För att svara på frågeställningen om det är möjligt för Malmö stad att använda transition management-modellen för att etablera industriell symbios i hamnområdet utförde vi ett antal intervjuer med personer som på något sätt har varit delaktiga i projektet DEDE. Som komplement till intervjuerna har vi tagit del av den information som projektet genererade via sin hemsida. Sammanfattningsvis applicerade vi TM-modellen på projektet DEDE i efterhand. Utifrån det resultat vi fått fram i analysen går det till viss del att härleda stegen i projektprocessen utifrån modellen. Förutom Murat var ingen av de andra informanterna bekanta med TM sedan tidigare. Vi har inte tagit del av någon projektplan och har därför endast utvärderat projektet i efterhand.
Det första steget i TM-modellen är etableringen av en transition-arena(Loorbach, 2002). Vi vet inte hur många personer från varje aktör som var delaktiga, därför kunde vi inte säga exakt hur många personer som arenan bestod av men ett tydligt nätverk av nyckelaktörer hade skapats. Eftersom startgruppen bland annat bestod av personer som representerade de olika företagen som var delaktiga i symbiosen gick det att göra ett antagande att de har rätt kompetens, intressen och bakgrund för att vara en del av arenan. Vi har inte lyckats lokalisera någon kärngrupp. Vad gäller aktörsgrupperna var tre av dem representerade men det fanns inte någon icke-statlig organisation med i projektet. Utifrån intervjun med informant 1 drog vi slutsatsen att det är Malmö stad som var den sammankallande parten då Malmö stads roll i projektet var att bjuda in till arenor där företagen kunde träffas, samtala och utbyta ideer. Vi fick fram väldigt lite information om hur arenadeltagarna agerade under projektprocessen och kunde därför inte ge något svar på hur de agerade i sitt tänkande, om de var öppensinnade mot andras idéer, eller om de hade förmågan att se bortom sina egna discipliner och bakgrunder. Däremot framkom det under intervjun med informant 3 att det nuvarande regelverket i vissa fall hindrar processen för en transition mot en mer CE genom IS. Arenan för DEDE kan delvis ses som ett öppet nätverk eftersom antalet delaktiga aktörer i processen förändrades under steg 2 till steg 3 (delad energi, u.d.a). Antalet delaktiga aktörer när projektet gick in i steg 3 var sju jämfört med tidigare tolv. Inom arenan måste deltagarna först komma fram till en gemensam förståelse för det aktuella problemet och sedan formulera en kollektiv problemuppfattning (Loorbach, 2002). Vad det här innebär rent teoretiskt har vi
inte riktigt fått grepp om utan vi har gjort vår egen tolkning att det handlar om problem som nyckelaktörerna ställs inför. Under intervjuerna framkom det att det finns ett antal problem relaterade till hållbarhet i arbetet med IS. Ett återkommande problem var att lagstiftningen i vissa fall kan stå i vägen för transition mot CE genom IS. Några interna problem i arenagruppen har vi inte identifierat däremot skiljer det sig mellan vilka intressen företagen jämfört med kommunalt ägda bolag och Malmö stad har i frågan vad gäller ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter (Informant 1; informant 3).
I steg 2 av projektet togs det fram en långsiktig hållbarhetsvision (delad energi, u.d.a).
Utgångspunkten i visionen är att fortsätta utvecklingen av IS i Malmö hamnområde. Nya arbetstillfällen och ökad lönsamhet genom effektivare resursanvändning. Visionen kan ses som realistisk och rimlig men är inte tydlig vad gäller bilder av konkreta hållbarhetsmål. Visionen är ur ett hållbarhetsperspektiv något svårtolkad och framkallar en del frågetecken. Vad menas med “sprudlar och gods flödena slår rekord” och “växer så det knakar”? Är det en försköning av verkligheten och vem riktar sig de här fraserna till? I sin helhet får vi inte intrycket av att visionen inte är speciellt genomtänkt eller välarbetad. Vilket problem ligger till grund för att innehållet i visionen har tagits fram, varför har den tagits fram och för vem? Det andra steget i TM-modellen är transition-agenda (Loorbach, 2002). Utifrån intervjuerna med informant 1 och informant 2 och utifrån information tagen från hemsidan kunde vi utläsa att det i projektet tagits fram ett tydligt lokalt hållbarhetsmål i att främja CE genom utvidgandet av IS i Malmö hamnområde. Utifrån de 17 globala miljömålen identifierade vi 3 miljömål som vi anser går i linje med utvecklingen av IS. På hemsidan framkom det att diskussioner ägt rum i frågan hur projektet kan samverka för att bidra till att både de interna, nationella och globala miljömålen uppnås (Delad energi, u.d.a). Det fanns alltså ett övergripande hållbarhetstänk med miljömål i fokus på både lokal, nationell och global nivå. Informanterna gav inga tydliga visioner under intervjuerna däremot lokaliserade vi framtidsförhoppningar inom utvecklingen av IS och tolkade till viss del de citaten som visioner.
Vad gäller strategier i projektet framkom det från informant 2 att planen för processen hade kunnat genomförts mer strategiskt. Ett flertal olika strategier framlades, däribland hur nyckelaktörerna jobbade kring att få fler företag att bli delaktiga i IS processen (informant 1).
Nu i efterhand går det att följa projektet genom en tidslinje men vi har ingen information om hur bilderna såg ut under projektets gång. Informant 3 framförde vikten av att ha en tydlig dagordning genom hela processen, därav tolkar vi det som att det fanns en plan för projektet. Något som var aningen förvirrade med projektets olika steg var avsaknaden av ett steg 1. Det finns ingen information om ett sådant steg har funnits, däremot var det något som informant 3 nämnde under sin intervju. Vi drar slutsasten att ett steg 1 inte har funnits i den benämningen men att det fanns ett pågående arbete innan steg 2 påbörjades.
Från vilket initiativ projektet startade eller vem det var som initierade det från start var något otydligt då det framkom olika svar från olika informanter. Enligt informant 1 startade projektet genom att ett antal aktörer kom och frågade Malmö stad om IS var ett arbete som skulle vara intressant för staden. Informant 2 var personligen delaktig och initierade projektet. I det tredje steget av TM-modellen, transition-action, ska experiment upprättas och genomföras (Loorbach, 2002). Utifrån projektet DEDE kunde två “experiment” utläsas i form av olika steg (steg 2 och steg 3). Informant 3 nämnde i sin intervju att steg 2 sågs som ett pilotprojekt för att seda utvecklas vidare i steg 3. Vi liknade att steg 2 genomgick TM-cykeln en gång då processerna under steget kan härledas till teorin för de olika komponenterna. Vidare genomgick projektet ännu en cykel under steg 3. Båda stegen avslutades med vars en utvärdering av projektet och kan således kategoriseras in under transition-adaption (delad energi, u.d.aF).
Det fjärde steget i TM-modellen är transition-adaption (Loorbach, 2002). Vi har tolkat det som att utvärderingen skett efter projektet avslutats vilket inte går i linje med TM-modellen där utvärderingen är en del av den återkommande cykliska processen. Däremot utfördes en utvärdering efter steg 2 var färdigt som låg till grund för steg 3. I projektets utvärdering från hemsidan visar resultatet på stor framgång. Mûrat sa i intervjun att han anser projektet varit mycket framgångsrikt i beaktande av att IS fått mycket mer uppmärksamhet. Informant 3 däremot menade att utvecklingen inte varit tillräckligt storskalig. Vi spekulerade i att det kunde ha med marknadens mognad att göra och det faktum att IS än så länge inte är en självklar samhällsutveckling. Det vi kunde se var att utvärderingen skedde vartannat år, en efter steg 2 år 2017 och en övergripande över hela projektet år 2019.
Genom projektet DEDE har vi fått fram att en pågående process med utvecklingen av IS i Malmö hamnområde är i en fas som vi identifierar som accelererande. Det har genom projektet skett en form av självorganisatorisk process där en grupp av nyckelaktörer genom nätverkande och genomförda “experiment” utforskat de möjligheter som finns för att utvidga IS i Malmö stad. En form av ny systemstruktur har inkluderats i stadens stadsutveckling mot en mer CE och för att uppnå de lokala, nationella och globala hållbarhetsmålen. Vi har genom vårt analysarbete fått fram att det hade varit möjligt för Malmö stad att med fördel använda sig av TM-modellen i etableringen av IS i hamnområdet.
Svårigheter under arbetets gång har varit att det inte funnits någon litteratur på svenska att tillgå i ämnet TM. Det fanns en del bekymmer med översättning och tolkning av de engelska begreppen samt att finna synonymer inom det svenska språket. Ett hinder vi stötte på under inledningsprocessen av arbetet var att få personer som var delaktiga i DEDE att ställa upp i intervju. När informanterna sedan intervjuats uppstod ytterligare svårigheter i samband med transkriberingen. Då alla intervjuer hölls digitalt och spelades in från datorn till telefon, på grund av omständigheterna med Covid-19, var det stundtals svårt att höra vad informanterna sa.
Det finns en del kritik riktad mot TM huruvida modellen kan användas i praktiken. Det är inget vi har fördjupat oss i utan vi har lagt fokus på att applicera den grundläggande teorin inom ämnet på ett praktiskt exempel. I början av kodningsarbetet upplevde vi en del svårigheter med att få fram material som vi kunde använda för att knyta samman med teorin. Men efter att det föll på plats var det relativt enkelt att dra kopplingar mellan intervjuerna, tidslinjen och TM. Hur det skulle vara att använda TM i praktiken får vidare forskning inom ämnet visa, vår analys visar på att det hade varit möjligt att använda TM-modellen i praktiken då den följer de aspekter som DEDE följde under sin projektprocess.
Utvecklingen av IS anses av en del forskare fortfarande vara ett relativt outforskat område. I en del artiklar vi tagit del av har bristen av forskning påpekats upprepade gånger och på grund av det har det i vissa fall även varit svårt att dra slutsatser. Exempelvis påpekar Martin och Harris (2018) på flera ställen i sin artikel att det generellt finns lite forskning kring ämnet IS vilket gör det svårt att få en helhetsbild av siffror och aspekter som undersökts. Sehnem et al. (2019) menar även på att transportkostnader kan variera och ska därför inte vara en faktor
i uträknandet av de ekonomiska kostnaderna inom en symbios. För att det ska bli mer korrekta och säkrare siffror behövs det därför mer forskning kring ämnet.
7. Referenser
Baldassarre, B., Schepers, M., Bocken, N., Cuppen, E., Korevaar, G., & Calabretta, G. (2019). Industrial Symbiosis: towards a design process for eco-industrial clusters by integrating Circular Economy and Industrial Ecology perspectives. Journal of cleaner production, 216, 446-460.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (uppl. 3). Liber
Burton, S., Hutchings, S., Lundy, C., & Lyons-Lewis, A. (2019). Evaluating the complexity of service-learning practices: lessons from and for complex systems theory. Journal of Higher Education Outreach and Engagement, 23(3), 89-103.
Castells, M. (1996). The rise of the network society. Malden, MA. Blackwell, 373, 307-341. Cervo, H., Ferrasse, J. H., Descales, B., & Van Eetvelde, G. (2020). Blueprint: A methodology facilitating data exchanges to enhance the detection of industrial symbiosis opportunities–application to a refinery. Chemical Engineering Science, 211, 115254.
Delad energi. (2015). Rapportering AP 1, Bilaga 1: Aktiveringskarta och beskrivning.
Hämtad från:
http://deladenergi.se/wp-content/uploads/Projektdeltagarintern-kartl%C3%A4ggning-av-restf l%C3%B6den-AP-1.pdf
Delad energi. (u.d.a) Om projektet. hämtad 2020-06-07 från: http://deladenergi.se/startsida/ Delad energi. (u.d.b). Utvärdering: delad energi är dubbel energi. Hämtad 2020-10-04 från: http://deladenergi.se/wp-content/uploads/00-AP8-Utv%C3%A4rdering-DeDe.pdf
Dong, F., Wang, Y., Su, B., Hua, Y., & Zhang, Y. (2019). The process of peak CO2 emissions in developed economies: A perspective of industrialization and urbanization.
Resources, Conservation and Recycling, 141, 61-75.
Durie, R., & Wyatt, K. (2013). Connecting communities and complexity: a case study in creating the conditions for transformational change. Critical Public Health, 23(2), 174-187.
Eckelman, M. J. & Chertow, M. R. (2013). Life cycle energy and environmental benefits of a US industrial symbiosis. Life cycle management, 18, 1524-1432.
Eriksson Barajas, K., Forsberg, C. & Wengström, Y. Systematisk litteraturstudier i utbildningsvetenskap (uppl. 1). Natur och kultur: Stockholm.
European Union, I. (2014). Communication from the Commission to the European Parliament, the Council, the European Economic and Social Committee and the Committee of the Regions. A new skills agenda for europe. Brussels.
FN-förbundet. (u.d.). Globala målen för hållbar utveckling. Hämtad 2020-05-14 från: https://fn.se/globala-malen-for-hallbar-utveckling/
Geels, F. W. (2002). Understanding the dynamics of technological transitions: a co-evolutionary and socio-technical analysis (p. 426). Enschede: Twente University Press.
Globala målen. (2020 a). 9 Hållbar industri, innovationer och infrastrukturer. https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/mal-9-hallbar-industri-innovationer-och-infr astruktur/
Globala målen. (2020 b). 12 Hållbar konsumtion och produktion. https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/mal-12-hallbar-konsumtion-och-produktion/ Globala målen. (2020 c). 13 Bekämpa klimatförändringarna. https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/mal-13-bekampa-klimatforandringarna/ Holland, J. H. (1995). Hidden order: How adaptation builds complexity.
Kalmykova, Y., Sadagopan, M. & Rosado, L. (2018). Circular economy- From review of the theories and practices to development of implementation tools. Resources, conservation & recycling, 135, 190-201.
Kauffman, S. A. (2000). Investigations. Oxford University Press.
Kemp, R., & Loorbach, D. (2003). Governance for sustainability through transition management. In Open Meeting of Human Dimensions of Global Environmental Change Research Community, Montreal, Canada (Vol. 20).
Lachman, D. A. (2013). A survey and review of approaches to study transitions. Energy
Policy, 58, 269-276.
Loorbach, D. (2002). Transition management: governance for sustainability. In Conference
Governance and Sustainability:‘New challenges for the state, business and civil society’. Berlin.
Loorbach, D. (2004). Governance and transitions. In A multi-level policy framework based on complex systems thinking. Trabajo presentado en la Berlin Conference on Human Dimensions of Global Environmental Change. URL.
Loorbach, D. (2007). Transition management. New mode of governance for sustainable development. Utrecht: International Books.
Loorbach, D. (2010). Transition management for sustainable development: a prescriptive, complexity-based governance framework. Governance, 23(1), 161-183.
Loorbach, D., Van der Brugge, R., & Taanman, M. (2008). Governance in the energy transition: Practice of transition management in the Netherlands. International Journal of Environmental Technology and Management, 9(2-3), 294-315.
Malmö stad. (2020). Norra hamnen- Malmö industriell symbios. Bild
Marchi, B., Zanoni, S. & Zavanella, L. E. (2017). Symbiosis between industrial systems, utilities and public service facilities for boosting energy and resource efficiency. Energy
procidia, 128, 544-550.
Mattila, T. J., Pakarinen, S. & Sokka, L. (2010). Quantifying the total environmental impacts of an industrial symbiosis, a comparison of process, hybrid and input_output life cycle assessment. Environmental Science Technology, 44, 4309-4314.
Martin, M. & Harris, S. (2018). Prospecting the sustainability implications of an emerging industrial symbiosis netwoek. Resource, conservation & recycling, 138, 246-256.
Naturskyddsföreningen. (u.d). Hållbar konsumtion. Hämtad 2020-10-27 från:
https://www.naturskyddsforeningen.se/hallbar-konsumtion)
Paquin, R. L. & Howard-Greenville. J. (2012). The evolution of facilitated industrial symbiosis. Journal of industrial ecology, 16,. 83-93.
Parto, S., Loorbach, D., Lansink, A., & Kemp, R. (2007). Transitions and Institutional Change: The Case of the Dutch Waste Subsystem. Teoksessa: Industrial innovation and environmental regulation, toim. S. Parto–B. Herbert-Copley, 233–257.
Pichvaee, M.S., Razmi, J. & Torabi, S.A. (2014). An accelerated benders decomposition algorithm for sustainable supply chain network design under uncertainty: a case study of medical needle and Syringe supply chain. Transportation research part E: Logistics and
transportation review, 167, 14-38.
Prieto-Sandoval, V., Ormazabal, M., Jaca, C. & Viles, E. (2018). Key elements in assessing circular economy implementation in small and medium-sized enterprises. Wiley: Business
strategy and the environment, 27, 1525-1534.
Prigogine, I., & Stengers, I. (1984). Order out of Chaos: Man’s New Dialogue with Nature, Boulder, CO. New Science Library.
Regeringskansliet. (2020). Agenda 2020 och globala målen. Hämtad 2020-05-14 från: https://www.regeringen.se/regeringens-politik/globala-malen-och-agenda-2030/
Rip, A., & Kemp, R. (1998). Technological change. Human choice and climate change, 2(2), 327-399.
Rockström, J. (2020). Johan Rockström [Poddradio] I J. Swartling. Sommar och vinter i P1. Hämtad från: https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1417244?programid=2071
Rotmans, J., Kemp, R., & Van Asselt, M. (2001). More evolution than revolution: transition management in public policy. Foresight-The journal of future studies, strategic thinking and policy, 3(1), 15-31.
Rotmans, J., & Loorbach, D. (2009). Complexity and transition management. Journal of industrial ecology, 13(2), 184-196.
Shenem, S., Vazquez-Brust, G., Carla Farias Pereira, S. & Campos, L. M. S. (2019). Circular economy: Benefits, impact and overlapping. Supply chain management, 24/6, 784-804.
Shi, X. & Li, X. (2019). A symbiosis-based life cycle management approach for sustainable resource flows of industrial ecosystems. Journal of cleaner production, vol 226, 324-335. UN (u.d.). Sustainable development goals. Hämtad 2020-10-27 från: https://www.un.org/sustainabledevelopment/development-agenda/
UN environmental program. (2019). We’re gobbling up the earth’s resources at an
unsustainable rate. Hämtad 2020-03-05 från:
https://www.unenvironment.org/news-and-stories/story/were-gobbling-earths-resources-unsu stainable-rate
Umwelt Bundesamt. (2019). Resource use and its consequences. Hämtad 2020-03-24 från: https://www.umweltbundesamt.de/en/topics/waste-resources/resource-use-its-consequences Valentine, S. V. (2016). Kalundborg symbiosis: fostering progressive innovation in environmental networks. Journal of cleaner production, 118, 65-77.
Van der Brugge, R., & Rotmans, J. (2007). Towards transition management of European water resources. Water Resources Management, 21(1), 249-267.
Voss, J. P., Bauknecht, D., & Kemp, R. (Eds.). (2006). Reflexive governance for sustainable
development. Edward Elgar Publishing.
World commission on environment and development (1987). Our common future, United Nations.
Zheng, X., Streimikiene, D., Balezentis, T., Mardani, A., Cavallaro, F., & Liao, H. (2019). A review of greenhouse gas emission profiles, dynamics, and climate change mitigation efforts across the key climate change players. Journal of Cleaner Production, 234, 1113-1133. Zhu, J. & Ruth, M. (2014). The development of regional collaboration for resource efficiency: a network perspective on industrial symbiosis. Computers, environment and urban
systems, 44, 37-46.
8. Bialgor
Bilaga 1
Utifrån Delad energi (u.d.f) har vi själva sammanställt överblicken av utvärderingen och vilka stadier som projektet utvärderats i.
● Mötte eller överskred förväntningarna.
● Nådde inte upp till förväntningarna men har haft meningsfulla lärdomar. ● Mötte inte förväntningarna.
46
Nr Projekt stadie och utvärderings gradering
Summering av framgång
1 Ett interaktivt verktyg med symbios/resursflöden för optimerad planering och marknadsföring av symbiosens funktioner
2 Åtminstone ett funktionellt och skalbart koncept för gradering skapas 3 Ett operativt verktyg som styr optimeringen av energi-, resurs- och
vattenanvändning i områden och storskaliga projekt utvecklas
4 Testet slutfört för skalbar innovation som möjliggör låggradigt restvärmeutnyttjande genom lokal energidelning mellan aktörer
5 Två affärsmodeller och en mötesplattform utvecklas för lokal energidelning och låggradigt restvärme utnyttjande
6 Inkludernade dialoger mellan aktörer och företag som främjar jämnstäldhet
7 “Symbiosfunktionen” är operativ och har stött symbiotiska förbindelser i staden
8 Ökat intresse och förståelse för IS från andra länder och regioner 9 Förändring i attityder och ökat intresse för återhämtning av energi och
47 produkter från konsumenter
Prestationer mot huvudmål
1. Utveckling mot en biobaserad och cirkulär ekonomi i Malmö A. En utveckling av verktyg för planering och marknadsföring av IS B. Samarbete med kommunala miljömässiga myndigheter för att främja symbioser med miljökoden- avfallshierarkin
C. Undersökning av möjligheter för att utveckla avfallsplaner till resursplaner
1.A.1 Utveckling av internt verktyg för främjande av symbios i stadsplaneringen
1.A.2 Legalisering och regler som säkerställer rättigheter/skyldigheter avseende datahantering för utvecklingen av verktyg etc.
1.A.3 Utvecklingen av marknadsföringsverktyg för att stödja symbiosen 1.A.4 Seminarier/workshops med industrier och andra relevanta grupper för
kunskapsförbättring om IS
1.B.5 Seminarier om miljölagars krav för CE för företag och myndigheter 1.B.6 Workshops med företag och industrier om avfallshantering, samarbeten
och innovationer
1.B.7 Inlärningsammanfattning och spridning till myndigheter och industriella organisationer genom rapporter, dialoger och seminarium
1.C.8 Undersöka intresset av företag och myndigheter vid utveckling av avfallssplaner till resursplaner
1.C.9 Förberedelse av en pilotresursplan 13
2. Resurseffektiv avfallshantering med fokus på återanvändning och materiell återhämtning
A. Utveckling av två koncept för att konvertera oanvända avfallsströmmar till nya resurs
B. Från pilot till operation
48 innovation och antsällning
2.A.1 En återanvändningscentral som en del av återvinningscentral
2.A.2 ReTuren- återanvändning och stor/tung avfallsservice på grannskapsnivå
2.B.3 Start-operation baserad på pilot med bästa affärspotential 2.C.4 Marknadsmodell
3. Cirkulära lösningar med integrering av energi, avfall och vattensystem
A. Utveckla nya koncept och modeller för integrerade cirkulära lösningar
B. Utveckling av resursdeklarationer
C. Testning och experimentell utveckling av koncept och modeller D. Utvärdering och godkännande av efterfrågan på marknaden och kommersiell potential
3.A.1 Inventering av parametrar och referensvärden för att guida koncept och modeller
3.A.2 Utveckling av ett förslag för koncept och modeller
3.A.3 Installation av gränser, roller och ansvar bland systemoperatörer och stad för cirkulära lösningar i ny anläggningar och redan befintliga distrikt
3.B.5 Förslg för resursdeklarationer för byggnader (liknande