6.1 Diskussion
I jämförelse med den studie som Wright gjorde 1999 om hur jämställda läroböcker inom ämnet fysik var framgår det i den här studien att författarna till de tre läromedel som tas upp här inte har lyckats bättre angående genus, att det fortfarande är det manliga genuset som traditionellt ges en högre ställning än det kvinnliga genuset. Det här leder precis som i Wrights studie till att texterna i de studerade läroböckerna återskapar de orättvisor som ett strävande efter jämställdhet försöker förhindra. Så som texterna är skrivna framställs elevernas kunskapsinhämtning oavsett kön och genus, men som Wright påpekar kan detta inte leda till att jämställdhet infinner sig.
Den här studien uppvisar ett liknande resultat som Graeskes (2010) kom fram till i sin undersökning. Av de personer som tas upp i de studerade läroböckerna i den här studien domineras bilden av vita västerländska män. Resultatet visar på att män ges betydligt större rum i läroböckernas texter jämfört med kvinnor, som ofta enbart representeras av ett namn i en fråga till texten eller i de få fall där en kvinnlig forskare tas med blir förpassade till en kortfattad faktaruta vid sidan av. Precis som i Graeskes undersökning blir de manliga forskarna som läroböckerna lyfter fram centralfigurer medan kvinnliga forskarna är något som avviker från normen.
I likhet med skolverkets rapport “I enlighet med skolans värdegrund?” (2006), där forskarna visar på att de läromedel som de har undersökt är heteronormativa samt att män/pojkar är överrepresenterade visar resultat av de läroböcker som har granskats i den här studien samma slutsats. Då skolans läroplan Lgr11 (Skolverket, 2011) säger i sitt inledande kapitel vad det grundläggande värden är “jämställdhet mellan kvinnor och män” och vad skolans uppdrag är “Skolan ska verka för jämställdhet”, så lever inte de läroböcker som har granskats upp till detta. Precis som i skolverkets rapport framgår det i den här studien tydligt i resultatet av den kvantitativa analysen i kategorierna personnamn, yrkesbeteckningar och pronomen att de kvinnliga beläggen är betydligt mindre än de manliga beläggen. Även i resultatet av den kvalitativa analysen framgår det tydligt att det är männen som har privilegiet att utgöra normen i de undersökta läroböckerna. Med det krav som Wright (1999) ställer för en jämställd lärobok, att läroboken ska problematisera och intressera sig för mänskligt handlande, att ha en relation till mänskligt handlande, kan det konstateras att ingen av de studerade läroböckerna i den här studien lyckas med det. Det som
31
förkommer i läroböckerna är ytliga exempel på hur vi använder kemi i olika industrier, den naturvetenskapliga kunskapen framställs traditionellt i form av särskiljande kunskap.
En jämförelse av den här studien med Eilards (2008) forskning visar de tre studerade läroböckerna på en ytlig framställd jämställdhet. Resultatet av den kvantitativa analysen visar tydligt på att de kvinnliga beläggen är betydligt färre än de manliga. Även den kvalitativa analysen av de avvikande kategorier (personnamn, yrkesbeteckningar och pronomen) visar tydligt att läroböckerna inte är jämställda. Resultatet visar att det är männen som utgör normen i läroböckerna.
Precis som i den granskning som Ohlander (2010) gjorde visar de studerade läroböckerna att de inte är i linje med läroplanens förskrifter. Återigen uppvisar läroböckerna på en manlig dominans och att de kvinnliga forskarna är förpassade till sidan. Den här snedfördelningen leder till att de kvinnliga eleverna inte i samma utsträckning får tillräckligt med förebilder vilket de manliga eleverna får. Männen utgör den rådande normen.
Konsekvenserna av det resultat som den här studien visar för den undervisande lärare som använder sig utav de läroböcker som ingår i den här studien blir att läraren behöver komplettera detta läromedel. Den undervisande läraren måste själv upphäva, bryta den norm som läroböckerna har genom att komplettera dessa läromedlen. Man måste själv problematisera ämnet för att skapa den relation mellan ämnet kemi och mänskligt handlande som Wrights (1999) forskning förespråkar för att skapa jämställdhet. Den undervisande läraren måste även lyfta fram fler kvinnliga förebilder för att bryta det heteronormativa förhållandet (Skolverket, 2006) och för att ändra på hur kvinnliga forskares bedrifter värderas i förhållande till manliga forskares (Ohlander, 2010).
6.2 Slutsats
När vår läroplan säger under de grundläggande värdena, att det i skolans värdegrund framgår att det ska vara “alla människors lika värde, jämställt mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor är de värden som skolan ska gestalta och förmedla” (Skolverket, 2011), är det svårt att se varför de granskade läroböckerna har så stora brister angående genus. Det är inte så att dessa läroböcker är skrivna innan den nuvarande läroplanen för grundskolan samt för förskoleklassen
32
och fritidshemmet var skriven. Läser man om skolans värdegrund och uppdrag står det klart och tydligt vad som gäller. Dessa värderingar som skolan ska förmedla är dessutom förankrade i skollagen (2010:800). Det blir svårt att se varför dessa läroböcker inte håller sig till de värderingar som läroplanen anger att skolan som institution ska stå för. Det kan vara så att författarna till läroböckerna enbart har fokuserat på vad som står i kursplanen för kemi. Om det är så anser jag att de har gjort ett stort misstag. Om en lärobok ska vara anpassad till vår nuvarande läroplan så kan man inte hoppa över första kapitlet i läroplanen som beskriver skolans värdegrund och uppdrag. Om dessa läroböcker används i undervisning inom skolan hänger det mycket på den undervisande läraren att upphäva de brister som dessa tre läroböckerna uppvisar. Den undervisande läraren måste själv föra fram kvinnliga forskares bedrifter för att förse de kvinnliga eleverna med rätt förebilder och därmed föra in deras historia in i ämnet.
Med tanke på de kriterier som Wright (1999) ställer för att en text i en lärobok ska få kallas jämställd, att en jämställd text är en text som är genuskänslig och genusmedveten. Genuskänslighet är att texten tar hänsyn till genusfrågan när den har betydelse och bortser från den när den inte spelar någon roll, att genus ska hanteras med hänsyn utifrån sammanhanget. Genusmedvetenhet är att medvetet problematisera genusfrågan, för att försöka att nå en genusfri undervisning är detsamma som att upprätthålla den rådande ordningen. För att texten ska bli genusmedveten måste den även vara inkluderande, det vill säga att den ska vara öppen mot ett stort antal olika synsätt och möjliga läsare samt inte utesluta vissa. När man ser på resultatet av den kvantitativa analysen av de tre läroböcker i den här studien visar den att utifrån genuskänslighet så lyckas inte författarna med att ta hänsyn till genusfrågan. De tar varken hänsyn till genusfrågan där den har betydelse i texten eller problematiserar genusfrågan.
6.3 Diskussion av Metod
En textanalys utgår ifrån ett avgränsat problem att förhålla sig till vid analys av texterna (Widén, 2009). Det här tillvägagångssättet ger möjlighet att studera en stor mängd text och möjlighet att bryta ner texten i mindre delar att analysera. Analysen har bestått utav en kvantitativ metod där belägg har räknats utefter bestämda kriterier och en kvalitativ metod för att få en djupare förståelse av materialet. Genom att kombinera kvantitativ och kvalitativ analys och använda etablerad teori, tydliggörs premisserna för analysen i just denna studie. Genom att tydligt redovisa analysen får
33
läsaren en tydlig uppfattning om hur begreppen använts i just detta sammanhang. Problem som kan uppstå är att det kan finns flera tolkningsmöjligheter, där en annan person eventuellt skulle kunna göra en annan tolkning. Det kan vara att personer från andra akademiskt eller teoretiska discipliner gör annan tolkning av vad som är kvinnligt och manligt i de kategorier som tas upp i den kvantitativa analysen.
6.4 Framtida forskning
Med tanke på resultatet i denna studie, där de studerade läroböckerna inte når de mål som vår läroplan lägger fram angående jämställdhet och det som Wright (1999) poängterar kring en relation mellan människan och naturen för att skapa jämställdhet, skulle det vara intressant att vidare studera hur lärare inom de naturorienterande ämnena didaktiskt skapar relation mellan det naturorienterande ämnet och människan i klassrummet.
34