I denna del görs sammankopplingar till studiens frågeställningar och det har visat sig att de olika aktörerna ser fler möjligheter än utmaningar kring förändringen av Storgatan till
sommargågata. Alla aktörer vi har intervjuat har någon form av positiv syn på sommargågatan och de ser det som en möjlighet till att öka stadslivet och att göra innerstaden mer attraktiv. Utmaningar som nämns är främst kring kollektivtrafiken och leveranser och det är också här det uppstår de största konflikterna som finns mellan olika aktörer. Framför allt gällande konflikten om den omdragning av kollektivtrafiken som sker till Trädgårdstorget.
Denna analys har bidragit till en fördjupad förståelse för olika aktörers förhållningssätt till frågan om hållbarhet, samt vilka bidrag som kan tillkomma av bilfria innerstäder. Det kan konstateras att vid användandet av olika stadsdiskurser som metod synliggörs vilka
olika stadsaspekter som prioriteras för olika aktörer gällande vad de anser är viktigast för att uppnå en så god stad som möjligt. Denna studie visar på att trots vissa skillnader mellan dessa prioriteringar så finns överlag en sammanhängande bild mellan alla aktörer gällande vilka stadsaspekter som är grunden till en attraktiv stad. Detta visar sig i form av att alla
aktörer lägger vikt vid aspekten tillgänglighet samt att de även har en positiv inställning till att bilar bortprioriteras, även om dessa aspekter uttrycks i olika former. Faktumet att bilars bortprioritering är någonting som nämns av flera aktörer samt att gågatan överlag nämns som någonting positivt kan även sägas visa på att det finns en konsensus kring att gågator kan bidra till ett mer hållbart samhälle. Detta är också i linje med den övergripande
stadsutvecklingen som sker även på internationell nivå, där försök att implementerat bilfria innerstäder gjorts i olika länder som ett sätt att skapa mer hållbara samhällen.
Avslutningsvis kan konstateras att resultatet som framkommit av den genomförda
diskursanalysen varit delvis komplex och svårtolkad. Detta då de teman och diskurser som framkommer i aktörernas svar ofta har en viss grad av sammankoppling. Utifrån detta är också den slutsats som vi landar i att de olika diskurserna som framträder hos de olika
aktörerna visar på att det finns olika föreställningar och visioner gällande vad som är det bästa tillvägagångsättet för att uppnå en så god stad som möjligt, vilket tar sig uttryck genom diskurserna. Om perspektivet dock lyfts ett steg längre så kan ses att majoriteten av aktörerna trots detta är enade om det allmänt rådande idealet inom dagens stadsplanering gällande den
traditionella staden vilket innefattar att traditionella stadsideal med ett fokus på mötesplatser
ses som eftersträvansvärt (Tunström, 2009, s.51–53). Lyfts blicken ytterligare en nivå så kan på liknande sätt också konstateras att aktörerna står enade om dagens planerings övergripande och huvudsakliga målsättning inom all stadsutveckling gällande att planera och bygga städer på ett hållbart sätt. Detta då samtliga aktörer, med undantag för Dahlgren (2019a) ställer sig positiva till gågatans implementering och att de positiva hållbarhetseffekter som gågatan kan skapa ofta nämns bland de olika aktörerna som en positiv aspekt. För att återgå till vikten av språkets betydelse inom diskursanalysen samt att hållbarhetens implementering är något som det ständigt förs en kamp om (Hajer och Versteeg 2005, s.176) så kan konstateras att de olika diskurserna som förekommer hos olika aktörer i frågan om Storgatans omvandling
understryker detta då aktörerna är eniga om att hållbarhet är någonting eftersträvansvärt, men gällande hur staden bör utvecklas för att uppnå denna hållbarhet på bästa möjliga sätt finns skilda meningar vilka tar sig uttryck i de olika diskurserna som framträder hos aktörerna. En aspekt som framkommer genomgående i de olika diskurserna är att minskad biltrafik i Linköpings innerstad generellt är någonting som flera aktörer ställer sig positiva till. Detta kan
33
ses som ett gott underlag för möjligheten att gågatan ska bli ett återkommande projekt varje år eller att det implementeras permanent.
6.1. Framtida Studier
I framtida studier hade det varit intressant att se hur en eventuell permanent gågata skulle kunna implementeras och därmed också titta på omdragning av busslinjer. Vi har med denna studie konstaterat att en möjlighet finns men inte analyserat detta närmare. Det vore även av intresse att genomföra mer djupgående analyser av de olika aktörerna i denna fråga, där fler aktörer intervjuas för att ge studien mer nyans. Inom diskursanalys återfinns även ofta maktförhållanden i form av att diskurser begränsar vad olika aktörer kan säga och vilka ståndpunkter som är acceptabla att lyfta. (Jørgensen & Phillips, 2002, s.1, 12–13). Även detta hade varit intressant att undersöka vidare och på ett mer fördjupat sätt i en framtida studie för att närmare analysera vilka möjligheter olika aktörer har att få gehör för sina diskursiva ställningar.
34
Referenslista
Alvin, Å. (2019, 19 augusti). Hon vill ha gågata här varje sommar. Corren. Hämtad från
https://corren.se/om6250268.
Alvin, Å. (2020, 22 januari). KLART: Så blir det med gågatan. Corren. Hämtad frånhttps://corren.se/nyheter/linkoping/klart-sa-blir-det-med-gagatan-om6474118.aspx
Betz, J., Prottung, S., & Lienkamp, M. (2017). An evaluation of the Car-free City Potential for the City of Munich regarding Mobility Data. Konferensbidrag från 2017 Twelfth International
Conference on Ecological Vehicles and Renewable Energies (EVER). Monte Carlo, Monaco. 11–13 april, 2017.
Dahlgren, Christian. (2019a, 10 april). Utarma inte Linköping. Hämtad
frånhttps://corren.se/asikter/ledare/christian-dahlgren-utarma-inte-linkoping-om5983251.aspx Dahlgren, Christian. (2019b, 20 augusti). Samtal med skomakaren. Corren. Hämtad från
https://corren.se/asikter/ledare/christian-dahlgren-samtal-med-skomakaren-om6255367.aspx
Dahlgren, Christian. (2020, 7 maj). Höghastighetstågen har aldrig varit så fel. Corren. Hämtad från https://corren.se/asikter/ledare/artikel/hoghastighetstagen-har-aldrig-varit-sa-
fel/grm9x98j
David, M. D., & Sutton, C. D. (2016). Samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur Fairclough, N. (1992). Discourse and Social Change. Cambridge: Polity Press.
Foucault, M. (1972/2011). Vetandets Arkeologi. (C. G Bjurström, Aktualiserad av S. E Thorell, Övers. 2. Uppl.). Lund: Arkiv.
Guardado, M. (2018). Discourse, Ideology, and Heritage Language Socialization. [Elektronisk resurs] Boston/Berlin: De Gruyter, Inc. Hämtad från
https://ebookcentral.proquest.com/lib/linkoping-ebooks/detail.action?docID=4749707#
Hajer, M., & Versteeg, W. (2005). A decade of discourse analysis of environmental politics: Achievements, challenges, perspectives, Journal of Environmental Policy and Planning. 7 (3), 175–184. Doi: 10.1080/15239080500339646
Jørgensen, M., & Phillips, L. (2002). Discourse Analysis as Theory and Method. London: Sage Publications
Koglin, T., Vogel, N., Perander, S., Larsson, A., & Marcheschi, E. (2019). Implementering av
bilfria distrikt (K2-rapport 2019:8). Hämtad från Nationellt kunskapscentrum för
kollektivtrafiks
webbplats:http://www.k2centrum.se/sites/default/files/fields/field_uppladdad_rapport/implem entering_av_bilfria_distrikt_0.pdf.
Linköpings kommun (2016). Utvecklingsplan för Linköpings innerstad. Hämtad från
35
Linköpings kommun. (2019a). Gågata på Storgatan i sommar. Hämtad 2020-03-23 frånhttps://www.linkoping.se/nyheter/nyheter-arkiv/gagata-pa-storgatan-i-sommar/
Linköpings kommun. (2019b). Lämna förslag och rösta, Linköpingsförslaget. Hämtad 2020- 03-26 från https://www.linkoping.se/kommun-och-politik/politik-och-demokrati/lamna- forslag--linkopingsforslaget/.
Linköpings kommun. (2019c). Tänk cykel före bil! (medborgarförslag). Hämtad från
http://flexext.linkoping.se/flexitePagesExt/listview/3GLM/detailsView/1105?lang=sv
Linköpings kommun. (2019d). Cykelparkering Trädgårdsföreningen. (medborgarförslag). Hämtad från
http://flexext.linkoping.se/flexitePagesExt/listview/3GLM/detailsView/1083?lang=sv Linköpings kommun. (2019e). Övre Storgatan (medborgarförslag). Hämtad
frånhttp://flexext.linkoping.se/flexitePagesExt/listview/3GLM/detailsView/1096?lang=sv Linköpings kommun. (2019f) Cykelöverfart över Lasarettsgatan (medborgarförslag). Hämtad från http://flexext.linkoping.se/flexitePagesExt/listview/3GLM/detailsView/1088?lang=sv Linköpings kommun. (2019g). Alliansstyre i Linköping. Hämtad 2020-04-27 från
https://www.linkoping.se/kommun-och-politik/politik-och-demokrati/alliansstyre-i-linkoping/
Minh, N. Q. (2016). Application of “Car-Free City” and “City of Short Walks” to Living Quarters in Hanoi Towards Sustainable Mobility and Logistics. Procedia Engineering, 142 284 – 291. https://doi.org/10.1016/j.proeng.2016.02.043
Paydar, M, Kamani-Fard, A & Etminani-Ghasrodashti, R. (2016). Perceived security of women in relation to their path choice toward sustainable neighborhood in Santiago, Chile.
Cities, 60, 289–300. https://doi.org/10.1016/j.cities.2016.10.002.
Pettersson, G. (2019, 16 april). Hur ska bilarna få plats i city? (insändare). Corren. Hämtad från https://corren.se/asikter/insandare/hur-ska-bilarna-fa-plats-i-city-om6001121.aspx Rydningen, U., Höynes, R. C., & Kolltveit, L. W. (2017). OSLO 2019: A Car-free City Centre. Sustainable development and Planning. Hämtad från http://hdl.handle.net/10642/5314. Statistiska Centralbyrån. (2020). Folkmängd, Topp 50, 31 december 2019. Hämtad 2020-04- 20 från https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens- sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/topplistor-
kommuner/folkmangd-topp-50/
Statistiska Centralbyrån. (2019). Tätorter i Sverige. Hämtad 2020-04-20 från
https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/miljo/tatorter-i-sverige/
Sveriges Riksdag. (1995). Agenda 21 – kommittén. (Kommittédirektiv 1995:34). Hämtad från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/kommittedirektiv/agenda-21-
36
Teron, L. (2015) A Language of (In)Justice: Expanding the Sustainability Planning Lexicon.
Environmental Justice 8 (6), 221-226. Doi: 10.1089/env.2015.0026.
Tozer, L. (2018). Urban climate change and sustainability planning: an analysis of
sustainability and climate change discourses in local government plans in Canada. Journal of
Environmental Planning and Management. 61 (1), 176–194.
Doi:10.1080/09640568.2017.1297699
Tunström, M. (2009). På spaning efter den goda staden. Om konstruktioner av ideal och
problem i svensk stadsbyggnadsdiskussion. (Doktorsavhandling, Örebros Universitet, Örebro)
Hämtad från http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:588966/FULLTEXT01.pdf. Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska Principer. Hämtad från
https://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf
Zanotto, J.M. (2020). The role of discourses in enacting neoliberal urbanism: Understanding the relationship between ideology and discourse in planning. Planning Theory, 19 (1), 104– 126. Doi:10.1177/1473095219898876
Östgötatrafiken. (2018). Linjekarta Linköping. Hämtad från
https://www.ostgotatrafiken.se/globalassets/media/kartor-och-tidtabeller/linjekartor/linjekarta- linkoping-181010.pdf
Empiri för studien
Personlig kommunikation, landskapsarkitekt vid Linköpings kommun, 26 mars 2020. Personlig kommunikation, trafikoperativ chef på Östgötatrafiken, 27 mars 2020. Personlig kommunaktion, näringsidkare 1, 1 april 2020.
Personlig kommunaktion, näringsidkare 2, 6 april 2020. Bildkällor
Linköpings Kommun. (2019). Bild på sommargågatan på Storgatan. Östgötatrafiken. (2020) Interaktiv karta. Hämtad 2020-04-23 från
37