diskussion och slutsats

Grunden i arbetet var likt de flesta

designprojekt ett problem. För att komma igång formulerades det till en mening som tydligt beskriver problemet:

I en tid när Scania ingenjörsmässigt är ett ledande företag inom hållbara transporter, så är fossil plast fortfarande överrepresenterat i lastbilsinteriören.

Här kan man fråga sig varför ett företag som Scania inte arbetar aktivt med ekologisk hållbarhet när det kommer till design och materialval. När problemet vänts till ett syfte och frågeställningar användes designprocessen för att få en styrning och i slutänden ett svar på dessa.

I det här arbetet utvecklades en egen designprocessmodell med Cross (2008) och Wikberg Nilsson (2015) modeller som grund (se figur 9 & 10). Modellen (figur 11) ger förutsättningar att arbeta metodiskt med det aktuella problemet för att på så sätt utveckla någon form av lösning.

Frågeställningarna som uppstod var:

Vilka material finns tillgängliga på marknaden idag som kan skapa förutsättningar för en ökad anvädning av ekologiskt hållbara material i

fordonsinteriören? och Hur kan vi öppna

Snabbt visade det sig att det finns många aspekter att ta hänsyn till med materialval i en lastbilsinteriör, bland annat ska

materialen klara brandskyddsklassning och krocksäkerhet. I det här arbetet har inte krocksäkerhet eller brandskyddsklassning studerats ytterligare. Istället ska förslagen ge inspiration till att arbeta med ekologiskt hållbara material. Bland Scanias personal finns massa kunskap, även om ekologiskt hållbara material, men kommunikationen inom ämnet är bristfällig. Resultatet:

Ekologiskt hållbara material - Information och inspiration till ekologiskt hållbara material i lastbilsinteriörer

uppfyller till stor del syftet med studien, samtidigt som resultatet besvarar frågeställningarna.

Syftet:

Studiens syfte är att studera

material och dess egenskaper ur ett hållbarhetsperspektiv i fordonsindustrin.

Arbetet uppfyller syftet genom att det skapar förutsättningar för att använda ekologiskt hållbara material i lastbilsinteriörer. Genom handboken kan designers på Scania inspireras av nya material som kan minska plastberoendet samtidigt som Scania som företag kan sälja in sig som ett företag som tar ansvar för miljön på materialnivå.

De delar som inte fullt uppfyller syftet är de sociala delarna av hållbarheten där vidare workshops skulle krävas för att se på vilket sätt Scania, samt deras kunder uppfattar de material som finns som förslag i inspirationsbilderna i bilaga 1.

Samma sak gäller för de ekonomiska aspekterna. Då det varit svårt att få konkreta svar från tillverkare av olika material hur mycket materialet de tillverkar och säljer kostar jämfört med exempelvis en fossil propenplast.

Anledningen till att syftets samtliga delar inte har besvarats i arbetet kan till stor del bero på det rådande läget vi upplever nu under våren 2020. Covid-19 pandemin

har satt företag och privatpersoner i en svår situation världen över. Pandemin har även försvårat flertalet moment i det här arbetet genom att det har varit omöjligt att utföra workshops och intervjuer som planerat. Workshops uteblev helt medan de intervjuer som var möjliga att få till utfördes via telefon.

Det som är tydligt i samtliga

inspirationsbilder och förslag som finns med i handboken (se bilaga 1) är att plasten inte har ersatts med helt andra material.

Anledningen till det är som Filho et al.

(2019) nämner att plast är ett mångsidigt, tåligt och billigt material. Eftersom fordon har så lång livslängd så är plasten ett material som det inte går att komma bort från helt och hållet, åtminstone inte i

dagens läge. Förslagen som visas i bilaga 1 med biokompositer, återvunnen plast och biologiskt baserad plast kan potentiellt minska stora delar av användningen utav fossila plaster.

6.1 Fortsatt arbete

Fortsatt arbete kan vara att konkret ta de ekonomiska och sociala aspekterna av hållbarhet i beaktande. För att uppfylla de sociala aspekterna kan materialförslagen diskuteras både internt på Scania och med kunder för att få en förståelse för hur aktuella de kan vara. Att då kunna fastställa

Slutligen är handboken ett medel till inspiration och kommunikation som kan utvecklas i takt med att nya material når marknaden.

Referenser

Blomqvist, P., & Hallin, A. (2015) Metod för teknologer – Examensarbete enligt 4-fasmodellen. Lund: Studentlitteratur AB.

Cross, N. (2008). Engineering Design Methods, Strategies for Product Design.

West Sussex, England: John Wiley & Sons Ltd.

Duckett, A. (2019, juli/augusti). Neste and LyondellBasell claim bioplastic first. The Chemical Engineer, 937/938, s.20.

Filho, W.L., Saari, U., Fedoruk, M. Iital, A., Moora, H., Klöga, M., & Vorovona, V. (2019).

An overview of the problems posed by plastic products and the role of extended producer responsibility in Europe. Journal of Cleaner Production, 214 550-558. doi: 10.1016/j.jclepro.2018.12.256

Goh, M., & Goh, Y.M. (2019). Lean production theory-based simulation of modular construction processes. Automation in Construction, 101, 227-244. doi: 10.1016/j.

autcon.2018.12.017

Johannesson, T. (u.å.). Kompositer. I Nationalencyklopedin. Hämtad 2020-03-31 från http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kompositer

Krishnamurty, A., & Amritkumar, P. (2019). Synthesis and characterization of eco- friendly bioplastic from low-cost plant resources. SN Applied Sciences,

1(11). doi: 10.1007/s42452-019-1460-x

Mülhaupt, R. (2013). Green Polymer Chemistry and Bio-based Plastics: Dreams and Reality. Macromolecular Chemistry and Physics, 2014(2) 159-174. doi:

10.1002/macp.201200439

Scania. (2017a). Scanias sekelgamla anläggningsarv: Bygger förtroende runt om i världen. Hämtad 2020-03-12 från https://www.scania.com/

content/dam/scanianoe/market/se/experience-scania/news/2017/09/

lansering-anläggning/Bygger_pa_fortroende_runt_om_i_varlden.pdf

Scania Sverige AB. (2018a). Om Scania. Hämtad 2020-02-11 från https://www.

scania.com/se/sv/home/experience-scania/about-us.html

Scania Sverige AB. (2018b). Scanias kärnvärden definierar vår kultur. Hämtad 2020-02-11 från https://www.scania.com/se/sv/home/experience-scania/

articles/our-core-values.html

Scania Sverige AB. (2019a). Historia Scania. Hämtad 2020-03-24 från https://

www.scania.com/productionunitoskarshamn/sv/home/om-scania- oskarshamn/historiascania.html

Terselius, B. (u.å.a). Härdplast. I Nationalencyklopedin. Hämtad 2020-03-31 från http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/härdplast

Terselius, B. (u.å.b). Termoplast. I Nationalencuklopedin. Hämtad 2020-03-31 från http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/termoplast

Tian, J., Chen, M. (2014). Sustainable design for automotive products: Dismantling and recycling of end-of-life vehicles. Waste Management, 34(2), 458-467.

doi: 10.1016/j.wasman.2013.11.005

Traton Group. (2020). Modularization as a part of the DNA. Hämtad 2020-05-13 från https://traton.com/en/innovation/innovation-stories/modularization-

as-part-of-the-dna.html

Umeda, Y., Fukushige, S., Tonoike, K., & Kondoh, S. (2008). Product modularity for life cycle design. CIRP Annals, 57(1), 13-16. doi: 10.1016/j.cirp.2008.03.115

Wikberg Nilsson, Å., Ericson, Å., & Törlind, P. (2015). Design process och metod.

Lund: Studentlitteratur AB.

Österlin, K. (2011). Allt du behöver veta om Design Management. Malmö: Liber AB.