I mitt arbete vill jag utveckla kunskapen om förhållandet mellan flerspråkighet, lärande och undervisning. Framför allt handlar det om språkets betydelse i matematikundervisningen, speciellt för andraspråkselever. Jag ville också se vilken betydelse undervisningen på det egna modersmålet har för att lyckas i matematikämnet. Med kunskapen om att mer än 20 procent av eleverna i den svenska grundskolan har utländsk bakgrund kunde jag snabbt konstatera att våra ämneslärare ställs inför nya utmaningar. Hur arbetar jag/vi med ett språkutvecklande arbete i matematik?
Att lyckas i matematikämnet är inte bara ett problem för andraspråkselever. 2011 genomfördes den fjärde internationella studien TIMSS. I matematikkunskaper visar samtliga elever i årskurs 4 ett lägre resultat jämfört med genomsnittet för elever i EU/OECD-länderna. Elever i Finland och Danmark presterar bättre än elever i Sverige. Resultatutvecklingen för svenska elever i årskurs 8 har försämrats markant sett över hela perioden 1995 till 2011, även om försämringstakten har avtagit efter 2003. Analysen visar att svenska elever lär sig mindre mellan årskurs 4 och 8 än elever i andra länder. Enkätsvar visar också att elevernas intresse för matematik och naturvetenskap är stort i årskurs 4 men svagt i årskurs 8. Problemen är dock störst för nyanlända elever. (Skolverket, 2011b).
I mitt arbete har jag genom litteraturstudier, enkätfrågor hos elever och lärarintervjuer funnit att problemen är många när det gäller undervisningen av andraspråkselever. Som en röd tråd genom forskningslitteraturen går budskapet att språket är vårt främsta redskap för lärande i alla ämnen. I min uppsats har jag betonat det sociokulturella perspektivet. Det finns stor samstämmighet inom forskningen som visar på betydelsen av det sociala samspelet mellan elever och lärare. (Skolverket, 2014). Klingberg (2011) betonar vikten av ett tryggt klimat i klassrummet. Han menar att självtillit är nära kopplad till förmågan att ta till sig kunskap och att lära sig något nytt.
Enligt Skolverket (2014a) betonas vikten av att läraren återerövrar sin position i klassrummet. Man menar att ansvaret har flyttats från lärare till elev genom betoning av elevens individuella arbete. Skolverket (2009) menar att mycket eget arbete inte gynnar elevers kunskapsutveckling och kan påverka motivation negativt. Speciellt viktigt är det för elever som inte kommer från studievana hem. I denna miljö finner vi också många av våra andraspråkselever.
37
Samma sak konstaterar Hattie (2012). Han betonar vikten av lärarens agerande i klassrummet samt interaktionen med eleverna. Han menar att vi övervärderar ”yttre” skolfaktorer som t.ex. ekonomi, resurser och skolstorlek. De ”inre” faktorerna, dvs. hur läraren undervisar har betydligt större effekt.
Jag konstaterar att med allt fler andraspråkselever i klassrummet behövs också en förändrad lärarroll. Skolinspektionen (2010) hävdar att det finns stora brister i undervisningen av fler- språkiga elever. Många lärare saknar kunskap om elevernas bakgrund och kunskapsnivå. Detta innebär att undervisningen sällan tar sin start i elevernas tidigare erfarenheter.
Att kunna ”matematikspråket” är centralt för att lyckas med sitt arbete. När man har språket är det lättare att få en begreppsutveckling i ämnet. Det är alltså viktigt för läraren att känna till och kunna analysera språket i sitt ämne. Dessutom måste läraren fokusera på att utveckla elevernas ordförråd i ämnet.
I en artikel i Pedagog Stockholm beskriver Hajer (2015) hur lärare ska få syn på språket i sitt ämne. Hon menar att varje lärare måste hitta sin ingång för att göra ämnesundervisningen språkinriktad. Det gäller att se på vilka ord som är nycklar till textens kärna och hur väl de förklaras i texten. Man behöver prata om vilka av dessa ord som kan vara svåra och tänka på att för eleverna kan det vara helt vardagliga ord. En annan ingång kan vara att se över hur samtalsklimatet i klassrummet ser ut. Hur ser det ut när vi talar med varandra? Vilka möjligheter har eleverna egentligen att använda och lära sig nya begrepp på ett aktivt sätt? Hajer säger: ” Det kan vara värt att pröva att de först får tänka igenom en fråga enskilt, sedan utbyta tankar i par och sist i helgrupp.”
Det handlar alltså om en genomtänkt struktur för samtal i klassrummet, där eleverna talar med varandra och läraren ofta ger respons och omformulerar Lektionen avslutas meningsfullt med en sammanfattning och någon form av bedömning som visar om eleverna har lärt sig att tillämpa nya begrepp och resonera med hjälp av dem.
Om man kommer till Sverige som tonåring utan matematiska begrepp har man svårt att bli godkänd i årskurs 9. (Löwing, 2004). Här handlar det om att kunna hantera siffror, räkneord, benämningar av geometriska figurer m.m. Kursplanen i matematik visar också på att det svenska språket och kunskaper om den svenska kulturen är viktigt för att lyckas i matematikämnet.
Den internationella studien TIMMS visar också att social bakgrund slår igenom. Elever med välutbildade föräldrar presterar bättre än elever som har föräldrar med lägre utbildning. (www.skolverket, 2011). Enkätsvaren visar att eleverna med mer fördelaktig socioekonomisk
38
bakgrund tycker bättre om att räkna och har i högre grad en hemmiljö som stimulerar lärande. Detta visar även min enkätundersökning. På frågan ”Får du hjälp hemma med matematikuppgifter” svarar flera:
Mamma och pappa kan ej p.g.a. att de inte kan svenska matematikspråket. De kan inte matematik, de har för låg utbildning.
Mina föräldrar har inte tillräcklig kunskap. De kan inte, jag får ingen hjälp.
Norén (2010) menar att det är en fördel att vara svensk i den svenska skolan eftersom undervisningen sker på svenska och bygger på svenska kulturella och sociala värderingar. Hon ser ett dubbelt dilemma (besvärlig situation) i detta; lärarna kan inte kommunicera med eleverna och bedömningen kan lika gärna handla om bristande språkkunskaper som brister i matematik.
Norén (2006) menar att elevers skolresultat förbättras om skolan anknyter till elevernas familj, bakgrund, språk och kultur. För en lärare i en klass med barn från många olika kulturer kan det vara svårt. Enligt Cummins (2001) finns det bl.a. två olika lärarroller som är betydelsefulla:
Att få in elevernas språk och kultur i undervisningen. Att inkludera familjen/samhället.
Rönnberg och Rönnberg (2001) anser att det är ett problem att skapa verklighetsbaserade problem om man inte vet hur elevernas livssituation ser ut. Författarna menar att ett sätt är att eleverna skriver loggböcker. Med detaljerade uppgifter vad som händer ett dygn eller en hel vecka kan man utgå från elevernas verklighet och egna erfarenheter av matematikundervis- ningen. Det handlar om att välja uppgifter som inte är situationsbundna eller handlar om en okänd kontext för eleverna. Dessutom är det bra att inte allt för många svårighetsvariabler förekommer samtidigt.
39
I min enkätundersökning skriver alla elever att de har svårigheter med problemlösning. Detta ställer stora krav på de undervisande matematiklärarna. De måste ha goda kunskaper om de olika språkliga nivåer som finns inom matematiken samt de kulturella skillnader som gör att matematikundervisningen kan försvåras. Det kan handla om allt från hur man utför algoritmer till hur ”läsuppgifter” bygger på en kontext som är främmande för andraspråkselever.
Begreppet etnomatematik kan definieras som den matematik som praktiseras av olika grupper i samhället. Det innebär att man synliggör elevers och lärares sätt att lösa problem i praktiken. Det handlar alltså om kulturella skillnader i skolmatematiken. Förutom en betydelsefull kontext handlar det om hur man utför algoritmer och hur man benämner tal. (Rönnberg & Rönnberg, 2001). Att utgå från etnomatematik innebär att man tar sin utgångspunkt i tillfällen där eleven varit inblandad i matematiska aktiviteter.
I mitt arbete har jag konstaterat att språket stor betydelse för skapandet av den egna identiteten. Att få stöttning på sitt eget ”tankespråk ”( = modersmålet) är viktigt. Vidare är det viktigt att lärarna har kunskap om sitt ämnesspecifika språk och hur andraspråkselever bäst tillägnar sig detta. Många elever tycker också att det är en fördel att ha studiehandledare som kan elevernas hemspråk och dessutom har ämneskunskaper i matematik. De flesta andraspråkselever har svårt att få hjälp med skolarbetet i hemmet. Eleverna skriver själva att föräldrarna har för låg utbildning. I vår skola får eleverna läxhjälp efter skoltid av frivillig personal.
Jag kan också konstatera att metodiken i matematikundervisningen har stor betydelse för elevernas inlärning och attityd till ämnet. Forskare kan peka ut optimala förutsättningar för inlärning, men verkligheten kan se annorlunda ut. I min klass 7-9, förberedelseklass är vi för tillfället 12 elever med fyra språk, arabiska, persiska, kurdiska och somaliska. Vi är två lärare och en studiehandledare som hjälps åt under vissa lektioner. När våra elever går på heltid i ordinarie klasser, får de inte tillräckligt med hjälp eftersom den ordinarie läraren inte har tid med dem. Detta upplevde jag, när jag intervjuade deras lärare. Deras ordinarie lärare gör oftast ingen särskild planering för dem. Eleverna på grundskolan har stöttning i klassen av studiehandledare som kan deras språk men de behärskar inte högstadiematematik. Även om de inte behärskar matematikämnet så avlastar de den ordinarie läraren.
40
Med utgångspunkt från mina frågeställningar i syftesdelen kan jag konstatera:
Språket är tankespråket. För att begrepp ska utvecklas gäller det att ha ett språk för detta. (Vygotsky, 1986).
Norén (2006) skriver att det finns samstämmig forskning som visar att elever som deltar i modersmålsundervisning och/eller undervisning i ämnen på sitt modersmål presterar bättre i skolan.
Språklig och kulturell bakgrund påverkar resultaten i matematik. (Löwing, 2014). Den internationella studien TIMMS visar också att social bakgrund slår igenom.
Elever med välutbildade föräldrar presterar bättre än elever som har föräldrar med lägre utbildning. (Skolverket, 2011)
Ett språkutvecklande arbete kan sammanfattas med en lärare som använder en bred och varierad repertoar av undervisningsmetoder. Han/hon vet hur det ämnesspecifika språket ser ut och kan förklara det. Han/hon känner också till att vardagliga ord och kontexten kan vålla problem för andraspråkselever. Dessutom ger ett tryggt socialt klimat i klassrummet, där eleverna får kommunicera matematik, ett bra resultat.
I min undersökning upplever jag att elever får arbeta med allt för mycket färdighetsträning utan kognitiva utmaningar. Några saknar stöd från föräldrarna som har låg utbildning. Det ”svenska” matematikspråket vållar problem. Oftast är det en främmande kulturell kontext som orsakar detta. Flera elever efterlyser också stöd på sitt modersmål.
Min avsikt har inte varit att göra en generaliserbar studie utan att undersöka ett fenomen. Litteraturgenomgången visar på ett komplext problem och att det inte finns några ”sanningar”. Men med hjälp av fortsatta systematiska litteraturstudier kan kanske ny kunskap fås.
41
8.1 Förslag på vidareforskning
Det är endast 4 av 12 elever i min undersökning som får hjälp på sitt modersmål. För gymnasieeleverna finns det inte tillgång till stöd på deras modersmål. I grundskolan får eleverna bara stöd på sitt modersmål om de räknas som nyanlända (max 4 år efter ankomst till Sverige).
Undervisning på modersmålet gynnar andraspråkselevers lärande i matematik enligt Norén (2006). Det vore intressant att studera hur andra skolor hanterar sina andraspråkselever och vilka resultat som de har uppnått och vilka resurser som har krävts.
Eftersom modersmålet enligt forskningen har stor betydelse för elevernas kunskapsutveckling i matematik skulle det vara intressant att forska mer inom effekten av tvåspråkig matematikundervisning.
Vidare skulle det vara intressant att få utföra observationer på de intervjuade lärarna. Att jämföra deras påståenden och relatera det till deras praktik skulle kunna leda till en givande diskussion. Kan det vara så att man som lärare sänker kraven vad gäller nivån på matematikundervisningen för att anpassa undervisningen till de andraspråkselever som har svårigheter? Om så är fallet, på vilket sätt påverkar sänkta krav elevens utveckling?
I min uppsats har jag visat på kontextens betydelse när det gäller problemlösning. Hur kan läraren skapa en kontext som är bunden till andraspråkselevernas kultur, alternativt skapa en kontext som förenklar förståelsen för alla elever i klassen? Här finns ett forskningsområde. Hur förändras då andraspråkelevernas prestationer. Det krävs samarbete mellan matematiklärare och modersmålslärare för att elevernas kunskaper på modersmålet ska kunna utnyttjas mer, detta kräver i sin tur att lärare och ledningen på skolan är engagerade och söker nya sätt att organisera undervisningen så att elever som talar samma modersmål kan få undervisning i matematik på sitt modersmål. Hur kan skolledarna se till att lärarna kompetensutvecklas i att hantera ”problemet” med flerspråkighet i matematikundervisningen?
42
8.2 Erfarenheter av min forskning
När elever tillfrågas om vilka faktorer som är viktiga för deras motivation för skolarbetet, deras självförtroende och om de upplevde skolan som rolig eller inte visade det sig att interaktionen mellan lärare och elev, lärarens engagemang, attityd, empatiska förmåga, förhållnings-sätt och intresse för eleverna och sitt ämne visade sig vara de viktigaste upplevda faktorerna. (Claesson & Löfqvist, 2003).
Colnerud (2004) menar att en annan viktig aspekt för att samspelet mellan lärare och elever och därmed förutsättningarna för att undervisningen skall bli framgångsrik är att det råder en positiv atmosfär i klassrummet. Detta kan uppnås genom uppmuntran och positiv bekräftelse. Förutom rent verbal uppmuntran kan ansiktsuttryck, gester, tonfall och ett genuint visat intresse för eleverna användas för att skapa en atmosfär där eleverna är öppna för vad läraren säger. Har läraren lyckats med detta visar det sig genom ett ömsesidigt respektfullt bemötande, att man lyssnar på varandra, att eleverna upplever att de är bemötta med tilltro och att de har betydelse.
Dessutom tror jag på att verksamheten förankras i någon form av genomtänkt praktik som bygger på aktuella teorier om inlärning. I vår skola har vi under ett läsår arbetat med Cirkelmodellen utarbetad av Lärportalen för matematik. Det är ett projekt från skolverket. I vårt fall handlar det om textuppgifter i matematik. (http://matematiklyftet.se ). Här handlar det först om att hitta elevernas förkunskaper inom det matematiska området som skall behandlas för att klassen skall få en gemensam kunskapsbas. Därefter får eleverna möta språk, struktur och sammanhang i typiska textuppgifter. En erfarenhet är att många elever kan lättare formulera sina tankar muntligt än skriftligt. Matematikspråket måste utvecklas. Det behövs lärare som interagerar med eleverna för att få syn på deras matematiska förmåga och språkliga nivå.
43
Litteraturförteckning
Adler, J. (2001). Teaching Mathematics in Multilingual Classrooms. Dordrecht: Kluwer Academic Publishers.
Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. (1. uppl.) Malmö: Liber ekonomi.
Bunar, N. (2015). Nyanlända och lärande – mottagande och inkludering. Stockholm: Natur & Kultur.
Claesson, C & Löfquist, P. Gymnasieelevers syn på motivationshöjande faktorer i
skolmiljön. Lärarutbildningen. Malmö högskola. 2003.
Colnerud, G. (2004) Lärares moraliska praktik. Instruktion, konversation, interaktion. I G. Colnerud (Red.), Skolans moraliska och demokratiska praktik.
Värdepedagogiska texter 1. (ss 11-26), Linköpings universitet.
Cummins, J. (1976). The cognitive development of bilingual children. Alberta: Center for the Study of Mental Retardation, University of Alberta.
Cummins, J. (2001). Negotiating identities: education for empowerment in a diverse society. (2nd ed.) Los Angeles, CA: California Association for Bilingual Education.
Denscombe, Martyn (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt
inom samhällsvetenskaperna. 2:a uppl. Lund: Studentlitteratur.
Ejlertsson, G. (2014). Enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik. (3. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Gibbons, P. (2010). Lyft språket, lyft tänkandet: språk och lärande. (1. uppl.) Uppsala: Hallgren & Fallgren
44
Hajer, M. (2015). Ingångar till ett språkutvecklande klassrum. Pedagog Stockholm. Hämtad 2016-03-20, från http://www.pedagogstockholm.se/sprakutveckling/ingangar-till-ett- sprakutvecklande-klassrum/
Hattie, J. (2012). Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur & Kultur.
Holme, I.M. & Solvang, B.K. (1991). Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa
metoder. Lund: Studentlitteratur.
Johnsen Höines, M. (2000). Matematik som språk. Verksamhetsteoretiska perspektiv. Malmö: Liber.
Klingberg, T. (2011). Den lärande hjärnan: om barns minne och utveckling. (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur.
Krashen (1987). Principles and Practise in Second Language Acquisition. London: Prentice- Hall International.
Kästen-Ebeling & Otterup,T. (2014). En bra början – mottagande och introduktion av
nyanlända elever. Lund: Studentlitteratur.
Ladberg, G. (2003). Barn med flera språk – Tvåspråkighet och flerspråkighet i familj,
förskola, skola och samhälle. Stockholm: Liber.
Ladson-Billings, G. (1992). Culturally Relevant Teaching: The Key to Making Multicultural Education Work. In C. Grant (Ed.), Multicultural Education: From the Margins to the
Mainstream. London: The Falmer Press.
Lahdenperä, P. (1997). Invandrarbakgrund eller skolsvårigheter? En textanalytisk studie av
åtgärdsprogram för elever med invandrarbakgrund. Stockholm: HLS Förlag.
Löwing, M. (2004). Matematikundervisningens konkreta gestaltning: en studie av
kommunikationen lärare - elev och matematiklektionens didaktiska ramar. Diss. Göteborg :
Univ., 2004. Göteborg.
Löwing, M. (2014). Matematik som kommunikativt redskap. I: L. Vestlin (red), Se språket i
ämnet. Stockholm: Lärarförlaget.
Myndigheten för skolutveckling (2008). Mer än matematik – om språkliga dimensioner i
45
Nationalencyklopedin (2009). Nationalencyklopedin. 33, 2008. Malmö: NE Nationalencyklopedin.
Norén, E. (2006). Det går att lära sig mer – En utvärdering av tvåspråkig
matematikundervisning. Stockholm: Kompetensfonden, Stockholms stad.
Norén, E. (2010). Flerspråkiga matematikklassrum. Diskurser i grundskolans matematikunder-visning. Avhandling Stockholms Universitet.
Norton, B. (2000). Identity and language learning. Gender, ethnicity and educational change. Harlow: Pearson Education Limited.
Obondo, M. (1999). Olika kulturer, olika språksocialisationer – konsekvenser för utbildning och social integrering av invandrarbarn. I: M. Axelsson, (red.), Tvåspråkiga barn och
skolframgång – mångfalden som resurs. Stockholm: Rinkeby språkforskningsinstitut.
Patel, R. & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och
rapportera en undersökning. (3., [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Parszyk, I-M. (2009). En skola för andra: Minoritetselevers upplevelser av arbets- och
livsvillkor i grundskolan. Stockholm: HLS Förlag
Rönnberg, I. & Rönnberg, L. (2001.) Minoritetselever och matematikutbildning – en
litteraturöversikt. Liber: Stockholm
Salameh, E-K, (2012). Flerspråkighet i skolan – språklig utveckling och undervisning. Stockholm: Natur & Kultur.
Sjökvist, L. (2005). När språket inte gör rättvisa – att bedöma flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling. I: L. Lindström & V. Lindberg (red). Pedagogisk bedömning. Stockholm: HLS förlag.
Skolinspektionen (2010). Språk- och kunskapsutveckling för barn och elever med annat
modersmål än svenska. Rapport 2010:16. Hämtad 2016-03-18, från http:// www.
skolinspektionen.se
Skolverket (2002). Två språk eller flera. Stockholm: Skolverket.
46
Skolverket (2009). Vad påverkar resultaten i den svenska grundskolan: Kunskapsöversikt om
betydelsen av olika faktorer. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2011a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2011b). TIMSS 2011. Hämtad 2016-03-18, från http://www.skolverket.se/om- skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2 Fwpubex
Skolverket (2014a). Forskning för klassrummet: vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet
i praktiken. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2014b) Resultat bland eleverna med andraspråk eller utländska bakgrund i
matematikämnet. Hämtad 2016-02-10, från
http://siris.skolverket.se/reports/rwservlet?cmdkey=common¬geo=&report=grelever&p_a r=2014&p_lan_kod=10&p_kommunkod=1082 t%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2942 Skolverket (2015a). Greppa språket – Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2015b) . Språkutvecklande arbetssätt i matematik. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2015c): SIRIS – Grundskolan – Elevstatistik –Karlshamn. Hämtad 2016-02-10, från
http://siris.skolverket.se/reports/rwservlet?cmdkey=common&geo=1&report=grbetyg_2015& p_ar=2015&p_lankod=10&p_kommunkod=1082&p_skolkod=72744832&p_flik=U
Skolverket (2016a). Få syn på språket. Hämtad 2016-02- 10 från http://www.skolverket.se/ publikationer?id=2843:
Skolverket: (2016b). Statistik och utvärderingar. Hämtad 2016-02-05 från http:// www. skolverket.se/ Skutnabb-Kangas, T. (1981). Tvåspråkighet. Lund: Liber.
Swain , M (1995) Three functions of output in second language learning. I: G. Cook, & B. Seidhofer, (red), Principles & practice in applied linguistics. Studies in honour of H. G.
47
Tingbjörn, G. (2004). Svenska som andraspråk i ett utbildningspolitiskt perspektiv - en tillbakablick. I: K. Hyltenstam & I. Lindberg, (red.) Svenska som andraspråk - i forskning,
undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur.
Trost, J.(1997). Kvalitativa intervjuer. 2:a uppl. Lund: Studentlitteratur. Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. 4:a uppl. Lund: Studentlitteratur.
Unenge, J. & Sandahl, A & Wyndhamn, J. (1994). Lära matematik. Lund: Studentlitteratur. Vestlin, L. (2014). Se språket i ämnet. Stockholm: Lärarförlaget.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vygotsky, L (1978) Mind in Society; The development of higher psychological process. Cambridge, Mass: Harwars University Press.
48 Bilaga 1
Enkätfrågorna:
Kryss svaret som du anser passar dig bäst. Motivera ditt svar under kommentar.
Frågor Ja Nej Kommentar
1. Tycker du om ämnet matematik?
2. Tycker du att språket påverkar din förståelse i matematikundervisningen?
3. Får du hjälp på ditt modersmål i matematikundervisningen?
4. Hjälper dina klasskamrater dig att förstå matematikundervisningen?
49
6. Finns det några svåra områden för dig i matematik? Vilka?
7. Vågar du fråga din matematiklärare under lektioner, när du inte förstår?
8. Har du studiehandledare på ditt språk?
Om svaret är ja på fråga 8 ska du svara på frågorna 9,10,11
9.Förstår du matematik bättre om du får förklaring på ditt språk?
10. Är det viktigt att din studiehandledare är utbildad matematiklärare eller räcker det att hen pratar ditt språk?