongen 2020/2021 var tanken att föreningen skulle ta ny sats mot toppen i och med nyanställningarna av huvudtränaren Peter Andersson och assisterande tränaren Viktor Stråhle (Brynäs, 2020). Tidigare säsonger hade föreningen slagits i botten av SHL och det skulle även fortskrida under 2020/2021. Ett flertal coronautbrott (SVT, 2021) under säsongen blandat med dåliga resultat gjorde att föreningen slutade på en näst sista plats i tabellen och blev tvungna att spela ett ovisst kval för sin fortsatta SHL-existens (SHL, 2021)

(8)

3 Syfte, frågeställningar och hypotes

3.1 Syfte

När engagerar sig människor och supportrar till ett idrottslag på Twitter? Syftet med denna undersökning är att försöka ta reda på det och analysera samt diskutera varför. Ur ett medie- och kommunikationsvetenskapligt perspektiv är det ett ämne och område som inte tagits upp ordentligt idag. Varför involverar fans sig på Twitter? Beror det på hur det går för laget i matcherna som spelas? Eller beror det på när laget förstärks med nyförvärv?

I och med att coronapandemin gjorde att alla matcher mer eller mindre spelades inför tomma läktare gör denna undersökning mer intressant då många fler personer samlas på sociala medier för att visa sitt engagemang. Fans involverar sig väldigt mycket i sitt favoritlag, på både gott och ont. Det är av relevans ur ett

mediekommunikativt perspektiv att denna undersökning genomförs för att få en bättre förståelse över varför ett engagemang kring ett idrottslag kan vara stort. Dessutom får vi en bättre förståelse över varför fans engageras och reagerar över sitt favoritlags twittrande.

Det finns idag inte många avhandlingar som rör vid idrottslag och sociala medier i Sverige idag vilket gör denna undersökning relevant i det avseendet. I avsnittet som rör vid Tidigare forskning hämtas inspirationen för denna undersökning.

3.2 Frågeställningar och hypotes

Undersökningen kommer försöka finna svar på följande frågor:

F1: När engagerar sig människor som mest när HV71 och Brynäs twittrar? F2: När delar människor med sig av tweets som mest från HV71 och Brynäs? F3: Hur ser fördelningen ut i antalet re-tweets när lagen vinner kontra när lagen förlorar?

I och med att undersökningen ska få svar på supportrars involvering på HV71:s och Brynäs Twitter är frågeställningar relevanta på det sättet att direkta svar och re-tweets som två av frågorna handlar går att mäta och på det sättet få ett svar på. Med ordet ”När” syftar studien på matcher, info angående spelartrupp eller övriga variabler som framgår i Bilaga 1.

Den huvudsakliga hypotesen som undersökningen tar avstamp från är: Människor

blir mer engagerade i samband med matchsresultatet för sitt favoritlag.

En annan hypotes som undersökningen kommer undersöka är: Människor delar

(9)

4 Teoretiskt ramverk

Under denna undersökning har teorierna uses and gratifications theory, agenda setting theory (dagordningsteorin) och priming theory använts som grund. I detta avsnitt förklaras de närmare och varför de använts.

4.1 Uses and gratifications

Teorin formades av Elihu Katz, Jay Blumler och Michael Gurevitch på 1970-talet enligt Foss & Littlejohn (2009). Ett exempel om teorin som tas upp av Foss & Littlejohn (2009) handlar om hur en bilintresserad person tycker att en tidning som handlar om bilar ska innehålla flertalet utmärka foton på bilar och att dessa foton ska vara njutbara att kolla på när personen bläddrar i tidningen. Foss & Littlejohn (2009) tar upp belief och evaluation när de beskriver hur uses and gratifications kan användas.

Strömbäck (2014) skriver om mottagarmodeller i Makt, medier och samhälle och där uses and grafitfications kännetecknar det i olika forskningsperspektiv. Teorin går ut på vad människor gör med den information som olika medier publicerar. Själva grundtanken med uses and gratifications är att människorna som konsumerar medierna är de som är mest aktiva med att försöka tillfredsställa sina egna behov.

”Enligt uses and grafifications är den centrala frågan inte vad medierna gör med människor, utan vad människor gör med medierna”

-Jesper Strömbäck (2014)

Kommunikation handlar inte om att överföra budskap till varandra eller att skapa en gemensam mening menar Strömbäck (2014). Det handlar om våra behov och hur det påverkar hur vi förhåller oss till medierna som finns idag och hur vi kan förstå samt tolka budskapen som förmedlas till oss via till exempel tv:n eller datorskärmen enligt Strömbäck (2014).

Uses and grattifications har tre olika behov som är viktiga för teorin i sig.

Användningen av medier avser att uppfylla våra behov på olika sätt. De tre behoven enligt Strömbäck (2014) är:

• Kognitiva behov: handlar om hur vi tar in, bearbetar och använder sig av information vi får till oss från exempelvis ett ishockeylags twitterkonto eller från en nyhetssajt. Vi förstår vad som sker runt omkring oss.

• Förströelsebehov: är ett behov för människor då vi kan koppla bort de bekymmer och problem vi har i vardagen. Människor behöver avkoppling och underhållning i sin vardag och förströelsebehovet har ett värde i det. • Identitetsbehov: vi har ett behov av att identifiera oss med vissa saker i våra

liv, där kommer identitetsbehovet in i bilden. Vi vill känna oss delaktiga och vilka vi är beror i stor utsträckning på hur vi relaterar till vår sociala omgivning.

(10)

konsumera. Vilken typ av medieinnehåll vi väljer att konsumera hänger ihop med vilka behov vi har och hur medierna tillfredsställer oss menar Nord & Strömbäck (2012).

Uses and gratifications influerar människor på olika sätt enligt Foss & Littlejohn (2009). Det kan handla om kultur, sociala institutioner, mediemöjligheter, sin egen tro och värderingar.

”In turn, one’s beliefs about what media can provide are influenced by the gratifications one experiences by using those media”

-Foss & Littlejohn (2009)

Ett begrepp som passar in i undersökningen är deltagarkultur som handlar om att du undersöker samspelet mellan konsumenten och producenten. Hur tar konsumenten emot det som skrivs av producenten, i detta fall handlar det om hur supportrarna till HV71 och Brynäs samspelar med vad föreningarna producerar på Twitter (Dahlbeck & Persson, 2011).

4.2 Dagordningsteorin

Dagordningsteorin formades av Maxwell McCombs och enligt han går den ut på att medierna har makten att bestämma vilka frågor som ska vara mer framträdande än andra för allmänheten att beskåda (McCombs, 2014). Teorin har två olika nivåer som används (se figur 2) används främst när det kommer till forskningsarbete om massmedier enligt McCombs (2014). Han menar dessutom att det finns en tredje nivå men som inte används lika frekvent.

Den första nivån handlar om hur medierna drar till sig uppmärksamhet genom att de rapporterar om vissa specifika saker eller ”objects”, som McCombs (2014) kallar det. Dessa saker som det rapporteras om anses vara viktiga för allmänheten att ta del av. Den andra nivån av teorin skriver Strömbäck (2014) att den handlar om hur dessa ”objects” synliggörs av mediernas dagordning och hur allmänheten tänker kring det.

Prioritetsöverföring: dagordningsteorins första nivå

Prioritetsöverföring: dagordningsteorins andra nivå

Figur 2 hämtad från Strömbäck (2014. s 108)

Mediernas dagordning (den uppmärksamhet olika objekt

får i medierna)

Medborgarnas dagordning (de objekt som människor uppmärksammar och tycker är

viktiga)

Mediernas attributdagordning (den uppmärksamhet olika attribut får i

mediernas beskrivningar av olika objekt)

Medborgarnas attributdagordning (de attribut som människor uppmärksammar och fäster vid

(11)

Strömbäck (2014) tar upp en fråga som Maxwell McCombs och Donald Shaw ställde under 1960-talet som ledde fram till teorins uttryck. Frågan handlade om vilka frågor det är som styr vad vi tycker är viktigt och betydelsen medierna har i sammanhanget som frågorna formuleras. Dagordningsteorin går även att undersökas via studier där du kollar vilka samband som finns mellan medier som konsumeras av oss och de frågor som anses vara viktigast.

4.2.1 Strategisk kommunikation

Något som hänger ihop med dagordningsteorin är den strategiska kommunikationen som används flitigt idag av organisationer. Det innebär att det skapas mening, anseende, byggande av förtroende och att interna och externa relationer hanteras menar Zerfaß & Huck (2007). När du ska forska kring strategisk kommunikation innebär det att du ska studera organisationers kommunikation som helhet, något denna undersökning ämnar göra via Twitter (Verhoeven, Zerfaß & Tench, 2011). Hur använder sig HV71 och Brynäs av strategisk kommunikation i syfte att skapa bättre relationer med sina supportrar? Använder de sig av kommunikationen i syfte att bygga förtroende hos sina följare på Twitter? Denna undersökning ska försöka ge svar på det.

4.3 Priming

En teori som går hand i hand med dagordningsteorin är priming. Teorin går ut på att förklara varför medier har makt över vissa frågor som människor tycker är viktigast att ta upp och rapportera om. Genom att du uppmärksammar vissa frågor mer än andra påverkar du människor i deras sätt att bedöma vissa saker. Samtidigt handlar inte priming om mediernas effekter på folk i första hand utan hur ny information från medier påverkar folk enligt Strömbäck (2014).

Nord & Strömbäck (2012) skriver vidare om hur priming gör att människors beteende och tankar påverkas av det innehåll som publiceras och rapporteras om i medier. En person som till exempel följer Brynäs på sociala medier och i större allmänhet har fler tankar om föreningen i sitt minne än någon som inte följer föreningen på samma sätt.

Människor sätter sin tillit på information och huvudsakligen saker som är aktiva i ens huvud samt lättillgängliga för personen i dennes tankar menar Nord & Strömbäck (2012). Ju oftare det rapporteras om vissa saker i media, desto mer tänker vi på dessa rapporteringar menar Strömbäck (2014). Han skriver vidare att teorin är främst använd inom områden som rör forskning om våld i filmer och stereotypa uppfattningar om minoritetsgrupper.

4.4 Sammanfattning och relevans

Alla nämnda teorier hänger ihop med undersökningen på olika sätt. Den

(12)

(13)

5 Tidigare forskning

I detta avsnitt kommer den tidigare forskning inom valt område att presenteras.

En vetenskaplig artikel skriven av Fernandes & Vale (2017) är en stor

inspirationskälla till att denna undersökning genomförs. Deras studie gick ut på att kolla varför fans till fotbollsklubbar engagerar sig på Facebook. De genomförde studien genom en enkät på Facebook vilket resulterade i 562 resultat att analysera för dem. Fernandes & Vale (2017) använde sig av uses and gratifications i sin studie eftersom enligt dem är det mest använda teoretiska ramverket när sport och sociala medier ska undersökas ihop.

Fernandes & Vales (2017) undersökning använde sig av sju motivationer när de skulle analysera resultatet från enkäten. Dessa sju var information, underhållning, personlig identitet, integration och social interaktion, bemyndigande, belöning och kärlek till varumärket. Dessa sju motivationer delades sedan in bland tre

dimensioner av beteende beroende på vad resultatet visade. Dimensionerna i studien som skulle visa beteendet bland fansen var konsumtion, bidrag och skapande.

Information Entertainment Personal Identity Integration and Social

Interaction

Empowerment Remuneration

Brand Love

Figur 3 hämtad från Fernandes & Vale (2017).

Fernandes & Vale (2017) ville mäta motivationerna som nämnts för att se varför fans engagerar sig på Facebook. De valde ut Facebook för att det är den populäraste sociala medieplattformen där flest människor samlas. Fernandes & Vale gick även igenom de sju motivationerna till deras studie och där de beskrevs på följande sätt: • Information – Behovet av att ta del av information direkt från varumärken, fotbollslag i detta fall. Det finns ett behov av att vara uppdaterad från sitt favoritlag.

• Underhållning – Behovet av att komma bort från vardagen genom sitt favoritlag. Detta är en viktig motivation enligt Fernandes & Vale (2017). • Personlig identitet – Relaterar till hur en persons identitet formas genom

uttryck och hur personen mottas.

(14)

• Bemyndigande – En person vars roll är att vara en åsiktsmakare som vill ha uppmärksamhet för sina åsikter.

• Belöning – Människor involverar sig på sociala medier för att få någon slags belöning som att delta i olika tävlingar som det idag finns på sociala medieplattformer.

• Kärlek för varumärke – En person använder sig av sociala medier enbart för en stark kärlek för ett varumärke och för att få följa det. Exempelvis ett ishockeylag.

Figuren ovan visar hur motivationerna och dimensionerna samspelar med varandra. Dimensionerna band samman hypoteserna i Fernandes & Vales (2017) studie. Varför är deras studie relevant för denna studie som handlar om HV71 och Brynäs? Dels för att Fernandes & Vales studie ville undersöka engagemanget hos ett

favoritlag bland fans på en social medieplattform, Facebook i detta fall. Dessutom för att de även använde sig av uses and gratifications som teori för sin studie vilket även det är intressant att ta med sig in i studien om HV71 och Brynäs.

En avhandling som handlade om HV71 och engagemang för laget innan sociala medierna fanns har skrivits av Anders Svensson (2007). Den tog upp hur en webbsajt som hette hvfantasten där supportrar till HV71 och främst

supporterföreningen North Bank Supporters samlades för att få uttrycka sina åsikter runt föreningen i en gästbok. Hvfantasten var en oberoende webbplats och

fristående från HV71 och North Bank Supporters (Svensson, 2007). Han menar vidare att det är osagt ifall hvfantasten var först med diskussionsforum för supportrar.

”Publiken är mycket större än de 6000 som varje vecka, ibland två gånger i veckan, bänkade sig i Kinnarps Arena. Arenapubliken kom inte, och kommer inte, uteslutande från södra Vätterbygden. HV71:s upptagningsområde är mycket vidare än så.”

-Svensson (2007).

Citatet är värt att ta med sig när du ska diskutera fans till föreningar i stort. Det är väldigt många som har en åsikt om hur saker och ting ska fungera och hur

föreningar ska jobba för att nå framgång. Det är inte bara människorna som går på matcherna som är fans till lagen. Inte heller är det enbart människor som bor i staden där föreningen håller till som hejar på laget.

Svensson (2007) menar att oavsett vilka intressen människor har, till exempel politiska eller kulturella, finns det en slags gemenskap på internet idag där vi kan diskutera med varandra och utbyta tankar. Det skrev han år 2007 innan de sociala medierna klev upp på scenen som det enorma digitala diskussionsforum det blivit sedan dess.

Syftet med avhandlingen var att beskriva diskussionen utifrån ett

(15)

undersökningar som gjorts och olika metoder som har använts för att komma fram till ett resultat och slutsats.

Skriver du in webbadressen för hvfantasten idag möts du av texten: ”En sajt om HV71 som hade sina glansdagar i slutet av 90-talet och början av 00-talet.”

-hvfantasten.com (2021).

En text som sammanfattar utvecklingen på internet ganska väl, innan de sociala medierna intåg var sajter som hvfantasten ett av många diskussionsforum där människor med samma intresse kunde samlas och uttrycka sina åsikter. Idag samlas vi under samma tak, antingen på Twitter eller Facebook.

Det finns även en studie genomförd av Brunette et al (2014) som handlar om idrottslag och uses and gratifications på Twitter. I sin inledning skriver författarna av studien att det finns en brist i förståelsen från idrottslagen i Kanada över varför människor använder sig av Twitter och hur pass motiverade och tillfredsställda de egentligen är.

Det som de fann intressant i resultatet av studien var att de hade hittat fyra primära tillfredsställande saker till varför människor följer idrottslagens sociala medier i Kanada. Dessa fyra saker var enligt Brunette et al (2014):

• Interaktion • Främjande

• Liverapportering av matcher • Nyheter

Författarna bakom studien kom fram till att professionella idrottslag idag kan förbättra sina relationer till fansen och följare genom att förstå varför människor söker sig till sociala medier som Twitter i detta fall med idrottslagen i Kanada. Brunette et al (2014) menar att idrottslag i stort, inte bara i Kanada, använder sig av Twitter idag för att sprida nyheter kring laget, lägga ut bilder och liverapportera vid matcher. Forskning kring växandet av idrottslags användande av sociala medier är nödvändigt idag menar Brunette et al (2014) för att få en djupare förståelse kring varför människor idag använder sig av Twitter, till exempel.

Deras metoder för att mäta gick ut på fyra olika sätt. De använde sig av sample för att välja ut vad som skulle mätas. Intervjuer gjordes med personer som hade roller inom olika lag som kommunikatör. Det gjordes även en innehållsanalys av tweets mellan 1 september och 31 oktober 2010. Det skickades även ut enkäter för deras studie där de ville ha svar på varför användare av Twitter följer sina lag och hur lagen använder sig av Twitter.

Brunettes et al (2014) studie är en av få inom ämnet där det handlar om Twitter och sportlag tillsammans uses and gratifications-teorin idag. Det är som de skriver, att detta forskas det för lite om och vi har ingen djupare förståelse kring varför

(16)

6 Metod och material

I detta avsnitt kommer vald metod presenteras samt materialet som ligger till grund för undersökningen.

6.1 Metod

Ifall du ska göra en kvantitativ innehållsanalys av något styrs det, enligt Bryman (2018), av när en händelse inträffar. En innehållsanalys menar Bryman (2018) är en teknik då du ska analysera texter och dokument där du strävar efter att på ett systematiskt sätt kvantifiera innehållet. Det gör du i förväg via förbestämda

kategorier som du sedan analyserar och kan exempelvis skapa tabeller eller diagram av.

En fördel med kvantitativ innehållsanalys är att det är ett bra sätt att få svar på frågor som rör vid saker om hur frekvent som exempelvis lagen fick direkta svar till sig eller hur frekvent tweets delades och när de delades av användare på Twitter (Bryman, 2018). En innehållsanalys kan innefatta visuellt material som texter menar Bryman (2018). Han menar också att metoden är en transparent metod där du lätt kan beskriva ditt urval och utformningen av ditt kodningsschema. Transparensen gör att metoden även beskrivs som en objektiv analysmetod menar Bryman (2018). Innehållsanalyser är förknippat primärt med analyser av massmedia men den är bredare än enbart det (Bryman, 2018).

I och med att både HV71 och Brynäs slogs i botten av SHL under säsongen

2020/2021 innebar det att tidsperioden för analysen kunde varit hela säsongen, från september till april. Istället för den tidsperioden kommer denna analys rikta in sig på andra halvan av säsongen då allt avgörs. Ett val som gjorde att kvalmatch 1

inkluderades i analysen då tidsperioden för undersökningen blev 1 januari 2021 till 7 april 2021, då kodningen av alla tweets påbörjades på det datumet.

Kodningen utgick ifrån förutbestämda kategorier och variabler som Bryman (2018) nämner är det som en innehållsanalys går ut på (se bilaga 1). Kodningen bokfördes i SPSS.

6.2 Kodschema & genomförande

Genomförandet av kodningen gjordes via olika variabler som undersökningen utgick från. De viktigaste variablerna för undersökningen var antalet direkta svar och re-tweets som lagen fick under tidsperioden.

Kodschemat bestod av 11 olika variabler som utgick från undersökningens syfte och frågeställningar. Variablerna var:

V1. Tweetnummer V2. Månad

V3. Vilket lag

(17)

V8. Covid-19

V9. Föreningsinformation V10. Direkta svar

V11. Re-tweets

För en mer detaljerad och informativ beskrivning av samtliga variabler, se bilaga 1. Kodningen gjordes på egen hand och varje månad kodades var för sig under arbetets gång i SPSS. Då undersökningen gjordes av mig själv enbart var detta det enda alternativet för att på ett effektivt sätt kunna koda allt material.

För att du ska kunna bryta ner dina svar för en undersökning måste du koda dina svar med olika siffror som du använder när du kodar data enligt Eliasson (2013). Vad du därefter gör med dina svar beror på vilka variabler du har kodat in dina svar på. Varje variabel i undersökningen (se bilaga 1) har underkategorier där siffrorna för varje kategori kodades in som svar för varje enskild tweet som var med i denna undersökning.

6.3 Material

Totalt analyserades 1393 tweets under perioden 1 januari-7 april 2021. På Twitter kan du idag svara på tweets från andra genom funktionen ”direkta svar”, du kan dela andras tweets genom att ”re-tweeta” och du kan gilla andras tweets som du kan göra på till exempel Facebook och Instagram. Gilla-markeringar är inte relevant för denna undersökning eftersom personer gillar tweets oavsett och engagemanget går inte att mäta på samma sätt som direkta svar och re-tweets.

6.3.1 Urval och avgränsning

I och med att det var tweets som gällde herrlagen för HV71 och Brynäs

exkluderades tweets som rörde damlagen från undersökningen, vilket gjorde att det blev 1393 tweets som undersöktes och analyserades. En avgränsning gjordes för att få ett mindre urval att utgå ifrån och för att säkerställa att undersökningen kunde genomföras inom tidsramen för deadline. Anledningen till valet av utvald tidperiod var för att varje säsong avgörs månaderna efter årsskiftet och det gjorde att

tidsperioden för undersökningen blev 1 januari till 7 april, då säsongen drar ihop sig till ett avgörande för lagen.

6.4 Reliabilitet och validitet

Ifall du vill ha en undersökning som är trovärdig gäller det att både ha en hög reliabilitet och validitet enligt Bryman (2018). Reliabilitet är en term som går ut på att ha du ska uppnå samma resultat av en undersökning när du gör om den flera gånger. Denna undersökning vill mäta engagemanget hos fans till lagen HV71 och Brynäs vilket gjorde via innehållsanalys av direkta svar och re-tweets lagen fick på sitt twittrande. Detta kallar Bryman (2018) för stabilitet där ett mått kallas test-retest där han tar som exempel att en viss grupp får göra likadana tester flera gånger om för att uppnå hög reliabilitet till slut.

Bryman (2018) tar upp två andra faktorer som reliabilitet tar ställning till vid

(18)

intern reliabilitet finns enligt Bryman (2018). Den tredje faktorn som är viktig är interbedömarreliabiliteten där det ska finnas en överensstämmelse mellan observatörerna och bedömare när en undersökning genomförs menar Bryman (2018). Denna överensstämmelse innebär att de obeservatörer och bedömare ska göra bedömning av en sak. Interbedömarreliabilitet innebär också att forskarna ska vara fri från bias, att inte vara partiska när undersökningen genomförs menar Bryman (2018).

För att du ska uppnå hög reliabilitet krävs det att du har hög validitet. Det innebär att en undersökning verkligen mäter det begrepp som ska mätas menar Bryman (2018). Exempelvis ska denna undersökning mäta engagemang hos fansen till HV71 och Brynäs. Det finns fem olika sätt att bedöma validiteten. Dessa fem förklaras närmare nedan enligt Bryman (2018):

• Ytvaliditet – handlar om ifall du utvecklar ett nytt mått måste din ytvaliditet vara tillräckligt hög. Måttet ska spegla innehållet av det du undersöker. Det gör du via att exempelvis fråga andra personer ifall de förstår ditt begrepp som du undersöker.

• Samtidig validitet – ifall du undersöker din undersöknings faktiska resultat och utvärderar dessa med dina frågor för undersökningen är det det som kallas för samtidig validitet.

• Begreppsvaliditet – detta mått handlar om att du ska bevisa dina hypoteser för din studie. Ett exempel som togs upp av Bryman (2018) handlar om att vissa arbetare trivs mer på sitt arbete för dem arbetar inte med

rutinuppgifter, utan ha varierande uppgifter medan de som har

rutinuppgifter och gör samma sak dag ut och dag in trivs inte lika bra på jobbet.

• Prediktiv validitet – handlar om att du tar ett framtida kriterium som inte finns idag, men som samtidig validitet handlar om, och ta fram framtida nivåer av frånvaro. Skillnaden mellan detta sätt och samtidig validitet handlar alltså om att prediktiv validitet handlar om något som inte finns idag och samtidig validitet handlar om något aktuellt. Båda dessa ger information när vi ska validera test.

• Konvergent validitet - ett mått bör bedömas och jämföras med med andra mått, det kallas för begreppsvaliditet. Ett exempel Bryman (2018) tar upp handlar om hur två forskare använde sig av en dagboksmetod för att få en bild av respondenters spelande och sedan jämförde det resultatet med enkätresultatet i undersökningen.

(19)

Validiteten är beroende av vad din undersökning ska mäta. Denna undersökning mäter involveringen från fansen till HV71 och Brynäs utifrån olika variabler och ska mäta när engagemanget är som störst. Hur många direkta svar och re-tweets får lagen på Twitter när de publicerar? Då kan du inte använda dig av en metod som mäter något annat och som därmed ger dig låg reliabilitet vilket leder till låg validitet. Frågeställningen ”När engagerar sig människor som mest när HV71 och

Brynäs twittrar?” kan inte mätas genom att du analyserar orden som fansen skriver

till lagen. Då blir frågeställningen en annan, utan du analyserar och mäter antalet direkta svar tweeten får, på det sättet kan du får svar på frågeställningen.

6.4.1 Förhållningssätt till reliabilitet och validitet

Denna undersökning använde sig främst av test-retest reliabilitet samt

interbedömarreliabilitet som Bryman (2018) går igenom och förklarar. Kodningen genomfördes flera gånger för att se ifall mätningarna stämde överens med varandra alla gånger för att få en hög reliabilitet och för att se ifall jag som gjorde

undersökningen var fri från bias, att jag inte var partisk när mätningarna gjordes och på det sättet kunna påverka resultatet för undersökningen.

Både samtidig validitet och begreppsvaliditet har en stor del i undersökningen då resultatet utvärderas med frågeställningarna som tagits fram och hypoteserna bevisas.

6.5 Forskningsetik

Inför denna studie tog jag del av Vetenskapsrådets rekommendationer kring forskningsetik och hur god forskningssed upprätthålls (ALLEA, 2018). Det finns fyra grundprinciper som rådet utgår ifrån när det kommer till vägledning för forskare. Dessa fyra principer är tillförlitlighet, ärlighet, respekt och ansvarighet (ALLEA, 2018). Tillförlitligheten i denna studie har säkerställts genom dess kvalitet som går att hitta i studiens val som visar sig i design, val av metod, analys och utnyttjande av dess resurser. Dessa val har även motiverats av mig under studiens gång, varför jag har gjort det och det. Ärligheten för denna studie grundar sig i när jag som undersöker utvecklar, genomför, granskar, rapporterar och informerar om den forskning som jag har gjort i text. Ärligheten ska visas upp på ett öppet, rättvist, fullständigt och objektivt sätt. Denna studie och andra studier ska visa upp en respekt för kollegor, forskningsdeltagare, samhälle, ekosystem, kultur och miljö. Eftersom jag har studerat och analyserat människors engagemang är respekten samt ärligheten för denna studie något jag tagit till mig under studiens gång. Denna studie överensstämmer med Vetenskapsrådets rekommendationer genom mitt fulla ansvar över att ha genomfört studien, hela vägen från tanke till publikation (ALLEA, 2018).

6.6 Metodkritik

Det finns inga metoder som är vattentäta (Bryman, 2018). Kvantitativa

(20)

(2018) är det omöjligt att utforma en kodningsmanual utan du själv tolkar vad du tror resultatet kan visa från det du ska analysera.

Kvantitativ innehållsanalys kan även bli kontroversiell eftersom du försöker dra slutsatser om outvecklade betydelser menar Bryman (2018). En annan kritik mot metoden menar Eliassson (2013) är svårigheten att omvandla materialet som analyserats till siffror.

Just den sista delen med att omvandla materialet till siffror var inget jag stötte på eftersom jag mätte just siffrorna som varje tweets visade i och med de direkta svaren och re-tweets visas vid varje publicerad tweet. Problemen som uppstod i början av arbetet och som fortskred ganska länge var arbetet med kodboken och alla variabler som den medförde. Nackdelen med kodboken var att vissa variabler fick inte lika många träffar som jag hoppades på inför. Dessa variabler var relevanta eftersom säsongen medförde stor kritik mot de som styr föreningarna. Förhoppningen med dessa variabler som ”föreningsinfo” var ämnad till att få se engagemanget kring de som styr föreningen.

En funktion på Twitter är gilla-markeringar. Jag nämnde under avsnittet material att gilla-markeringarna inte var relevanta för undersökningen. Förhoppningen från början var att de skulle få plats i undersökningen och alla mätningar men jag märkte ganska snabbt när jag konstruerade kodboken och efter en snabb översikt över alla tweets att de allra flesta gillar tweetsen oavsett innehåll. Utifrån det beslutade jag mig för att inte ta med gilla-markeringar eftersom reliabilitet och validiteten hade blivit låg och därmed inte bra.

(21)

7 Resultat och analys

I det här avsnittet presenteras resultatet av undersökningen samt analysen om varför resultatet blev som det blev.

7.1 Resultat

Det publicerades sammanlagt 1393 tweets under tidsperioden. HV71 stod för flest tweets av lagen och dessa handlade om herrlagen.

Diagram 1

Diagram 1 visar att HV71 stod för 51% av alla tweets under den utvalda tidsperioden. HV71 stod för 710 tweets medan Brynäs publicerade 683 stycken mellan 1 januari-7 april.

7.1.1 Matcherna

Ena frågeställningen för undersökningen handlade om när människor engageras som mest när HV71 och Brynäs twittrar. Det som blev tydligt tidigt i analyserandet av alla tweets var att folk engagerade sig mest kring matcherna. Nedan följer resultatet.

Diagram 2 23 4 3 0 0 0 0 63 21 8 0 0 2 0 18 5 1 3 0 0 0 0 10 20 30 40 50 60 70

1 till 3 4 till 6 7 till 10 11 till 14 15 till 18 19 till 24 25+

Svar från fans vinstmatcher Brynäs

Inför match Under match Efter match

(22)

40 8 ₂ 0 0 0 0 156 32 17 3 2 1 1 23 4 ₁ 2 1 2 0 0 20 40 60 80 100 120 140 160 180

Svar från fans förlustmatcher Brynäs

Diagram 3

Diagram 2 och 3 visar hur fansen engagerade sig via direkta svar när lagen hade vunnit. Hur det såg ut inför match, under match och efter match. Majoriteten av alla tweets som rörde vid vinstmatcherna fick 1–3 svar från fansen, de allra flesta av dem kom under matcherna från båda lagens fans. Brynäsfansen var mer benägna att visa sitt engagemang under matcherna visar diagram 2. Efter matcherna var

aktiviteten inte lika stor hos något av lagens fans visar diagrammen. Vid förlustmatcherna var fansen från båda lagen mer benägna att visa sitt

engagemang. Diagram 4 och 5 visar hur många fler svar från fansen som lagen fick vid förlustmatcher kontra vad de fick vid matcher när lagen hade vunnit. Svar från fansen under matcherna dubblerades när det kommer till 1 till 3 svar när lagen förlorade. Tydligaste skillnaden går att se på Brynäs när laget hade vunnit kontra när laget hade förlorat. Samtidigt hade HV71 också många fler svar vid förluster kontra vid vinster. Det stack sällan iväg i antal svar från fans, när det väl gjorde det handlade om när lagen förlorade matcher i slutet av säsongen och blev klara för kvalspel. Diagram 4 32 3 ₁ ₁ ₁ ₀ ₀ 68 8 3 ₁ ₁ ₀ ₀ 13 5 0 0 0 0 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80

Svar från fans vinstmatcher HV71

(23)

72 13 4 2 ₀ 1 0 113 20 5 4 ₁ ₀ ₁ 21 5 ₁ ₁ 0 0 0 0 20 40 60 80 100 120

Svar från fans förlustmatcher HV71

Diagram 5

En annan mätning som gjordes var hur pass benägna fansen till lagen var att dela lagens tweets vid vinst- och förlustmatcherna. Samma mätning gjordes som svaren från fansen. Hur många delade tweets, från skalan 1–3 till 25+. Mätningen utgick även ifrån delade tweets inför, under och efter matcherna.

Diagram 6 11 0 1 1 0 0 0 34 6 6 4 0 1 0 12 4 1 1 ₀ 1 ₀ 0 5 10 15 20 25 30 35 40

Delade tweets vinstmatcher Brynäs

13 3 0 0 0 1 1 28 11 3 3 ₂ 1 1 12 2 4 0 1 0 0 5 10 15 20 25 30

(24)

Diagram 7

Det som gick att utläsa av antalet delade tweets var att fansen var mer benägna att dela tweets under matcherna när lagen vann medan tweets inför och efter var det en jämnare fördelning mellan båda lagen visar både diagram 6 och 7. Det stack aldrig iväg i antalet delningar någon gång för något av lagen enligt diagram 6 och 7. Överlag var det en jämn fördelning hos båda lagens fans när det kommer till vinstmatcher.

Diagram 8

Diagram 9

Enligt diagram 8 och 9 samt jämförelsevis med diagram 6 och 7 visar diagrammen att fans till lagen var benägna att dela fler tweets när lagen förlorat jämfört med när lagen vunnit. 22 3 4 0 1 0 0 84 22 12 4 ₂ ₂ 4 14 5 ₂ 1 2 1 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90

Delade tweets förlustmatcher Brynäs

32 10 5 1 ₀ ₀ 1 61 17 8 5 1 ₀ 1 5 ₃ 1 1 ₀ 1 ₀ 0 10 20 30 40 50 60 70

Delade tweets förlustmatcher HV71

(25)

Diagram 10 visar totalen av samtliga svar från fans och delade tweets från båda lagen för att sammanfatta allting.

Det går att tolka på diagram 10 att majoriteten av engagemanget från alla tweets som rörde matcherna hos båda lagen handlade om att fansen svarade på tweets när lagen hade förlorat matcher vilket stärker huvudhypotesen ”Människor blir mer

engagerade i samband med matchsresultatet för sitt favoritlag”. Men samtidigt

visar den andra hypotesen att den inte stämmer överens med resultatet i

undersökningen ”Människor delar gärna med sig av tweets när favoritlaget vinner

matcher”.

7.1.2 Övriga variabler

De övriga variablerna som undersöktes hade inte samma omfång som ovannämnda variabler som rörde matcherna.

21%

41% 13%

25%

Totalt antal svar och delningar

Svar från fans vinst Svar från fans förlust Delade tweets vinst Delade tweets förlust

5 1 ₀ 1 ₀ ₀ ₀ 6 0 0 0 0 0 0 22 2 2 ₀ ₀ ₀ ₀ 31 5 2 3 ₀ ₁ ₀ 3 0 3 0 0 0 0 9 1 3 ₀ ₀ ₀ ₀ 0 10 20 30 40

Info om spelartruppen svar från fans/delade

tweets Brynäs

(26)

Diagram 11

Diagram 12

Involveringen hos båda lagens fans kring spelartruppen visade sig inte vara lika hög som vid matcherna. Det som stack ut hos respektive lag var att engagemanget kring Brynäs när det kom till ledarintervjuer. Samtidigt som involveringen kring

spelarintervjuer hos HV71 var som störst. Även ledarintervjuer hos HV71 var engagemanget påtagligt enligt diagram 12.

Diagram 13 12 0 1 1 0 0 0 5 2 ₁ ₀ ₀ ₀ ₀ 33 5 5 1 2 ₀ ₀ 26 7 3 ₂ 0 0 0 2 ₁ ₀ ₀ ₀ ₀ ₀ 15 2 ₁ ₁ 2 ₀ ₀ 0 10 20 30 40

Info om spelartruppen svar från fans/delade

tweets HV71

Nyförvärv Spelare lämnar Spelarintervjuer Ledarintervjuer Ledarförändringar Skadeläget

0 0 0 0 0 0 1 7 6 0 0 2 0 0 2 1 0 0 0 0 0 3 1 0 0 0 0 0 0 1 2 3 4 5 6 7 8

Svar från fans om covid-19

(27)

Diagram 14

Något som stack ut var antalet svar från fans Brynäs fick när det handlade om smittspridning. 25+ svar fick en tweet som rörde det, samma tweet delades även mellan 19–24 gånger av fansen. Det väckte större involvering överlag kring Brynäs när det kom till covid-19 än vad det gjorde hos HV71.

En variabel som gick under namnet föreningsinfo handlade om kategorier som jag bedömde inte kunde gå in under de andra variablerna i undersökningen (se bilaga 1) men som jag ändå ville undersöka och mäta engagemanget på.

2 0 0 0 0 0 0 7 1 0 0 0 1 0 1 2 0 0 0 0 0 1 1 0 0 0 0 0 0 1 2 3 4 5 6 7 8

Delade tweets om covid-19

Smittspridning Brynäs Flyttade matcher Brynäs Smittspridning HV71 Flyttade matcher HV71

0 1 0 0 0 0 0 5 2 0 0 0 0 0 5 0 0 0 0 0 0 1 0 0 0 0 0 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 2 3 4 5 6

Föreningsinfo delade tweets Brynäs

(28)

Diagram 15 Diagram 16 Diagram 17 0 0 0 0 0 0 0 6 6 0 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 0 0 0 0 0 0 1 0 0 0 0 0 1 12 4 1 0 0 0 2 0 2 4 6 8 10 12 14

Föreningsinfo delade tweets HV71

Veckobrev Biljetter Ekonomi Restaurang Styrelseinfo Besvarade frågor

0 1 0 0 0 0 0 9 0 0 1 0 0 0 9 1 2 0 0 0 0 2 2 1 0 0 0 0 3 0 0 0 0 0 0 0 0 1 0 0 0 0 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Föreningsinfo svar från fans Brynäs

(29)

Diagram 18

Inledningsvis börjar vi med att jämföra Brynäs delade och svar från fans tweets går det att tolka diagram 15 och 17 som att ekonomi och biljetter fick mest fokus från fansen mellan 1 januari och 7 april. Dessa kategorier går hand i hand med varandra kan det påstås eftersom biljetter köps och ger intäkter vilket var vitalt för säsongen som den utspelade sig utanför isen.

Jämför vi HV71:s delade tweets och svar från fans går det att tolka diagram 16 och 18 att biljetter och besvarade frågor från föreningen på Twitter var det som skapade mest engagemang hos fansen.

7.2 Analys

Den första frågeställningen jag ville undersöka var när fansen till HV71 och Brynäs engagerade sig som mest när de båda föreningarna twittrade. Fernandes & Vale (2017) ville med sin studie förstå varför och hur idrottsfans till fotbollslag engagerar sig i sina klubbar på Facebook. Deras undersökning använde sig av uses and

gratifications för att försöka förstå varför engagemang är som det är bland fotbollsfans. Samma sak gäller denna undersökning, uses and gratifications ska försöka hjälpa mig förstå när fansen till HV71 och Brynäs engagerar sig på Twitter. Utöver uses and gratifications ville jag se hur föreningar satte sin dagordning och primingfrågor. Det finns likheter kring min undersökning och Fernandes & Vales (2017). Framförallt i hur deras studie studerar varför folk drar sig till sina lag på Facebook, som de delat upp i olika dimensioner som sedan analyseras. Jag använde mig av olika variabler för att kunna koda och analysera dessa för att få fram något slags resultat.

”Enligt uses and grafifications är den centrala frågan inte vad medierna gör med människor, utan vad människor gör med medierna”

Det går att se på resultatet på det citatet. Vad gör fansen med lagens twittrande? Strömbäck (2014) skriver om de tre behoven som uses and gratifications har. Alla

0 0 0 0 0 0 0 24 0 1 0 0 0 0 001 000 001 001 000 000 000 22 5 2 0 0 0 0 0 5 10 15 20 25 30

Föreningsinfo svar från fans HV71

(30)

dessa går att överföra på fansens engagemang som HV71 och Brynäs fans har. Det kognitiva, hur vi tar till oss det som skrivs, vilket fansen med stor sannolikhet gör innan de delar eller skriver till lagets konto. Förströelsebehovet, som handlar om hur vi kopplar bort de problem och bekymmer vi har i vår vardag, är det andra behovet. Fansen har sin frizon, enligt dem, på Twitter. Det är via HV71 och Brynäs de får sin underhållning framför tv:n som säsongen 2020/2021 och som de sedan skriver ut sina åsikter om föreningen på Twitter. Deras avkoppling är intresset för HV71 och Brynäs, vilket det finns ett värde i. Engagemanget visar sig även i fansens identitet, supportrar vill känna sig delaktiga vilket gör att de delar en tweet eller skriver till sitt lags konto på sociala medier för att identifiera sig med övriga fans till laget. Jag kan se i min undersökning hur engagemang kring föreningarna var stort under den utvalda tidsperioden. Det var inte stora mängder ”svar från fans” hela tiden men för det mesta engagerade sig fansen genom att skriva direkt till föreningens konto eller delade med sig av tweets.

Dagordningsteorin (McCombs, 2014) går ut på hur agendan sätta av medierna, denna gång hur agendan sätts av föreningarna och vilka frågor de tycker är viktiga för fansen att ta del av. Är det matchdag fokuseras de flesta tweetsen av

föreningarna på matchen den dagen, på olika sätt, för att rama in matchen och ge den uppmärksamheten under en dag. Det går i sin tur att se i resultaten. Diagram 2 till 10 visar hur föreningar fokuserar på matcherna vilket i sin ur leder till ett engagemang från fansen.

Dagordningsteorin leder oss in på priming och dess roll i undersökningen. Föreningar riktar uppmärksamheten på olika saker när de publicerar tweets.

Människors beteende och tankar påverkas av det innehåll som de läser och tar del av menar Nord & Strömbäck (2012). I antalet svar från fans går det att tolka i samtliga diagram som presenterats för undersökningen. Hur påverkas och engageras

människor i samband med vinster och förluster till exempel. Det går att tolka i diagram 2 till 10 där antalet svar från fansen varierade i samband med hur det har gått i matchen.

(31)

8 Diskussion och slutsats

I detta avsnitt kommer resultatet diskuteras och slutsatser kommer att dras. Dessutom presenteras förslag till framtida forskning inom området som har undersökts under studien.

8.1 Diskussion

Pandemin lamslog SHL-föreningarna i dess förhoppning att kunna ta in publik på matcherna under säsongen 2020/2021. Som max fick 50 personer sitta på läktarna för att titta på matcherna medan ännu fler fick se från logerna och restaurangerna i arenorna. Det fick följderna att fansen samlades på sociala medierna för att kunna uttrycka sig positivt och/eller negativt om det som hände kring föreningarna. Hur kan lag som använder sig av sociala plattformar idag stärka sin relation med sina fans? Genom transparens och öppenhet gentemot sina fans skulle jag säga. Jag själv som följer HV71 kände av frustrationen under hela säsongen 2020/2021 när föreningen inte syntes lika mycket som jag och många andra ville. Det var locket på även fast resultaten i denna undersökning visar att HV71 besvarade tweets och fick gehör för dessa i olika utsträckning. Detsamma gäller Brynäs där de inte

informerade sina fans i tider då fansen krävde det. Brynäs besvarade heller inte lika många tweets som HV71 gjorde vilket även syns i resultatet.

Vad innebär resultatet för SHL i stort att lag använder sig av sociala plattformar som t.ex Twitter för att kommunicera med sina fans? Jag tycker att resultaten visar på ett stort engagemang vilket enbart är positivt enligt mig. Det visar på att folk verkligen bryr sig om sina lag på både gott och ont. Efter den utvalda tidsperioden följde jag båda lagens sociala medier under och efter kvalspelet för att se involveringen från fans kring föreningarna. Som många ishockeyintresserade vet åkte HV71 ur SHL men engagemanget från fansen växte efter det när folk visade att de verkligen stöttade laget innan degraderingen. HV71 själva delade med sig av fansens tweets för att skapa en känsla av att vi är tillsammans i detta.

Till skillnad från HV71 var känslan efter kvalet att Brynäs var laget som åkte ur då det stormade kring spelare som blev häktade och folk som avgick och fans som krävde svar men Brynäs la locket på totalt och var inte alls transparenta. Där och då stärkte inte Brynäs sin relation med sina fans. Det finns ett stort engagemang hos både HV71 och Brynäs men där båda föreningarna jobbar annorlunda med sina twitterkonton.

(32)

om SHL under hela säsongen och att det inte var en sportsligt rättvis säsong på grund av coronautbrotten i lagen.

En intressant tanke som hade varit rolig att se var ifall resultatet hade sett ut ifall de två topplagen i SHL under säsongen 2020/2021 hade varit inkluderade i

undersökningen. Hur hade de stått sig i engagemanget med jämförelsevis HV71 och Brynäs i antalet svar från fans och delade tweets?

8.2 Slutsats

Syftet med studien var att förstå varför människor och fans till idrottslag engagerar sig på Twitter. Det skulle besvaras via tre frågeställningar samt två hypoteser. Med hjälp av tre olika teorier som hade sin egen roll i att förstå hela sammanhanget. Samtliga frågeställningar kunde besvaras med hjälp av ovan nämnda faktorer som spelade in i studien. Båda hypoteserna fick även svar fast båda hypoteserna fick inte det utfallet som jag trodde på inför studien inleddes. Dagordningsteorin och priming styrde mycket över hur föreningarna la upp sin kommunikation rent strategiskt. Det är föreningarna som äger vad de vill ha sagt till sina följare på Twitter. Vad sedan användarna gör med det är upp till dem själva, vilket uses and gratifications är till för.

” Enligt uses and grafifications är den centrala frågan inte vad medierna gör med människor, utan vad människor gör med medierna”

En av frågorna som skulle besvaras i denna undersökning handlade om när fansen till HV71 och Brynäs engagerar sig som mest när föreningarna twittrar. Även huvudsakliga hypotesen kretsade kring detta och frågan kan besvaras nu. Det är under matcherna som herrlagen till föreningarna som engagemanget är som störst, då fansen skrev direkt till föreningarnas twitterkonto för att uttrycka sig på ett eller annat sätt. Vilket även kan tolkas via diagrammen som redovisades under stycket 7.1.1 Matcherna.

Frågeställning 2 handlade om när fansen delade med sig av tweets som mest från föreningarna. Där visade sig att det var när lagen förlorade som fansen delade med sig av det. Men det kan även vara missvisande för jag tror själv inte att själva lagens fans är dem som enbart delar med sig av sina lags tweets. Det kan även handla om andra lags fans som delar med sig, journalister som vill göra en poäng av resultaten. Men resultatet innebar även att den andra hypotesen sprack då jag trodde inför att när lagen vinner är då fansen delar med sig av det på sina egna twitterkonton genom att re-tweeta. Men det visade sig alltså vara tvärtom vilket förvånade mig.

Den tredje frågeställningen kunde även den besvaras under 7.1.1 Matcherna. Det var en ganska stor skillnad i antalet re-tweets när lagen förlorade kontra när de vann vilket även det förvånade mig då jag trodde att folk gärna visar upp när sitt eget lag vinner och är framgångsrika. Det var som jag nämnde ovan att det är nog inte bara de egna fansen som är inne och delar tweets från HV71 och Brynäs.

(33)

Undersökningen blev mer intressant att genomföra då alla matcher spelades inför stort sett tomma läktare. Denna undersökning har visat på en större förståelse kring varför fans till lag riktar sig till sociala plattformar för att dels kunna tillfredsställa sina behov, dels kunna identifiera sig med andra som har samma intresse som en själv samt för att söka något som kopplar bort en från sin egen vardag.

Jag tycker fortfarande att fler sådana här undersökningar borde genomföras eftersom det är ett stort och intressant ämne då sociala medier idag är en stor maktfaktor i media överlag idag. Det är där nyheter sprids, det är där du kan diskutera direkt med personer som har samma intresse som dig själv.

8.3 Förslag på framtida forskning

Ett första förslag på framtida är att utöka den valda tidsperioden och inkludera flera lag till undersökningen. Nu valde jag de två lagen som kvalade mot varandra och en tidsperiod där lagen gick som sämst. Det hade varit intressant att se hur resultatet hade sett ut ifall någon hade inkluderat alla SHL-lag, som var min första tanke, och en tidsperiod som sträcker sig över en hel SHL-säsong, gärna den säsong som jag valde. Då går det även att använda sig av en flermetod där både kvantitativ och kvalitativ metod ingår, då går det dels att göra samma undersökning som den jag gjort plus att det går att genomföra intervjuer med utvalda supportrar, till exempel. En till tanke som slog mig kring framtida forskning var att jämföra involveringen med en säsong innan coronapandemin och säsongen 2020/2021. Det hade varit intressant att se skillnader i engagemanget eftersom jag tror att fans engagerar sig mindre när de är på plats i arenan än när de sitter hemma eftersom när du väl är på plats i arenan är fokus på själva matchen. Resultatet hade kanske sett annorlunda ut när det kommer till engagemang efter matcherna i såna fall, där fansen loggar in på sociala medier efter matcherna för att uttrycka sig direkt till föreningarna.

Det hade varit intressant att se en liknande studie fast att du undersöker en annan plattform som Facebook eller Instagram för att se ifall resultatet hade varit

annorlunda då dessa två plattformar är snarlikt Twitter i sättet du använder apparna idag.

Ett sista förslag på framtida forskning handlar om att det hade varit spännande att välja ut supportrar till olika lag och analysera vad de skriver om och till

(34)

9 Käll – och litteraturförteckning

Elektroniska källor

Accountanalysis. (2017). Account analysis. Hämtad 2021-05-13 från https://accountanalysis.app

Brynäs. (2021). Historiska årtal. Hämtad 2021-05-13 från https://www.brynas.se/klubbinfo/historia/historiska-artal Brynäs. (2021). SM guld. Hämtad 2021-05-13 från https://www.brynas.se/klubbinfo/historia/sm-gulden Brynäs. (2021). Veporna i taket. Hämtad 2021-05-13 från

https://www.brynas.se/klubbinfo/historia/veporna-i-gavlerinkens-tak

Brynäs. (2020). Peter Andersson ny huvudtränare i Brynäs IF. Hämtad 2021-05-13 från

https://www.brynas.se/artikel/g0aiak85s-1ekad/peter-andersson-ny-huvudtranare-i-brynas-if

Hockeysverige. (2020). Skoglund: Därför vinner de SM-guld 2021. Hämtad 2021-05-13 från https://hockeysverige.se/2020/08/19/skoglund-darfor-vinner-de-sm-guld-2021

Hvfantasten. (2021). Hvfantasten.com. Hämtad 2021-05-19 från http://www.hvfantasten.com

HV71. (2021). Historien om HV71. Hämtad 2021-05-13 från https://www.hv71.se/om-hv71/historia

HV71. (2021). HV71 gör förändring i ledarstaben. Hämtad 2021-05-13 från https://www.hv71.se/article/qseaakk1a-3iaijd/hv71-gor-forandring-i-ledarstaben SHL. (2020). Publikrekord i SHL 2019/2020 – högst totalpublik någonsin. Hämtad 2021-05-13 från https://www.shl.se/article/l0gpak9l7-403dd/publikrekord-i-shl-2019-2020-hogst-totalpublik-nagonsin

SHL. (2021). HV71 och Brynäs klara för kvalspel. Hämtad 2021-05-13 från https://www.shl.se/artikel/2k8rakmys-403dd/hv71-och-brynas-klara-for-kvalspel SVT. (2021). Brynäs åter drabbat av corona. Hämtad 2021-05-13 från

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/gavleborg/brynas-ater-drabbat-av-corona Twitter. (2020). I Britannica. Hämtad 2021-05-11 från

https://www.britannica.com/topic/Twitter

Twitter. (2021). Q4 and Fiscal Year 2020 Letter to Shareholders. San Francisco: Twitter.

(35)

Litterära källor

ALLEA - All European Academies. (2018). Den europeiska kodexen för

forskningens integritet. Berlin: ALLEA.

Berlstedt, T. (2017). Triumfens ögonblick. Taberg: TMG Tabergs 2017. Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber AB. Dahlbeck, P., Persson, M. (2011). Deltagarkultur - i teori och praktik. Malmö: Malmö Högskola.

Eliasson, A. (2013). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur. Foss, A, K., Littlejohn, W, S. (2009). Encyclopedia of Communication Theory. Thousand Oaks: SAGE Publications, inc.

McCombs, M. (2014). Setting the Agenda. Cambridge: Polity Press.

Nord, L., Strömbäck, J. (2012). Medierna och demokratin. Lund: Studentlitteratur AB

Ohlsson, J., Wadbring, I., Weibull, L. (2018). Det svenska medielandskapet -

Traditionella och sociala medier i samspel och konkurrens. Stockholm: Liber.

Strömbäck, J. (2014). Makt, medier och samhälle – en introduktion till politisk

kommunikation. Lund: Studentlitteratur AB.

Wadbring, I., Weibull, L. (2014). Massmedier: Nya villkor för press, radio och tv i

det digitala medielandskapet. Stockholm: Ekerlids.

Vetenskapliga artiklar

Brunette, M., Gibbs, C., O’Reilly, N. (2014). Professional Team Sport and Twitter: Gratifications Sought and Obtained by Followers. International journal of sport

communication 7(2), 188-213. doi: 10.1123/IJSC.2014-0005

Fernandes, T., Vale, L. (2017). Social media and sports: driving fan engagement with football clubs on Facebook. Journal of Strategic Marketing 26(1), 37–55. doi: 10.1080/0965254X.2017.1359655

Svensson, A. (2007). Från norra ståplats till cyberspace – en beskrivning av en diskussion på internet om ishockey utifrån ett offentlighetsperspektiv

(Doktorsavhandling, Göteborgs universitet). Göteborg: Göteborgs universitet. Tillgänglig: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:34742/FULLTEXT01.pdf Verhoeven, P., Zerfaß, A., & Tench, R. (2011). Strategic orientation of

communication professionals in Europe. International Journal of Strategic

Communication, 5(2), 95- 117.

Zerfaß, A., & Huck, S. (2007). Innovation, communication, and leadership: New developments in strategic communication. International Journal of Strategic

(36)

Bilagor

Bilaga 1

Kodbok

Kategorier där mätningarna sker i undersökningen är Direkta svar,

Re-tweets/citattweets (RT/CT) och Gilla-markeringar.

Direkta svar – när personer skriver direkt till föreningarna i fråga under denna

undersökning, detta kommer undersökas och analyseras i antalet direkta svar som HV71/Brynäs får ta emot. Denna mätning är den mest väsentliga i denna

undersökning då det visar på engagemanget allra mest.

Re-tweets/citattweets – när personer delar med sig av tweets från de två

föreningarna. Även denna mätning är väsentlig för undersökningen.

Gilla-markeringar – när personer gillar en tweet från föreningarna. Denna mätning

har ingen större roll i denna undersökning och är inte lika väsentlig.

Kodmanual

Variabel 1 – tweetnummer

Skriv in värde

Variabel 2 – Vilken månad är tweeten publicerad?

Januari Februari Mars April

Variabel 3 - Vilket lag handlar tweeten om?

HV71 Brynäs

Variabel 4 – Vilka tweets rör matcher där herrlagen vunnit?

Variabel 5 – Vilka tweets rör matcher där herrlagen förlorat?

Variabel 6 - Vilka tweets handlar om spelartruppen?

(37)

Variabel 7 – Vilka tweets handlar om att bilder publiceras?

Foton

Grafisk formgivning/Rörligt Historia

Souvenirer

Variabel 8 – Vilka tweets handlar om covid-19?

Smittspridning Flyttade matcher

Variabel 9 – Vilka tweets handlar om information från föreningen?

Veckobrev Biljetter Ekonomi Restaurang Styrelseinformation Besvarade frågor

Variabel 10 – Hur många direkta svar får tweeten?

1-3 4-6 7-10 11-14 15-18 19-24 25+

Variabel 11 - Hur många re-tweets får tweeten?

1-3 4-6 7-10 11-14 15-18 19-24 25+

Kodinstruktioner

Variabel 1 – vilket nummer har tweeten i ordningen från utvalda tidsperioden (1

jan-7 april)

Variabel 2 – vilken månad som tweets är publicerade av föreningarna

Underkategorier är januari, februari etc.

Variabel 3 – herrlag

HV71 – lag 1 som underkategori Brynäs – lag 2 som underkategori

Variabel 4 – matchvinster, tweets som rör vid när herrlagen har vunnit en match

(38)

Variabel 5 – matchförluster, tweets som rör vid när herrlagen har förlorat en match

Tweets inför match, tweets under match, tweets efter match är underkategorier

Variabel 6 – spelartruppen, tweets som handlar om spelartruppen

Nyförvärv – spelare som värvas in som en underkategori

Spelare lämnar – spelare som lämnar truppen som en underkategori

Spelarintervjuer – spelare som intervjuas av egna kanaler som en underkategori Ledarintervjuer – ledare som intervjuas av egna kanaler som en underkategori Ledarförändringar – förändringar som handlar om tränare/sportchefer som en underkategori

Skador – rapportering kring skador som rör spelartruppen som en underkategori

Variabel 7 – bilder, tweets som inkluderar bilder

Foton – vanliga fotografier som en underkategori

Grafisk formgivning – bilder som är illustrerade/skapta själva som en underkategori Historia – bilder som handlar om lagens historia som en underkategori

Souvenirer – bilder som innehåller lagens souvenirer som en underkategori

Variabel 8 – covid-19, tweets som rör vid pandemin

Smittspridning – tweets som handlar om smittspridning i lagen som en underkategori

Matchflyttar – tweets som handlar om flyttade matcher som en underkategori

Variabel 9 – föreningsinformation, tweets som rör vid info från föreningen rent

allmänt

Veckobrev – tweets som innehåller info från VD/klubbdirektör som en underkategori

Biljetter – tweets som rör vid biljettförsäljning som en underkategori

Ekonomi – tweets som handlar om föreningarnas ekonomi som en underkategori Restaurang – tweets som handlar om arenornas restauranger som en underkategori Styrelseinformation – information om eller från styrelserna som en underkategori Besvarade frågor – frågor som besvaras från fans som en underkategori

Variabel 10 – direkta svar där underkategorierna är siffror som motsvarar antalet

direkta svar som en tweet får

Variabel 11 – tweets där underkategorierna är siffror som motsvara antalet