Vi är av den åsikten att Kometprogrammet är ett av den nya tidens sätt att motverka elevers oönskade beteende i skolan. Detta vill man göra med bland annat positiv förstärkning och belöning. Som vi har tagit upp i vår teoretiska bakgrund har både belöning men framför allt bestraffning spelat en stor roll genom skolans historia. Att tyngdpunkten förr låg främst på bestraffning blev tydligt för oss då vi gjorde våra efterforskningar och i princip inte fann någon information om belöningens historia i skolan men däremot hittade mycket information om bestraffningens historia. Vi tycker det är positivt att se att Kometprogrammet väljer att fokusera på belöning och inte bestraffning.
Vår utgångspunkt till detta examensarbete var vårt intresse för hur man brukade belöning och bestraffning i den engelska skolan. Medan man i England använder sig mycket av belöning, men även bestraffning, tycker vi det är positivt att varken pedagogerna eller eleverna tog upp att bestraffning används i den svenska skolan. Vi är dock medvetna om att bestraffning kan förekomma trots detta. Vi kan även konstatera att det är svårt att definiera vad bestraffning är eftersom det kan vara väldigt individuellt. Vår åsikt är att det kan finnas vissa elever som när de inte får sin belöning uppfattar det som att de bestraffas. Vi anser även att kritik från pedagogen i viss mån kan uppfattas som en bestraffning.
Johannesson tog i sin rapport upp att de elever som påverkas mest av beröm och klander är de elever som är lågpresterande, ängsliga eller som har en negativ inställning till lärande51, det vill säga har ungefär samma beteendeproblem som pedagogerna tog upp när de berättade om anledningen till att de började med Kometprogrammet med sina elever. Vi tycker att detta är intressant och ställer oss frågan om det är en tillfällighet att de egenskaper som tas upp i båda fall är ungefär desamma. Kan man dra kopplingar och säga att elevens starka gensvar på beröm beror på att den har just dessa egenskaper? Kan samma egenskaper även leda till att samma elev även är extra känslig mot klander, det vill säga kritik? Om denna slutsats
stämmer anser vi att det kan vara en av anledningarna till att pedagogerna uppfattar metoden som framgångsrik då beröm och positiv förstärkning är några av programmets ledord.
Ytterligare en sak som Johannesson tog upp i sin undersökning var att kritik hade en
hämmande effekt och att kritiken gjorde att eleven presterade sämre.52 Att kritik från läraren kan få en motsatt effekt är något som även Jönsson och Rubinstein Reich tar upp. De menar att kritik kan medföra att ett beteende eskalerar istället för att avstanna.53 Detta är något som vi tror att alla pedagoger inte är medvetna om men vi anser att pedagogerna i vår
undersökning genom sitt arbete med metoden blivit mer medvetna om detta. Flera tog upp att de som ett resultat av metoden har slutat tjata, något som vi tolkar som en sorts kritik, på sina elever och istället valt att fokusera på det positiva.
Enligt Kometprogrammet är det först och främst den vuxna som måste ändra sitt beteende för att minska problemen.54 Flera av de pedagoger som vi intervjuat tog upp att de med hjälp av metoden förändrat sin inställning till eleverna och att denna förändrade inställning har lett till att eleven har minskat det oönskade beteendet. Här kan vi konstatera att pedagogens
inställning till eleven och dess förväntningar på den spelar en mycket stor roll. Vi anser även att vi efter vår analys kan konstatera att det är att det i många fall kan vara pedagogen som är problemet och inte eleven.
En kritik som vi har mot Kometprogrammet är att man fokuserar på vad man ska göra för att råda bot på elevens oönskade beteende utan att fråga sig vad det kan finnas för orsak till detta beteende. Man behandlar symtomen istället för att behandla orsaken och vi anser att detta inte är optimalt för elevens utveckling. Vi anser att det är viktigt att ställa frågan ”varför” och detta gör inte Kometprogrammet.
En annan tanke som väckts under vårt arbete är vad som händer när pedagogen slutar arbeta med metoden. Kan man förvänta sig att eleven ska fortsätta det goda beteendet trots att
förstärkningen tas bort? Skinner tar i sin teori upp att utsläckning kan ske när belöningen efter handlingen uteblir.55 I efterhand kan vi konstatera att det hade varit intressant att diskutera detta vidare med pedagogerna. De elever som vi intervjuade som inte arbetade med metoden längre ansåg att de arbetade bra trots avsaknad av belöning av det slag som belöningssystemet erbjöd. Vi undrar hur pedagogen gjorde för att detta skulle ske. Hur fick de eleverna att fortsätta sitt goda beteende utan att de belönades för det?
52
Ingvar Johannesson (1967), s. 44-45.
53
Annelis Jönsson & Lena Rubinstein Reich (2009), s. 80.
54www.kometprogrammet.se, 091203. 55 Gun Imsen (2006), s. 224.
Våra resultat visar att metoden inte fungerar på alla elever vilket givetvis även det kan kritiseras. Samtidigt är vår åsikt att det inte kan förväntas av ett program att presentera en allmängiltig lösning som ska hantera alla elevers problem. Alla elever är olika och har olika egenskaper, olika möjligheter och olika behov. På grund av den spridning som finns anser vi att det inte kan finnas ett program som kan hjälpa alla elever. Detta är även ett faktum som är viktigt att den pedagog som planerar att använda metoden är medveten om.
En fråga som vi ställer oss är vad det finns för metoder för de elever som inte programmet fungerar för. Här skulle vi vilja uppmuntra till fortsatt uppsatsskrivande. Ytterligare en väsentlig fråga som vore värdefull att belysa i vidare forskning är vilken roll Föräldrakomet spelar. Flera av pedagogerna i våra intervjuer tog upp att föräldrarnas inställning och
medverkan spelade en stor roll för metodens positiva effekter och det hade varit intressant att se hur stor denna påverkan egentligen är.
När vi började med vår undersökning var vi i viss mån negativt inställda till
Kometprogrammet men känner att vi under arbetets gång fått en mer positiv inställning till metoden än vad vi hade tidigare. Både de pedagoger och elever som vi intervjuat har berättat om de positiva konsekvenser som arbetet med programmet har medfört, bland annat ökad arbetsro hos eleverna i klassen. Dock är vi tveksamma om användandet av ett program är en den bästa lösningen. Självklart kan vi som blivande pedagoger uppskatta och se behållningen av att det finns ett program som vägleder en när det uppstår problem i klassen men vi anser också att det kan finnas en fara i att använda ett färdigt program och inte använda sina erfarenheter och sitt sunda förnuft. Vi tror att metoden fungerar bäst när pedagoger anpassar den till sina elever och sin klass men tyvärr anser vi att det är en metod som kan missbrukas om den används på fel sätt. Vår åsikt är att metoden i viss mån kan medverka till att
pedagogen frånsäger sig en del av det ansvar den har för sina handlingar gentemot sina elever. Genom att följa de instruktioner som tillhör Kometprogrammet har man så kallat ryggen fri. En bra pedagog ska alltid ha elevernas bästa i åtanke, oavsett om de använder en metod eller inte, men tyvärr lever vi inte i en värld där alla pedagoger har det synsättet.
Vi vill avsluta detta examensarbete med att konstatera att om man som pedagog är osäker på hur man ska lösa de problem man har i sin klass är det bättre att ta hjälp av en metod än att inte göra något alls. Kometprogrammet är en metod som fungerat framgångsrikt för många pedagoger och elever och det bör man respektera. Samtidigt anser vi som blivande pedagoger
att vi har för många reservationer mot metoden för att använda den som annat än en nödlösning. Vår åsikt och förhoppning är att det finns bättre lösningar för våra elever.
Slutligen ställer vi oss frågan om hur vi kan använda oss av den information vi tillägnat oss genom denna undersökning i vår framtida yrkesroll. Hur kommer vi att ställa oss till
användandet av belöning och bestraffning i skolan? Belöning och bestraffning har alltid funnits och kommer att fortsätta finnas i skolans värld, dock i olika former. Som blivande pedagoger måste vi välja om och hur vi vill bruka dessa instrument. En av de eleverna vi intervjuade sa att målet med användningen av Kometprogrammet var att hon skulle ”vara snäll och lyda”. Frågan är vilken sorts elev vi helst vill ha i vårt framtida klassrum. Vill vi ha en elev som lyder eller vill vi ha en elev som når kunskap? Vårt svar är det sista alternativet.