I detta kapitel kommer jag diskutera resultaten och resonera kring valet av metod. Sist i kapitlet kommer det tas upp slutsatser utifrån resultatet och förslag på vidare forskning för framtida arbete i skolan om kost och hälsa.
8.1 Resultatdiskussion
Syftet med mitt arbete var att undersöka hur skolor och fritidshem tänker kring kost och hälsa, om de känner till Livsmedelsverkets riktlinjer samt om de anser att skolan uppfyller dem. Jag ville också ta reda på hur skolorna bidrar till att förbättra elevernas matvanor, samt hur elevernas matvanor ser ut. Frågeställningarna till arbetet var följande:
● Vilken kännedom om Livsmedelsverkets rekommendationer finns hos rektorer och fritidspedagoger, och vad görs för att uppfylla dessa?
● Hur ser arbetet med kost och hälsa ut på skolorna?
● Är eleverna medvetna om vilken betydelse kosten har för deras vardag och vad anser de vara nyttigt samt onyttigt?
Jag har framställt ett resultat som beskriver hur rektorer och fritidspedagoger tänker och arbetar kring kost och hälsa samt hur elevernas matvanor ser ut. Brist på tidigare forskning inom ämnet är stor, därför är studien är istället baserad på undersökningar genomförda av Livsmedelsverket och Folkhälsoinstitutet. De båda myndigheterna har i sina undersökningar förklarat att barn och unga äter sämre, de äter mer socker och mindre frukt och grönt. Mitt resultat visar att de flesta har kunskapen angående hur man lever hälsosamt men ändå finns de som istället väljer en osund livsstil. Frågorna om vad skolorna gör för att uppfylla Livsmedelsverkets riktlinjer samt hur skolorna bidrar till att förbättra elevernas matvanor gav inte fullt utvecklade och önskade svar. Men den data jag fick in gav ändå ett intressant resultat. Informationen angående elevernas matvanor och deras kunskaper kring kost och hälsa var av intressant slag och gav ett bra och tydligt resultat. Det visade också tydligheter i vad som var positivt samt på vad som behöver förbättras i arbetet med kostmedvetenhet.
8.2 Metoddiskussion
Arbetet med undersökningen för att få svar på frågorna har gått bra. Skolorna har varit samarbetsvilliga och lätta att jobba tillsammans med. Det kunde förekomma komplikationer vid
något tillfälle men i slutändan har det gått bra. Undersökningen gav mig bra underlag för fortsatt arbete. På vissa frågor kunde jag önskat lite mer utvecklande svar men resultatet visade ändå intressant information. Min första prioritet för arbetet var att få med minst tre skolor att undersöka. Anledningen till detta var att försöka få en helhetsbild av en sydsvensk stad gällande kostmedvetenhet hos personal och elever. Mot bakgrund av denna ambition valde jag att arbeta kvantitativt. Enkäter förutsattes vara en bra undersökningsform i relation till den breda bild jag ville få. Kvalitativ ansats med intervjuer hade kunnat ge fördjupade insikter men bedömdes vara svåra att hinna utföra och bearbeta inom tidsramen.
Bortfallet av svar på frågor var litet. En fråga till eleverna besvarades i låg utsträckning, men det visade bara att kunskapen inte fanns och därigenom en intressant data. Annat bortfall bestod av brist på fördjupade och mer motiverande svar från rektorer och fritidspedagoger.
Undersökningen gjordes med tre rektorer, tre fritidspedagoger samt 132 elever. För att kunna dra slutsatsen angående hur det ser ut för en hel stad gällande elevers matvanor är antalet elever för litet. Resultatet visade ändå mycket intressant information och det kunde ses skillnader i de olika områdena som undersökningen baserades på.
När jag framställde enkäterna försökte jag fokusera på enkla frågor som ska vara lätta att svara på. När jag väl var ute i skolorna fick jag den förståelsen att en del av frågorna till eleverna var otydliga eller svåra att förstå, eller handlade det om brist på kunskap. Eftersom jag var närvarande när enkäterna genomfördes kunde jag reda ut de flesta otydligheter och förklara vad jag menade. Detta underlättade genomförandet.
8.3 Slutsats och förslag till vidare forskning
Genom arbetet går det att konstatera skillnader och likheter mellan Livsmedelsverkets och Folkhälsoinstitutets beskrivningar i jämförelse med min undersökning över hur elevernas matvanor ser ut och hur matmiljön bör upplevas. Eleverna i min undersökning behöver äta mer frukt, fler behöver äta frukost samt det går att konstatera att elevernas kostmedvetenhet finns men behöver stärkas ytterligare. Det visar också likheter hur skolorna bör arbeta med kost och hälsa i skolan för att förbättra elevernas matvanor och kostmedvetenhet.
Som blivande pedagog menar jag att arbetet med kost och hälsa och en fortsättning av studien kan vara bra eftersom fritidshemmen inte alltid hade något samarbete med annan personal och att
kunskapen om kost och hälsa inte alltid fanns bland personalen för att på den vägen skapa förutsättningar för bättre matvanor hos eleverna samt bättre kunskap och medvetenhet hos skolpersonalen. Precis som tidigare referenser antyder, avseende vilken betydelse kosten har för kunskapsutveckling och prestationsförmåga, behövs det mer forskning och studier för att på den vägen ge skolorna den information och hjälp om vad som behöver prioriteras i skolverksamheten. Därför anser jag att det är viktigt, precis som Livsmedelsverket och Folkhälsoinstitutet säger, hur viktigt det är för skolan att arbeta med kost och hälsa för på den vägen förebygga trötthet och övervikt hos eleverna och därigenom påverka resultatet positivt. Precis som Lesley Lueke (2011) säger, är det också viktigt att ge eleverna kunskapen för att på den vägen kunna ta egna beslut gällande deras hälsa. Allt hänger ihop, maten är nyckel till prestationsförmåga och kostmedvetenhet ger oss möjlighet till att äta rätt och därigenom orkar vi mer och på den vägen till kunskapsutveckling.
Efter mina resultat som jämförs med vad Livsmedelsverket och Folkhälsoinstitutet säger angående hur skolan “bör” och “ska” arbeta kring kost och hälsa kan arbetet tolkas normativt och moraliskt. Vem kan avgöra om det Livsmedelsverket och Folkhälsoinstituetet säger är rätt? Jag är medveten om hur skolpersonalen inte kan bestämma hur andra människor ska leva för ett sunt och hälsosamt liv. Det jag försöker säga genom studien är att det kan vara viktigt med medvetenhet och kunskap för att på den vägen ha möjlighet till egen makt och förmåga att ta egna beslut. Istället för att säga till eleverna hur de ska äta så kan det vara bra att ha diskussioner angående kost och hälsa, hur vi lever olika och hur det kan påverka våra liv åt olika håll.