I följande avsnitt presenteras studiens resultat- och metoddiskussion samt vidare forskning inom detta område.
5.1 Resultatdiskussion
Som tidigare nämnts så har den fysiska miljöns möjligheter och begränsningar för barns lek och samspel studerats på två olika förskolor. Avdelningarna som observationerna gjordes på skiljer sig åt storleksmässigt både till ytan och antal barn i barngrupperna samt barngruppens åldersindelning. de Jong (2010) påpekar att det finns en nära relation mellan den sociala- och fysiska miljön. Ett rums eller ett lekhus storlek är avgörande för hur många barn som bör få vara där tillsammans på en och samma gång. Utifrån ett sådant perspektiv av utformningen spelar det en stor roll för barnens lekgemenskaper och för hur barnen utvecklar sociala relationer. Författaren menar att föreställningar och målsättningar i förskolebyggnadens lokaler spelar en viktig roll för gruppbildningar och ställer frågor som; ’’Vilka platser är avsedda för olika kontakter? Stämmer det med barnens önskningar? Har barnen möjlighet att själva välja grupp, aktivitet och plats?’’ (de Jong, 2010 s.255). Vidare påpekar författaren att den fysiska miljön jämt ingår i det sociala samspelet.
I studiens resultat såg vi en avsevärd skillnad på den fysiska miljöns betydelse för barns möjligheter till lek och samspel mellan de två avdelningarna. Barnen på den Blåa
avdelningen är mer begränsade till lek och samspel än på den Röda avdelningen. Avdelning Röd erbjöd större ytor och fler rum med möjlighet för barnen att avgränsa sig från övriga barn som den Blå avdelningen inte kunde erbjuda barnen i lika stor utsträckning. Empirins analys visar att barnen på den Blå avdelningen ser ut att trivas på sin förskola och leker och samspelar med varandra, men barnen kan inte leva ut sin fantasi och kreativitet på samma vis som på den Röda avdelningen. Vi tolkar det som att den Blåa avdelningen hänvisar mer åt bordsaktiviteter på grund av att det stora rummet enbart består av bord och hyllor. När barnen leker rollekar eller med saker hänvisas barnen till lekhallen/kapprummet som är ett litet rum och där de leker på golvet. Vi såg de Jongs (2010) föregående påstående om att
föreställningar och målsättningar i förskolans lokaler spelar en viktig roll i det sociala samspelet och ställer oss frågan om det möjligtvis kan skapas mer lek och samspel om det
funnits olika aktivitetshörnor i det stora rummet? Då kanske barnen inte är lika begränsade i deras lek, samspel och fantasi och barnen blir på så sätt inte begränsade för lekaktiviteter enbart i lekhallen/kapprummet. Vi såg även fler begränsningar när barnen ofta klagade på den höga ljudvolymen som fanns i rummen under tiden som barnen lekte eller gjorde andra aktiviteter. Även när föräldrarna skulle komma förbi med sina barn i lekhallen/kapprummet blev lekarna avbrutna då både föräldrar och barn passerade genom lekhallen/kapprummet. Trots dessa begränsningar, som skiljde sig mellan avdelningarna, så fanns det förutsättningar för lek och samspel i den fysiska miljön på båda avdelningarna som resultatet för denna studie visar. Oavsett yta och material såg vi innovativa barn med en stor leklust i fantasins värld.
Den Röda avdelningen hade en mer tillåtande fysisk miljö och barnen anpassade sig till det material och möbler som fanns tillgängligt. Det fanns goda förutsättningar för barnen att leka och samspela i den fysiska miljön, men det fanns även några begränsningar. På den Röda avdelningen fanns det större plats och ytor för barnen att dela upp sig på än på den Blåa avdelningen och därmed märktes en större skillnad på ljudnivån när vi besökte
avdelningarna, men den Röda avdelningens fysiska miljö hade även sina begränsningar. Under melodifestiavalleken i kapprummet på den Röda avdelningen blev barnen störda under sin lek på grund av förbipasserande vuxna och barn. De vuxna behövde gå igenom
kapprummet för att ta sig vidare in i förskolebyggnaden och de barn som kom in i kapprummet behövde tillgång till toaletterna eller sina hyllor. Barnen som lekte
melodifestivalen fick avbryta sin lek och gå till det Lilla rummet, men hann inte leka färdigt på grund av tidsrutinerna på den Röda avdelningen.
Slutsats
Säljö (2000) menar att i det sociokulturella perspektivet talas det om den ömsesidiga relationen mellan den fysiska miljön och människan och dess betydelse för de känslor och upplevelser som sker där emellan. Slutsatsen av det empiriska materialet i relation till teorier och tidigare forskning är att miljöns uppbyggnad påverkar barns lek och samspel, men i slutänden är det deras fantasi och uppfinningsrikedom som triumferar då barnen skapar olika lekar och aktiviteter i samspel med varandra. Miljön skapar och inspirerar barnen för att kunna leva ut sina känslor och tankar. Alltså den ömsesidiga relationen mellan den fysiska miljön och människan som Säljö (2000) talar om i föregående påstående.
5.2 Metoddiskussion
Det går inte att dra några generella slutsatser då resultatet kan ha påverkats av urvalsgruppen och det metodval som vi har valt. Alla förskolor och dess lokaler och barngrupper ser olika ut, vilket vi är medvetna om. Vi valde att enbart jämföra två förskolor som skiljde sig både till ytan och antal rum och barn på grund av begränsningen av tid till detta arbete.
Anledningen till att två förskolor med olika ytor och antal rum valdes var för att eventuellt se skillnader i barnens förutsättningar för lek och samspel. Om förskolornas olika fysiska miljöer möjliggör eller begränsar barnen till lek och samspel. Två förskolor med lika många antal rum och ytor hade säkert gett ett annat resultat. Med mer tid hade studien kunnat utvecklas och blivit större och fler förskolemiljöer hade kunnat observeras. För oss passade det bäst med fältanteckningar under våra observationer även om vi är medvetna om att vi kanske hade hunnit med att se mer med hjälp av en videokamera, men förutsättningen med vårt metodval var dels att vi var två stycken som kunde hjälpas åt att observera och anteckna och dels för att det var lättare att få barnens tillstånd att medverka i studien av föräldrarna. Vi valde att avstå från att hålla intervjuer och enbart ha öppna samtal med våra informanter kring deras miljö. Detta valde vi för att vi enbart ville observera barnens samspel med varandra och deras lekaktiviteter och inte personalen.
5.3 Vidare forskning
Efter denna studie tar vi med oss nya erfarenheter, kunskaper och tankar om den fysiska miljöns betydelse för barns lek och samspel till vårt kommande yrke som förskollärare. Vidare forskning på denna studie kan bland annat vara vuxnas förhållningssätt till miljön och pedagogernas ambition att hålla en miljö levande efter barns intressen och i samråd med barnen.