Industriell symbios i Malmö stad utifrån
Transition Management modellen
Bild: Norra hamnen (Malmö stad, 2020)
Industrial symbiosis in Malmö based on
the Transition Managemant model
Agnes Hagström & Jasmin Ghoreishi
MiljöveteskapKandidatnivå 15 hp
Ht 2020
Sammanfattning
Jordens resurser används flitigt av människan och bidrar bland annat till samhällsutvecklingar. Men användandet bidrar också till utsläpp av växthusgaser, global uppvärmning och vattenanvändning. För att minska det ekologiska fotavtrycket och resursanvändningen har städer och aktörer börjat utveckla industriell symbios som är ett samarbete där en restprodukt från ett företag blir en resurs till ett annat företag. Den här samhällsutveckling påvisar en samhällsövergång för att utveckla och sammanföra ekonomin, miljön och samhället.
Studien undersöker om transition management som styrningsstrategi kan appliceras i etableringen av industriell symbios i Malmö hamnområde. För att svara på frågan behövdes en delfrågeställning som löd: Hur har processen av projektet, delad energi är dubbel energi, gått till i Malmö stad hamnområde? Delad energi är dubbel energi är ett projekt som utvecklat industriell symbios i Malmö stad. Projektet påbörjades 2015 och avslutades under 2019 där 12 aktörer varit delaktiga. Fyra intervjuer genomfördes med personer delaktiga i projektet på ett eller annat sätt. I analysen sammanställdes information från informanterna och på delad energi är dubbel energis hemsida, utifrån transition management-modellen. Vi delade upp analysen i fyra komponenter från modellen som är transition-arena, transition-agenda, transition-action och transition-adaption. I det här arbetet behandlar vi transition-processen som övergången till cirkulär ekonomi genom industriell symbios. Transition management-modellens syfte är att genom en transition gå från ett jämviktsläge till ett annat.
Nyckelord: transition management, industriell symbios, cirkulär ekonomi
The earth's resources contribute, among other things, to societal developments. But it also contributes to greenhouse gas emissions, global warming and water use. To reduce the ecological footprint and resource use, cities and actors have begun to develop industrial symbiosis, which is a collaboration where a residual product from one company becomes a resource for another company. This societal development demonstrates a societal transition to develop and bring together economy, the environment and society.
The purpose of this study was to investigate whether transition management as a management strategy could have been applicable in the establishment process of industrial symbiosis in the Malmö port area. The main question was whether it would have been possible for the City of Malmö to use the transition management model during the establishment process of industrial symbiosis in the port area. To answer that question, a sub-question was needed: How did the process of the project, delad energi är dubbel energi, tok place in the port area of Malmö? Delad energi är dubbel energi is the project that has developed industrial symbiosis in the city of Malmö, where we have, among other things, taken part in the project process. The project began in 2015 and ended in 2019 where 12 actors were involved at the beginning. To answer our questions, four interviews were conducted with people who have all been involved in the project in one way or another. The analysis compiled the information we received from the informants and what we found on shared energy is a dual energy website, based on the transition management model. We divided the analysis into four components from the model, which are transition arena, transition agenda, transition action and transition adaptation. In this work, we treat the transition process as the transition to a circular economy through industrial symbiosis. The purpose of the transition management model is to use the specified transition to go from one equilibrium position to another.
Keywords: transition management, industrial symbiosis, circular economy
Innehållsförteckning
Sammanfattning 2 Innehållsförteckning 4 Förkortningar/förtydligande 6 Förkortningar 6 1. Inledning 7 1.1. Problemformulering 7 1.2. Syfte 8 1.3. Frågeställning 8 2. Bakgrund 92.1. Ihållande komplexa problem 9
2.2. Resursanvändning 9
2.3. Cirkulär ekonomi (CE) 10
2.4. Industriell symbios (IS) 12
2.5. 17 Globala miljömålen 14
2.6. Tidslinje Delad energi är dubbel energi (DEDE) 15
2.6.1. Steg 2 15 2.6.2. Steg 3 16 2.6.3. Utvärdering av projekt 18 3. Teori 18 3.1. Transitions 19 3.2. Komplex systemteori (KST) 21 3.3. Transition management (TM) 22 3.3.1. Transition-Arena 23 3.3.2. Transition-Agenda 24 3.3.3. Transition-Action 25 3.3.4. Transition-Adaption 26 4. Metod 27 4.1. Intervju 27 4.1.1. Utförande 27 4.1.2. Urval 27 4
5. Empiri & analys 29
5.1. Transition-Arena 29
5.2. Transition-Agenda 30
5.3. Transition-Action 32
5.4. Transition-Adaption 33
6. Diskussion & slutsats 36
7. Referenser 41 8. Bialgor 46 Bilaga 1 46 Bilaga 2 50 Bilaga 3 52 5
Förkortningar/förtydligande
I teoridelen har vi valt att använda engelska begrepp då vi inte funnit några bra översättningar för de orden till svenska. Begreppen är markerade med kursiv stil.
I analys- och diskussionsdelen refererar vi till “hemsidan”, vilket vi menar är projektets hemsida (delad energi är dubbel energi).
Förkortningar
IE Industriell ekologi
IS Industriell symbios CE Cirkulär ekonomi
CES Cirkulära ekonomisystem KS Komplexa system
KST Komplex systemteori TM Transition management DEDE Delad energi är dubbel energi
1. Inledning
Malmö stads projekt kring industriell symbios var intressant då vi som skrivit båda bor i eller utanför Malmö stad och vill följa med i utveckling till en mer hållbar stad. Arbetet avhandlar projektet Delad energi är dubbel energi (DEDE) där vi undersökt processutvecklingen av industriell symbios (IS) i Malmö stad hamnområde mellan åren 2015 och 2019.
Satellitbild där rödmarkering visar Malmö norra hamnen. (Bild: Googlemaps)
1.1. Problemformulering
Utvinningen av råmaterial och resurser påverkar miljön på flera olika sätt. Vid processeringen av råmaterial krävs energi, vatten, landanvändning, transport och marknadsföring. Det resulterar i vattenbrist, förlust av biodiversitet, skador på ekosystem och global uppvärmning (Umwelt Bundesamhet, 2019). UN environmental program (2019) rapporterar att bearbetningen av material, bränslen och mat bidrar till hälften av de globala växthuseffekterna och över 90 % av den förlorade biodiversiteten. På grund av den ökade populationen som beräknas stiga med 2,5 miljarder människor till år 2050 ökar även produktionen och efterfrågan av råmaterial (Cervo, Ferrasse, Descales & Eetyelde, 2020). 7
Det är därför viktigt att finna alternativa lösningar för att minska resursanvändningen och effektivisera produktionen av råmaterial (Eckelman & Chertow, 2013).
1.2. Syfte
Syftet med studien var att undersöka om transition management-modellen skulle kunna vara applicerbar i utvecklingen av industriell symbios i Malmö stad hamnområde.
1.3. Frågeställning
Hade det varit möjligt för Malmö stad att använda Transition management-modellen för att etablera industriell symbios i hamnområdet?
Hur har processen av projektet, delad energi är dubbel energi, gått till i Malmö stads hamnområde?
2. Bakgrund
2.1. Ihållande komplexa problem
Tendenser som ekonomisk- och befolkningstillväxt, internationalisering, teknologisk utveckling och individualisering har lett till framväxten av ett nätverkssamhälle och ökad samhällskomplexitet (Castells, 1996; Voss, Bauknecht & Kemp , 2006). Enligt Loorbach (2010) har samhället blivit komplext på tre olika nivåer: en nivå är samhället i sig självt, en annan nivå är problemen som samhället ställs inför och den tredje nivån är att hantera samhällsproblemen. För den här studien är typen av samhällsproblem som definieras som ihållande problem relevanta. Ihållande problem kan inte lösas med kortsiktiga lösningar och är ostrukturerade och komplexa eftersom de är djupt förankrade i olika sociala strukturer, förekommer på olika nivåer och involverar aktörer med olika perspektiv, normer och värderingar. Ihållande problem är relaterade till systemfel som, till skillnad från marknadsfel, inte kan korrigeras av marknaden eller den nuvarande politiken. För att “bekämpa” systemfel krävs omstrukturering i samhällssystem, det vill säga en transition (Rotmans & Loorbach, 2009). Det moderna komplexa samhället är grunden till många problem samtidigt som det ger rum för nya metoder som kan hantera problemen.
2.2. Resursanvändning
Moderna industrialiserade samhällen konfronteras med många komplexa och ostrukturerade problem (t.ex. våra välfärdssystem, miljö, jordbruk, energi, mobilitet, hälsovård) för vilka långsiktiga lösningsstrategier måste utvecklas på samhällsnivå (Loorbach, 2010). Under de senaste åren har en ökad industrialisering och energianvändning till följd av dagens moderna livsstil lett till ökade utsläpp av växthusgaser som skapar negativa konsekvenser för miljön och befolkningen (Dong, Wang, Su, Hua & Zhang, 2019; Zheng, Streimikiene, Balezentis, Mardani, Cavallaro, & Liao, 2019). Det är därför av stor vikt att utveckla system inom den industriella sektorn där resurser kan användas mer effektivt och minska de globala utsläppen. Enligt Zheng et al. (2019) står intensiv energianvändning, ekonomiska tillväxt och kolförbrukning för den största andelen utsläpp av växthusgaser per capita. UN environment program (2019) visar att resursutvinningen tredubblats sedan 1970 och användningen av fossila bränslen har ökat med 45 %. Processeringen och utvinningen av material, bränsle och 9
mat har bidragit till hälften av de utsläppta växthusgaserna och förlusten av över 90 % biodiversitet och vattentillgångar. De senaste fem decennierna har materialutvinningen ökat med 67 miljarder ton, vilket kommer fördubblas till 2060 om inga åtgärder implementeras för att vända trenden. Det här har bland annat lett till att markanvändningen sedan 2010 har orsakat global förlust av olika arter. Människan använder och ackumulerar kemikalier, mikroplaster, kväve, fossila bränslen som hotar ekosystem och biologisk mångfald som i sin tur bidrar till en massutrotning (Naturskyddsföreningen, u.d; Rockström, 2020). Rockström (2020) påpekar hur ökningen av befolkningstillväxten skapar fler och större problem om människan inte tar till åtgärder för pågående hot mot bland annat miljön. Den globala medeltemperaturen stiger i samband med ökade växthusgaser och en uppvärmning på 2⁰C kan med säkerhet bekräftas som en stor skada och påverka kommande generationer på jorden. Rockström (2020) hävdar att vi har aldrig haft mer välfärd än nu men det är på bekostnad av planeten vi bor på och att intentionerna ofta är goda men att trots det fortsätter de globala utsläppen öka med 1-2 % per år. Naturskyddsföreningen (u.d.) menar att en hållbar konsumtion är när produktion och konsumtion sker inom planetens gränser och där naturen hinner återskapa de resurser som utvinns. På grund av sättet att konsumera kan det jämföras att sveriges befolkningen just nu lever som om det fanns 4,2 jordklot. År 2019 tog svenskarna slut på sin kvot av resurser redan i april och under resten av året användes resurser som skulle tillhöra människor i andra delar av världen och framtida generationer.
2.3. Cirkulär ekonomi (CE)
Shenem, Vazquez-Brust, Carla Farias Pereira och Campos (2019) förklarar att vid litteraturanalyser delas CE ofta in i tre kategorier:
- Policyinstrument och bemötande (emotionella).
- Värdekedjor, materiella flöden och produktspecifikationer (biologiska). - Teknologiska, organisation och sociala innovationer (eco-design).
Målet med CE och det gemensamma målet för kategorierna är att öka effektiviteten av resursanvändning med fokus på urbant och industriellt avfall, kapaciteten och förnyandet av resurser. Genom CE vill marknaden finna en balans mellan det sociala, ekonomin och miljön. De ekonomiska och miljömässiga värdena fokuserar på att förlänga livet av produkter och 10
material för att de ska bli återanvända. Under produktionen är syftet att uppnå ett mer hållbart material och tillgänglig service för reparation, underhåll och uppgradering. Relationen mellan produkt eller service och användare blir mer emotionell till skillnad från eco-design där fokus ligger på återanvändning, reparation och återvinning ur ett tekniskt perspektiv. Det grundar sig i att produkten ska kunna tas isär och återanvändas på olika håll och i olika syfte och på så sätt förlänga produktens liv. Den biologiska cykeln refererar till flöden av förnybara näringsämnen som återanvänds inom biologiska cykler som uppstår genom kompostering och icke syresatt nedbrytning.
Enligt European Commission [EC] (2014) bidrar cirkulära ekonomisystem (CES) till att värdet i produkter bibehålls längre och eliminerar avfall. De förklarar att CES behåller en resurs inom ekonomin, även efter att den har förbrukats färdigt, genom att den återanvänds om och om igen och på så sätt skapar ytterligare värde. Prieto-Sandoval, Ormazabal, Jaca och Viles (2018) menar att med hjälp av CE är målet att upprätthålla ekonomiskt välstånd, skydda miljön och förhindra föroreningar. CE sätter gränser och förhindrar överexploatering av naturliga resurser. Genom att utveckla CE minskar resursutvinningen vilket gör att det blir färre nya resurser och på så sätt mindre avfall. Återanvändningen av resurser reducerar mängden utsläpp och bidrar till ekonomisk tillväxt, nya verksamheter, jobbtillfällen och minskade materiella kostnader (Kalmykova, Sadagopan & Rosado, 2018). FN definierar hållbar utveckling som en utveckling där dagens behov inte kompromissar eller påverka framtida generationers behov (UN, u.d.). Icke förnybara resurser riskerar att utarmas vilket inte möter kraven för en hållbar utveckling. Möjligheten att återvinna och återanvända resurser skapar en mer hållbar framtid och kompromissar inte framtida generationers behov i samma utsträckning.
Sehnem et al. (2019) menar på att en mer CE och produktion genererar mer ekonomisk vinst än en ekonomi utan samarbeten företagen emellan. Det kan antingen bero på reducerade kostnader; såsom inköp av nya råvaror, minskade marginalkostnader, minskning av avfall eller från lägre miljöskatter. Det kan även vara från förhöjda intäkter; såsom utbyte av olika flöden, försäljning av avfall till andra industrier, genererar energi av avfall eller ökande av rykte och varumärke. Det kan vara svårt att räkna med transportkostnader vilket gör att det är viktigt att anta, att företagen involverade ligger geografiskt nära varandra för att transportkostnaderna inte ska vara en kritisk faktor i undersökningen.
CE bidrar också enligt Sehnem et al. (2019) till många sociala fördelar, framför allt anställning och samhällsutveckling. Genom att få ett företag att övergå från avfallshantering till återanvändning genom landfilling skapas nya jobbmöjligheter samt minskad konsumentrisk och ökad hälsa och säkerhet hos anställda (Pichvaee, Razmi & Torabi, 2014). Återanvändningen av avfall gav högre kostnader men genererade även mer fördelar både miljömässigt och socialt. Sehnem et al. (2019) menar att det finns ett samband mellan höjningen av antalet anställda och de minskade koldioxidutsläppen men menar även att det inte finns mycket forskning för området i fråga och att många av de sociala fördelar som CE ger upphov till är en bi-effekt och inte nödvändigtvis en avsedd fördel.
Övergången till en mer cirkulär ekonomi kräver förändringar genom hela värdekedjan, allt från produktdesign till affärs- och marknadsmodeller, från nya sätt att förvandla avfall till en resurs till nya sätt att förändra konsumentbeteende. Enligt Sehnem et al. (2019) är företag fortfarande motvilliga att implementera CE, vilket resulterar i att det enbart är ett litet antal företag som är tillgängliga för fortsatt utvecklande av CE.
2.4. Industriell symbios (IS)
För att minska resursanvändningen finns det, enligt Eckelman och Chertow (2013) en dold men mycket användbar lösning för industrier, företag och andra aktörer som kallas industriell symbios (IS). IS är ett delfält av industriell ekologi (IE). IS är en grupp av minst tre företag inom ett begränsat geografiskt område som har ett utbyte av minst två handelsvaror (Mattila, Pakarinen & Sokka, 2010). IS grundar sig på att de industrier som är med i symbiosen utbyter resurser. Det som för en industri blir en rest- eller biprodukt blir för en annan en resurs (Baldasarre, Shepers, Bocken, Cuppen, Korevaar & Calabretta, 2019; Marchi, Zanoni & Zavanella, 2017; Martin & Harris, 2018; Shi & Li, 2019 ). Resurser som utbyts är bland annat vatten, värme, energi, råmaterial och rest-/biprodukter men även teknologi och kunskap. Marchi et al. (2017) menar vidare att det finns tre huvudsakliga transaktionsområden: (1) användandet av biprodukter som blir till råmaterial, (2) tar del av och samarbetar kring infrastruktur, verktyg och tjänster samt (3) samverkan av gemensamma problem, intressen såsom utveckling och hållbarhets planering. IS förbättrar resurseffektiviteten och reducerar utsläpp, restprodukter och landanvändning samt att de stärker den ekonomiska vinningen inom regionen (Zhu & Ruth, 2014).
Paquin och Howard-Greenville (2012) menar att forskningen är tydlig angående hur symbiosen skapas. Det inkluderar själv-organisation, underlättande av och för organisationer eller individer samt mycket planering och organiserande av kommun, stad med mera. Det som anses mindre tydligt är hur industriell symbios utvecklas och förändras över tid. Frågor de ställer sig är bland annat om alla skapande av symbios har samma utvecklingsstadier eller om evolutionen och resultatet ser olika ut.
Kommunen Kalundborg i Danmark är världskänd tack vare den djupt etablerade industriella symbiosen (Valentine, 2016). Kalundborg har haft samarbeten mellan olika aktörer och industrier sedan senare 1900-talet och har idag, 43 år efter första samarbetet startade, cirka 20 individuella industrier som är med och samverkar. Kommunen ses av många, enligt Valentine (2016), som ett efterföljansvärt exempel på hur en symbios ska se ut. Marchi et al. (2017) delar upp utvecklingen av IS i två perioder, 1997-2005 (period 1) och 2006-2012 (period 2). Under första perioden handlade forskningen framförallt om konceptet av IS, utvärderingen av projekt om eko-industriella parker och etableringen av restmaterial och återvinning. Period 2 gick ut på att förstärka fältet och utveckla det från att vara praktiskt inriktat forskning till ett mer sammanhängande teoretiskt ramverk.
IS är en form av icke linjär produktionen inom CE och de främsta fördelarna för miljön är en minskad användning av råmaterial, mindre avfall och lägre halter av växthusgaser och koldioxidutsläpp (Sehnem et al., 2019). De icke linjära processerna påverkar utsläpp och den miljömässiga påverkan på ett mer effektivt sätt än vad den linjära produktionen gör.
På hemsidan för projektet Delad energi är dubbel energi (DEDE) har delaktiga i projektet sammanfattat sin gemensamma syn på vad IS är för något:
Industriell symbios innebär att företag och organisationer samverkar på nya sätt, som är bra för miljön och ger tydliga ekonomiska fördelar. Denna samverkan ger mervärden som effektivare resursanvändning och lägre miljö- påverkan, nya innovationer och produktutveckling, ökad lönsamhet och konkurrenskraft, fler arbetstillfällen och nya företagsetableringar samt erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling. Symbios kan exempelvis innebära utbyte av material eller energi, utveckling av gemensamma tjänster och servicefunktioner, samordnade logistik- lösningar med mera. (delad energi, u.d.a)
2.5. 17 Globala miljömålen
2015 tog FN fram de 17 globala hållbarhetsmålen vars syfte bland annat är att utrota hunger och fattigdom, verkliggöra mänskliga och kvinnliga rättigheter samt skydda miljön och naturresurser. De stödjer de tre pelarna av hållbarhet som är socialt, ekonomiskt och miljö (Regeringskansliet, 2020). Förhoppningen med målen är att de ska vara uppfyllda till 2030 och att alla länder har tagit på sig ansvaret för att det ska ske och på så sätt gemensamt upprätthålla rättvisa och hållbarhet (FN-förbundet, u.d.a). De mål som vi fokuserat på är mål 9 (industri, innovation och infrastruktur), mål 12 (ansvarsfull konsumtion och produktion) och mål 13 (klimatåtgärder).
Mål 9 syftar framförallt till att bygga motståndskraftig infrastruktur, arbeta för en inkluderande och hållbar industrialisering samt främjandet av innovation (Globala målen, 2020 a). Samhällsutvecklingen och utvecklingen av cirkulär ekonomi är en viktig nyckelkomponent för att mål 9 ska uppnås. Delmål 9.4 riktar in sig på att anpassa industrin och rusta upp infrastrukturen för att göra dem mer hållbara med effektiv resursanvändning och fler miljövänliga tekniker.
Mål 12 handlar om att säkerhetsställa hållbar konsumtions- och produktionsmönster (Globala målen, 2020 b). Målet riktar framförallt in sig på att uppnå en hållbar och långsiktigt nyttjande av naturresurser samt minska mängden avfall. Genom att återanvända och återvinna material och resurser menar målet att olika åtgärder ska tas och genomföras för att förebygga problemet av resursutvinningen. De påpekar i delmålet 12.1 att det finns en del skillnader på utvecklade och mindre utvecklade länderna som måste tas hänsyn till. Här ska de utvecklade länderna ta täten och med hänsyn till de mindre utvecklade länderna återvinna och återanvända material och resurser innan år 2030. Mål 12 leder sedan in på mål 13 som handlar om att omedelbart vidta åtgärder mot klimatförändringarna och konsekvenserna av dem (Globala målen, 2020 c). I delmål 13.2 vill FN integrera klimatåtgärder i politiken, strategier och planering på nationell nivå för att få en större global förändring och att länder ska lära av varandra.
2.6. Tidslinje Delad energi är dubbel energi (DEDE)
Följande tidslinje är en sammanfattning av den tidslinje som går att följa på DEDEs hemsida. Den presenterar hur projektet med IS i Malmö stad hamnområde har utvecklats mellan år 2015-2019. Utvärderingen av projektet redovisas efter tidslinjen.
2.6.1. Steg 2
2015
Projektet DEDE startade i september år 2015 (delad energi, u.d.a). Tolv olika partners var delaktiga vid projektets start. Projektet finansierades av Vinnova. Syftet var att processen nere i hamnen skulle bana väg för en cirkulär och grönare ekonomi genom IS. En kartläggning påbörjades där aktörer kartlade 20 olika möjligheter gällande spillvärmeflöden och biprodukter/avfall (delad energi, 2015). De beskrev möjligheten, vad som har gjorts, varför, resultat och slutsatser. Malmö stad hamnområde valdes ut som geografisk plats för projektet eftersom där finns en stor energiproduktion och avfallshantering men också för att där finns många industrier inom området som är i en utvecklingsfas. Det skapar möjligheter till en mer hållbar utvecklingsprocess som inkluderar fler restflöden och CE (delad energi, u.d.a).
2016 (delad energi, u.d.a)
År 2016 började med en konferens om IS, planering och bostadsområden för att belysa utmaningar, lösningar och stadsutveckling.
I slutet av maj hölls en workshop om CE och IS i Skåne. Workshopen bidrog till ökade kunskaper och nätverkande för att öka tilliten mellan företag då kommunikation är avgörande del för att en symbios ska vara framgångsrik. Deltagarna i workshopen ansåg även att det var bra med en offentlig sektor som var drivande och kunde skapa en plattform där företag kunde samlas och påbörja samarbeten.
Ytterligare nätverksmöten anordnades bland annat ett där Lantmännens olika verksamheter i Malmö låg i fokus och ett annat i början av juni där den gemensamma visionen av IS i hamnen erkändes. Tidigt i juni höll även WSP en workshop angående cirkulära finansieringslösningar som inkluderade finansiärer, statliga utredare och företag. Workshopen 15
ledde till ett möte med regeringens cirkulär-ekonomiutredare som fokuserar på återbruk och återanvändning samt material- och energiåtervinning, för att bidra till förslag av styrmedel i omställningsarbetet till en cirkulär ekonomi. Genom bilaterala möten diskuteras möjligheter och idéer för att sedan ta fram en agenda/handlingsplan som skapar en utgångspunkt för insatser, aktiviteter och investeringar.
I augusti 2016 presenterades visionen för Malmö hamnområde som lyder:
År 2040 är utvecklingen i hamnområdet i Malmö fortsatt stark. Nya arbetstillfällen har skapats och företagen har ökat sin lönsamhet genom att bättre tillvarata varandras resurser. Hamnområdet myllrar av liv och rörelse. En smart samverkan mellan företag, organisationer och staden har skapat en resurseffektiv och innovativ infrastruktur som föder nya produkter och tjänster. Hamnverksamheten sprudlar och gods- flödena över kaj och spår slår rekord. Energin som används är huvudsakligen förnybar eller återvunnen och lokalproducerad. Både företag och Malmö Industrial Park växer så det knakar och deras varumärken är starka. Med avstamp i hamnområdet har både stora och små aktörer satsat på industriell symbios där den enes avfall är den andras resurs. Detta tankesätt har stärkt konkurrenskraften, minskat både kostnader och miljöpåverkan. Malmö har en kärnhamn och som en grön hamnport till resten av Europa lockar den internationella besökare och investerare. (delad energi, u.d.a).
2017 (delad energi,u.d.a)
2017 inleddes med beslutet att införa permanent symbiosfunktion i Malmö. Arbetet går ut på att öka samarbeten mellan staden, företagen och systemoperatörer samt att integrera IS i stadsutvecklingen. DEDE skapade även en symbiosgrupp vars uppgift var att kartlägga processen av etableringen av IS i staden och med utgångspunkt i vilka kompetenser och rådgivning som ska ingå i processen och vilka fokusområden funktionen kommer ha.
Den sista augusti avslutas steg två och sammanfattningsvis har projektet hittills inneburit seminarier, studiebesök, kartläggningar, rapporter, nätverksmöten, investeringar, tester och konferenser.
2.6.2. Steg 3
2018 (delad energi, u.d.a)
Steg 3 introducerades i januari med en kickoff där alla sju inblandade parter i samarbetet fick presentera projektets olika delar och projektfakta. I Mars höll Vinnova i en innovationsdag där Malin Norling (projektledare från miljöförvaltningen), Per-Arne Nilsson (avdelningschef på miljöförvaltningens strategiska avdelning) och Kerstin Åkerwall, miljödirektör, deltog för att sprida kunskap och hålla i föreläsningar kring projektet. I april togs sedan ett nytt återbrukskoncept fram av VA Syd och Sysav. Fokuset låg på förståelsen av att skapa nytta för att få fler resurs och material att cirkulera. Arbetet genomfördes via två workshops där små och återbruksaktörer, kommunala avfallsorganisationer och staden var delaktiga.
I slutet av maj vara samtliga projektpartners med i ”Smart industry through circular economy”, en del av Nordic Clean Energy week, och delade exempel och erfarneheter kring industriell symbios för de som var närvarande och lyssnade. Många som deltog i mötet/presentationen tog upp vikten av Malmö stads drivande kraft i arbetet med att skapa en mötesplats och arena för samarbeten och hur systemägarna, akademin och näringslivet kan alla vara bidragande och samarbeta. Under sammankomsten visades filmen ”Urban symbiosis lyfter Malmö” som ger en inblick i arbetet med urban och industriell symbios i Malmö. Därefter deltog projektmedlemmarna i DEDE på miljösamverkan i Skåne där konferensen handlade om avfallshantering och hur symbioser kan vara en del av lösningen. I slutet av oktober hölls ett seminarium där frågor kring samverkan för att uppnå DEDEs, de nationella- och globala miljömålen diskuterades.
I november kom rapporten från Climate KIC där det går att läsa om hur städer runt om i världen försöker jobba med en mer cirkulär omställning. Malmö är med på listan tack vare DEDEs arbete med IS i hamnen. Ett par dagar senare skickades utvärderingen och lägesrapporten för utvärdering till Vinnova, den godkändes.
Året avslutades sedan med en granskning från Vinnova där projekt fått mycket god återkoppling.
2019 (delad energi, u.d.a)
2019 inleddes med att mötesplatsen ”returen”, en återbrukscentral, öppnar i Lindängen. Syftet är att problemen med grovt avfall ska minska och att det skapar en plats där kunskap kan spridas och att livslängden på material kan förlängas genom återvinning och återanvändning. 17
April fortsatte med en konferens om de legala förutsättningarna för cirkulära affärsmodeller och där togs bland annat möjligheterna och utmaningarna upp. Därefter diskuterades hållbara affärer hos Sysav och Delad energi är dubbel energi där Malmös arbete med IS togs upp som exempel.
I mitten av maj hölls ett nätverksmöte som riktade sig till aktörer i hamnområdet för att skapa potentiella samarbeten kring vattenhanteringen och för hur vatten ska tas till vara mer resurseffektivt.
2.6.3. Utvärdering av projekt
Efter att projektet avslutats sammanställdes en utvärdering av Linköping universitet och Malmö stad, där Murat Mirata var skribent (delad energi, u.d.b). En sammanställning av utvärderingen finns i bilaga 1. Sammanfattningsvis var utvärderingen uppdelad i tre olika graderingar för att utvärdera projektets olika stadier:
● Mötte eller överskred förväntningarna.
● Nådde inte upp till förväntningarna men har haft meningsfulla lärdomar. ● Mötte inte förväntningarna.
Projektet genomgick totalt sett 51 utvärderingspunkter där varje aspekt graderades. Under graderingen “mötte eller överskred förväntningarna” uppnåddes 35 av punkterna, medan under “nådde inte upp till förväntningarna men har haft meningsfulla lärdomar” uppnåddes 10 av punkterna och där “mötte inte förväntningarna” var det enbart 2 punkter. På 4 av punkterna var det blandat resultat mellan “mötte eller överskred förväntningarna” och “mötte inte förväntningarna”.
3. Teori
För att bättre förstå vad som menas med TM är det först nödvändigt att förklara transitions och en del ur komplex systemteori.
3.1. Transitions
Begreppet transition har använts inom många forskningsområden och har sina rötter i biologi och befolkningsdynamik (Lachman, 2013; Rotmans, Kemp & Van Asselt, 2001). Under 1990-talet fick begreppet sitt stora genombrott inom den socio-tekniska forskningen till följd av att World Commission on Environment and Development (WCED, 1987, s.37) myntade begreppet hållbar utveckling som förkortat förklaras så här: “ development that meets the needs of the present without compromising the ability of future generations to meet their own needs”.
En transition kan enligt Rotmans et al. (2001) definieras som en gradvis, pågående förändringsprocess av ett socialt subsystem som är resultatet av samutveckling mellan ekonomisk, kulturell, teknisk, ekologisk och institutionell utveckling. Det finns två grundläggande modeller för att analysera transitions i samhällssystem. Multilevel-modellen av Rip och Kemp (1998) som bland annat har använts för att studera historiska omvandlingar, till exempel övergången från hästvagnar till bilar (Geels, 2002). Den andra modellen, som ligger till grund för teorin kring utvecklingen under en transition i den här studien, kallas multifas-modellen (eng. multiphase; S-curve) av Rotmans et al. (2001). Den kan delas upp i fyra olika faser:
1. Förutvecklingsfas (predevelopment) - dynamisk jämvikt råder där systemets tillstånd inte synligt förändras.
2. Startfas (take-off) - förändringsprocessen pågår eftersom systemets tillstånd börjar förändras;
3. Genombrottsfas (acceleration) - strukturella förändringar sker genom en ansamling av sociokulturella, ekonomiska, ekologiska och institutionella förändringar som reagerar med varandra.
4. Stabiliseringsfas (stabilization) - hastigheten för social förändring minskar och en ny dynamisk jämvikt uppnås.
Figur 1. Multifasmodellen av Rotmans et al. (2001). Figuren visar vilken riktning kurvan för en transition tar beroende av de olika faserna.
S-kurvemodellen är vanlig inom innovationsstudier och valet av modell baseras på tidigare forskning där exempel på transitions med övergångsfaser bland annat är förändringarna i vattenhantering, avfallshantering och energiförsörjning (Loorbach, Van der Brugge & Taanman, 2008; Parto, Loorbach, Lansink & Kemp, 2007; Van der Brugge & Rotmans, 2007). Eftersom en transition är multidimensionell behöver utveckling ske inom flera olika områden. Rotmans et al. (2001, s.15) använder en metafor till mekaniken för att förklara hur de sociala samspelen inverkar på de olika faserna: “all social phenomena have an impulse value for transitions, but only some provide a flywheel force” . Vidare förklarar Rotmans et al. att olika sociala processer spelar in under de olika faserna och det finns ett värde i att vara medveten om att grundläggande förändringar inte nödvändigtvis sker inom alla områden simultant. Det är även viktigt att ha i beaktande att begreppen hastighet och acceleration är relativa: alla transitions innehåller perioder med långsam respektive snabb utveckling. En transition är en gradvis, kontinuerlig process som sträcker sig över minst en generation (ca. 25 år). Eftersom jämviktsläget innebär stabilitet och tröghet är en transition en grundläggande förändring med införandet av nya metoder och regler. Den kan däremot
påskyndas eller hindras av oväntade händelser eller engångshändelser: till exempel krig, stora olyckor eller en oljekris.
3.2. Komplex systemteori (KST)
I den här studien har vi valt att ha med ett avsnitt om komplex systemteori (KST) eftersom det ger en djupare förståelse för vilken teoretisk grund TM-modellen baseras på. KST, även känd som komplexitetsteori, introducerades under 1990-talet (Rotmans & Loorbach, 2009). KST fokuserar på samutvecklingen av system där olika komponenter som påverkar varandra kan analyseras (Holland, 1995). Komponenterna sägs vara anpassningsbara med varandra och har samutvecklande förmåga (Burton, Hutchings, Lundy & Lyons-Lewis, 2019; Rotmans & Loorbach, 2009). Ett komplext system (KS) är ett öppet system som ständigt utvecklas över tid då det interagerar med sin omgivning och svarar på de förändringar som sker (Durie & Wyatt, 2013). Interaktionen mellan komponenterna är icke-linjära på grund av att en liten händelse kan ha stor effekt eller ingen effekt alls ( Rotmans & Loorbach, 2009). Omvänt kan en stor händelse ha liten effekt. KS anses ha framväxande egenskaper genom att de omfattar olika organisatoriska nivåer där interaktioner mellan lägre nivåer påverkar strukturer på högre nivåer. På grund av att KS är öppet, framväxande och icke-linjärt finns det begränsningar när det kommer till att förutspå hur system kommer förändras över tid. KS är path dependence - tidigare tillstånd har ett inflytande på nutida tillstånd som har ett inflytande på framtida tillstånd. En av huvudkomponenterna i komplex systemteori är så kallade feedback loops som kan innehålla både negativ (återför systemet till dess ursprungliga förhållanden genom att göra justeringar för att avbryta utkommande avvikelser) och positiv (förstärker avvikelser) feedback. När avvikelser inom ett KS förstärks och tar det långt från jämviktsläget, hamnar systemet på en plats där självorganisation sker. Självorganisation är en process där den interna organisationen, genom utforskning av angränsande möjligheter, leder till att utveckla en ny systemstruktur - en transition fas, utan att ledas eller hanteras av en extern källa (Kauffman, 2000; Prigogine & Stengers, 1984). Enligt Burton et al. (2019) är det inte säkert att ovan nämnda karakteristiska drag för KS kommer visa sig till fullo vid varje tillfälle när ett systems komplexitet ska mätas. Vidare menar de att det är viktigt att ha i åtanke eftersom KS genomgårtransition med olika faser. Rotmans och Loorbach (2009) skriver om ett antal utlåtanden av komplex systemteori, i sin studie hänvisar de till två de anser är mest relevanta 21
för studier om transition. De två är följande: (1) formaliserade och beräkningsmässiga modelleringsmetoder och (2) en uppsättning "förståelser" för beteendet hos komplexa system. Komplex systemteori kan användas för att bättre förstå beteendet hos komplexa system med cykler som genomgår långa perioder av jämvikt, ordning och stabilitet varvat med kortare perioder av instabilitet och kaos.
3.3. Transition management (TM)
TM, myntad av Rotmans et al. (2001), är en modell som särskilt tillämpats på metoder som rör hållbarhet. Det är en styrningsstrategi som är baserad på insikter från KST men även på praktiska experiment och erfarenheter (Loorbach, 2007). För att hantera komplexitet och osäkerhet på ett konstruktivt sätt är TM baserad på en bifokal strategi ( Kemp & Loorbach, 2003). Den är inriktad på både systemförbättring (förbättring av en befintlig bana) och systeminnovation (en ny bana för utveckling eller transformation). Den grundläggande filosofin inom TM är modulering och anpassning, inte diktatur eller kontroll. TM-modellen bygger på en nedifrån och upp utveckling där den samevolutionära processen på ett strategiskt sätt samordnar olika styrningsnivåer och främjar självorganisation (Loorbach, 2007). Nya typer av interaktion och inlärningscykler för åtgärder försöker orientera processen mot gemensamma hållbarhetsmål. Målen och policyerna som sätts upp för att främja hållbarhetsmålen utvärderas kontinuerligt och justeras regelbundet (Kemp & Loorbach, 2003).
Kompletterande till de fyra faserna för transitions introducerade Loorbach (2010) en modell för implementering i verkliga sammanhang, den så kallade TM-cykeln. Cykelns komponenter är:
1. Transition-arena - Strukturera problemet i fråga, utveckla en långsiktigt hållbarhetsvision och etablera och organisera arenan;
2. Transition-agenda - Utveckla hållbarhetsmål, visioner, strategier, och en dagordning för att ta fram de nödvändiga vägarna för processen;
3. Transition-action - Upprätta och genomföra experiment och mobilisera nätverk med relevanta aktörer;
4. Transition -adaption - Övervaka, utvärdera och dra lärdomar från utförda experiment och utifrån dem göra justeringar i vision och dagordning.
Figur 2. Transition management-cykeln av Loorbach (2010). Cykeln visar de fyra sektorerna som modellen ska genomgå.
3.3.1. Transition-Arena
Strukturera problemet i fråga, utveckla en långsiktigt hållbarhetsvision och etablera och organisera arenan.
Det första steget i TM-cykeln är inrättandet av en transition-arena (Loorbach, 2002). Med arena menas inte en fysisk arena utan det ses bäst som en virtuell arena eller ett nätverk som ger utrymme för långvarig reflektion och långvariga experiment (Loorbach, 2004). Det går inte att ge ett entydigt svar på exakt vilka deltagarna i arenan är men det finns en del riktlinjer att rätta sig efter (Loorbach, 2002). Den ursprungliga gruppen bör inte innefatta fler än 10-20 personer. Urvalet av nyckelaktörer görs baserat på kompetens, intressen och bakgrund. En liten kärngrupp med initiativtagare kan vara ansvariga för urvalsprocessen och därigenom sikta på ett representativt deltagande från följande fyra aktörsgrupper: statligt ägda aktörer, 23
företag, icke-statliga organisationer och lärande institut/experter. Arenadeltagarna behöver vara innovativa i sitt tänkande, öppensinnade mot andras idéer, inte tänka i termer av färdiga lösningar och behöver ha förmågan att se bortom sina egna discipliner och bakgrunder. De utvalda personerna måste engagera sig i innovationsprocessen och behöver ständigt förmedla processen. De måste fungera ganska självständigt inom sin organisation men också ha förmågan att förmedla den eller de utvecklade visionerna och utveckla den inom sin organisation. Arenan är ett öppet nätverk och i takt med att processen fortskrider kommer den att långsamt expandera vilket innebär att nya aktörer kan komma in på arenan, medan andra kan lämna. Inom arenan måste deltagarna komma fram till en gemensam förståelse för de aktuella problemen och sedan formulera en kollektiv problemuppfattning. I praktiken kan det här steget vara mycket svårt på grund av de eventuellt motstridiga perspektiven och skilda intressen de inblandade aktörerna har. Genom en integrerad bedömning av problemet kan en viss nivå av överenskommelse nås åtminstone om frågan om det finns ett brådskande problem eller inte. Problem relaterade till hållbarhet kan vara ostrukturerade och dåligt definierade (Kemp & Loorbach, 2003). För att kunna sätta upp gemensamma mål är det nödvändigt att vidta kollektiva åtgärder för att skapa en gemensam definition av problemet i fråga. TM är inriktad på allmänt erkända problem som inte har, eller kanske inte kommer att ha, någon färdig lösning. Ofta handlar det inte bara om enstaka problem utan en rad olika problem till följd av varandra. På kort sikt finns det alla typer av avvägningar. Målet med TM är att lösa avvägningarna. Det är en kollektiv uppgift där mål för transitions behövs som speglar samhällets ambitioner.
3.3.2. Transition-Agenda
Utveckla hållbarhetsmål, visioner, strategier, och en dagordning för att ta fram de nödvändiga vägarna för processen.
Enligt Rotmans och Loorbach (2009) är ett viktigt steg i TM utvecklingen av bilder (eng. images). Bilderna är en uppsättning av de hållbarhetsmål, visioner och strategier som sätts upp i en dagordning för att skapa hörnstenar i den pågående processen. Enligt Loorbach (2002) har utvecklingen av de här bilderna en avgörande roll i TM hur en transition kommer se ut över de kommande decennierna (cirka 25-50 år). Bilderna kan ses som resultat av de lärdomar aktörerna har erhållit under experimentets gång (Rotmans & Loorbach, 2009).
Under en transition förändras visioner, images och underliggande mål över tid. Även om visionerna, bilderna och målen skapar riktlinjer för agendan så är agendan i sig själv en vägledare som nyckleaktörena kan referera till under deras forsknings- och lärandeprocess. Tanken är att hålla så många alternativ öppna så länge som möjligt för att undvika val av specifika vägar och scenarier för tidigt i processen. Först efter en viss tidsperiod, som ett resultat av inlärningseffekterna från de innovativa experiment (se förklararing här nedan) blir det klart vilka alternativ som tas bort och vilka alternativ som behålls.
3.3.3. Transition-Action
Upprätta och genomföra experiment och mobilisera nätverk med relevanta aktörer.
Baserat på de långsiktiga hållbarhetsvisionerna och agendan måste experiment utvecklas för att starta sökprocessen. Med experiment hänvisar Loorbach (2002) till alla möjliga åtgärder som är innovativa och utforskar nya alternativ. Experimenten ska bidra till hållbarhetsmålen på systemnivå och bör passa inom vägarna för transition. De kan inkludera att nya regler behöver formuleras eller innebära nya ekonomiska arrangemang. De kan också röra sig om ny teknik eller nya former av samarbete. Den avgörande punkten är att mäta i vilken utsträckning experimenten och projekten bidrar till de övergripande systemets hållbarhetsmål och att mäta på vilket sätt ett visst experiment förstärker ett annat experiment (Loorbach, 2004). För att förverkliga de olika experimenten måste nya instrument eller verktyg utvecklas. Utvecklingen och tillämpningen av rätt instrument utgör nästa steg i processen. Vidare förklarar Loorbach (2002) att begreppet instrument är tänkt i vid bemärkelse: från skatteinstrument till subventioner, från arrangemang till utbildning och från åtgärder till incitament. Några av de här instrumenten behöver fortfarande utvecklas, andra finns redan och kan användas direkt i processen. Målet är att skapa en portfölj med experiment, som förstärker varandra och bidrar till hållbarhetsmålen på betydande och mätbara sätt (Loorbach, 2004). En viktig uppgift när det gäller att experimentera är att skydda det tillgängliga ”experimentrummet” (Loorbach, 2002). För att utveckla innovationerna, men också för att naturligt komma till valet av önskade alternativ, måste arenan upprätthållas under en längre tid. Innovationer i allmänhet (inte bara tekniska) tenderar att ha en lång utvecklingsväg och är särskilt inte i den här fasen lönsamma, både ekonomiskt och socialt. Regeringen är den främsta aktören som kan göra det på grund av sin (ekonomiska och ledande) kapacitet, men 25
kan också vara en hämmande faktor på grund av den ständigt existerande strävan efter kortsiktiga resultat och full kontroll. Genom att genomföra experiment och åtgärder i allmänhet pågår sökprocessen mot hållbarhet (t.ex. övergången).
3.3.4. Transition-Adaption
Övervaka, utvärdera och dra lärdomar från utförda experiment och utifrån dem göra justeringar i vision och dagordning. Kontinuerlig övervakning och utvärdering är en viktig del av sök- och inlärningsprocessen för transitions (Loorbach, 2002). Loorbach (2004) skiljer mellan två olika processer som ska övervakas: övervakningen av själva transition-processerna och övervakningen av TM. Först måste aktörerna inom arenan övervakas med avseende på deras beteende, nätverksaktiviteter, alliansformning och ansvar och även deras aktiviteter, projekt och instrument. Därefter måste agendan övervakas med avseende på de åtgärder, mål, projekt och instrument som överenskommits. Slutligen måste processen övervakas med avseende på hastighet för framsteg, hinder och punkter som ska förbättras etc. Utvärderingen är av avgörande betydelse i processen, som kan karakteriseras som att göra-genom-lärande, att lära-genom-göra och att lära-att-lära. Utvärdering måste därför ske vartannat år (beroende på process) med avseende på delmålen, både vad gäller substans och process. De berörda parterna överväger i vilken utsträckning genomförandet av processen går tillfredsställande och vad har man lärt sig av de innovativa experiment som har genomförts. Det undersöks på vilket sätt instrumenten har bidragit till att uppnå det övergripande målet. Det är av avgörande betydelse att dokumentera de här inlärningseffekterna systematiskt. Precis som systemändringarna behöver de också övervakas.
4. Metod
I det här avsnittet ges en förklaring över vilka metoder som har använts under arbetets gång.
4.1. Intervju
För att kunna besvara frågeställningen utfördes intervjuer.
4.1.1. Utförande
Intervjuerna är semi/halvstrukturerade intervjuer i enlighet med Eriksson Barajas, Forsberg och Wengström (2013), där en del frågor och strukturen på intervjuerna var förbestämda samtidigt som det fanns utrymme för följdfrågor och informanternas egna reflektioner. Informanterna kontaktades via mail och samtliga intervjuer hölls via konferensprogrammet Zoom. Intervjuerna var mellan 20 och 50 minuter långa och spelades in via två telefoner och en dator och har sedan transkriberats och kodats i enlighet med Bryman (2018). Kodningen och tematiseringen gjordes utifrån transition management-cykeln av Loorbach (2010) där vi analyserade vad informanterna sagt angående processen och var i cykeln det passar in. Vi utgick ifråntransition-arena, transition-agenda, transition-actionoch transition-adaption (se bilaga 2 och 3). Båda skribenterna för den här uppsatsen var närvarande vid samtliga intervjuer.
Frågor som ställdes vid alla fyra intervjutillfällen var:
● Vem är du/ni och vilken roll har du/ni haft i projektet? ● Hur startade projektet?
● Hur har processen gått till? ● Har det funnits några hinder? ● Är du/ni bekant med TM-modellen? ● Hur ser framtiden ut för IS i Malmö?
4.1.2. Urval
För att kunna svara på frågeställningen kring den pågående processen av utvecklingen av IS i Malmö stad genomfördes fyra intervjuer, där vi i en av intervjuerna hade två informanter och
resulterade i totalt fem olika informanter. Informanterna valdes utifrån ett strategiskt urval via personliga kontakter och personer som vi blivit hänvisade till. Personerna som intervjuades var:
● Miljöförvaltningen: en informant (Informant 1) ● Miljöstrateg: en informant (Informant 2) ● SYSAV: två informanter (Informant 3)
● Linköping universitet: en informant, Mûrat Mirata (bett om att bli omnämnd vid namn).
5. Empiri & analys
Följande analys har gjorts med hjälp av TM-modellen och intervjuerna som genomförts.
5.1. Transition-Arena
Det första steget i TM är etableringen av en transition-arena (Loorbach, 2002). Informant 1 berättade att projektet startade med att ett antal aktörer kom och frågade Malmö stad om IS var ett arbete som skulle vara intressant för staden att vara med i. Informant 2 gav följande svar på frågan vem det var som initierade projektet “jag var med och initierade det därför att man bildade en grupp i Norra hamnen och dess utveckling med avdelningschefer och direktörer”. Informant 1 förklarade vidare att Malmö stads roll i projektet var att bjuda in till arenor där företagen kunde träffas, samtala och utbyta ideer. Några företag verkade som systemoperatörer, de skapade kontakt med företag som var av intresse för symbiosen. Startgruppen i projektet DEDE bestod av tolv aktörer ( delad energi, u.d.a). Murat beskrev att de som var delaktiga i projektet hade formella roller som fanns beskrivna i en projektdokumentation. Han uttryckte att personerna som varit delaktiga hade agerat professionellt och dedikerat. Informant 1 förklarade att eftersom Malmö stad som kommun inte är en handlande part, då de inte köper och säljer produkter, kunde ha en form av helikoptersyn över projektet. Informant 3 förklarade att sysav måste gå runt på nåt sätt för att de ska finansieras, men de behöver inte gå med vinst för en investering på några år, därför kan de ha ett mer långsiktigt perspektiv till skillnad från den privata sektorn. Andra inblandade nyckelaktörer var E.ON, CMP, VA-syd, Linköpings universitet (informant 1). “Linköpings universitet som är duktiga på industriell symbios är duktiga på det här rent tekniskt och som har drivit mycket av det här arbetet också sen har det varit E.ON och sysav är nyckelaktörer, WSP har också varit involverat en del har t. ex. hjälpt till och kartlagt möjliga symbioser” (informant 2).
I steg 2 av projektet togs det fram en långsiktig hållbarhetsvision (delad energi, u.d.a).
Informant 1 uttryckte att det fanns problem i att få aktörer intresserade av att samarbeta då de var mer måna om att sysselsätta den personal de har på sin huvudproduktion. Informant 2 förklarade även att det som är bäst för samhället på lång sikt inte alltid behöver vara bäst för ett företag på kort sikt. Informant 3 påpekade att begreppet IS inte alltid är något som direkt 29
kopplas samman med cirkulär ekonomi. Men menar samtidigt att det ”under denna omställningsväg, är ett viktigt steg för att kunna nå CE”.
En del av arenaetableringen är enligt Kemp & Loorbach (2003) att strukturerar och skapa gemensamma definitioner av problem relaterade till hållbarhet. Informant 3 förklarar att det nuvarande regelverket i vissa fall hindrar processen för en transition mot en mer CE genom IS. Informant 3 förklarade även att andra problem relaterade till hållbarhet till exempel kan vara beteende och inställning till återanvändning samt ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekterna. ”Vi jobbar mycket mer med det miljömässiga och har fokus på miljö, men det sociala och ekonomiska är lika viktigt” (informant 3). ”Röda Korset t.ex. har ju inte som huvudsyfte att återbruket ska öka, utan de har ju ett syfte att hjälpa till med sjukvårdsfrågor i länder som behöver det. Så att huvudsyftet i sig är inte att öka återbruket, uppfattar jag det som, utan det kan vara de två andra” (informant 3).
5.2. Transition-Agenda
I den här delen av TM ska aktörerna som ingår i arenan utveckla hållbarhetsmål för just den specifika transition de ska arbeta kring (Loorbach, 2002). I arbetet med IS i Malmö stads hamnområde uttryckte informant 2 att ett av målen var följande “ett mål är egentligen att man vill ha en cirkulär ekonomi och en stad som ger tillbaka de resurser som man tar in” . Ett liknande svar vad gäller frågan om mål för projektet/IS av gav informant 1 som sa ”det ska bli ett minskat behov av jungfruliga råvaror, vi måste se vad har vi som blir över, hur kan vi cirkulera, det ska bli en mer cirkulär ekonomi helt enkelt”. Även på DEDEs hemsida framgår det att övergången mot en mer cirkulär ekonomi står i fokus genom att skapa
synergier mellan industrier och verksamheter (Delad energi, u.d.a).Projektet har som syfte att
jobba mot en hållbar industriell utveckling. Även om de här målen är riktade mot just malmö stad finns även de globala och nationella miljömålen inkluderade i processen. Informant 3 förklarade att det inte bara är hållbarhetsmål för just IS i malmö hamnområde utan att de även har både de svenska och globala miljömålen i beaktande i processen. På DEDEs hemsida framgår det att under ett seminarium 2018 diskuterades bland annat frågan hur delaktiga i projektet kan samverka för att bidra till att både de nationella och globala miljömålen uppnås. Utifrån intervjuerna går det att sortera ut vad de olika personerna hade för 30
framtidsförhoppningar/visioner i projektet och utvecklingen av IS i malmö stad hamnområde.
Informant 3 lade fram att visionen är att det ska skapas symbioser som inte finns just nu och att ambitionen för staden och företagen är att tillsammans hitta en plattform och fysisk infrastruktur för att i verkligheten kunna få flöden mellan aktörerna. Informant 2 framförde sin vision om att under en tidsperiod på 10-15 år har malmö haft potentialen att utveckla ett av världens bästa industriella symbioser. Samma person var dock kritisk till hur symbiosen ser ut idag och uttryckte att ”man hade kunnat ta det längre om man hade velat och varit ännu mer strategisk”.
Informant 1 förklarade att Malmö stad jobbar för att nyckelaktörerna ska bli starkare i att erbjuda symbios som affärside och involvera fler företag. Något som informant 3 styrker och tillade att de som är aktörer i projektet ville hjälpa fler olika företag från Malmö stad att bli delaktiga. Personen påpekade att de som var kommunalt styrda och inte privata företag hade ett större helhetsperspektiv i projektet och på så vis kunde bidra med hjälp kring bland annat juridiska frågor. Samma informant förklarade även att så som lagstiftningen är utformad är ett av de största hindren i utvecklingen av IS ”för att de är oklara, vad som ska tillåtas”. Informant 1 förklarade att de har jobbat mycket med att sprida kunskap kring nyttan med IS och att en av de viktigaste strategierna för att få arbetet att gå framåt var att prata och diskutera. Informant 1 förklarade det enligt följande: “Det krävs jättemycket prat och förtroende. För det är ett helt nytt tankesätt för företagen. Man måste ha en annan öppenhet mellan sig osv., mycket träffar, mycket prata, mycket lära känna, gå runt och titta på varandras verksamheter är också en jätteviktig del” . Även informant 2 och 3 framförde att det var väldigt mycket möten och diskussioner som ägde rum under projektets gång. När företag skulle bjudas in till arenan förklarade informant 1 att en viktig del i processen var hur de nådde ut till olika företag. En strategi för hur IS skulle kommuniceras och presenteras inför företagen var av betydelse för hur de skulle bemöta området ”man kan inte gå in och bara prata hållbarhet med ett företag. Då blir de genast helt ointresserade. Det måste finnas en affär i det”.
I arbetet med att sätta upp strategier för processen fanns det utomstående aspekter som projektdeltagarna var tvungna att ta hänsyn till. En av dem var att varje kommun och stadsbyggnadskontor i sverige måste ha en översiktsplan där strategin för hur staden eller kommunen ska utvecklas visas upp. Under arbetet med DEDE framförde informant 1 att IS hade inkluderats i den planen. Däremot framförde informant 3 vikten av att ha en plan och ett tankesätt genom hela processen. På DEDEs hemsida går det att följa projektet i en tydlig tidslinje, både från steg 2 och steg 3. Det finns ingen information om ett steg 1. Informant 3 förklarade att eftersom steg 2 blev lyckat kunde de ansöka om finansiering till steg 3 och på så vis fortsätta projektet DEDE.
5.3. Transition-Action
Det tredje stadiet i TM modellen handlar om som tidigare nämnt hur experimentet/projektet ska upprättas och genomföras (Loorbach, 2002). Här handlar det om att skapa relevanta aktörer för att bilda ett nätverk för projektets vidare utveckling. Informant 3 sa bland annat att det finns ett stort samarbete med olika forskningsinstitut, såsom Linköpings Universitet, och att de ofta ställer upp när det gäller examensarbeten och dylikt då de anser att det är viktigt att bygga upp logistiska och infrastrukturmässiga möjligheter i framtiden. Informant 1, informant 3 och Murat pratade alla om studiebesöken i Kalundborg och vilka inputs och möjligheter det har gett för IS i Malmö. Informant 3 säger även ”att i Danmark går man ut och dricker en öl och det gjorde man och träffades från olika verksamheter på restaurangen och kom fram till att man kunde göra en hel del” och menar sedan att det inte går till så i Sverige och hur svenska företag och industrier kan ta lärdom av nätverkandet i exempelvis Kalundborg, Danmark. Informant 1 påpekar att de har varit i Kalundborg vid flera tillfällen, vilket även visas i tidslinjen (delad energi, u.d.a), för att utöka kunskapen och bli inspirerade. Murat stärkte det här ytterligare när han sa “ trips we did to Netherlands, Kalundborg, those has been instrumental for people in Malmö to actually agree to take more educated action ”. Informant 1 menade att det även nätverkades mycket med några av de delaktiga nyckelaktörer som har hand om energi, avfall, vatten och avlopp då de har mycket kontakter med företag och andra aktörer som är relevanta för utvecklingen.
I genomförandet av projektet var det enbart informant 3 som påpekade att steg 1 handlar om att göra upp en kartläggning, där “steg 2 liknar någon form av pilotkörning” (informant 3).
5.4. Transition-Adaption
Transition-adaption handlar om att utvärdera det experiment/projekt som genomförts och göra justeringar i vision och dagordning (Loorbach, 2002). Informant 2 uttryckte sig på följande sätt angående utvärderingen av projektet, “det är det också att liksom hade man varit ännu mer strategisk och fokuserat mer på detta så skulle man kunna skräddarsy industriell symbios med nya typer av etableringar, storskaliga etableringar i Malmö hamn. Sen om det är, hur möjligt det är, det kan inte jag svara på”. Tilläggsvis tyckte inte informant 2 att projektet har lyfts så mycket som det borde ha gjort och att “man” (syftar på projektledarna) borde ha tänkt större, både nyttomässigt och ytmässigt, för att gynna Malmö, miljön och världen mer. Murat ser resultatet av projektet lite annorlunda då han anser att personerna som var inblandade var mycket dedikerade och professionella i sitt utförande. Kommunikationen mellan aktörerna ökade och relationen aktörerna emellan förbättrades drastiskt. Han menade även att IS uppmärksammades mer av både aktörerna inblandade i projektet, men också av Malmö som stad, som insett att IS är en viktigt komponent och strategi i samhällsutvecklingen.
Informant 1 sa att när det kommer till utvärderingen av tiden och hur många år det skulle ta att etablera en väl fungerande symbios menar personen att det är väldigt svårt att säga. Informant 1 menade att det kunde bero på många olika faktorer men tar exemplet där två företag möts vid ett visst givet tillfälle och kommer bra överens kan det gå fort. Medan det ibland behövs mer tid för aktörer att hitta varandra och nätverka för att förstå vilka tillgångar som går att samarbeta kring.
Informant 1 sa att en av de viktigaste lärdomarna som det här projektet har bidragit med är att kommunikation är det viktigaste när det gäller utvecklandet av IS. Personen sa “det är väldigt svårt att skapa, än så länge är inte marknaden mogen för att man bara gör något teoretiskt som bara alla ska förstå och börja jobba efter”. Informant 1 tryckte på vikten av att kontinuerligt ordna möten mellan företagen som ingick i symbiosen under projektets gång för att företagen verkligen skulle sätta sig ner och träffas. Personen nämnde vidare i intervjun att det var viktigt att Malmö stad bjöd in alla aktörer till arenan då det annars kunde resultera i 33
att symbiosbiten inte priorietardes eftersom den inte är deras ” core business”. Det krävs mycket grundarbete för att nå punkten där ett teoretiskt ramverk kan jobbas fram och det kan enbart ske genom kommunikation. Informant 1 menade sedan att det måste ske på rätt sätt. Att enbart diskutera hållbarhet kommer inte göra företagen och aktörerna tillräckligt intresserade, utan det måste även finnas en ekonomisk vinning (en affär) för att nå fram, som nämnts tidigare i analysen. Informant 3 var inne på samma spår när det kommer till kommunikation mellan företagen och aktörerna. Tid är något som är mycket viktigt ur den aspekten. Tid för att bygga tillit och hitta vägar som funkar aktörerna emellan. Personen menade att det finns olika hjälpmedel för den här sorten av uppbyggnad, det kan finns en drivkraft från en offentlig sektor och att digitaliseringen är något som har underlättat processen.
Den sista koden inom transition-action är justeringar i vision och dagordning (Loorbach, 2002). Informant 1 och 3 uttryckte sig olika gällande vilka justeringar som skulle kunna vidtas för vidare utveckling. Informant 1 tryckte på att det är en ständigt utveckling och informant 3 sa “ett par företag i steg 1 i alla fall som kom på att ja varför gör vi såhär när vi kan göra såhär istället. Asså att man gör interna förändringar innan man börja leta efter externa samarbetspartners. Och det är ju bra det också, även om man inte kallar det för IS så är det till gagn för det företaget”. Genom att göra förändringar inom företag kan även samarbete mellan företag utvecklas för att sedan bilda en mer välfungerande symbios. Tilläggningsvis sa informant 1 att till en början var det mycket fokus på energiflöden, men att det sedan ändrades. Fokuset hamnade då även på materiella flöden för att vidga perspektivet och på så sätt göra projektet mer eftertraktat. Vilket stärktes av informant 3 när personen sa att de utökat fokuset i steg 3 i processen, till att även inkludera materiella flöden.
Informant 2 sa “de har absolut gjort ett bra jobb men det som jag tror är att man skulle kunna lyfta blicken ännu mer och det har ju kanske varit svårt för dem att göra för de har ju varit tvungna att då utgå ifrån en del befintliga förutsättningar”. Som tidigare nämnt av informant 2 tyckte personen att det kunde gjorts mer och i större utsträckning. Utifrån resultatet av projektet ansåg personen att en bättre strategi hade kunnat genomföras genom att skräddarsy industriell symbios mer och bara lägga till verksamheter som skulle kunna inkluderas i den industriella symbiosen. Men här menade informant 3 att det finns fortsatt 34
aktivitet i hamnen med verktyg som digitala kartor och plattformar som underlättar utvecklingen och skapar nya möjligheter.
